Annons
”Här får jag förutsättningar till ett nytt liv”, säger Robin som bland annat läser engelska under ledning av läraren Annica Bolin. Foto: Magnus Fond
Lärare innanför murarna. Från vänster: Björn Jonsson, Christian Johansson och Annica Bolin. Foto: Magnus Fond
Varje morgon hämtar Christian Johansson ett fulladdat larm, som han sedan bär hela arbetsdagen. Foto: Magnus Fond
För att komma in på sin arbetsplats måste Christian Johansson och de andra lärarna varje morgon passera en omfattande säkerhetskontroll. Foto: Magnus Fond
I underjorden löper långa kulvertar till de olika byggnaderna på området. Det finns totalt åtta olika lärcenter på Kumlaanstalten. Foto: Magnus Fond
Foto: Magnus Fond
Bild 1/6

Skolan bakom murarna på Kumla

Publicerad 9 maj 2016

Fakta

Lärarna innanför murarna:

Annica Bolin

Ålder: 47.
Undervisar i: Svenska och engelska.
Bakgrund: Har elva år i läraryrket och har jobbat tre år på Kumlaanstalten. Har tidigare arbetat på IV-programmet på en gymnasieskola i Örebro.

Cristian Johansson

Ålder: 36.
Undervisar i: Svenska och idrott.
Bakgrund: Har arbetat på Kumlaanstalten sedan 2010, började direkt efter lärar­examen.

Björn Jonsson

Ålder: 57.
Undervisar i: Matematik och historia.
Bakgrund: Började på Kumlaanstalten för fem år sedan. Har tidigare arbetat på IV-programmet på gymnasieskolor i Boden och i Örebro.

Relaterat

Björn, Annica och Christian har några av Sveriges mest omskrivna brottslingar som sina elever. Att undervisa på Kumlaanstalten är ett annorlunda lärarjobb – som samtidigt har likheter med det på en vanlig skola.
– Du måste kunna skilja mellan människan och brottet för att jobba här, säger Annica Bolin, lärare i svenska och engelska.

In bakom muren, grindar och ett högt taggtrådsstängsel. Passera säkerhetskontrollen. Hämta arbetsnycklar i ett låst skåp. Kolla att det bärbara larmet är fulladdat.

Promenera genom en flera hundra meter lång, kylslagen kulvert, trycka in koder för att öppna dörrar och sedan ta hissen till våningen med lärarrummet.

Även om Christian Johansson på grund av tågförseningar fick bråttom till jobbet just den här morgonen går det inte att stressa när han väl är framme på sin, Annica Bolins och Björn Jonssons arbetsplats. Det tar den tid det tar att manövrera sig från punkt A till B på Kumlaanstalten, som är ett av tre svenska fängelser med högsta säkerhetsklass, 1. Här avtjänar mördare, gängledare, knarksmugglare och andra brottslingar långa fängelsestraff. Helge Fossmo, Tony Olsson, ”lasermannen” John Ausonius, Jackie Arklöv och Mijailo Mijailović är några av dem som sitter eller har suttit på Kumla.

– Det finns personer här som har gjort förskräckliga saker. Det går inte att glömma, men du måste kunna bortse från det i din roll som lärare. Vi lyssnar mycket, men det går inte att låta det komma innanför skinnet, säger Annica Bolin, som arbetat på Kumlaanstalten i tre år och tidigare undervisade på en gymnasieskola i Örebro.

I dag sitter omkring 400 interner – samtliga män – på Kumlaanstalten, som är en av ortens största arbetsgivare med omkring 450 anställda, däribland nio lärare – som egentligen skulle vara tolv, men lärarbristen märks även här.

Fängelset upptar 25 hektar mark och är ett samhälle i samhället, med egna sjuksköterskor, psykologer och vårdare. En präst nickar glatt när han svischar förbi på sparkcykel. En grupp interner i likadana gröna jackor och grå mjukisbyxor går varv efter varv på en rastgård. Några av dem stannar till och vänder ansiktena mot den värmande vårsolen.

– Medier ger ofta en felaktig bild av hur det är här. Det är aldrig de mjuka värdena som skildras – de upptäcker du först på plats. Eftersom det är Sveriges största säkerhetsanstalt tror många att det bara är hårt och tufft, men det stämmer inte. Det är väldigt roligt att få vara med och se hur stolta en del blir när de får sitt första betyg. Många vill skicka hem det och visa mamma, berättar Christian Johansson, lärare i svenska och idrott som sommarjobbade som kriminalvårdare och sedan återvände till Kumla efter att ha tagit sin lärarexamen 2010.

Foto: Magnus Fond

Kumlaanstalten har åtta lärcenter utspridda i olika byggnader. Omkring hälften av de intagna studerar, men de har vitt skilda utbildningsbakgrunder, livsöden och förutsättningar. Bara lite mer än en handfull läser på högskolenivå, den stora majoriteten kompletterar sin grundskole- eller gymnasieutbildning eller får sfi-undervisning.

Lärarna på Kumla har elever på plats som de är ansvariga handledare och ämneslärare för, men de undervisar också intagna på andra anstalter i Sverige på distans.

– Det är på ett sätt helt annorlunda, men på ett annat ändå samma typ av människor som jag mött tidigare, på IV-programmet. Här är de äldre, har mer tatueringar och mer med sig i ryggsäcken. Men det är en väldigt bra erfarenhet att ha jobbat på IV-programmet, säger Annica Bolin.

Många av hennes, Björns och Christians elever har adhd, dyslexi eller andra funktionsnedsättningar. Erfarenheterna från skoltiden är i regel dåliga.

– Många hade kunnat fångas upp tidigare – en hel del av dem som sitter här skilde antagligen ut sig redan på dagis. Men det är för få lärare och för stora elevgrupper. Den individuella skolformen vi har här passar personer med funktionsnedsättningar väldigt bra. Det finns en tydlig struktur, som ger en trygghet, säger Björn Jonsson, som är lärare i matematik och historia och som också han tidigare arbetat på gymnasiets IV-program.

På anstalterna är all skolgång helt individualiserad. När en person hamnar i fängelse planerar han eller hon tillsammans med kontaktpersonen på anstalten hur sysselsättningen under strafftiden ska läggas upp. På Kriminalvårdens huvudkontor i Norrköping finns studie- och yrkesvägledare, som hjälper till med studieplaner.

Ett lärcenter på Kumla har få likheter med ett vanligt klassrum. Lärarna är inte ensamma utan har sällskap av kriminalvårdare som övervakar eleverna från ett bås, dit lärarna får skynda och låsa in sig varje gång larmet går. Det händer då och då, antingen på grund av teknikstrul, misstag eller gruff eller stök – som dock sällan sker på lärcentren, utan på avdelningarna eller i andra gemensamma utrymmen.

Omkring 8–9 elever är samlade på ett lärcenter för ett förmiddagspass och lika många på eftermiddagen. Internerna har tillgång till rum för provskrivningar – som när de gör nationella prov – och det finns ett antal studiebås med datorer. Internetuppkopplingen är dock begränsad till ett fåtal godkända sidor, som NE. Kriminalvården har en egen lärplattform, där eleverna håller kontakt med sina distanslärare och skickar uppgifter och får återkoppling från dem.

Styrdokumenten är desamma som i den vanliga skolan, men terminer, skollov och åldersindelning existerar inte. Eleverna kan börja eller sluta när som helst. Muck eller flytt till en annan anstalt – skälen varierar.

– Jag har en kille som jag undervisat i matte i fyra år, men det är ovanligt. Han började på mellanstadienivå men har gnatat på och är nu en hejare på derivator. Det är jättekul, säger Björn Jonsson.

Foto: Magnus Fond

Det förekommer inga traditionella lektioner eller gruppföreläsningar i salar, utan lärarna ambulerar mellan eleverna och sitter ner och undervisar dem en och en. Lågmälda samtal varvas med bläddrande i läromedel.

Under besöket på Kumlaanstalten träffar Skolvärlden två intagna, som båda började studera kort efter det att deras fängelsestraff verkställts.

– Ute hade jag aldrig börjat plugga igen, men här kändes det självklart att läsa ikapp det jag missat. Dagarna är väldigt inrutade så du behöver en variation med jobb ibland och studier ibland, berättar en 28-åring, som suttit på Kumla i 1,5 år och snart kompletterat sin gymnasieutbildning.

– För mig funkar det bättre att läsa nu när jag är lite äldre. Koncentrationsförmågan är bättre, säger han.

Undervisningssättet ställer stora krav på lärarnas planering och flexibilitet. En intern kan läsa matte på gymnasienivå. En annan ta universitetskurser i historia. En tredje kämpa med att fullfölja grundskolan. Björn Jonsson säger att det hänt att han, som mattelärare, fått försöka lära intagna svenska.

Här får man också den hjälp man behöver av lärarna

32-årige Robin berättar att han under uppväxten hade en mycket trasslig skolgång, som egentligen bara fungerade upp till femte klass i grundskolan. Han har tidigare läst in en del på komvux och studerar nu gymnasiekurser i engelska och matematik.

Annica Bolin sitter bredvid honom och återkopplar till förra lektionstillfället.

– Vi pratade om dialekter och talspråk och om past tense. Har du sett att det finns några extra grammatikövningar att göra om du vill? undrar hon.

Robin berättar att han har adhd ”och skulle ha behövt medicinering för det mycket tidigare”. Tack vare medicinen kan han nu koncentrera sig på studierna på ett sätt som han inte kunde förut, säger han.

– Här får man också den hjälp man behöver av lärarna. På komvux var det mer folk och mindre tid. Här gör lärarna realistiska planer och är väldigt hjälpsamma. Det är väldigt bra att det läggs resurser på utbildning på anstalterna. 

Robin berättar att han tidigare tänkt att det vore bra att slutföra grundskolan. Nu har han siktet inställt på att nå högskolebehörighet.

– Jag skulle vilja läsa socialpedagogik på högskolenivå. Jag får nog inte jobb inom det området, men det är ett intressant ämne. I framtiden skulle jag annars vilja jobba som möbelsnickare. Eller så får det bli svetsare av mig – om jag går svetsutbildningen som finns här har jag alla förutsättningar att få ett nytt liv.

Det är viktigt att vi peppar i med- och motgång

Annica Bolin säger att hon och de andra lärarna ”personifierar utsidan” för de intagna.

– Vi blir en länk till det som är normalt, konstaterar hon.

Christian Johansson säger att en del av internerna öppnar upp sig väldigt för lärarna. Det märks tydligt när eleverna hamnar i svackor, till exempel på grund av kommande rättegångar, väntan på tidsbestämning av straffet eller ”muckarsjuka”.

– Då tänker de mycket på hur det ska bli med saker som lägenhet, jobb och familj. Det är viktigt att vi peppar i med- och motgång. Vi hänvisar alltid till komvux om någon vill fortsätta att studera, säger Christian.

Kriminalvårdens lärare är statligt anställda. Björn och Annica tycker att arbetet på Kumlaanstalten är mindre stressigt än det varit på gymnasieskolorna de arbetat på tidigare. Resurserna för fortbildning är generösare och de upplever att det är lättare att ha fokus på undervisningen på en anstalt, dels för att eleverna är äldre och dels för att de slipper lägga lika mycket tid på saker runtikring. Det är inget spring ut och in ur ett klassrum. Inga föräldrar som ringer eller mejlar med synpunkter på undervisningen. Inget tjafs om mobiltelefoner, appar eller slösurfande.

– Här blir vi inte smygfilmade med Periscope, säger Annica.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Nya avtalet

Läraravtalet klart: ”Nu är det upp till bevis”

Läraravtalet

Efter förhandlingar som dragit ut på tiden flera månader har SKL och facken nu skrivit på ett nytt avtal för lärare och studie- och yrkesvägledare.
– Avtalet ger goda möjligheter för kommunerna att ta tag i arbetsmiljön. Nu är det upp till bevis, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons

Hoppfullhet och misstro efter nya läraravtalet

Läraravtalet

Det nya läraravtalet har mötts av blandade reaktioner i skolsverige. Skoldebattören Åsa Plesnerär en av många som är kritisk till avsaknaden av regler i avtalet. 
– Skolan behöver mer tvingande regler i arbetsmiljöfrågorna, säger hon.

Annons

4 förslag: Så ska läraryrket bli mer attraktivt igen

Arbetsmiljö

Lärarbristen väntas växa de kommande åren och samtidigt funderar många lärare på att lämna yrket. Sten Hagberg, distriktsordförande för LR i Halland, har listat fyra konkreta förslag som snabbt skulle kunna vända den negativa trenden.

Annons
Annons

Nu kliver Naturhistoriska riksmuseet in i klassrummet

Satsning

Filmade föreläsningar och interaktiva quiz. Nu utvecklar Naturhistoriska riksmuseet sin pedagogiska satsning fär att nå ut till Sveriges alla klassrum.
– Det känns roligt att kunna bidra med bra faktabaserat material, säger Sara Schesny, museipedagog. 

Annons

Nicklas Mörk: Det är dags att slakta några heliga kor

Blogg

Skolvärldens nya bloggare Nicklas Mörk vill att lärare utmanar sina tankar om vad skola måste innehålla: ”Vad skulle exempelvis hända om inte alla elever hade ett utvecklingssamtal varje år? Eller om inte veckobrev eller pseudoämnet “elevens val” fanns? Eller om USK:en återinfördes?”

Världsmästarens teknik hjälper eleverna att minnas bättre

Undervisningsmetoder

Vill du hjälpa dina elever att minnas saker bättre? Flerfaldige minnesmästaren Jonas von Essen, som studerar till lärare, delar med sig av sina bästa tips på hur man skaffar ett minne i världsklass.

Tvingas till fjärrundervisning för att lösa lärarbristen

Moderna språk

Beslutet om stadieindelad timplan skapar problem i glesbygden. I Sala har man fjärrundervisning av moderna språk för att kunna erbjuda undervisning i ämnet.
– Beslutet ställer till det för skolorna ute på landet, Åsa Eriksson, LR-ombud i Sala. 

Obligatorisk syv på schemat lyfter gymnasiet i Finland

SYV

Var tredje elev i Sverige tar inte examen från gymnasiet. I Finland har man inte alls samma problem. Där står eleverna väl rustade inför valet till gymnasiet och högskolan.

”Svensk syv måste kämpa för att få lektionstid”

Syv

Många svenska elever får inte den studie- och yrkesvägledning som de har rätt till enligt skollagen. Det visar flera utvärderingar och granskningar som har gjorts de senaste åren.

Skolexperten: Så ska tilliten till lärare öka

Lärarprofessionen

Det krävs en ökad tillit till lärarna för att styrningen av skolan ska bli mer lyckosam. Det menar Elisabet Nihlfors som är professor i pedagogik vid Uppsala universitet.

Tvådelat stöd – här halkar inga elever efter

Tidigt stöd

På Västangårds skola i Umeå är det redan från förskoleklass fullt fokus på att inga elever ska hamna på efterkälken. En specialpedagog, en speciallärare och en lågstadielärare gör det möjligt att agera snabbt. 
– Vi har en kort väg från behov till handling, säger läraren Anette Stenmark.

Professorn: Erfarna lärare är nyckeln till tidigt lässtöd

Tidigt stöd

Det är avgörande att tidigt fånga upp de elever som inte hänger med i läsinlärningen. Nyckeln är erfarna lärare.

Uppsägningar när lärare fråntas lönelyft

Löner

Lärare som nu blir av med det statliga lönelyftet mår dåligt och säger upp sig.
– Vi har varnat för de här reaktionerna, men kommunen har inte lyssnat, säger LR:s lokala ombud.

Efter valet: Nu växer SD:s makt över skolorna

Val 2018

En konsekvens av söndagens val är att Sverigedemokraternas inflytande över skolan ökar i en rad kommuner. De flesta av dem dras med svaga skolresultat.

Granskning: Friskolornas vinster

Friskolorna tjänar miljarder – lärarna förlorar miljoner

Granskning

De senaste fyra åren har Sveriges fyra största friskolekoncerner gått med mer än tre miljarder kronor i vinst.
Men lärarna på flera av skolorna har betydligt lägre lön än många av sina kollegor.

Facket: ”Det är en kränkning mot professionen”

Friskolor

Taylorismen är på väg att ta över delar av den svenska skolan. Det säger Andrés Jerez som är LR:s koncernombud inom Academedia.
– Man klockar, räknar minuter och elever för att få ut så mycket pengar som möjligt.

Det betyder nya lagen om överlämning mellan skolor

Skollagen

Ny lag ändrar vem som avgör vilka uppgifter som lämnas över mellan verksamheter när elever byter skola.

”Svensklärarna ska äga kanonfrågan”

Replik

”Ett problem som vi ser det är att det är så många som vill använda kanonfrågan för egna syften”, skriver Nils Larsson, ordförande i Svensklärarföreningen, i en debattartikel.

Kommentera

Nytt beslut: Facklig seger för lärarnas arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Lärarfacken larmade Arbetsmiljöverket om stora arbetsmiljöbrister för lärarna i Skövde. Nu har myndigheten skärpt kraven på kommunen.

Omfattande satsning för att arbeta språkutvecklande

Språkutveckling

Högläsning, textsamtal och regelbundna utvärderingar. Det är några av Backaskolans metoder för att jobba mer språkutvecklande.
– Eleverna blev inspirerade direkt, säger skolbibliotekarien Monika Staub Halling. 

OECD: Svenska lärare tillbringar fler timmar i skolan än snittet

Arbetstid

Svenska grundskole- och gymnasielärares totala årsarbetstid i skolan är över OECD-snittet. Det visar en ny rapport från OECD.

”Skolan behöver inte mer kunskap om NPF”

NPF

”Fokus borde snarare ligga på att skapa en förståelse för olika och annorlunda.” Alexander Skytte bloggar om npf.

Val 2018

Så ska LR lyckas lyfta skolfrågorna efter valet

Val 2018

Det politiska läget är fortsatt osäkert efter riksdagsvalet. Hur påverkar det preliminära valresultatet Lärarnas Riksförbunds fortsatta arbete med skolfrågorna efter valet?

 

Valet 2018 – vad händer med skolan nu?

Val 2018

Valet är över och nu väntar en hektisk valprocess. Men när kan skolan eventuellt märka av några förändringar?

Så skulle arbetsmiljön bli bättre och stressen minska i skolan

Debatt

Skolans arbetsmiljö måste formas efter interaktionen mellan elev/elev och lärare/elev – då kan lärarna lägga mer fokus på att skapa en bra undervisning, skriver läraren Ola Frykman.

Kommentera

LR: Vuxenutbildning på entreprenad måste bort

Komvux

Lärarnas Riksförbund är kritiska till hur komvux sköts runtom i landet.
– Vi får ta hand om mycket annat än det som är tanken, säger komvuxläraren Elisabet Tillander.

Lokala fackföreningar eldar på för nytt avtal

Nytt läraravtal

Lokala fackliga föreningar jobbar för att snabba på arbetet med ett nytt läraravtal, samtidigt som de slåss med egna utmaningar.

Debatt

”Högern står inte på elevernas sida”

Debatt

”Det är dina mål och ambitioner som ska avgöra hur långt du kommer, inte dina föräldrars utbildningsbakgrund”, skriver Philip Botström, förbundsordförande SSU, i en debattartikel.

Kommentera

”Demokrati är inte något att ta för givet”

Debatt

”Vi måste alla engagera oss i demokratin – samtala med människor som inte tycker exakt lika, lyssna på andras argument, aktivt söka efter fakta ur flera perspektiv, vara källkritiska och använda våra röster”, skriver Sarah Scheller, generalsekreterare för Raoul Wallenberg Academy, i en debattartikel. 

Kommentera

Förslag: Mindre undervisningstid ska locka lärare till utsatta skolor

Arbetsmiljö

Miljöpartiet föreslår en timme mindre undervisningstid varje dag för lärare i utsatta skolor. Förslaget är tänkt att skapa en mer attraktiv skola och locka fler lärare.

Stor skoldebatt: Så vill partierna lösa lärarbristen

Val 2018

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas växa de kommande åren. Riksdagspartierna samlades för att diskutera vad som krävs för att hejda situationen och samtidigt höja statusen för läraryrket.

”Fel när normkritiken blir enda norm”

Debatt

Det är problematiskt när normkritiken blir den allenarådande ideologin i skolan. Det skriver gymnasieläraren José Godoy i en debattartikel.

Kommentera

Lärare säger nej till vinster i skolan

Undersökning

En ny undersökning visar att lärare är ännu mer kritiska till vinstuttag i skolan än allmänheten i stort.

Riksrevisionen granskar Skolverkets hantering av nationella proven

Nationella prov

Nu granskar Riksrevisionen Skolverkets hantering av de nationella proven.
– Vi välkomnar granskningen, säger Anders Boman, Skolverket.

(M)iljonsatsning ska ge fler lärarassistenter i utsatta områden

Lärarassistenter

Moderaterna vill lägga 700 miljoner kronor om året på att anställa fler lärarassistenter i utsatta områden, vilket skulle innebära att 1 750 lärarassistenter kan anställas.

Så blir praon likvärdig i Malmö

Syv

Nu är prao obligatoriskt igen på högstadiet.
I Malmö tar man fram prao-platserna centralt för att öka likvärdigheten.

Små grupper är ett måste för elever som behöver stöd

Debatt

”Om skolans personal ska känna att de orkar och kan stå för det arbete de gör, behöver beslutsfattarna börja lyssna på professionen och vårdnadshavare”, skriver debattörerna.

Kommentera

Åsa Fahlén: ”Ska SKL vara huvudman får de skärpa sig”

Avtalsrörelsen

LR:s ordförande Åsa Fahlén hoppas pratet om SKL:s turordningsregler är ett avslutat kapitel i avtalsförhandlingarna.
– Nu vill vi prata om det som är viktigt: Arbetsmiljön, arbetsbelastningen och lönerna, säger hon.

Nya nationella målsättningar för skolan

Nya beslut

Nationella målsättningar för höjda resultat och ökat fokus på rektors ansvar för studiero och trygghet. Det är två nya beslut regeringen fattar utifrån skolkommissionens förslag.
– Det är viktigt att se kommissionens samlade förslag som en helhet, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

#Hurvetdudet? uppmanar elever till kritiskt tänkande i valtider

Källkritik

Kampanjen #hurvetdudet? understryker vikten av en vetenskaplig grund bakom politiska förslag och samlar skolmaterial om källkritik.
– Det är viktigt att skolan ska vila på vetenskaplig grund, så det här passar ju som hand i handske, säger läraren Björn Carlson.

Utbildningsministern: Inget ämne är oviktigt

Debatt

Slöjdämnet har i debatten utmålats som onödigt och mossigt. Nu svarar utbildningsminister Gustav Fridolin som menar att det är dags för slöjden att stå upp för sitt eget värde:
”En hel del av det som alltid varit slöjdämnets kärna är viktigare än någonsin”

Kommentera

Förslag med lärarassistenter sågas: ”Ingen quickfix”

Lärarassistenter

Både Socialdemokraterna och Liberalerna går till val på fler lärarassistenter i skolan. Skolledaren Johan Hallberg kritiserar partisatsningarna och menar att de dålig koll på vad lärarna egentligen behöver. 
– Man tror att man kan lösa problemet med assistenter bara tyvärr, säger han.

Ohållbart läraryrke: ”Något måste tas bort”

Arbetsmiljö

Läraryrket är för tungt för att vara ett yrke som är hållbart i längden, säger skoldebattören Åsa Plesner.
 – Lärare måste börja säga ifrån och vara öppna med när arbetsuppgifterna inte är genomförbara.

Så ska skolan fungera bättre för elever med adhd

Adhd

Svensk skola har stora problem med att ge en likvärdig undervisning. En ny rapport från Specialpedagogiska skolmyndigheten visar hur skolan ska fungera bättre för elever med adhd.

10 förslag: Så kan skolvalet integrera istället för att segregera

Ny rapport

Med ett bättre upplägg skulle det fria skolvalet kunna bidra till integrationen istället för tvärtom, menar forskare vid Stockholms universitet.

Skolvärlden nominerad till Publishingpriset

Nominering

Skolvärlden är nominerad till det prestigefyllda Publishingpriset 2018 i kategorin tidningswebbplatser.
– Fler och fler upptäcker Skolvärldens nyhetssajt och det är vi så klart glada för, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Fem sätt att minska psykisk ohälsa i skolan

Debatt

För att ta hand om unga med psykisk ohälsa, behöver vi börja i rätt ände, där problemen uppstår – och det är ofta i skolan, skriver debattörerna.

Kommentera

Forskare: Ge lärarna tid att planera

Forskning

Politiska reformer är verkningslösa så länge lärares förutsättningar att planera och efterarbeta sina lektioner inte förbättras. Den slutsatsen drar fyra forskare vid Karlstad universitet.

”Det är inte elitism att ge särskilt begåvade barn det de behöver”

Debatt

Använd inte ordet ”elitskola” för teoretisk spetsutbildning. Det handlar inte om något orättvist, onödigt eller dåligt. Det handlar om en nödvändighet för många av dessa barn, för att de ska kunna må bra i skolan, skriver Riksförbundet för särskild begåvning.

Kommentera

Skolstart: Du vet att du är lärare när…

Lista

Ny termin, nya utmaningar. Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons