Annons
Sara Karlsson arbetar som förstelärare och processledare för hjärnsmarts-arbetet på Kattegattgymnasiet. Fotograf: Anders Andersson

Skolan satsar på att bli hjärnsmartast i Sverige

Publicerad 1 februari 2018

Fakta

Saras 5 tips – Så blir du en hjärnsmartare lärare:

Saras 5 tips – Så blir du en hjärnsmartare lärare:

  • ”Tro på sin och andras förmåga – tänk på hjärnan likt en muskel som går att träna oavsett utgångsläge. Både din och dina elevers.”
  • ”Öka kunskap om hjärnans plasticitet – ständig förändring och utveckling. Jag som lärare kan påverka mina elevers hjärnor. Beroende på var jag väljer att fylla mina lektioner med så elevernas hjärnor lite annorlunda ut när de lämnar lektionen än när de kom.”
  • ”Samarbete – kollegialt lärande. Tänk helhet! Fritiden påverkar skolan och skolan påverkar fritiden. Det är samma hjärna som får dopaminpåslag vid skratt med kompisarna och som får förhöjda kortisolvärden vid exempelvis provångest. Samarbeta med elevhälsan för att se helheten, både för elev och för läraren.”
  • ”Vikten av priming – hur primar vi oss själva, varandra och vårt lärande. Exempelvis en positiv uppstart av en lektion, ett välkommande, en blick, en fråga kan vara helt avgörande för hur synapskopplingarna i hjärnan stärks och kunskaper befästs.”
  • ”Använd beprövad forskning – vetenskapliga belägg för metoder och aktiviteter. Det är en stor fördel att ha hjärnforskarna med i projektet över tid. Då kan jag som lärare säkerställa och fråga om alla nya teorier och metoder som ständigt dyker upp. Det ökar trovärdigheten i arbetet och argumenten för en Hjärnsmart skola!”

Relaterat

Kattegattgymnasiet har under flera år satsat för att bli Sveriges hjärnsmartaste skola.
Tillsammans har elever, skolpersonal och forskare tagit fram strategier för att främja hjärnhälsa och som samtidigt förbättrar inlärningen hos eleverna.
– Det är konstigt att fler inte får lära sig om detta, säger läraren Sara Karlsson.

På Kattegattgymnasiet i Halmstad jobbar man hjärnsmart. Sedan 2012 har man undervisat om hur hjärnan fungerar och hur man som elev skapar goda vanor genom både fysisk och psykisk träning.

Det började med att skolans rektor, Frank Wedding, hörde av sig till hjärnforskare runt om i hela landet. Till slut nappade Göteborgs universitet och professor emeritus Rolf Ekman som inledde ett samarbete med skolan. Under fem år har hjärnprojektet utvecklats till ett hjärnkoncept som är baserat på aktuell och helt ny forskning om hjärnan och som har tagits fram tillsammans med elever, skolpersonal, hjärnforskare och hjärncoacher.

Ju mer hjärnsmart man har blivit i tänkandet och agerandet på skolan insåg personalen att det inte finns något slut i utvecklingsarbetet.

– Forskning visar att hjärnan är plastisk, det vill säga föränderlig. Det ger ju också ett argument för det långsiktiga lärandet. Så i korta drag handlar det om att få eleverna att förstå att de kan påverka sitt lärande och att nå högre skolresultat genom att skapa goda vanor för resten av livet, säger Sara Karlsson, förstelärare och processledare för hjärnsmartsarbetet på Kattegattgymnasiet.

– I dag är det helt naturligt för många av oss att gå och träna vår kropp och muskler. Men vi pratar ganska lite om hur vi ska träna hjärnan och hålla igång den hela livet. Mår hjärnan bra, mår vi bra, tillägger hon.

Hjärnsmartarbetet på Kattegattgymnasiet grundar sig i något som kallas för de ”10 goda vanorna”. Det är vardagliga rutiner som är framtagna för att främja hjärnhälsan och på så vis skapa förutsättningar för lärande.

– Vanor som sömn, kost, fysisk aktivitet, positiv tanke, lära sig nya saker, hantera stress, vänner och gemenskap, omväxling, fatta egna beslut och repetition, är alla viktiga för att vår hjärna ska må bra. Det är väldigt logiskt att det leder till bättre resultat för eleverna i skolan om vanorna fungerar.

Sara Karlsson menar att det blir som en positiv spiral som med ökat dopaminpåslag kan få vem som helst att nå hur långt som helst.

– I skolan handlar det om en tro på att vi vill lära oss. Vårt mål med arbetssättet handlar om att försöka ge eleverna strategier och verktyg för att kunna bli piloten över sitt eget liv. Att det faktiskt går att träna sig till framgång. Det är en stor skillnad mellan ”det här kan jag inte” och ”det här har jag inte lärt mig ännu”. Forskning från Carol Dweck om Mindset och Angela Duckworth om grit har varit temat för det kollegiala lärandet detta läsår.  

Men att skapa förutsättningar för lärande börjar långt innan Sara Karlsson varje dag startar en lektion. Här måste alla roller på skolan vara med på vägen: elevhälsan, lärare och skolledning så väl som övrig personal som möter eleverna.

– För att inte tala om hur vi som kollegie påverkar varandra. Alla har att vinna på att vara hjärnsmarta.

Sara Karlsson är väldigt nöjd med det övergripande arbetssättet och skolans närvarande elevhälsa, vilket är en av nycklarna bakom framgången.

– Det finns till exempel resultat från elevhälsoenkäter som visar på elever som har haft svårt att sova och då finns det hjälp att få av vårt elevhälsoteam som kopplas in. Till exempel har Kattegattgymnasiets arbetsterapeut jobbat med olika strategier för bättre sömn och hjälpmedel som kedjetäcken som några elever har fått testa och sedan har vi utvärderat det, säger hon.

Berätta mer om resultaten av hjärnsmartarbetet. Vad ser ni för resultat än så länge?

– Eleverna som är med vittnar själva om att de känner sig hjälpta av kunskaperna hur de ska kunna ta kommando i olika situationer och kunna hantera sin egen vardag. Att använda argument från hjärnforskningen och visa på effekterna i hjärnan märker vi ger tyngd och trovärdigheten ökar. När eleverna sedan själva hjälper varandra genom att delge olika strategier för exempelvis bättre pluggteknik, studievanor, klassrumsmiljö, inställningen vid prov och presentationer märker jag ju också som lärare att det har effekt, säger hon och fortsätter:

– Vi har även fått ett gemensamt språk på skolan som elever och lärare talar med varandra. Det handlar om att tillsammans ansvara för vår lärmiljö och att påminna varandra om att ansvaret ligger hos oss själva. Hur jag ”primar” och berikar både min inre och yttre miljö. Vi märker även skillnad hos lärares didaktiska val i planeringen och genomförande av undervisningen när de involverar kunskapen om hur hjärnan fungerar.

Arkitektbilden visar ritningarna på entrén på den nya skolan som ska stå klar 2020. Bild: Fredblad arkitekter

Hur går det med likvärdighetsaspekten, och exempelvis barn med NPF, inom hjärnsatsningen?

– Här handlar det om att hitta vad som fungerar just för dig. I det här sammanhanget kommer de multimodala in och att man behöver anpassa undervisningen. Eleverna behöver ibland olika sätt att lära sig. Även om vi alla i grunden har en hjärna så fungerar vi olika, och det är jätteviktigt att vara medveten om hur vi alla fungerar. Här kommer elevhälsan in och är högst delaktig.

Sara Karlsson har under de fem senaste åren märkt att forskning kring hjärnan har fått allt mer uppmärksamhet. Men hon vill se mer av forskningen i läraryrket.

– Det är konstigt att fler inte får lära sig om detta, för så här borde ju alla arbeta. Det är alldeles för lite fokus på hjärnan på lärarutbildningen. Alla borde ha med sig det här i vardagen för det är i hjärnan det händer. Det handlar om att skapa förutsättningar för lärandet, och att då ta in neurovetenskap tillsammans med didaktisk forskning och se vad som händer i hjärnan för att främja lärandet. Det är viktigt i sammanhang som vad som egentligen händer när man startar upp en lektion på ett visst sätt, längden på lektionen och hur jag ska lära mig.

Vad ser du för utmaningar med arbetet?

– Ett av våra mål är att kunna mäta effekterna av hjärnsmartarbetet. Hela materialet och det koncept vi arbetat fram tillsammans vilar på vetenskaplig grund. Vi har gjort olika intervjuer och enkäter med eleverna för att utvärdera insatserna ur ett kortsiktigt perspektiv men med bakgrund av det hjärnforskarna säger om det långsiktiga perspektivet är det svårt att efter en termin eller läsår få fram resultat. Därför pratar vi nu om att vi skulle vilja kunna följa eleverna efter gymnasiet. Gymnasietiden är en relativt kort tid, om man tänker på vårt mål att ge eleverna strategier för god hjärnhälsa genom hela livet skulle vi ju vilja kunna se om det verkligen ger effekt i det långsiktiga perspektivet.

Att säga att hela Kattegattgymnasiet är hjärnsmart är målet, men i dagsläget har man en bit kvar dit.

– Mycket av det vi redan gör är hjärnsmart men alla gör inte kopplingen dit. Jag ser fram emot det utvecklingsarbete vi har framför oss för jag tror på ett livslångt lärande och en blomstrande hjärna. Vi ska befästa oss som Sveriges första hjärnsmarta skola. Spridningen av hjärnsmartarbetet är redan igång och i ett pågående Skolverket-projekt med fokus på hälsofrämjande arbete samarbetar vi nu också med två grundskolor.

Arkitektbilden visar ritningarna på entrén på den nya skolan som ska stå klar 2020. Bild: Fredblad arkitekter

Hjärnsmartsatsningen på Kattegattgymnasiet kommer under januari 2020 med alla 1 350 elever att flytta in i helt nya lokaler för att ta satsningen ett steg längre. Där kommer det att byggas ett toppmodernt hjärngym.

– Alltså ett 50 kvadratmeter stort rum som kommer att vara symbolen för vår hjärnsmarta skola. Det kommer att bli Sveriges första hjärngym som byggs i en skola. Vi är med i ett projekt med Real Classroom Lab som stöds av Vinnova där vi just nu håller på att bygga en prototyp på hur rummet ska se ut. Hjärnforskare tillsammans med skolpersonal, elever och representanter från olika företag är med i detta.

Lärare och elever har fått vara med och tycka till om vad som bör finnas i rummet.

– Det är fokus på digital utrustning och hur det kan gynna lärandet och hjärnan. Forskarna pratar mycket om att den framtida hjärnan är en uppkopplad sådan så det kommer finnas VR, skärmar och allt möjligt där inne.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Annons
Annons

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Annons

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Annons
Annons
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

Annons

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons