Annons
Sara Karlsson arbetar som förstelärare och processledare för hjärnsmarts-arbetet på Kattegattgymnasiet. Fotograf: Anders Andersson

Skolan satsar på att bli hjärnsmartast i Sverige

Publicerad 1 februari 2018

Fakta

Saras 5 tips – Så blir du en hjärnsmartare lärare:

Saras 5 tips – Så blir du en hjärnsmartare lärare:

  • ”Tro på sin och andras förmåga – tänk på hjärnan likt en muskel som går att träna oavsett utgångsläge. Både din och dina elevers.”
  • ”Öka kunskap om hjärnans plasticitet – ständig förändring och utveckling. Jag som lärare kan påverka mina elevers hjärnor. Beroende på var jag väljer att fylla mina lektioner med så elevernas hjärnor lite annorlunda ut när de lämnar lektionen än när de kom.”
  • ”Samarbete – kollegialt lärande. Tänk helhet! Fritiden påverkar skolan och skolan påverkar fritiden. Det är samma hjärna som får dopaminpåslag vid skratt med kompisarna och som får förhöjda kortisolvärden vid exempelvis provångest. Samarbeta med elevhälsan för att se helheten, både för elev och för läraren.”
  • ”Vikten av priming – hur primar vi oss själva, varandra och vårt lärande. Exempelvis en positiv uppstart av en lektion, ett välkommande, en blick, en fråga kan vara helt avgörande för hur synapskopplingarna i hjärnan stärks och kunskaper befästs.”
  • ”Använd beprövad forskning – vetenskapliga belägg för metoder och aktiviteter. Det är en stor fördel att ha hjärnforskarna med i projektet över tid. Då kan jag som lärare säkerställa och fråga om alla nya teorier och metoder som ständigt dyker upp. Det ökar trovärdigheten i arbetet och argumenten för en Hjärnsmart skola!”

Relaterat

Kattegattgymnasiet har under flera år satsat för att bli Sveriges hjärnsmartaste skola.
Tillsammans har elever, skolpersonal och forskare tagit fram strategier för att främja hjärnhälsa och som samtidigt förbättrar inlärningen hos eleverna.
– Det är konstigt att fler inte får lära sig om detta, säger läraren Sara Karlsson.

På Kattegattgymnasiet i Halmstad jobbar man hjärnsmart. Sedan 2012 har man undervisat om hur hjärnan fungerar och hur man som elev skapar goda vanor genom både fysisk och psykisk träning.

Det började med att skolans rektor, Frank Wedding, hörde av sig till hjärnforskare runt om i hela landet. Till slut nappade Göteborgs universitet och professor emeritus Rolf Ekman som inledde ett samarbete med skolan. Under fem år har hjärnprojektet utvecklats till ett hjärnkoncept som är baserat på aktuell och helt ny forskning om hjärnan och som har tagits fram tillsammans med elever, skolpersonal, hjärnforskare och hjärncoacher.

Ju mer hjärnsmart man har blivit i tänkandet och agerandet på skolan insåg personalen att det inte finns något slut i utvecklingsarbetet.

– Forskning visar att hjärnan är plastisk, det vill säga föränderlig. Det ger ju också ett argument för det långsiktiga lärandet. Så i korta drag handlar det om att få eleverna att förstå att de kan påverka sitt lärande och att nå högre skolresultat genom att skapa goda vanor för resten av livet, säger Sara Karlsson, förstelärare och processledare för hjärnsmartsarbetet på Kattegattgymnasiet.

– I dag är det helt naturligt för många av oss att gå och träna vår kropp och muskler. Men vi pratar ganska lite om hur vi ska träna hjärnan och hålla igång den hela livet. Mår hjärnan bra, mår vi bra, tillägger hon.

Hjärnsmartarbetet på Kattegattgymnasiet grundar sig i något som kallas för de ”10 goda vanorna”. Det är vardagliga rutiner som är framtagna för att främja hjärnhälsan och på så vis skapa förutsättningar för lärande.

– Vanor som sömn, kost, fysisk aktivitet, positiv tanke, lära sig nya saker, hantera stress, vänner och gemenskap, omväxling, fatta egna beslut och repetition, är alla viktiga för att vår hjärna ska må bra. Det är väldigt logiskt att det leder till bättre resultat för eleverna i skolan om vanorna fungerar.

Sara Karlsson menar att det blir som en positiv spiral som med ökat dopaminpåslag kan få vem som helst att nå hur långt som helst.

– I skolan handlar det om en tro på att vi vill lära oss. Vårt mål med arbetssättet handlar om att försöka ge eleverna strategier och verktyg för att kunna bli piloten över sitt eget liv. Att det faktiskt går att träna sig till framgång. Det är en stor skillnad mellan ”det här kan jag inte” och ”det här har jag inte lärt mig ännu”. Forskning från Carol Dweck om Mindset och Angela Duckworth om grit har varit temat för det kollegiala lärandet detta läsår.  

Men att skapa förutsättningar för lärande börjar långt innan Sara Karlsson varje dag startar en lektion. Här måste alla roller på skolan vara med på vägen: elevhälsan, lärare och skolledning så väl som övrig personal som möter eleverna.

– För att inte tala om hur vi som kollegie påverkar varandra. Alla har att vinna på att vara hjärnsmarta.

Sara Karlsson är väldigt nöjd med det övergripande arbetssättet och skolans närvarande elevhälsa, vilket är en av nycklarna bakom framgången.

– Det finns till exempel resultat från elevhälsoenkäter som visar på elever som har haft svårt att sova och då finns det hjälp att få av vårt elevhälsoteam som kopplas in. Till exempel har Kattegattgymnasiets arbetsterapeut jobbat med olika strategier för bättre sömn och hjälpmedel som kedjetäcken som några elever har fått testa och sedan har vi utvärderat det, säger hon.

Berätta mer om resultaten av hjärnsmartarbetet. Vad ser ni för resultat än så länge?

– Eleverna som är med vittnar själva om att de känner sig hjälpta av kunskaperna hur de ska kunna ta kommando i olika situationer och kunna hantera sin egen vardag. Att använda argument från hjärnforskningen och visa på effekterna i hjärnan märker vi ger tyngd och trovärdigheten ökar. När eleverna sedan själva hjälper varandra genom att delge olika strategier för exempelvis bättre pluggteknik, studievanor, klassrumsmiljö, inställningen vid prov och presentationer märker jag ju också som lärare att det har effekt, säger hon och fortsätter:

– Vi har även fått ett gemensamt språk på skolan som elever och lärare talar med varandra. Det handlar om att tillsammans ansvara för vår lärmiljö och att påminna varandra om att ansvaret ligger hos oss själva. Hur jag ”primar” och berikar både min inre och yttre miljö. Vi märker även skillnad hos lärares didaktiska val i planeringen och genomförande av undervisningen när de involverar kunskapen om hur hjärnan fungerar.

Arkitektbilden visar ritningarna på entrén på den nya skolan som ska stå klar 2020. Bild: Fredblad arkitekter

Hur går det med likvärdighetsaspekten, och exempelvis barn med NPF, inom hjärnsatsningen?

– Här handlar det om att hitta vad som fungerar just för dig. I det här sammanhanget kommer de multimodala in och att man behöver anpassa undervisningen. Eleverna behöver ibland olika sätt att lära sig. Även om vi alla i grunden har en hjärna så fungerar vi olika, och det är jätteviktigt att vara medveten om hur vi alla fungerar. Här kommer elevhälsan in och är högst delaktig.

Sara Karlsson har under de fem senaste åren märkt att forskning kring hjärnan har fått allt mer uppmärksamhet. Men hon vill se mer av forskningen i läraryrket.

– Det är konstigt att fler inte får lära sig om detta, för så här borde ju alla arbeta. Det är alldeles för lite fokus på hjärnan på lärarutbildningen. Alla borde ha med sig det här i vardagen för det är i hjärnan det händer. Det handlar om att skapa förutsättningar för lärandet, och att då ta in neurovetenskap tillsammans med didaktisk forskning och se vad som händer i hjärnan för att främja lärandet. Det är viktigt i sammanhang som vad som egentligen händer när man startar upp en lektion på ett visst sätt, längden på lektionen och hur jag ska lära mig.

Vad ser du för utmaningar med arbetet?

– Ett av våra mål är att kunna mäta effekterna av hjärnsmartarbetet. Hela materialet och det koncept vi arbetat fram tillsammans vilar på vetenskaplig grund. Vi har gjort olika intervjuer och enkäter med eleverna för att utvärdera insatserna ur ett kortsiktigt perspektiv men med bakgrund av det hjärnforskarna säger om det långsiktiga perspektivet är det svårt att efter en termin eller läsår få fram resultat. Därför pratar vi nu om att vi skulle vilja kunna följa eleverna efter gymnasiet. Gymnasietiden är en relativt kort tid, om man tänker på vårt mål att ge eleverna strategier för god hjärnhälsa genom hela livet skulle vi ju vilja kunna se om det verkligen ger effekt i det långsiktiga perspektivet.

Att säga att hela Kattegattgymnasiet är hjärnsmart är målet, men i dagsläget har man en bit kvar dit.

– Mycket av det vi redan gör är hjärnsmart men alla gör inte kopplingen dit. Jag ser fram emot det utvecklingsarbete vi har framför oss för jag tror på ett livslångt lärande och en blomstrande hjärna. Vi ska befästa oss som Sveriges första hjärnsmarta skola. Spridningen av hjärnsmartarbetet är redan igång och i ett pågående Skolverket-projekt med fokus på hälsofrämjande arbete samarbetar vi nu också med två grundskolor.

Arkitektbilden visar ritningarna på entrén på den nya skolan som ska stå klar 2020. Bild: Fredblad arkitekter

Hjärnsmartsatsningen på Kattegattgymnasiet kommer under januari 2020 med alla 1 350 elever att flytta in i helt nya lokaler för att ta satsningen ett steg längre. Där kommer det att byggas ett toppmodernt hjärngym.

– Alltså ett 50 kvadratmeter stort rum som kommer att vara symbolen för vår hjärnsmarta skola. Det kommer att bli Sveriges första hjärngym som byggs i en skola. Vi är med i ett projekt med Real Classroom Lab som stöds av Vinnova där vi just nu håller på att bygga en prototyp på hur rummet ska se ut. Hjärnforskare tillsammans med skolpersonal, elever och representanter från olika företag är med i detta.

Lärare och elever har fått vara med och tycka till om vad som bör finnas i rummet.

– Det är fokus på digital utrustning och hur det kan gynna lärandet och hjärnan. Forskarna pratar mycket om att den framtida hjärnan är en uppkopplad sådan så det kommer finnas VR, skärmar och allt möjligt där inne.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Valet 2018

Webb-tv: ”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Valet 2018

* Vad vill Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt göra åt lärarnas arbetssituation?
* Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet.
* Varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Se när gymnasieläraren Ragnar Sjölander möter partiledaren för att få svar på sina frågor – av lärare för lärare.

Annons
Annons

Valkollen av lärare för lärare – vet du vad partierna vill med skolan?

Valet 2018

Lärarveteranen Ragnar Sjölander träffade ledarna för riksdagspartierna i Skolvärldens intervjuserie ”På rast med…” för att belysa skolpolitiken inför valet. 
– Jag tror intervjuerna ger en hygglig uppfattning om vad partierna står för, säger han.

Annons

2 miljarder för att stoppa lärarbristen: Plugga och få lön

Lärarbrist

Miljöpartiet vill möta den alarmerande lärarbristen med att locka fler till att kunna studera till lärare och samtidigt jobba deltid i skolan, och få full lön.

L: Anställ 18 000 lärarassistenter

Skolpolitik

Liberalerna vill satsa 3,1 miljarder om året på att anställa 18 000 assistenter som ska avlasta lärarna i grund- och gymnasieskolan.

Annons
Annons

Nu ska fler kunna bli lärare

Lärarbristen

Regeringen vill öppna fler vägar till läraryrket. Därför ska nu fler kunna få befintliga kunskaper validerade eller vidareutbildas för att bli behöriga lärare.

Annons

Nya lagar inför terminsstarten: Detta gäller

Nya lagar

Obligatorisk prao, obligatorisk förskoleklass och färre håltimmar i grundskolan. Inför höstterminen träder flera lagändringar i kraft som påverkar vardagen i skolan.

NPF

Lärare hinner inte med likvärdig undervisning

Stöd och anpassningar

Lagen som skulle underlätta för lärarna och elever med behov av särskilt stöd blev det motsatta. Det visar en ny undersökning av Skolvärlden.

”Ge läraren makten att avgöra när särskilt stöd ska sättas in”

Kommentar

Lärarnas Riksförbund föreslår att lärarens makt att avgöra när elever behöver särskilt stöd utanför klassrummet ska stärkas.
– Det är en väldigt problematisk situation i dag, allt kan inte lösas i ett klassrum av en lärare, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Så blev deras skola NPF-säkrad

NPF

Hur kommer det sig att Källbrinksskolan i Huddinge, söder om Stockholm, verkar lyckas med det som alla säger att de vill göra, men inte riktigt klarar av – att ge alla elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) det stöd och den undervisning de behöver för att lyckas i skolan?

Skolans bristande NPF-kunskaper: ”Lämna inte lärarna ensamma”

NPF

Elever med NPFhalkar efter på grund av stora brister i skolans kunskaper på området. Lösningen ligger i mer resurser och att lärarutbildningen ska ge baskunskaperi ämnet. Det menar SPSM:s Fredrik Malmberg och Jiang Millington, grundare av ”Barn i behov”, som vill se krafttag för att höja likvärdigheten. 

Hur kan vi som nation tillåta detta att pågå?!?

Lärarbristen

Situationen med outbildade lärare blir värre och värre. ”Hur kan det komma sig att vi år ut och år in stannar kvar i ett uppenbart dysfunktionellt decentraliserat system både för lärarförsörjning och lönemodeller med mera?”, skriver Per Kornhall.

Nytt arbetssätt ökar lärarnas professionalitet

Undervisning

I Bjuv har satsningen på språkorienterad undervisning höjt skolresultaten och förbättrat arbetsmiljön för lärarna.

Skolan måste lära ut barns rättigheter

Debatt

”När skolans arbete genomsyras av barnkonventionen, stärks elevernas kunskaper om sina rättigheter. Barns rätt till inflytande är en viktig princip”, skriver Christina Heilborn, UNICEF Sverige.

Kommentera

Lärare positiva till – och rädda för – sex- och samlevnad

Pride 2018

Den bristande likvärdigheten i sex- och samlevnadsundervisning i landet, och hur det kan bli bättre. Det var fokus för ett seminarium under Europride i Stockholm.

Regeringen utreder SFI

SFI

En ny statlig utredning av SFI ska få fler asylsökande att etablera sig snabbare.
– Vi har väldigt många asylsökande i landet och ser samtidigt en brist på utbildat folk på arbetsmarknaden. Där är SFI väldigt viktigt, säger Anna Ekström (S) till Skolvärlden.

Författaren: ”Man missar att stötta lärarna”

Lärarprofessionen

Om inte lärarna tar tillbaka makten över sin vardag kommer lärarbristen aldrig kunna hejdas. Och det gäller att skapa trygghet i yrket.
– Man missar att stötta lärarna och låta dem utveckla sin praktik, säger författaren Alex Quigley.

Etikforskaren: Värdegrunden en ”IKEA-moral” för eleverna

Kritik

En värdegrund för skolan som dikterar vad som är rätt och fel duger inte. Istället behöver eleverna få testa sina värderingar i öppna samtal – inte minst elever med ”problematiska” värderingar. Det menar David Kronlid, lektor vid Uppsala Universitet.

Regeringen utreder statligt finansierad skola

Nytt uppdrag

En statlig utredning ska följa upp Skolkommissionens förslag på ökad statlig finansiering av grundskolan, meddelar regeringen på torsdagen.
– Ett första och viktigt steg mot en statligt finansierad skola, säger Svante Tideman, 1:e vice ordförande för LR.

Tävla och vinn!

Tävling

Hur ser din sommar som lärare ut? Skriv och berätta vad du gör för att ha något att minnas när höstterminen går in i mörka november. Som belöning lottar vi ut fem exemplar av Danny Wattins succéroman ”Historiegeneratorn”.

6 tips: Din röst påverkar eleverna

Läraryrket är ett röstyrke. Men lärarens kanske viktigaste verktyg får sällan den kärlek den behöver. 
– Det förvånar mig att lärarens röst får så lite uppmärksamhet, säger Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi.

Magister Nordström: Så höjer du undervisningen med Instagram

Digitalt

Läraren Rickard Nordström har Sveriges största lärarkonto på Instagram och är en stor inspiratör för många lärare.

”Dags för oss vägledare att sluta acceptera små tjänster”

SYV

”Bristen på satsningar visar tyvärr på att man trots allt inte tycker att studie- och yrkesvägledningen är så viktig”, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Otydliga krav på syv i kommunerna

SYV

Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

Almedalen 2018

”Lärare kan för lite om dyslexi”

Dyslexi

Lärare kan inte tillräckligt mycket om dyslexi, menar Christina Hellman, ordförande för Svenska Dyslexiföreningen.
– Man måste återinföra klassisk läs- och skrivinlärning på lärarutbildningen.

Jenny Madestam: Så var skolpolitiken i partiledartalen

Almedalen 2018

Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar exklusivt för Skolvärlden skolpolitiken i partiledartalen från årets politikervecka.

Förstatligande hett debattämne i Almedalen

Val 2018

Riksdagspartierna gick i clinch under Almedalens stora skoldebatt. Mycket handlade om det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun.
– Den kommunala budgeten står över skollagen i princip i varje kommun. Det måste vi råda bot på, säger LR:s Åsa Fahlén.

Partiernas kandidater: ”Om jag fick bli utbildningsminister…”

Val 2018

Under den stora skoldebatten i Almedalen fick alla riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner svara på frågan ”Vad gör du om du blir utbildningsminister efter valet?” Här är svaren.

Väljarna om skolpolitiken

Liberalernas skolpolitik ”stjäl” väljare från andra partier

Valet 2018

Skolan är en av valets viktigaste frågor, så viktig att väljarna kan tänka sig att byta parti. Störst stöd bland andra väljare än sina egna har Liberalerna.

Bara 2 av 10 KD-väljare nöjda med partiets skolpolitik

Val 2018

Kristdemokraterna är det riksdagsparti som får lägst stöd för sin skolpolitik av de egna väljarna.
– Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

Skolfrågan oviktig för SD:s väljare

Val 2018

Sverigedemokraterna har svagt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Samtidigt kan få av dem tänka sig att rösta på ett annat parti på grund av det.

Hälften av M:s väljare mot vinster i skolan

Val 2018

Moderata väljare håller det fria skolvalet högst av alla väljargrupper, men hälften av dem är negativa till vinstuttag ur friskolor.
– Det är tydligt att moderata väljare inte ser valfrihet och vinstuttag som förutsättningar för varandra, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

S-väljare vill se förstatligande av skolan

Val 2018

Socialdemokraternas väljare är de som är allra mest positiva till ett statligt övertagande av ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver inte frågan.
– Skulle Stefan Löfven lyssna på sina väljare borde han driva den frågan, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Varannan C-väljare redo att byta parti för skolans skull

Val 2018

En majoritet av Centerpartiets tillfrågade väljare anser att staten bör ta över ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver en annan linje. Det kan kosta dem väljare, enligt en färsk undersökning.

MP:s väljare säger ja till statlig skola – men partiet säger nej

Val 2018

Skolan är viktig för Miljöpartiets väljare, men bara 36 procent av dem tycker att MP har den bästa skolpolitiken, enligt en ny väljarundersökning.
– Det är nog hög tid för Miljöpartiet att lyssna på sina väljare, säger LR:s orförande Åsa Fahlén.

V-väljarna: Inga vinstuttag för friskolor

Val 2018

Fler än åtta av tio Vänsterpartistiska väljare menar att friskolor inte borde kunna ta ut vinst. Lika många vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.

Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

Debatt

Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

Kommentera
Valet 2018

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Text + webb-tv

I mötet med Jonas Sjöstedt (V) vill läraren Ragnar Sjölander veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Anna Ekström: Marknadsstyrningen av skolan leder fel

Valet 2018

Hur ser Socialdemokraternas minister Anna Ekström på lärarnas arbetssituation? Vad vill hon göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Socialdemokraterna?

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Valet 2018

Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Text + webb-tv

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
– Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Text + webb-tv

Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Björklund: ”Det är många amatörer som styr skolan”

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Valet 2018

Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

”Jag vill lyfta de estetiska ämnena”

Bild

Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse.
Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.  

LR och M: Fem förslag för ökad studiero

Ordning och reda

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nästan dubblerats sedan 2014. Nu presenterar LR:s Åsa Fahlén och moderaternas Erik Bengtzboe fem förslag som ska bryta trenden.

”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

Debatt

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Kommentera

Läraren: Så blir programmering roligt

Digitalisering

Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
– Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

"Kritiken mot Academedia felaktig"

Replik

Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons