Annons

Läraren varnar: ”Leder till en ökad arbetsbelastning”

Publicerad 4 maj 2017

Relaterat

Riksdagen har beslutat att asylsökande barn som påbörjat en gymnasieutbildning får rätt att slutföra skolgången i Sverige.
Gymnasieläraren Emma Köster tycker att beslutet är ett steg i fel riktning.
– Det kommer bidra till förvirring, godtycklighet i bedömningen och ökad arbetsbelastning för lärarna, säger hon.

Under onsdagen beslutade riksdagen att asylsökande barn och ungdomar som påbörjat en gymnasieutbildning har rätt till att stanna kvar i Sverige för att läsa klart gymnasiet, och i och med det öka möjligheten till ett arbete och ett permanent uppehållstillstånd. Det innebär att de kan slutföra sin gymnasieutbildning även om deras tidigare tillstånd har upphört.

Avsikten med förslaget är att uppmuntra ungdomarna att studera och att de samtidigt ska känna trygghet i att de kan fullfölja studierna. Lagändringarna börjar att gälla den 1 juni 2017.

Ett steg framåt, menar vissa – men många är samtidigt överens om att mer behöver göras framöver för ensamkommande barn och ungas situation.

Mitt i allt detta har mer landat i knät på lärarna att lösa, med en press som alltjämt är stor. Vem ska egentligen få utbildning? Och hur ska den i så fall se ut och innehålla? Och får läraren redskap att klara av det nya uppdraget som läraryrket har blivit i och med denna nya elevgrupp? Det är frågor som snurrar varmt ute på landets skolor just nu. 

Emma Köster arbetar som gymnasielärare på Startskolan i Malmö och varje dag möter hon elever i livskris i sitt klassrum. Hon blev överraskad över beslutet.

– Dagens system är påfrestande och stressande för ungdomarna och svårt för oss lärare att hantera. Jag är därför glad över att regeringen också har insett det och vill göra något åt situationen. Men jag förvånades över regeringens förslag på lösning, säger Emma Köster till Skolvärlden.

Hon håller med om att något bör göras. Men tycker att det här beslutet är ett steg i fel riktning.

– Jag förbluffas framförallt över dubbelmoralen i beslutet. När Migrationsverket säger nej, ja då ska skolan säga ja? säger hon.

Emma Köster

Emma Köster anser att regeringens beslut både är principiellt och fysiskt problematiskt, och hon är rädd för att man inte har tänkt igenom det.

– Man ger signalen till svenskarna och hela omvärlden att Sverige ger gratis utbildning till alla – även om du har tagit dig till Sverige på olagligt sätt och oavsett om du har fått ett asylavslag nu eller för länge sedan. Och vad kommer det att få för konsekvenser i framtiden? säger hon och fortsätter:

– Beslutet är fysiskt problematiskt därför att läraren varken har utbildning, verktyg, tid eller möjlighet i dagens uppdragsbeskrivning kunna avgöra vad en "aktiv elev" är – som ju är kravet för att man ska få stanna enligt regeringen.

Emma Köster fruktar att det kommer leda till godtyckliga och ojämlika bedömningar.

– En ”aktiv elev” kan handla om så många saker. Visar närvaro, engagemang i klassrummet, betyg, delaktighet, progress, initiativförmåga, social förmåga, förmågan att lära svenska eller hemspråk att man är en "aktiv elev". Och när ska läraren rapportera denna aktivitet? Varje vecka, månadsvis eller halvårsvis?  

Jag förbluffas framförallt över dubbelmoralen i beslutet.

– Jag ser också en risk för att undervisningen får stå tillbaka till förmån för fler ”icke läraruppgifter”. Jag undrar också vad man gör med de elever som då bedöms inte vara aktiva. Det framgår inte i regeringens beslut. 

Från skolor i hela landet hörs rop på hjälp. Emma Köster känner av en jättestor press som lärare. Men pressen ser olika ut i olika elevgrupper.

– Som lärare för elever som är invandrade eller asylsökande består pressen av otillräckligt stöd av sociala funktioner och av att man förväntas individualisera undervisningen för elevgrupper som har helt olika bakgrund, säger hon.

Vad säger dina lärarkollegor om detta?

– Mina kollegor säger samma sak. Det sociala stödet är alldeles för dåligt. Och det går ut över elevernas förmåga att ta till sig undervisningen. 

Men vi behöver göra mycket mer.

Att rapportera frånvaro är en av det mest tidskrävande och konfliktskapande moment som en lärare tvingas göra, menar Emma Köster.

– Detta skulle med lätthet kunna utföras av en administratör och därmed plockas bort. Jag har blivit både skriken åt, hotad, hatad och sedd snett på av elever för att jag har varit noggrann med att notera sena ankomster eller för att CSN har dragits in.

– Vid sena ankomster eller frånvaro ligger det också på läraren att se till att den frånvarande eleven får den undervisning som den har gått miste om. Vid frånvaro tvingas läraren dessutom söka upp eleven och arbeta efter en lokal konsekvenstrappa i hopp om förändrat beteende hos eleven.

Känner du dig ibland som en gränspolis i klassrummet?

– Som lärare är du långt mer än så. Du är kurator, sjuksköterska, förälder, pep-coach, IT-konsult, vakt, polis, städerska, administratör och receptionist. Jag menar att det är ett enormt resursslöseri som kan liknas vid idiotin i att en läkare får i uppgift att "vakta" i cafeterian och sortera plåster i medicinförrådet. 

Emma Köster menar på att dagens system inte är helt förkastligt. Men det behövs mer.

– En del samarbeten är framgångsrika, så som en del praktikkontakter, snabbväg till att ta körkort och möjligheten till sommarjobb. Många lärare är också initiativtagande och driver på förändringsarbetet, säger hon och tillägger:

– Men vi behöver göra mycket mer. Och framförallt så tror jag inte att den nya lagen kommer att förändra beteendet och motivationen i klassrummet. Det kommer snarare bidra till förvirring, godtycklighet i bedömningen och ökad arbetsbelastning för lärarna. 

Fotnot: Skolvärlden har sökt representanter från Migrationsverket för ett förtydligande om vilka gymnasieutbildningar som beslutet innefattar.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Läraren: Märklig debatt om betygen

Snällbetyg

Debatten om ”snällbetyg” visar att många utanför skolans värld inte verkar veta hur betyg sätts och hur de nationella proven funkar, menar läraren Sven Fallenius.
– Om det finns tid kvar på kursen när provet är skrivet är det väl bara bra om tiden används till att låta eleverna ta igen missade kunskaper.

Annons
Annons

15 egenskaper en lärare ska ha – enligt arbetsgivarna

Lista

Här är de 15 egenskaper och förhållningssätt som efterfrågas flitigast i jobbannonser för lärare – just nu.

Annons

Per Måhl: ”Därför är relativa betyg inget bra alternativ”

Debatt

”Förstår kritikerna skillnaden mellan kunskapsrelaterade och relativa betyg?”, frågar sig betygsexperten Per Måhl och visar på exempel varför relativa betyg inte är något bra alternativ.

Kommentera

Ny metod för lärare skapar studiero i klassrummet

Arbetsmiljö

Forskare har hittat en modell som ska lösa lärarnas arbetsmiljöproblem. ”PAX i skolan” har minskat mängden störande och ofokuserat beteende till hälften, samtidigt som lärarnas stressnivå sjunkit till en tredjedel.

Annons
Annons

860 idrottslärare saknas inför 2019

Idrott och hälsa

Om regeringens förslag om 100 timmar mer idrott i grundskolan ska bli verklighet krävs fler platser på lärarutbildningen.
– Det måste tillsättas resurser. Vi är bara en viss mängd idrottslärare, och vi kämpar redan med det vi har, säger ämnesläraren Daniel Gomejzon.

Annons

SO-läraren: Ta dig tid att spräcka filterbubblan för eleverna

Debatt

”Måste man problematisera filterbubblan i skolan? Hur använder man mediernas nyhetsbrus till att vidga elevernas omvärldsförståelse i en demokratiseringsprocess? Och hur lyckas man med detta på endast fem, sex minuter under en lektionsuppstart?” SO-läraren Christian Fexe förklarar hur han får det att fungera.

Kommentera

5 missar lärare gör – enligt hjärnforskning

Hjärnan

Att lära är jobbigt. Men med hjärnsmart undervisning blir undervisningen mer effektiv.
Annika Nilsson, svensklärare på ett gymnasium i Malmö, berättar om fem vanliga misstag. 

”Var fanns hänsynen till elevernas behov?”

Debatt

”Om Skolkommissionens ledamöter hade levt i skolvardagen skulle de haft lättare att förstå vad som behöver ändras i skolan – som att slopa de graderade betygen, att minska katederundervisningen och att ge alla lärare som gör samma jobb samma lön”, skriver debattören.

Kommentera

Forskning: Skolsegregering påverkar inte elevbetygen

Forskning

Etnisk skolsegregering har liten påverkan på enskilda elevers betyg, visar en studie av forskare vid Stockholms och Linköpings universitet.
I stället är det familjebakgrund och familjens utbildningsnivå som är de tyngsta faktorerna.

Han tar över Skolverket

Här är Skolverkets nya generaldirektör. Fram till nu har han varit utbildningsdirektör i Södertälje.
– Han har varit superbra här, säger Eva Dekany-Ström, kommunombud i Södertälje.

Högre lön och mindre undervisning på nya jobbet

Arbetsvillkor

När arbetsgivaren inte gav Cecilia Flodqvist bättre villkor sa hon upp sig. Nu har hon både högre lön och mindre undervisning.
Och på hennes gamla skola har man fortfarande inte hittat en behörig ersättare.
– Hade man minskat min arbetsbörda hade jag kanske varit kvar, säger hon.

Nu jobbar facken ihop – för bättre lärarlöner

Avtal

Lärarfackens båda styrelser har de första gemensamma mötena på elva år. Siktet är inställt på det nya avtalet för kommunalanställda 2018.
– Vi kommer ha starka, tydliga och progressiva yrkanden, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Lärarens brev till Fridolin: ”Jag mår fruktansvärt dåligt”

Debatt

”Gustav Fridolin, du är skolminister och jag är lärare. Du är alltså min högsta chef och vi behöver din hjälp! Jag mår fruktansvärt dåligt över det jag har fått bevittna på min arbetsplats”, skriver en grundskolelärare i ett öppet brev till utbildningsministern.

Kommentera

Här har eleverna redan en rörligare vardag

Elevhälsa

Hummelstaskolan har jobbat med fysisk aktivitet i tre år, på sätt som påminner om regeringens nya förslag. Målen är mindre stress, bättre skolresultat och elever som mår bättre.

Nya trenden: Lärare loopar och får högre lön

Lön

Byta jobb och sen byta tillbaka till sin gamla arbetsgivare – och på köpet få upp lönen med flera tusenlappar i månaden.
Det gör fler och fler lärare just nu.

Hundra miljoner kr i lönelyft brinner inne

Lärarlönelyftet

Trots att alla kommuner och fler fristående huvudmän än i höstas har begärt ut pengar till nästa omgång av lärarlönelyftet hamnar 100 tänkta lärarmiljoner i sjön. Totalt 94 fristående huvudmän har valt att inte söka några pengar – Skolvärlden har hela listan.

Tivolipedagogen: Så skapar du Sveriges roligaste lektion

Lärare

Lärare och elever blandas med karuseller och teknik.
Tivolit Gröna Lund förvandlas till ett stort klassrum för en dag när drygt 3 000 elever samlas för att utföra fysikexperiment som annars inte går att göra i skolan.

Idrottstimmarna utökas i skolan

Idrott och hälsa

Undervisningstiden i idrott och hälsa utökas med 100 timmar i grundskolan från och med 2019.
– Det är bra av regeringen att utöka antalet idrottstimmar och samtidigt få in ett bredare rörelseperspektiv i skolan, säger LR:s Åsa Fahlén.

Myter styr lärarna i skrivundervisningen

Läsning

Ökade formella krav på lärare har skärpt fokus på elever som inte uppfyller målen – och skapat grogrund för skrivpanik som utbryter med jämna mellanrum. Det menar Martin Malmström, forskare i utbildningsvetenskap. 

Lärarstudenterna vill slopa skolvalet

Skolval

Ska skolvalet tas bort eller behållas?
För LR Studs ordförande Mimmi Rönnqvist är svaret enkelt.
– Regeringen måste slopa aktivt, fritt och obligatoriskt skolval, säger hon.

Annorlunda utmaningar som vuxlärare

Vuxenutbildning

Nationella prov var tionde vecka och elever som förlorar hela sin inkomst när de får ett F i betyg. På vuxengymnasiet är utmaningarna annorlunda än på ungdomsgymnasiet. 

Kollegan efter lärarmordet i Göteborg: ”En permanent kris”

Våld

Pengarna behövs nu. Det menar Lennart Hellsborn, LR:s huvudskyddsombud i Göteborg och lärare på Lövgärdesskolan i Angered där en lärare sköts till döds.
– Hot och våldsproblematiken som finns i förorterna påverkar även skolorna, säger han till Skolvärlden.

Avgående SPSM-chefen: ”Inse att olikheter är en tillgång”

Särskilt stöd

Lite mindre nån-annan-ism i skolans värld. Det önskar avgående generaldirektören för Specialpedagogiska skolmyndigheten Greger Bååth.
– Det finns en tendens att det som ska göras kring de här elevgrupperna alltid förläggs till någon annan.

Johanna har ADHD: När ska allas värde bli mer än tomma ord?

Debatt

Att leva med ADHD är att känna det som att inte passa in någonstans. Johanna skriver själv om sitt liv, sin skolgång och hur hon kämpar för att få folk i sin omgivning att förstå henne.

Kommentera

Betygsexperten sågar digitalisering av nationella prov

Digital rättning

Betygsexperten Per Måhl tror inte på förslagen om digital och extern rättning av nationella prov eller att ge proven större tyngd vid betygsättning.
– Det kommer varken göra betygen mer rättssäkra eller mer likvärdiga, säger han.

Robin Hood-förslaget: Så kan skolan bli mer likvärdig

Skolkommissionen

Ta från de rika och ge till de fattiga.
Här är förslaget som skulle kunna göra svensk skola ”mer rättvist”.
– Vi vill säkerställa att de kommuner som har störst utmaning och minst möjlighet att få in skattemedel får stöd i det, säger Lina Axelsson Kihlblom, ledamot i Skolkommissionen.

Betyg + Timss = sant

Jämförelse

Sambandet mellan elevers betyg och hur de presterar i Timss-studierna är högt. Den slutsatsen drar Skolverket som för första gången jämfört saken.

"Det vore inhumant att inte reagera på utvisningarna"

Nyanlända

Lärare som ordnar nödboenden, frågar efter mat på härbärgen till sina elever. Och som funderar på att gömma dem.
– Det vore inhumant att inte reagera, säger Sara Svanlund, vice ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Linnéa Claeson: ”Uppdelning i kön är icke-inkluderande”

Könsuppdelning

Linnéa Claeson är handbollsproffs och jämställdhetskämpe på nätet och live. Hon tycker att frågan om könsuppdelade klassrum är komplex.
– Det finns behov av fredade zoner, säger hon.

Digital plattform ska stärka SYV

SYV

Digitala verktyg ska göra studie- och yrkesvägledningen mer tillgänglig, enligt ett beslut i riksdagen. Skolvärldens bloggare David Spak tycker att tidigare insatser är viktigare.

”Kollegial reflektion” minskade lärarnas stress

Arbetsmiljö

”Kollegial reflektion” kan vara ett sätt att minska lärarstressen. Det menar Marie Nilsson som skrivit en avhandling om vad som kan öka välbefinnandet i läraryrket.
–  Det gav återhämtning på samma sätt som rast och fritid, säger hon.

Åtta sätt att undervisa hjärnsmart

IKT

Lärare behöver lära sig mer om hur hjärnan fungerar, särskilt i förhållande till digitala hjälpmedel. Det menar författaren och journalisten Tomas Dalström – som helst vill se ett totalt mobilstopp i skolan.

Tre av fyra lärare: ”NP tar för mycket tid”

Nationella prov

En stor majoritet av lärarna tycker att de nationella proven är bra både för bedömning och undervisning. Samtidigt anser tre av fyra lärare att proven tar för mycket tid.
Drygt var tionde lärare får ingen tid avsatt för proven överhuvudtaget.
– Uppsatserna tar mycket tid att bedöma, säger högstadieläraren Caroline Axén.

Efter förslagen: ”Hoppas det blir en väckarklocka”

Välfärden 

Välfärdsutredningen har presenterat sina förslag om hur kvalitén i välfärden kan höjas.
Åsa Fahlén, ordförande för LR, hoppas förslagen kommer bli en väckarklocka för företag som bedriver skolor.

Lärarutbildningen storsatsar på ledarskap

Ledarskap

Lärarutbildningen vid Uppsala universitet vill ”göra upp med flumskolan”. Därför har man storsatsat på att förbättra lärarstudenternas utbildning i ledarskap.
– Satsar man inte på ledaskap så kommer eleverna prestera sämre, säger Martin Karlberg, universitetslektor vid Uppsala universitet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons