Annons
Sara Persson är SVA-lärare på Skogshagaskolan i Västervik. Foto: Sara Winsnes

Lärarna: Stödet för SVA minskar

Publicerad 23 april 2018

Fakta

Sara Persson

  • Lärare i svenska som andraspråk på Skogshagaskolan i Västervik.
  • Författare till boken "Nyanlända elever" på förlaget Natur & Kultur.
  • Bloggar om språkutveckling på ”Hjärtat hos @frksarapersson
  • @frksarapersson på twitter 

Relaterat

Förutsättningarna för undervisning i svenska som andraspråk, SVA skiljer sig kraftigt åt mellan kommuner, och mellan olika skolor på samma ort. 
Och en del lärare i ämnet upplever att intresset från makthavarna har svalnat nu när ord som ”flyktingkris” och ”dödsbåtar” inte längre pryder löpsedlarna.

F–6-skolan Skogshagaskolan i Västervik har under många år haft ett stort antal elever med bakgrund i andra länder och kulturer. Sara Persson jobbade som klasslärare på skolan fram till 2009, men då kände hon att hon ville göra en förändring.

– Jag har alltid tyckt att det är stimulerande att jobba med de här eleverna. Men jag märkte när vi fick fler och fler nyanlända att mina kunskaper som klasslärare inte räckte till. Jag saknade kunskap och det hämmade elevernas utveckling, så jag vidare-utbildade mig till SVA-lärare.

Sedan åtta år tillbaka är Sara Persson Skogshagaskolans SVA-lärare, och i mångt och mycket den som har byggt upp formerna för hur ämnet fungerar på skolan, med bland annat studiecirklar för lärarkollegorna i att jobba med språket inom sina ämnen. Hon har haft gott stöd hela vägen från sin rektor, som månar om SVA. 

– Rektorns uppdrag är så brett, och de kan inte kunna allt. Min rektor har stöttat mig och litat på min kunskap. Hon har månat om de nyanlända eleverna och gett mig mandat att ta reda på det vi inte vet. På det sättet blir rektor och SVA-lärare ett stöd åt varandra. Det är ju sådant som alla de skolor som saknar SVA-lärare saknar.

I samtal med sina kollegor såväl i Västervik som runt om i landet upplever hon att alla inte får samma stöd, och att någonting har förändrats i attityden till ämnet de senaste åren, på huvudmannanivå.

– Det är som att när immigrationspolitiken har svängt och blivit mer restriktiv, så slutar en del huvudmän att bry sig. Men vi måste fortfarande ta hand om de här människorna som vi har tagit emot. Situationen för de elever som kom hit 2015–2016 är fortfarande sån att de behöver SVA-undervisning, men för många andra kan det nog kännas som att ”åh det där var ju länge sedan”. Vi som SVA-lärare står fortfarande kvar mitt i det här, det är en del av vår vardag. Det kan gå fort att skifta politiskt fokus, men det tar lång tid att utveckla ett nytt språk, säger hon.

Man har hela tiden en känsla av otillräcklighet inför de här eleverna

Niklas BlixtNiklas Blixt är kommunombud för Lärarnas Riksförbund (LR) i Västervik, och han delar bilden att inställningen till SVA har svängt sedan hösten 2015, då alla var med på tåget.

– Till en början kom det pengar och det fanns alla möjligheter. Men nu verkar det kommit in i ett nytt normalläge där behovet fortfarande finns, men inte pengarna. Då blir det lösningar som att eleverna får gå i ordinarie klass fast de borde få mer SVA-undervisning, säger han.

Han anser också att en del skolor behandlar ämnet styvmoderligt.

– Det är ett ämne man inte tar samma hänsyn till som exempelvis matematik. På någon skola har man till och med uttalat det som att det är en del av skolans stöd-insatser. Men så är det ju inte, SVA är ett eget ämne, säger han. 

Det pågår även rent fackliga ärenden kring SVA i Västervik.

– Det är en fråga sen nästan två år tillbaka. Medlemmar kontaktar mig och ber mig påtala att vissa skolor bör utlysa tjänster i SVA. Lärarna upplever att det finns ett behov men det tillsätts inga tjänster. Samtidigt finns det anställda lärare i kommunen som har behörighet i ämnet men inte undervisar i det, säger Niklas Blixt.

En som vet hur det är att ha elever i klassen som inte hänger med på grund av bristande språk-kunskaper är Helene Häggmark som undervisar i svenska, historia, och religion för högstadiet på F–9-skolan Ankarsrums skola, ett par mil utanför Västervik.

– De elever som har SVA ligger individuellt på väldigt olika nivå. En del barn kommer till skolan efter att ha varit i Sverige en månad, andra när de varit här i två år. Det förutsätter att jag håller flera planeringar igång samtidigt. Det har jag ju alltid gjort, utifrån elevernas olika nivå, men där har jag under åren skaffat mig en kompetens som sitter i ryggmärgen – hur jag ska kunna nivåindela verksamheten, olika sätt att examinera, mikropauser, utmana de riktigt duktiga och så vidare. 

– Men eftersom jag saknar SVA-utbildning är jag inte lika duktig på sådana knep för just de här eleverna.

Ankarsrums skola har två utbildade SVA--lärare på plats, men tiden de kan lägga räcker inte till, menar Helene Häggmark.

– Våra SVA-lärare gör ett kanonjobb. Men om eleverna skulle få SVA på svensklektionerna så skulle det krävas lika mycket SVA-tjänst som vi har svenskatjänst, och det har vi inte. Vi har två heltider på svenska men bara en halv på SVA. Det är inte långsiktigt hållbart.

Varje rektor gör lite som den själv vill

Hur påverkas de övriga eleverna i klassen?

– Nackdelen kan ju vara att jag har mindre tid. Med så väldigt olika planeringar igång så tar det ju mer tid både i för- och efterarbete och under lektionen. Då kan det vara elever som sitter med korta grundläggande svenskkunskaper som ”Olle står under en bro”, och de behöver stöttning under lektionen. Men det har inte bara med SVA att göra. Det har att göra med att det inte finns tillräckligt med planeringstid, punkt. Det är så för alla lärare, säger Helene Häggmark.

Något som är specifikt för SVA är det faktum att Helene Häggmark och flera av hennes kollegor leker med tanken att vidareutbilda sig inom ämnet – utan att ha som mål att byta tjänst. De vill bara kunna undervisa i sina befintliga ämnen.

– Man har hela tiden en känsla av otillräcklighet inför de här eleverna. Jag har tittat på modulerna från Skolverket och på internet, men jag skulle gärna gå in i en regelrätt utbildning. Men det har ju med tid att göra, man ska orka göra det på ett bra sätt.

Tillgången till utbildade, behöriga lärare i ämnet skiljer sig åt beroende på var i landet man bor. Linda Ammitzböll jobbade tidigare på en gymnasieskola i Mölndal, som en av elva SVA-lärare. Då undervisade hon 15 elever, och stöttade dem i alla ämnen. I dag är hon på Pilevallskolan i Trelleborg och undervisar runt 100 elever själv. Det är en F–9-skola där de flesta eleverna är födda i Sverige, men är andra eller tredje generationens invandrare. 

Linda Ammitzböll– Det ser helt olika ut på olika ställen. Vi har ju råden från Skolverket, men de är ingen lag, så varje rektor gör lite som den själv vill, säger hon.

Hon har dock en positiv bild av ämnets status, och hon tror att det har att göra med i vilken typ av område och på vilken typ av skola man jobbar.

– Jag har nästan alltid varit på förortsskolor med många invandrare, och där har SVA-lärare hög status. Och statusen har ökat i takt med att kunskapen om hur viktigt det är att jobba med språk har spridit sig. Nu ska ju alla lärare i alla ämnen jobba språkutvecklande. 

Även om det heter att alla lärare ska jobba med språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen så är Linda Ammitzböll medveten om att det inte är så det ser ut i dag. Men det är hennes högsta önskan att den visionen ska bli en praktisk verklighet ute på skolorna.

– De nyanlända kan lika gärna använda en SO- eller NO-bok för att lära sig svenska. Ska de först lära sig svenska och sedan läsa ämnena så kommer de aldrig klara nians betyg. Det finns ju 40 andra lärare på den här skolan som skulle kunna göra ett fantastiskt jobb med rätt fortbildning, säger hon.

Tillbaka i Västervik känner Sara Persson trots allt en stolthet över att vara SVA-lärare. 

– Intresset från omvärlden må ha svalnat, men för mig går det vidare som vanligt. En lärarstolthet har jag alltid haft, och på den här skolan är det inte svårt att känna det. Vi har god uppbackning från ledningen. Men jag tänker inte bara på eleverna på min skola, utan på alla som är i en liknande situation. Varje rektor måste tänka till och se till att den kompetens som behövs finns på plats. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Tony undervisar med digital slöjd

Slöjd

Tony Svensson har redan kommit långt med den digitala undervisningen i slöjdämnet inför de nya kraven till hösten.

Annons
Annons

Skolbiblioteken blir fler: ”Ska vara hjärtat i skolverksamheten”

Läsglädje

De bemannande skolbiblioteken blir fler, enligt statistik från Kungliga biblioteket.
– Det ger utslag i barns läsförmåga om skolan har ett eget bibliotek med engagerad personal, säger språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzén.

Annons

GDPR: Detta gäller för lärare

GDPR

Snart träder den nya dataskyddsförordningen GDPR i kraft. Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut hur det påverkar dig som lärare.

Metoden hyllas efter besöket: ”Fler skolor skulle ha nytta av det”

Arbetsmiljö

Arbetsmetoden Pax har lett till fler lugna klassrum och bättre arbetsmiljö för lärare. Nu har Pax även väckt politikernas intresse – som vill se metoden på fler skolor i landet. 

Annons
Annons

Särskolan kan byta namn – efter 14-åringens förslag

Särskola

14-årige Leo uppmanade regeringen att döpa om särskolan till utvecklingsskola.

Annons
Lön

Efter kritiken: ”Alla ska hänga med i löneutvecklingen”

Löneläget

LR-ombuden i Ljungby är kritiska till att erfarna lärare, som stannar i kommunen, halkar efter lönemässigt. 
Ordföranden i barn- och utbildningsnämnden, Stefan Willforss, menar att bilden av löneläget inte stämmer.

Erfarna lärare lockas till andra kommuner med högre lön

Löner

I Ljungby tjänar en lärare med över 20 års erfarenhet inte mycket mer än kommunens nya lärare.
I stället lockas erfarna lärarna till grannkommunerna där de kan tjäna upp till 8 000 kronor mer i månaden.

Aida Hadzialic: ”Jag är glad att vara tillbaka”

Läraravtalet

Aida Hadzialic, tidigare gymnasie- och kunskapslyftsminister, gör comeback i skolans värld och ska medla i de strandade lärarförhandlingarna.

Höjt studiebidrag ska locka fler akademiker till läraryrket

Lärarutbildning

Akademiker som går en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) får studiebidraget höjt med 4 000 kronor i månaden.

Vallöfte: Satsar på skolan för att mota psykisk ohälsa

Elevhälsa

Socialdemokraterna lovar att satsa 250 miljoner kronor för att öka arbetet mot ungas psykiska ohälsa.

”Öronmärkta” klassmentorer avlastar lärarna

Arbetsmiljö

På Norrängsskolan i Lycksele har varje klass en mentor som följer klassen hela dagen med huvudansvar för att skapa trygghet och studiero.
Det gör det möjligt för lärarna att fokusera på undervisningen.

Läraravtalet: ”Därför kommer inte arbetsmiljön förbättras”

Avtalsförhandlingen 

Arbetsmiljöfrågan är i fokus i avtalsförhandlingen och lärarfacken hoppas på att parterna ska nå en uppgörelse som innebär en vändpunkt. Marcus Larsson och Åsa Plesner på Tankesmedjan Balans tror chansen är minimal att man når ett bra avtal för lärarna.  

Skolor slarvar med undervisningstiden

Granskning

Lärarlösa lektioner och schemakrockar är två källor till missad undervisningstid när huvudmän prioriterar ner frågan, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.

Läraren: Stort behov av små undervisningsgrupper

Inkludering

Nu kommer förslag om att tredubbla antalet resursgrupper i Stockholm för elever med störst stödbehov.
– Jag tror att behovet är stort, säger resurspedagogen Björn Bågmark, som arbetar i en CSI-grupp.

”Lärarutbildningen måste bli mer verksamhetsnära”

Debatt

Det är hög tid för en verklighetsförankrad lärarutbildning, menar lärarna Malin Ahlström och Emma Köster. Till exempel genom att låta lärarassistenter läsa till lärare, samtidigt som de jobbar i skolan.

Kommentera
Nya avtalet

Därför kraschade förhandlingarna

Avtalsrörelsen

Förhandlingarna mellan lärarfacken och SKL har strandat och parterna kallar nu in medlingshjälp.
– Vi kan inte vänta längre på att de riktiga problemen i skolan ska lösas, säger LR:s förhandlingschef Peter Henriksson.

LR om konflikten: ”Väldigt olyckligt”

Kommentar

Frågan som blockerar förhandlingarna handlar om att SKL vill ändra turordningsreglerna för lärare.
– Jag förstår inte hur detta kan vara så viktigt för SKL, säger LR-ordföranden Åsa Fahlén.

SKL: ”Inte så mycket dramatik”

Läraravtalet

SKL:s förhandlingschef Niclas Lindahl är inte orolig, trots det strandade läget med lärarfacken.  

SD: ”Inför praktik på sär- och specialskolor för alla lärarstudenter”

Politik

Sverigedemokraterna vill höja inträdeskraven till lärarutbildningen kraftigt och införa praktik på särskolor eller specialskolor för alla lärarstudenter. 

Så ska Skolverket stoppa fusket

Provfusket

Efter vårens läckta nationella prov skärper nu Skolverket reglerna ytterligare.
– Det kommer inte bli någon större skillnad förrän proven digitaliseras, säger läraren Sara Bruun.

Pilotskolor mot psykisk ohälsa

Elevhälsa

Miljöpartiet i Göteborg vill satsa på pilotskolor för att hindra psykisk ohälsa bland elever.

Lärarstudenter fick fel praktikplats: ”Inte ovanligt”

VFU

Lärarstudenten Jenni Holm Nilsson har inte fått en enda minut VFU på en gymnasieskola – trots löftet i utbildningsplanen. Hon är långt ifrån ensam. 

Det är dags att se över skolledares kompetens

Debatt

Det finns anledning att fundera över vilka befattningar som avses med begreppet skolledare, vilka kriterier som dessa befattningshavare ska uppfylla och hur skolledare ska utses, skriver debattören.

Kommentera

De bortglömda lärarna: ”Inte många vet att vi finns”

SIS

Det talas om dem som sista skyddsnätet för elever med en trasig bakgrund. Men lärarna inom SIS får inte ta del av statliga satsningar som Lärarlönelyftet och andra kompetenshöjande satsningar. 
– Tyvärr har våra lärare inte samma möjligheter som andra. Vi är små och jag tror att man glömmer bort att vi finns, säger utredaren Daniel Eskilson. 

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

Grundskolan behöver parallella läroplaner

Debatt

De delar i läroplanen som handlar om normer och värden borde ses som en egen läroplan, och andra yrkesgrupper än lärare skulle kunna vara ansvariga för den delen. 
Så kan vi renodla arbetsuppgifterna och minska arbetsbelastningen skriver läraren Per Gersne.

Kommentera

Faktorerna som får studenter att vilja bli lärare

Forskning

Hög lön och långa sommarlov är inga drivkrafter till lärarstudenters yrkesval. Det visar forskning från Luleå tekniska universitet.
– Ett perspektiv som kan vara värdefullt i den allmänna skoldebatten, säger Ulrika Bergmark, vid Luleå tekniska universitet.

Debatt: Skolan sviker lyckliga studenter utan ekonomiskt självförtroende

Debatt

Skolan ger inte eleverna tillräckliga kunskaper när det gäller privatekonomi. Alltför många elever tar snart studenten utan ett ekonomiskt självförtroende, det är ett svek från skolans sida, menar läraren och författaren Erik Wennstam.

Kommentera

Här ska lärarna skuggas av politiker

Ovanligt grepp

När kommunens uttalade vision för skolan inte rimmar med den faktiska politiken bjuder LR i Karlskrona in fullmäktige till sin verklighet för en dag. Och nu har de fått napp.

”Vi måste visa att vi är stolta över skolan”

Eleverna påverkas jättemycket av allt negativt prat om skolan. Det säger läraren Jenny Söderhjelm Larsson som fått nyinstiftade priset Pennsvärdet.
 – Vi måste visa upp det som går bra och allt vi är stolta över i skolan.

Ungas psykiska ohälsa ökar – så ska skolan jobba

Elevhälsa

Ungas psykiska ohälsa beror enligt Folkhälsomyndigheten till stor del på skolan.
– Lärare hinner inte bygga relationer med sina elever, säger specialläraren Birgitta Kimber.

”Alla lärare behöver en coach”

Utveckling

Det är genom feedback och reflektion som lärare blir bättre, och därför behöver alla lärare en coach i klassrummet, enligt Howard Pitler, doktor i pedagogik.

Ny bok ska utbilda i lärares yrkesetik

Litteratur

Antologin ”Läraren och yrkesetiken” är en guide och ett diskussionsunderlag för lärare, lärarstudenter och andra i skolans värld.
– En bra blandning av teori och praktik, säger David Lifmark, skolforskare och ledamot i Lärarnas yrkesetiska råd.

Regeringen: Ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg

Utbildningspolitk

Dagens betygssystem har flera brister, menar regeringen. Nu tillsätts en betygsutredning som ska föreslå en modell för ämnesbetyg i gymnasieskolan.

Läckta prov

Skolverket efter kritiken: Läckorna sker på skolorna

Läckta prov

Nationella prov sprids på sociala medier och lärare är kritiska till Skolverkets hantering. Nu svarar Skolverket på kritiken:
– Det är rektors ansvar att garantera säkerheten för proven på skolan.

Lärarna rasar mot Skolverkets hantering av de läckta proven

Fusk

Facit till nationella proven sprids just nu på sociala medier. Från lärarhåll är kritiken stor mot hur Skolverket hanterar problemet.
– Varför ska jag sitta i två dagar och bedöma texter som jag inte kan använda till något? säger engelskläraren Sara Bruun.

Skolvärlden möter läraren Kenth – 32 år senare

Lärarliv

I en intervju med Skolvärlden 1986 berättade den nyexaminerade läraren Kenth Rohlén om sitt arbete som kombinationslärare. 
En hel yrkeskarriär och 32 år senare är det pensionsdags. Skolvärlden sökte upp honom för en ny intervju.

Här öppnas skyltfönstret för yrkesutbildningen

Yrkesutbildning

Hundratals elever tävlar i yrkes-SM. Arrangemanget ska öka intresset och rekryteringen till yrkesutbildningar.

– Det här är en jättebra möjlighet att locka elever, säger yrkesläraren Anders Göransson.

Fler med NPF sitter hemma: ”Skolan bryter mot lagen”

NPF

Brister i både kompetens och anpassning av skolmiljön gör att frånvaron hos elever med autism har ökat de senaste åren, enlig en ny undersökning.
– Det är ett systemfel, säger NPF-pedagogen Kenth Hedevåg.

Sveriges högst betalde förstelärare är – en vd

Granskning

Sveriges högst avlönade förstelärare är – en vd. Det visar Skolvärldens granskning av Sveriges samtliga förstelärares löner.
– De här pengarna är avsedda för lärare som inte är lönesättande chefer, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

Lista: De har högst lön i Sverige

Statistik

Här listar vi de högsta förstelärar- och lektorslönerna i landet.

Mest granskad i offentlig sektor: Skolan

Granskning

Skolan är den offentliga verksamhet som granskas allra mest och det handlar om allt från statlig tillsyn till rankinglistor och skoljämförelser. Företagsekonomen Anders Ivarsson Westerberg har tittat närmare på ett skolväsende som tycks ha allas ögon på sig.

”SFI:s problem har kvarstått i decennier”

SFI-kritik

SFI-undervisningen brister i hänsyn till elevernas olika bakgrund, och elever hoppar av – på grund av leda.
– Man måste börja se SFI som den investering det är, säger läraren och universitetslektorn Aina Bigestans.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons