Annons
Sara Persson är SVA-lärare på Skogshagaskolan i Västervik. Foto: Sara Winsnes

Lärarna: Stödet för SVA minskar

Publicerad 23 april 2018

Fakta

Sara Persson

  • Lärare i svenska som andraspråk på Skogshagaskolan i Västervik.
  • Författare till boken "Nyanlända elever" på förlaget Natur & Kultur.
  • Bloggar om språkutveckling på ”Hjärtat hos @frksarapersson
  • @frksarapersson på twitter 

Relaterat

Förutsättningarna för undervisning i svenska som andraspråk, SVA skiljer sig kraftigt åt mellan kommuner, och mellan olika skolor på samma ort. 
Och en del lärare i ämnet upplever att intresset från makthavarna har svalnat nu när ord som ”flyktingkris” och ”dödsbåtar” inte längre pryder löpsedlarna.

F–6-skolan Skogshagaskolan i Västervik har under många år haft ett stort antal elever med bakgrund i andra länder och kulturer. Sara Persson jobbade som klasslärare på skolan fram till 2009, men då kände hon att hon ville göra en förändring.

– Jag har alltid tyckt att det är stimulerande att jobba med de här eleverna. Men jag märkte när vi fick fler och fler nyanlända att mina kunskaper som klasslärare inte räckte till. Jag saknade kunskap och det hämmade elevernas utveckling, så jag vidare-utbildade mig till SVA-lärare.

Sedan åtta år tillbaka är Sara Persson Skogshagaskolans SVA-lärare, och i mångt och mycket den som har byggt upp formerna för hur ämnet fungerar på skolan, med bland annat studiecirklar för lärarkollegorna i att jobba med språket inom sina ämnen. Hon har haft gott stöd hela vägen från sin rektor, som månar om SVA. 

– Rektorns uppdrag är så brett, och de kan inte kunna allt. Min rektor har stöttat mig och litat på min kunskap. Hon har månat om de nyanlända eleverna och gett mig mandat att ta reda på det vi inte vet. På det sättet blir rektor och SVA-lärare ett stöd åt varandra. Det är ju sådant som alla de skolor som saknar SVA-lärare saknar.

I samtal med sina kollegor såväl i Västervik som runt om i landet upplever hon att alla inte får samma stöd, och att någonting har förändrats i attityden till ämnet de senaste åren, på huvudmannanivå.

– Det är som att när immigrationspolitiken har svängt och blivit mer restriktiv, så slutar en del huvudmän att bry sig. Men vi måste fortfarande ta hand om de här människorna som vi har tagit emot. Situationen för de elever som kom hit 2015–2016 är fortfarande sån att de behöver SVA-undervisning, men för många andra kan det nog kännas som att ”åh det där var ju länge sedan”. Vi som SVA-lärare står fortfarande kvar mitt i det här, det är en del av vår vardag. Det kan gå fort att skifta politiskt fokus, men det tar lång tid att utveckla ett nytt språk, säger hon.

Man har hela tiden en känsla av otillräcklighet inför de här eleverna

Niklas BlixtNiklas Blixt är kommunombud för Lärarnas Riksförbund (LR) i Västervik, och han delar bilden att inställningen till SVA har svängt sedan hösten 2015, då alla var med på tåget.

– Till en början kom det pengar och det fanns alla möjligheter. Men nu verkar det kommit in i ett nytt normalläge där behovet fortfarande finns, men inte pengarna. Då blir det lösningar som att eleverna får gå i ordinarie klass fast de borde få mer SVA-undervisning, säger han.

Han anser också att en del skolor behandlar ämnet styvmoderligt.

– Det är ett ämne man inte tar samma hänsyn till som exempelvis matematik. På någon skola har man till och med uttalat det som att det är en del av skolans stöd-insatser. Men så är det ju inte, SVA är ett eget ämne, säger han. 

Det pågår även rent fackliga ärenden kring SVA i Västervik.

– Det är en fråga sen nästan två år tillbaka. Medlemmar kontaktar mig och ber mig påtala att vissa skolor bör utlysa tjänster i SVA. Lärarna upplever att det finns ett behov men det tillsätts inga tjänster. Samtidigt finns det anställda lärare i kommunen som har behörighet i ämnet men inte undervisar i det, säger Niklas Blixt.

En som vet hur det är att ha elever i klassen som inte hänger med på grund av bristande språk-kunskaper är Helene Häggmark som undervisar i svenska, historia, och religion för högstadiet på F–9-skolan Ankarsrums skola, ett par mil utanför Västervik.

– De elever som har SVA ligger individuellt på väldigt olika nivå. En del barn kommer till skolan efter att ha varit i Sverige en månad, andra när de varit här i två år. Det förutsätter att jag håller flera planeringar igång samtidigt. Det har jag ju alltid gjort, utifrån elevernas olika nivå, men där har jag under åren skaffat mig en kompetens som sitter i ryggmärgen – hur jag ska kunna nivåindela verksamheten, olika sätt att examinera, mikropauser, utmana de riktigt duktiga och så vidare. 

– Men eftersom jag saknar SVA-utbildning är jag inte lika duktig på sådana knep för just de här eleverna.

Ankarsrums skola har två utbildade SVA--lärare på plats, men tiden de kan lägga räcker inte till, menar Helene Häggmark.

– Våra SVA-lärare gör ett kanonjobb. Men om eleverna skulle få SVA på svensklektionerna så skulle det krävas lika mycket SVA-tjänst som vi har svenskatjänst, och det har vi inte. Vi har två heltider på svenska men bara en halv på SVA. Det är inte långsiktigt hållbart.

Varje rektor gör lite som den själv vill

Hur påverkas de övriga eleverna i klassen?

– Nackdelen kan ju vara att jag har mindre tid. Med så väldigt olika planeringar igång så tar det ju mer tid både i för- och efterarbete och under lektionen. Då kan det vara elever som sitter med korta grundläggande svenskkunskaper som ”Olle står under en bro”, och de behöver stöttning under lektionen. Men det har inte bara med SVA att göra. Det har att göra med att det inte finns tillräckligt med planeringstid, punkt. Det är så för alla lärare, säger Helene Häggmark.

Något som är specifikt för SVA är det faktum att Helene Häggmark och flera av hennes kollegor leker med tanken att vidareutbilda sig inom ämnet – utan att ha som mål att byta tjänst. De vill bara kunna undervisa i sina befintliga ämnen.

– Man har hela tiden en känsla av otillräcklighet inför de här eleverna. Jag har tittat på modulerna från Skolverket och på internet, men jag skulle gärna gå in i en regelrätt utbildning. Men det har ju med tid att göra, man ska orka göra det på ett bra sätt.

Tillgången till utbildade, behöriga lärare i ämnet skiljer sig åt beroende på var i landet man bor. Linda Ammitzböll jobbade tidigare på en gymnasieskola i Mölndal, som en av elva SVA-lärare. Då undervisade hon 15 elever, och stöttade dem i alla ämnen. I dag är hon på Pilevallskolan i Trelleborg och undervisar runt 100 elever själv. Det är en F–9-skola där de flesta eleverna är födda i Sverige, men är andra eller tredje generationens invandrare. 

Linda Ammitzböll– Det ser helt olika ut på olika ställen. Vi har ju råden från Skolverket, men de är ingen lag, så varje rektor gör lite som den själv vill, säger hon.

Hon har dock en positiv bild av ämnets status, och hon tror att det har att göra med i vilken typ av område och på vilken typ av skola man jobbar.

– Jag har nästan alltid varit på förortsskolor med många invandrare, och där har SVA-lärare hög status. Och statusen har ökat i takt med att kunskapen om hur viktigt det är att jobba med språk har spridit sig. Nu ska ju alla lärare i alla ämnen jobba språkutvecklande. 

Även om det heter att alla lärare ska jobba med språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen så är Linda Ammitzböll medveten om att det inte är så det ser ut i dag. Men det är hennes högsta önskan att den visionen ska bli en praktisk verklighet ute på skolorna.

– De nyanlända kan lika gärna använda en SO- eller NO-bok för att lära sig svenska. Ska de först lära sig svenska och sedan läsa ämnena så kommer de aldrig klara nians betyg. Det finns ju 40 andra lärare på den här skolan som skulle kunna göra ett fantastiskt jobb med rätt fortbildning, säger hon.

Tillbaka i Västervik känner Sara Persson trots allt en stolthet över att vara SVA-lärare. 

– Intresset från omvärlden må ha svalnat, men för mig går det vidare som vanligt. En lärarstolthet har jag alltid haft, och på den här skolan är det inte svårt att känna det. Vi har god uppbackning från ledningen. Men jag tänker inte bara på eleverna på min skola, utan på alla som är i en liknande situation. Varje rektor måste tänka till och se till att den kompetens som behövs finns på plats. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Lärare och elever får ta smällen av inkluderingen”

Debatt

Inkluderingstanken tar inte hänsyn till klassens övriga elever, menar Therese Vänerljung: ”Tanken med inkludering är god men att till varje pris hålla fast vid idéen gör att många elever mår mycket dåligt.”

Kommentera
Annons
Annons

Nya siffror: Färre lärarjobb att söka

Lärarbrist

Det fanns närmare 4 000 färre lediga lärarjobb att söka under årets första sju månader, jämfört med samma period förra året. Det visar nya siffror från Arbetsförmedlingen.

Annons

Studenterna: Sluta smutskasta läraryrket

Lärarstudent

Hur ska läraryrket återfå sin forna status och vad är lösningen till en bättre lärarutbildning?
Skolvärlden träffade tre lärarstudenter för att få veta hur de ser på utbildningen och framtiden som yrkesverksamma pedagoger. 

”Vi kan aldrig ge blivande lärare all kunskap”

Lärarutbildning

Lärarutbildningen väcker debatt och kritikerna pekar på brister som undermålig kvalitet och att metodik saknas.  
– Vi kan aldrig skapa en lärarutbildning som ger en blivande lärare all kunskap och alla färdigheter som behövs under ett helt yrkesliv, säger Esbjörn Larsson vid Uppsala universitet.

Annons
Annons
Valet 2018
Annons

Webb-tv: ”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Valet 2018

* Vad vill Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt göra åt lärarnas arbetssituation?
* Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet.
* Varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Se när gymnasieläraren Ragnar Sjölander möter partiledaren för att få svar på sina frågor – av lärare för lärare.

Valkollen av lärare för lärare – vet du vad partierna vill med skolan?

Valet 2018

Lärarveteranen Ragnar Sjölander träffade ledarna för riksdagspartierna i Skolvärldens intervjuserie ”På rast med…” för att belysa skolpolitiken inför valet. 
– Jag tror intervjuerna ger en hygglig uppfattning om vad partierna står för, säger han.

L: Anställ 18 000 lärarassistenter

Skolpolitik

Liberalerna vill satsa 3,1 miljarder om året på att anställa 18 000 assistenter som ska avlasta lärarna i grund- och gymnasieskolan.

2 miljarder för att stoppa lärarbristen: Plugga och få lön

Lärarbrist

Miljöpartiet vill möta den alarmerande lärarbristen med att locka fler till att kunna studera till lärare och samtidigt jobba deltid i skolan, och få full lön.

Nu ska fler kunna bli lärare

Lärarbristen

Regeringen vill öppna fler vägar till läraryrket. Därför ska nu fler kunna få befintliga kunskaper validerade eller vidareutbildas för att bli behöriga lärare.

Nya lagar inför terminsstarten: Detta gäller

Nya lagar

Obligatorisk prao, obligatorisk förskoleklass och färre håltimmar i grundskolan. Inför höstterminen träder flera lagändringar i kraft som påverkar vardagen i skolan.

NPF

Lärare hinner inte med likvärdig undervisning

Stöd och anpassningar

Lagen som skulle underlätta för lärarna och elever med behov av särskilt stöd blev det motsatta. Det visar en ny undersökning av Skolvärlden.

”Ge läraren makten att avgöra när särskilt stöd ska sättas in”

Kommentar

Lärarnas Riksförbund föreslår att lärarens makt att avgöra när elever behöver särskilt stöd utanför klassrummet ska stärkas.
– Det är en väldigt problematisk situation i dag, allt kan inte lösas i ett klassrum av en lärare, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Så blev deras skola NPF-säkrad

NPF

Hur kommer det sig att Källbrinksskolan i Huddinge, söder om Stockholm, verkar lyckas med det som alla säger att de vill göra, men inte riktigt klarar av – att ge alla elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) det stöd och den undervisning de behöver för att lyckas i skolan?

Skolans bristande NPF-kunskaper: ”Lämna inte lärarna ensamma”

NPF

Elever med NPFhalkar efter på grund av stora brister i skolans kunskaper på området. Lösningen ligger i mer resurser och att lärarutbildningen ska ge baskunskaperi ämnet. Det menar SPSM:s Fredrik Malmberg och Jiang Millington, grundare av ”Barn i behov”, som vill se krafttag för att höja likvärdigheten. 

Hur kan vi som nation tillåta detta att pågå?!?

Lärarbristen

Situationen med outbildade lärare blir värre och värre. ”Hur kan det komma sig att vi år ut och år in stannar kvar i ett uppenbart dysfunktionellt decentraliserat system både för lärarförsörjning och lönemodeller med mera?”, skriver Per Kornhall.

Nytt arbetssätt ökar lärarnas professionalitet

Undervisning

I Bjuv har satsningen på språkorienterad undervisning höjt skolresultaten och förbättrat arbetsmiljön för lärarna.

Skolan måste lära ut barns rättigheter

Debatt

”När skolans arbete genomsyras av barnkonventionen, stärks elevernas kunskaper om sina rättigheter. Barns rätt till inflytande är en viktig princip”, skriver Christina Heilborn, UNICEF Sverige.

Kommentera

Lärare positiva till – och rädda för – sex- och samlevnad

Pride 2018

Den bristande likvärdigheten i sex- och samlevnadsundervisning i landet, och hur det kan bli bättre. Det var fokus för ett seminarium under Europride i Stockholm.

Regeringen utreder SFI

SFI

En ny statlig utredning av SFI ska få fler asylsökande att etablera sig snabbare.
– Vi har väldigt många asylsökande i landet och ser samtidigt en brist på utbildat folk på arbetsmarknaden. Där är SFI väldigt viktigt, säger Anna Ekström (S) till Skolvärlden.

Författaren: ”Man missar att stötta lärarna”

Lärarprofessionen

Om inte lärarna tar tillbaka makten över sin vardag kommer lärarbristen aldrig kunna hejdas. Och det gäller att skapa trygghet i yrket.
– Man missar att stötta lärarna och låta dem utveckla sin praktik, säger författaren Alex Quigley.

Etikforskaren: Värdegrunden en ”IKEA-moral” för eleverna

Kritik

En värdegrund för skolan som dikterar vad som är rätt och fel duger inte. Istället behöver eleverna få testa sina värderingar i öppna samtal – inte minst elever med ”problematiska” värderingar. Det menar David Kronlid, lektor vid Uppsala Universitet.

Regeringen utreder statligt finansierad skola

Nytt uppdrag

En statlig utredning ska följa upp Skolkommissionens förslag på ökad statlig finansiering av grundskolan, meddelar regeringen på torsdagen.
– Ett första och viktigt steg mot en statligt finansierad skola, säger Svante Tideman, 1:e vice ordförande för LR.

Tävla och vinn!

Tävling

Hur ser din sommar som lärare ut? Skriv och berätta vad du gör för att ha något att minnas när höstterminen går in i mörka november. Som belöning lottar vi ut fem exemplar av Danny Wattins succéroman ”Historiegeneratorn”.

6 tips: Din röst påverkar eleverna

Läraryrket är ett röstyrke. Men lärarens kanske viktigaste verktyg får sällan den kärlek den behöver. 
– Det förvånar mig att lärarens röst får så lite uppmärksamhet, säger Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi.

Magister Nordström: Så höjer du undervisningen med Instagram

Digitalt

Läraren Rickard Nordström har Sveriges största lärarkonto på Instagram och är en stor inspiratör för många lärare.

”Dags för oss vägledare att sluta acceptera små tjänster”

SYV

”Bristen på satsningar visar tyvärr på att man trots allt inte tycker att studie- och yrkesvägledningen är så viktig”, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Otydliga krav på syv i kommunerna

SYV

Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

Almedalen 2018

”Lärare kan för lite om dyslexi”

Dyslexi

Lärare kan inte tillräckligt mycket om dyslexi, menar Christina Hellman, ordförande för Svenska Dyslexiföreningen.
– Man måste återinföra klassisk läs- och skrivinlärning på lärarutbildningen.

Jenny Madestam: Så var skolpolitiken i partiledartalen

Almedalen 2018

Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar exklusivt för Skolvärlden skolpolitiken i partiledartalen från årets politikervecka.

Förstatligande hett debattämne i Almedalen

Val 2018

Riksdagspartierna gick i clinch under Almedalens stora skoldebatt. Mycket handlade om det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun.
– Den kommunala budgeten står över skollagen i princip i varje kommun. Det måste vi råda bot på, säger LR:s Åsa Fahlén.

Partiernas kandidater: ”Om jag fick bli utbildningsminister…”

Val 2018

Under den stora skoldebatten i Almedalen fick alla riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner svara på frågan ”Vad gör du om du blir utbildningsminister efter valet?” Här är svaren.

Väljarna om skolpolitiken

Liberalernas skolpolitik ”stjäl” väljare från andra partier

Valet 2018

Skolan är en av valets viktigaste frågor, så viktig att väljarna kan tänka sig att byta parti. Störst stöd bland andra väljare än sina egna har Liberalerna.

Bara 2 av 10 KD-väljare nöjda med partiets skolpolitik

Val 2018

Kristdemokraterna är det riksdagsparti som får lägst stöd för sin skolpolitik av de egna väljarna.
– Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

Skolfrågan oviktig för SD:s väljare

Val 2018

Sverigedemokraterna har svagt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Samtidigt kan få av dem tänka sig att rösta på ett annat parti på grund av det.

Hälften av M:s väljare mot vinster i skolan

Val 2018

Moderata väljare håller det fria skolvalet högst av alla väljargrupper, men hälften av dem är negativa till vinstuttag ur friskolor.
– Det är tydligt att moderata väljare inte ser valfrihet och vinstuttag som förutsättningar för varandra, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

S-väljare vill se förstatligande av skolan

Val 2018

Socialdemokraternas väljare är de som är allra mest positiva till ett statligt övertagande av ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver inte frågan.
– Skulle Stefan Löfven lyssna på sina väljare borde han driva den frågan, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Varannan C-väljare redo att byta parti för skolans skull

Val 2018

En majoritet av Centerpartiets tillfrågade väljare anser att staten bör ta över ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver en annan linje. Det kan kosta dem väljare, enligt en färsk undersökning.

MP:s väljare säger ja till statlig skola – men partiet säger nej

Val 2018

Skolan är viktig för Miljöpartiets väljare, men bara 36 procent av dem tycker att MP har den bästa skolpolitiken, enligt en ny väljarundersökning.
– Det är nog hög tid för Miljöpartiet att lyssna på sina väljare, säger LR:s orförande Åsa Fahlén.

V-väljarna: Inga vinstuttag för friskolor

Val 2018

Fler än åtta av tio Vänsterpartistiska väljare menar att friskolor inte borde kunna ta ut vinst. Lika många vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.

Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

Debatt

Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

Kommentera
Valet 2018

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Text + webb-tv

I mötet med Jonas Sjöstedt (V) vill läraren Ragnar Sjölander veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Anna Ekström: Marknadsstyrningen av skolan leder fel

Valet 2018

Hur ser Socialdemokraternas minister Anna Ekström på lärarnas arbetssituation? Vad vill hon göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Socialdemokraterna?

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Valet 2018

Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Text + webb-tv

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
– Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Text + webb-tv

Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Björklund: ”Det är många amatörer som styr skolan”

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Valet 2018

Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

”Jag vill lyfta de estetiska ämnena”

Bild

Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse.
Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.  

LR och M: Fem förslag för ökad studiero

Ordning och reda

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nästan dubblerats sedan 2014. Nu presenterar LR:s Åsa Fahlén och moderaternas Erik Bengtzboe fem förslag som ska bryta trenden.

”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

Debatt

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Kommentera

Läraren: Så blir programmering roligt

Digitalisering

Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
– Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

"Kritiken mot Academedia felaktig"

Replik

Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons