Timss 2019
Timss 2019: Resultaten och segregationen ligger fast
Annons
Matematik
För mycket vardag och för lite matte
Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.
Om TIMSS
TIMSS är en internationell studie som undersöker kunskaper i och attityder till matematik och naturvetenskap hos elever i årskurs 4 och årskurs 8. Namnet TIMSS står för Trends in International Mathematics and Science Study och är tillsammans med PISA den största internationella kunskapsmätningen. Studien genomförs vart fjärde år.
Omkring 60 länder kommer att delta i TIMSS 2019. Varje land gör ett representativt urval av skolor med årskurs 4 och 8. I Sverige deltar totalt omkring 15 500 elever från cirka 400 skolor. Provet i TIMSS 2019 kommer för första gången att genomföras digitalt istället för på papper.
Källa: Skolverket.
Genom att analysera data från den omfattande internationella studien TIMSS, som var fjärde år undersöker kunskaper och attityder till matematik hos elever i årskurs 8 har man kunnat kartlägga sambanden mellan vilken typ av undervisning eleverna får och deras prestationer i matematikämnet.
– Vi har också kunnat jämföra TIMSS-resultaten i årskurs 8 med de nationella proven i årskurs 6. Därmed har vi kunnat följa elevernas utveckling i matematik över tid, förklarar Andreas Ryve som är professor i matematik vid Mälardalens Högskola och en av tre forskare bakom studien.
Fokus har varit på tre olika undervisningsmetoder: utantillinlärning, vardagsanknytning och att elever lyssnar på lärares genomgång av ett problem.
– Det vi tydligt ser, både i Sverige och i andra länder är att de elever som uttrycker att vardagen betonas i undervisningen har sämre resultat i matematik, säger Andreas Ryve.
Varför den vardagsanknutna matematiken skulle fungera sämre framgår inte av studien, men Andreas Ryve ser flera potentiella förklaringar.
– Det finns en risk för att det blir för mycket vardag och för lite matematik – vardagskontexten i form av sandlådan, utflykten, gosedjuren eller vad det nu kan vara äter helt enkelt upp tid.
Vilken typ av vardag som beskrivs kan också spela roll, menar Andreas Ryve. Framstår exemplen i uppgifterna som orimliga kan de verka distraherande, likaså om de utspelar sig i en kontext som inte är vardaglig för eleverna.
– Socioekonomiska faktorer har visat sig spela roll här, ofta kan exemplen hamna i en kontext som eleverna inte är bekanta med.
Vardagen kan också göra att det blir för mycket att hålla reda på eller att matematiken inte bidrar till en logisk helhet.
– Om vi tar en bondgård i en uppgift som exempel så är det ett udda antal kor, ladugården är rektangulär och det är deciliter mjölk med ett visst antal procent fett. Då blir matematiken bara spridda begrepp som inte knyts till varandra – och det är inget bra sätt att lära sig.
Andreas Ryve ser också ett potentiellt problem med att locka in till ett vardagligt tänkande istället för ett matematiskt om man använder vardagsföremål.
– Med vanliga tärningar är det lätt att det blir just ett spel istället för matematik, eftersom det är så eleverna är vana vid att använda dem. Därför är det bättre att använda tärningar med till exempel nio sidor när man jobbar med sannolikhet.
Bäst resultat gav undervisningen som fokuserade på utantillinlärning, följt av lärarledda genomgångar av problem. Men trots att vardagsanknuten matematik ger sämre resultat i studien bör man inte förkasta den, menar Andreas Ryve.
– Det här betyder inte att det alltid är dåligt att betona vardagen eller att den vardagsanknutna matematiken inte skulle kunna berika undervisningen. Men jag tycker att man ska tänka efter noggrant så att inte vardagen tar över. Som det ser ut nu är det i snitt mer stökigt än produktivt, avslutar Andreas Ryve.
