Annons
Charlotta Pettersson, nationell FoU-samordnare på SPSM och fil.dr. lektor i pedagogik inriktning specialpedagogik vid Örebro universitet.

Ny forskning lyfter fram könsskillnaderna i stöd

Publicerad 27 oktober 2017

Relaterat

Hur ser egentligen skillnaderna ut mellan flickors och pojkars stöd i skolan? 
Forskare har undersökt vad vi kan göra för att höja kunskapen om genus, funktionsnedsättningar och specialpedagogik i skolan. 
– Lärarna i skolan behöver inte känna att de måste klara allt själva, säger forskaren Charlotta Pettersson.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har tillsammans med Umeå universitet samverkat och tagit fram den vetenskapliga antologin ”Genus och specialpedagogik – praktiknära perspektiv”. En samling som innehåller åtta texter skrivna av forskare från både Sverige och Finland.

Charlotta Pettersson, nationell FoU-samordnare på SPSM och fil.dr. lektor i pedagogik inriktning specialpedagogik vid Örebro universitet, menar att antologin ska bidra till att öka och sprida kunskaper om olika aspekter av genus, funktionsnedsättningar och specialpedagogik. Men också hur villkoren ser ut för flickor – respektive pojkar – med funktionsnedsättning i skolan, på fritiden och med blicken riktad mot vuxenblivande i det viktiga arbetet att skapa en likvärdig skola för alla elever.

– I antologin synliggörs hur genus och andra former av identitetsbildningar konstrueras och hur relationen mellan funktionsnedsättning och genus kommer till uttryck i den specialpedagogiska praktiken. Artiklarna har olika tyngdpunkter. I några framstår det specialpedagogiska perspektivet tydligare och i andra får genus ett större utrymme, säger Charlotta Petterson.

Johan Östman, FoU-chef på SPSM, berättar att det finns viktiga skillnader att belysa mellan Sverige och Finland – och just därför valde man att ha med forskare även från grannlandet i antologin.

– Rätt kompetens inom området råkar finnas just i Finland. Men det handlar också om ett land som har ett skolsystem som både liknar det svenska och utmärker sig i förhållande till det svenska. Ett av kapitlen i antologin belyser just skillnader och likheter mellan länderna med avseende på inkludering, jämställdhet och system för särskilt stöd, säger han.

SPSM har under en längre tid uppmärksammat ett ökat behov av stödinsatser riktade till pojkar. Detta som en direkt följd av att inkomna ärenden och förfrågningar om specialpedagogiskt stöd till pojkar har blivit fler.

2014 genomförde myndigheten 3 755 råd- och stöduppdrag. Av dessa var 50 procent riktade till pojkar, 25 procent till flickor och resterande del till blandade grupper, som enskilda skolor, specifika skolklasser, arbetslag eller till särskilda grupper.

Lärarna i skolan behöver inte känna att de måste klara allt själva.

Störst skillnad i stödinsatser vad gäller flickor respektive pojkar fanns i gruppen ”elever med någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF)”. Under 2015 gick 14 procent av stödet till flickor och 56 procent till pojkar.

Därför initierade SPSM en granskning och genomlysning av ärenden och ansökningar under 2013–2015 som gällde specialpedagogiskt stöd till flickor respektive pojkar med diagnosen ADHD.

– Det finns behov av forskning på området, forskare som bedriver denna typ av forskning är ofta ganska så ensamma på sina universitet att jobba med denna typ av frågor. Därav ordnades en tvärdisciplinär forskarträff om genus och funktionshinder vid Umeå universitet för seniora forskare i november 2014, vilken bland annat ledde fram till antologin men också till andra samverkansformer så som ett internationellt symposium om genus, funktionsnedsättning och specialpedagogik som kommer att hållas vid Umeå universitet den 30 november- 1 december i år, säger Charlotta Petterson och fortsätter:

– Syftet var främst att ringa in aktuell forskning, diskutera framtidsfrågor och etablera ett forum för verksamma inom fältet. Initiativtagare var SPSM och Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet. Diskussionen uppehöll sig främst kring vad det är för problem som skolan och samhället försöker lösa och vilka normerande praktiker som iscensätts på den specialpedagogiska arenan. Alla var överens om att öka kunskapen inom fältet och att stimulera fortsatt utveckling, spridning och samverkan kring kunskap om genus och funktionsnedsättning. Därför togs initiativ till antologin.

Vad kan lärare och skolor göra för att föra vidare det ni belyser?

– Lärarna i skolan behöver inte känna att de måste klara allt själva, det finns expertgrupper som specialpedagoger och speciallärare i skolan som har ett gemensamt ansvar för elevers specialpedagogiska behov och multiprofessionella team som elevhälsan som arbetar med den typen av frågor, säger hon.

Charlotta Pettersson menar att en utmaning handlar om att göra en synvända från att det är elevernas funktionsnedsättningar som förstås som problem till att svårigheterna är något som uppstår i en specifik social skolkontext och att stödet och det specialpedagogiska arbetet behöver göras i den specifika situationen.

– Det kan också handla om att fundera över om den här uppgiften passar alla elever oavsett kön och funktionsnedsättning? Kommer flickor och pojkar att tilltalas på samma sätt av uppgiftens innehåll och det sätt den är utformad på? Passar det här arbetssättet både flickor och pojkar med ADHD? Lärare behöver tid att diskutera och reflektera över förväntningar på flickor och pojkar och hur de kan förändra sitt arbete för att inte begränsa pojkars och flickors förmågor och intressen. Det är också viktigt att diskutera vilka erfarenheter vi i skolan vill att barnen ska få med sig i sitt framtida liv.

Genus och specialpedagogik i skolan handlar mycket om medvetenhet om normer, värderingar och förhållningssätt, berättar Charlotta Pettersson.

– Att gemensamt på skolan synliggöra föreställningar och förväntningar som finns på flickors och pojkars beteenden. Diskutera frågor som: Hur ser normerna för en flicka respektive pojke ut? Upprätthålls normerna, och hur utmanas och överträds de? Vilka genuspositioner är tillgängliga för flickor och pojkar? På vilket sätt är de situationsbundna?

Vad mer är förhoppningen med antologin?

– Att den ska användas flitigt i lärar-, speciallärar- och specialpedagogutbildningarna och av verksamma ute på skolorna, för att öka kunskapen och för att stimulera fortsatt utveckling, spridning och samverkan kring genus och funktionsnedsättning. Att antologin kan bidra till goda diskussioner och samtal både i utbildningarna och på skolorna som sedan kan implementeras i skolans verksamhet och i mötet med eleverna, säger hon.

Läs och ladda ner antologin på SPSM:s webbplats.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Öppet brev #metoo

Samling för en skola fri från trakasserier och övergrepp

Debatt

”Vi måste gå till botten med de strukturer som gör att sådant här kan ske samtidigt som skolans uppgift är att motverka kränkande behandling och sexuella trakasserier”, skriver företrädarna för landets elever, lärare och skolledare med anledning av #metoo-rörelsen.

Kommentera
Annons
Annons

SCB: Så mycket kommer lärarbristen att öka

Ny rapport

Lärarbristen i Sverige kommer att öka fram till 2035. Det konstateras i en ny rapport som SCB tagit fram.
– Det är en krissituation, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Annons

Så väcker du elevernas läslust

PIRLS

Högläsning och textsamtal, samarbete med skolbibliotek samt att jobba med läsutvecklingsstrategier. Det är några av språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzéns tips för att stötta elever i deras läsande.

Gamla lärstilar nytt argument för fria skolvalet

Lärstilar

Ett politiskt faktablad ser elevers olika begåvningsprofiler som ett argument för valfrihet. Forskare som Skolvärlden pratat med sågar den pedagogiska inriktningen.

Annons
Annons
Lärarlönelyftet

Nytt beslut: Lärarlönelyftet ingår i ordinarie lönen

Lärarlönelyftet

I Botkyrka har man valt att permanenta det statliga Lärarlönelyftet. Beslutet att låta pengarna ingå i den ordinarie lönen hyllas av Lärarnas Riksförbund.

Ett år efter Lärarlönelyftet: ”Fortsatt missnöje”

Lärarlönelyftet

Drygt ett år har gått sedan Lärarlönelyftet genomfördes. Tomas Antonsson, lärare och LR-ombud i Lund, säger att situationen alltjämt är tuff för lärarna flera månader efter satsningen.

Annons

Fysiktävling ska ge svenska nobelpris

Nobel

Med en internationell problemlösningstävling i ämnet fysik vill organisationen IYPT träna elever i vetenskapligt tänkande.
– Vi vill gynna vetenskapen i Sverige och få bort bilden av att fysik är något obegripligt som bara skäggiga män håller på med, säger Jakob Lavröd på IYPT.

Skolinspektionen hotar allt fler skolor med vite

Skolinspektionen

Fallen där Skolinspektionen hotar en skola med vite ökar. Det visar en granskning som Dagens Samhälle gjort.
Otillräckliga insatser till elever i behov av stöd är en vanlig orsak.

Elevernas brev till Fridolin: Har du hört talas om särskilt begåvade elever?

Debatt 

De särbegåvade eleverna Lanny och Hanna skriver i ett öppet brev till utbildningsminister Gustav Fridolin om sina erfarenheter av skolan och hur de tycker att den borde fungera i stället.
”Vi vill gärna berätta för dig hur särskilt begåvade elever i Sverige har det. Vissa mår bra och det går bra för dem i skolan. Men inte alla.”

Kommentera

Så ska tillgången till syv bli mer likvärdig

Syv

För att vägledningen ska bli mer optimal och likvärdig behövs det en tydlighet i vad man vill uppnå med uppdraget. Det menar Lena Hartvigsson, ordförande för LR:s förening för studievägledare.

”Byt fokus – från lön till arbetsmiljö”

Debatt

”Om SKL inte är beredd att göra det som krävs för att vända på den negativa utvecklingen vad gäller lärares arbetsmiljö och läraryrkets attraktivitet ställer vi oss tveksamma till att kommunerna ska få fortsatt förtroende som huvudmän för skolan”, skriver tankesmedjan Balans.

Kommentera
PIRLS 2016

Ny topplacering: ”Dags att ta bort skolans krisstämpel”

PIRLS

Svenska fjärdeklassare ligger återigen i topp vad gäller läsförståelse.
En mycket glad Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör, presenterade resultatet i PIRLS och hyllade lärare och elever.
– Den svenska skolan är bättre än sitt rykte. Det är dags att ta bort krisstämpeln och börja tala om allt positivt som sker.

Barbro Westlund: ”Svenska lärare ska vara stolta”

Kommentarer

Läsforskaren Barbro Westlund vid Stockholms universitet, utbildningsminister Gustav Fridolin och moderaternas Erik Bengtzboe är eniga: Resultatet i PIRLS är en triumf för lärarkåren i Sverige.

Efter nya bidragsförslaget: ”Otillräckligt”

Statsbidrag

Riksrevisionen föreslår ett nytt system för riktade statsbidrag till skolan. Det är ett bra men otillräckligt förslag, anser LR:s Åsa Fahlén.
– Det är hög tid att löpa linan ut och inse att kommunerna inte klarar av det ekonomiska ansvaret för skolan, säger hon.

De jobbar bort rädslan för programmering

IT

Behovet  av fortbildning är skriande och många lärare är bekymrade inför programmeringens intåg i klassrummet nästa år. Skolvärlden har träffat eldsjälarna som driver kompetensutvecklingen framåt.

Det här kan vi lära av Finland

Programmering

I Finland är man sedan länge redan igång med programmeringen i skolan. Vad kan Sverige lära av sin nordiska granne? Skolvärlden frågade Finlands utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen och Sveriges gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström. 

Enkät: Så ser syv på yrket

Syv

Inför obligatorisk prao eller varför inte vägledning redan i årskurs 1? Skolvärlden frågade fyra studie- och yrkesvägledare på Saco studentmässa i Stockholm om hur de ser på yrket och åtgärderna som behövs för att stärka syv-uppdraget.

NPF-pedagogen: ”Alla barn vill – men alla kan inte”

NPF

Sedan 1980-talet har läraren Kenth Hedevåg mött elever inom autimsspektrat. Nu föreläser han för skolpersonal runt om i landet om barn och elever som inte riktigt passar in i skolans mall.
– Jag är övertygad om att alla barn vill, men att de inte alltid kan, säger han.

Utsatta skolor missgynnas i Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet

Skolor med större utmaningar har inte prioriterats när Lärarlönelyftets pengar har fördelats, visar en ny utvärdering av Statskontoret.
– Det är något som vi gärna hade sett att man använde sig mer av, säger minister Helene Hellmark Knutsson (S).

Så hjälper läraren Mia sin elev efter hjärntumören

Barncancer

8-åriga Felicia drabbades av en hjärntumör och lider nu av så kallad hjärntrötthet. För läraren Mia Johansson var det en ny undervisningserfarenhet. Men hon har hittat vägar som fungerar.

”Läromedel är en del av skolans infrastruktur för kunskap”

Debatt

En undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att många lärare saknar läromedel. Svenska Läromedel vill att regeringen ska ge lärare och elever rätt till grundläromedel och att huvudmän ska säkra att de får det. Det skulle öka läroplanens genomslag, menar vd Rikard Vinde.

Kommentera

Elever: Detta borde lärare veta om särskild begåvning

Inkludering

Särskilt begåvade elever har inte sällan svårt att få det stöd de behöver för att klara skolan.
– Jag läste Harry Potter-böckerna men var tvungen att göra veckans bokstav, säger Lanny, 8 år, som vantrivdes i förskoleklass.

Granskning: Betygssättning

Var fjärde lärare sätter betyg åt en kollega

Sambedömning

I dagarna beräknas mer än var fjärde legitimerad grundskollärare bistå en olegitimerad kollega i samband med betygssättningen. 
Men nästan nio av tio lärare får varken ersättning i pengar eller kompensationsledighet för uppdraget som medbedömare.

I lärarbristens spår: Örebro centraliserar skolor

Behörighet

Arbetsbördan med sambedömning växer i takt med den ökande bristen på behöriga lärare. Lärarbristen pressar kommunerna till okonventionella metoder.
– Vi funderar på att centralisera alla våra högstadieskolor, säger Jessica Ekerbring (S), kommunalråd i Örebro.

Efter nya asylförslaget: ”Blir ett helvete för lärarna”

Ensamkommande

Förslaget om att fler ensamkommande unga ska få stanna i Sverige välkomnas av organisationen #vistårinteut.
– Men förslaget kommer leda till orättvisor, säger Sara Edvardsson Ehrnborg, lärare och talesperson för #vistårinteut.

Här är lärarnas vanligaste betygsfrågor

Betyg

Får man sätta F utan att varna först? Och är man godkänd om man kan simma 200 meter på rygg? Det drar ihop sig till betygsättning, och Skolvärlden listar lärarnas vanligaste betygsfrågor till Skolverket.

I spåren av #MeToo

#ickegodkänt – här är lärarnas berättelser om övergreppen

#ickegodkänt

Tafsande vårdnadshavare och skolledare som fingrar under kjolen. Över 15 000 kvinnliga lärare samlas i uppropet #ickegodkänt. Här är deras berättelser om sexuella trakasserier, tystnadskultur och övergrepp inom skolans värld.

Efter lärarnas berättelser: ”Trodde inte det var så illa”

#ickegodkänt

Lärarnas berättelser om sexuella trakasserier och övergrepp rör upp känslor över hela skol-Sverige. 
– Hårresande berättelser. Så här illa trodde jag inte att det såg ut, säger LR-ordförande Åsa Fahlén.

”Övergrepp i skolan är vanligare än vad många tror”

#ickegodkänt

Över 15 000 lärare och annan skolpersonal deltar i uppropet #ickegodkänt. Deras berättelser handlar om sexuella trakasserier och övergrepp i skolans värld.
– Nu får det vara nog, det måste upp till ytan, säger Sofia Lundström, lärare och en av initiativtagarna till #ickegodkänt.

Efter #tystiklassen: ”Behövs nya skrivningar i läroplanen”

#tystiklassen

1 700 elever från grundskolan och gymnasiet deltar i uppropet #tystiklassen. Läraren Malin Appeltofft tycker att det är hög tid att börja agera för en skola som är fri från sexuella trakasserier.

Fem tips: Så arbetar du med #MeToo i undervisningen

#MeToo

Lärarna uppmanas prata om #MeToo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

”Vifta inte bort trakasserier i skolan som en jargong”

Debatt

”Ingen ska behöva må dåligt i skolan. Jag vill se är ett tydligt, landsomfattande ställningstagande från skolan där de fördömer och inleder ett omfattande arbete mot kränkande beteende, mot mobbing”, skriver barnboksförfattaren Björn Augustson.

Kommentera

LR och facken i upprop mot sexuella trakasserier

#InteFörhandlingsbart

I ett gemensamt upprop samlas Lärarnas Riksförbund och fackförbunden för att protestera mot sexuella övergrepp och trakasserier som kvinnor har fått utstå inom fackföreningsrörelsen.

”Machokulturen förtjänar att belysas i skolan”

#MeToo

Hashtagen #MeToo sköljer över världen och sätter fingret på mäns övergrepp mot kvinnor. På LBS Kreativa gymnasiet jobbar en klass på 24 teknik-killar med att utforska mansnormer och machokultur.

Lärare får egna pengar till fortbildning

Fortbildning

Vid årsskiftet får varje lärare i Lund 1 200 kronor att lägga på fortbildning utifrån egna behov.
– Vi har jobbat för detta länge, säger Robert Jivegård, ordförande LR Lund.

Så mäts hur bra eller dålig en skola är

Förädlingsvärde

Är det rättvist att tala om en framgångsrik skola utifrån elevernas meritvärden och slutbetyg? Nej, säger till exempel skoldebattören Åsa Melander. I stället förespråkas mätinstrument som riktar fokus mot vilken kunskap skolan faktiskt tillfört – ett förädlingsvärde. 

Virtuell praktik ska hjälpa lärare att bli bättre ledare

Forskning

Snart ska lärarstudenter få uppleva hur det är att hålla i undervisningen innan de kommit ut i klassrummet – med hjälp av virtuell praktik.
– Vi tror stenhårt på att det här kommer att ge bra träning och effekt, säger forskaren Marcus Samuelsson.

Metoden räddar eleverna i riskzonen

Läraren och Skolverket-experten Johanna Bogfors ligger bakom en unik metod som har förbättrat skolresultaten avsevärt och gjort att fler elever går ut gymnasiet. Hon kallar det att sprida ”skolkärlek”.

Därför avgår chefen för skolforskningen i protest

Forskning

Skolforskningsinstitutets första myndighetschef, Lena Adamson, avgår i protest mot regeringens bristande stöd.
För Skolvärlden förklarar hon bakgrunden till avhoppet.

Elever i krismöte med politikerna om tidigt stöd

Åtgärdsgarantin

Regeringens så kallade Läsa-skriva-räkna-garanti ser ut att inte bli verklighet. Därför bjöd Sveriges Elevråd (Svea) in utbildningsutskottet till ett krismöte.
– Vi får många berättelser från elever om hur stödet uteblir vilket leder till stress, psykisk ohälsa och att många tappar motivationen, säger Jakob Amnér, vice förbundsordförande för Svea.

”Problemet kvarstår: Modersmålslärare diskrimineras”

Slutreplik

Modersmålsläraren Sebüktay Kaans svar till Skolverket: ”Modersmålslärare diskrimineras, missgynnas och kränks.”

Kommentera

Nu tar fler nyanlända snabbspåret till läraryrket

Snabbspår

Snabbspåret vid Umeå universitet har blivit en succé för nyanlända lärare. Den första gruppen har avslutat utbildningen – och redan nu har en fjärdedel fått vikariatjobb.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons