Anpassning till arbetslivet

 – Vi ska inte lura i ungdomarna att det går bra på arbetsmarknaden utan gymnasieutbildning. Vi ska säga ”det här är vad som förväntas av er”, säger S skolpolitiska talesperson Ibrahim Baylan till Skolvärlden.

Bakgrunden till förslaget är kopplingen mellan ofullbordad gymnasieskolgång och utanförskap i vuxen ålder. Runt en tredjedel av eleverna som går ut gymnasiet saknar slutbetyg. En grupp på runt en, två procent av varje årskull börjar aldrig gymnasiet. Många lägger tid åren efter gymnasiet till att läsa in den behörighet de inte skaffade från början.

– Det är framför allt de som hoppar av i ettan eller tvåan vi vill komma åt. Vid 24 års ålder har ungefär 92 procent fullgjort examen. De kvarstående åtta procenten hittar man ofta hos socialen senare, säger Ibrahim Baylan.

Ni vill att alla ska gå gymnasiet, och samtidigt ska alla program ge behörighet till högskolan. Hur blir det med de elever som inte är så teoretiskt lagda?

– Anledningen att vi vill att alla program ska ge allmän behörighet är ju att vi ser hur ungdomarna söker sig bort från de program som idag inte ger den behörigheten.  

Ett antal svenska läkare och psykologer varnade nyligen på DN debatt för att en grupp på runt 15 procent av eleverna helt enkelt inte har den teoretiska begåvning som krävs för att genomföra alla moment i dagens gymnasieskola. Finns det en risk att det här drabbar dem?

– Jag köper inte den argumentationen.  Om man tittar på de som inte klarar gymnasiet, eller grundskolan, om de 12-13 procenten var socioekonomiskt och på andra vis jämnt fördelade över befolkningen så kunde det vara så. Men faktum är att det är till exempel tio gånger vanligare att en elev från ett hem utan studievana misslyckas i skolan än en elev från ett hem där föräldrarna studerat på högskolan. Inte kan väl biologisk begåvning vara så snedfördelad att barn med lägre begåvning bara föds in i vissa typer av hem? Det handlar om vilken hjälp och vilket stöd de får.

Vilka insatser är det då som krävs för att hjälpa fler elever hela vägen till examen?

– Det viktigaste för att minska avhoppen på sikt är insatser på lågstadiet och hela grundskolan. Vi föreslår obligatorisk sommarskola från årskurs sex för alla som inte når målen. Vi vill ha ett nytt lärlingsprogram med bättre anknytning till näringslivet. Den lilla grupp som kommer sent in i den svenska skolan behöver bättre stöd. De här skyldigheterna har man redan idag, men vi föreslår en rad kvalitetsförbättringar. Vi satsar 5 miljarder på skolan i vår budget.

I gymnasiet är eleverna nästan vuxna. Hur ska samhället agera i praktiken om elever väljer att inte gå i skolan, trots ett obligatorium?

– Det är samma som grundskolan idag. Man får bedöma från fall till fall vad som är lämpliga åtgärder.  Vi tror ju att det kommer krävas mer resurser för att det ska fungera. Jag uppfattar att det oftast handlar om barn som inte får det stöd de behöver. Och vårt obligatorium gäller bara upp till 18 års ålder då man blir myndig.