Östersunds rektorer larmar om ohållbara budgetkrav

Skolvärlden har tidigare skrivit om den rektor i Göteborg som sa upp sig till följd av kommunens hårda sparkrav på skolan. Nu visar det sig att fler rektorer på andra håll runt om i landet reagerar mot omöjliga budgetkrav. 

I Östersund har 24 av kommunens rektorer skrivit ett öppet brev till politikerna för att påpeka den ohållbara situationen. 

– Här i stan har ungdomsförvaltningen gått minus i en massa år. Den nya förvaltningschefen har fått order om att se till att det blir en budget i balans. Sparar man tillräckligt mycket så klarar man såklart de ekonomiska målen. Men då blir frågan om eleverna kommer sina mål, och få det stöd och de behöver, förklarar Claes Hoglert, kommunombud på Lärarnas Riksförbund i Östersund.

I det öppna brevet framgår det att rektorerna är oroliga för hur elever i behov av extra stöd ska klara sig när budgeten kapas. 

Skolvärlden har sökt rektorer i Östersunds kommun, men har fått svaret att de tillsammans beslutat att inte lämna några kommentarer. Men i det öppna brevet, som delvis finns publicerat i Länstidningen Östersund, framgår det att rektorerna menar att den snäva budgeten kommer bidra till en rad nedskärningar. Bland annat är rektorerna oroliga för att elevassistenter kommer behöva varslas och de elever som är i behov av extra stöd kommer inte få den hjälp de har rätt till. 

– De elevassistenter som funnits har man inte längre råd att ha kvar. Men om eleverna som behövt assistenter klarar sig utan dem, det är det ingen som vill prata om, säger Claes Hoglert. 

I det öppna brev som delvis finns publicerat på Länstidningen Östersund, framgår det att rektorerna menar att den snäva budgeten kommer bidra till en rad nedskärningar. Bland annat följande: 

• På vissa skolor måste man ta bort praktisk-estetiska lärare och låta klasslärare ansvara för all undervisning på skoltid, på F-6 skolor. 
• Elevassistenter blir varslade och elever får inte det stöd som de har rätt till. 
• Det finns inte ekonomi för att ta in vikarier. 
• Vissa skolor kan få svårt att leva upp till skollagen då elever inte kommer att få det särskilda stöd som de har rätt till då det kommer att saknas personal som kan jobba med dessa elever. 
• Det kan bli större undervisningsgrupper. 
• Ökad undervisningstid för vissa lärare. 
• Personal på skolor väljer att säga upp sig utifrån arbetssituationen. 
• Fler lärare får undervisa på flera skolor, vilket innebär att vi inte blir en attraktiv arbetsplats. 
• Risk för minskad kvalitet i undervisningen. 
• Rastverksamhet och elevkaféer minskar eller försvinner. 
• Kan också leda till att fler elever kommer få svårare att nå målen. 
• Stora konsekvenser för rektors arbetsmiljö, då det blir mycket svårt att organisera sin verksamhet så att rektor klarar sina uppdrag såväl ekonomiskt, som de kommunala och statliga uppdragen. 

Skolvärlden har sökt barn- och utbildningsnämnden för en kommentar men har inte fått något svar.