Annons
Varje år deltar eleverna på mellanstadiet på sameskolan i Kiruna vid renslakten i Nikkaluokta vid Kebne­kaisemassivets fot. - Ylva Sarri
Varje år deltar eleverna på mellanstadiet på sameskolan i Kiruna vid renslakten i Nikkaluokta vid Kebne­kaisemassivets fot. Foto: Ylva Sarri
Bild 1/5
Slakt och styckning av renar ingår i utbildningen på sameskolan.
Slakt och styckning av renar ingår i utbildningen på sameskolan.
Bild 2/5
Slakt och styckning av renar ingår i utbildningen på sameskolan.
Slakt och styckning av renar ingår i utbildningen på sameskolan.
Bild 3/5
Med 62 elever blir sameskolan som en byskola mitt i Kiruna. - Ylva Sarri
Med 62 elever blir sameskolan som en byskola mitt i Kiruna. Foto: Ylva Sarri
Bild 4/5
På sameskolan i Kiruna står en kåta på skolgården. Språket är en annan central del, men det är svårt att hitta lärare som kan undervisa på samiska. - Ylva Sarri
På sameskolan i Kiruna står en kåta på skolgården. Språket är en annan central del, men det är svårt att hitta lärare som kan undervisa på samiska. Foto: Ylva Sarri
Bild 5/5

Renslakt och matematik på schemat i sameskolan

Publicerad 7 december 2016

Fakta

Sameskolor och nomadskolor

Sameskolorna

  • Det finns fem sameskolor i Sverige. De finns i Kiruna, Karesuando, Gällivare, Jokkmokk och Tärnaby. På dessa platser finns även förskola. Huvudman för skolorna är Sameskolstyrelsen som är en statlig myndighet. 
  • Sameskolstyrelsen erbjuder även fjärrundervisning till elever som har samiska som modersmål eller vill läsa det som språkval. 

Nomadskolorna

  • Nomadskolorna infördes 1913 för alla barn som ansågs leva nomadliv. Det innebar i praktiken att små barn skiljdes från sina föräldrar under en stor del av året. Utbildningen var av ideologiska skäl sämre än i den vanliga folkskolan. Nomaderna skulle förbli nomader, medan bofasta samer skulle gå folkskolan och försvenskas. 
  • Kyrkoherden i Karesuando, Vitalis Karnell, en av de sakkunniga i utredningen inför reformen skrev: ”Gynna gärna lapparna på allt sätt, gör dem till sedliga, nyktra och nödtorftigt bildade människor, men låt dem inte läppja på civilisationens bägare i övrigt, det blir i alla fall bara ett läppjande, men det har aldrig och skall aldrig bli till välsignelse. Lapp ska vara lapp.”
  • På 1940-talet avskaffades skolkåtorna och de samiska barnen fick bo i elevhem. 1962 blev nomadskolan frivillig och 1980 fick samerna inflytande över samisk utbildning. 
  • I februari 2016 bad ärkebiskop Antje Jackelén om ursäkt för Svenska kyrkans roll i nomadskolorna. 

 

Relaterat

Matte ena dagen, renslakt nästa. I sameskolan i Kiruna byter eleverna ibland klassrummet mot fjället. 
– I vårt uppdrag ingår att förmedla den samiska kulturen, berättar läraren Annette Svonni.

Det är en magiskt vacker septembermorgon i Nikkaluokta. Efter några dagars dimma strålar solen från en klarblå himmel mellan fjällen i dalgången som ligger vid foten av Kebne-kaisemassivet. 

Dimman har under några dagar gjort det omöjligt att föra ner renarna från fjället. Men nu är det dags för renslakten, en av de största händelserna varje år i den samiska kulturen. 

Den här onsdagsmorgonen assisteras renskötarna i Girjas sameby av elever i mellanstadiet från same-skolan i Kiruna. Barnen gör allt som ska göras vid en renslakt. De för ut renen från hagen och tar sedan till vara på kött, hud, tarmar och blod. 

Annette Svonni.Flertalet av barnen har varit med om renslakter tidigare. 

– Vi brukar vara i Nikkaluokta vid slakten varje år, berättar läraren Annette Svonni.  

Dagen efter slakten är eleverna tillbaka i klassrummet för att stycka och ta om hand köttet. När Skolvärlden besöker skolan två veckor efter renslakten har en del av råvarorna redan använts i hemkunskapen. 

– Eleverna har gjort blodplättar och leverbiffar. Vi har färdiga råvaror för hemkunskapen under hela läsåret. Tidigare år har vi kunnat åka på lägerskola med mat som barnen gjort själva, säger Annette Svonni. 

Men att ordna maten till hem- och konsumentkunskapen eller en lägerskola är inte den enda anledningen till att barnen deltar i renslakten i Nikkaluokta. 

Vi är otroligt bundna nu med den nya läroplanen, nu när allt ska noteras och bokföras.

Sameskolorna har ett utvidgat uppdrag som innebär att förmedla den samiska kulturen och överföra samiska traditioner. Annette, som jobbat totalt tolv år på sameskolan, tycker att det blivit svårare att lyckas med det på senare år.

– Vi är otroligt bundna nu med den nya läroplanen, nu när allt ska noteras och bokföras. Innan hade vi fler uteaktiviteter och lägerskolor. Det är inte lika mycket av det i dag.

För att kompensera har sameskolan sex kulturdagar. Dessa kan eleverna disponera utöver de ordinarie loven för att arbeta i det samiska hushållet. 

– Då deltar de i renskötsel, fiske, jakt eller något annat som hör till den samiska kulturen.

Den höstdag när Skolvärlden besöker sameskolan i Kiruna inleder Annette Svonni ett nytt långsiktigt projekt med eleverna i årskurs sex. 

Klassen ska vara med i tävlingen Future City, vars tema detta år är just Kiruna och den uppmärksammade flytten av staden. Efter många års planering börjar flytten märkas på allvar. Det nya centrumet håller på att ta form och under vintern kommer flera av Kirunas mest kända kulturbyggnader, som Hjalmar Lundbohm-gården att flyttas. 

Att delvis få genomföra projektet i Minecraft möts av gillande och eleverna vill helst ta fram sina ”plattor” direkt för att skissa på linbanor, skyskrapor och andra häftiga byggprojekt. 

I det lilla klassrummet går eleverna igenom begrepp som stadskärna, industriområde och glesbygd. Det uppstår en diskussion om Jukkasjärvi är tätort eller glesbygd. Och varifrån kommer egentligen vattnet och energin i Kiruna?

– Vad ska vi ha med när vi bygger en stad? Vad är viktigt? frågar Annette. 

– En smart grej är att göra jättehöga hus, så att man påverkar naturen mindre, säger en pojke. 

Att anlägga ett samiskt perspektiv stannar inte vid att ta med eleverna på renslakt. Det ska, enligt uppdraget, genomsyra all undervisning. 

– Vi kommer att prata om vad flytten betyder för renskötseln och samerna och lägga in våra perspektiv. En av samebyarna här, Gabna, som vi har elever ifrån, påverkas enormt mycket. Det får man tänka på. 

Även lärarna använder båda språken i kontakten med barnen

Under lunchrastens lek och fotbollsmatcher hörs både svenska och samiska på skolgården. 

– Många pratar samiska hemma och blandar i skolan, berättar Áilá som går i femman och får medhåll av kompisarna Ida--Louise, Sire, Jessika och Anneli. 

Även lärarna använder båda språken i kontakten med barnen. Ibland när eleverna frågar på svenska svarar lärarna på samiska, om de vet att barnet förstår språket bra. 

Skolans målsättning är att alla elever ska vara funktionellt tvåspråkiga när de lämnar mellanstadiet. Eleverna läser lika mycket samiska som svenska. För att få plats med samiska på schemat är antalet undervisningstimmar i SO och NO färre, men totalt så har barnen i sameskolorna längre skoldagar. Utöver undervisningen i samiska i skolan åker de äldre eleverna på ett språk-läger, ett så kallat språkbad, en gång varje läsår. 

Barnens kunskaper i samiska varierar kraftigt vid skolstarten. 

– En del har samiska som modersmål, andra kan det inte alls. Många har språket i sig, men pratar ogärna. Så det är en enormt stor spridning, säger Annette Svonni.

Därför sker större delen av undervisningen i andra ämnen än samiska på svenska. Men det är inte optimalt, tycker Annette Svonni. 

Den här morgonen har årskurs fem haft prov i NO om fotosyntesen. 

– Hur lätt är det att förstå fotosyntesen på ett språk som man inte behärskar helt? Ibland när en elev inte förstått kan det bero på att vi inte förklarat på samiska. Det är en ständig balansgång, säger Annette. 

Helst skulle hon vilja dela in eleverna i språkgrupper efter hur mycket samiska de kan. 

– Men hittills har det fallit på att vi inte har lärarresurserna och den kompetensen. Det är inte så många lärare som kan undervisa på samiska. 

En av de hetaste frågorna i skoldebatten i Sverige är om staten ska ta över huvudansvaret för skolan. De fem sameskolorna är en udda fågel i det nuvarande skolsystemet, eftersom de redan är statliga. Huvudman är den statliga myndigheten Same-skolstyrelsen. 

På sameskolan i Kiruna upplever lärarna att det är en skillnad att vara statlig jämfört med kommunal. 

– Vi har bättre resurser, det är det som märks. Det är stor skillnad när vi jämför med kommunala skolor, exempelvis när det gäller läromedel. Vi märker det när lärare från kommunala skolor börjar här, att de reagerar på det, säger Annette Svonni. 

Det är stor skillnad när vi jämför med kommunala skolor, exempelvis när det gäller läromedel.

I sameskolan i Kiruna går i dag 62 elever, 45 barn finns i förskolan i samma byggnad. I flera av klasserna är det färre än tio elever. För barnen är skolan liten och hemtam, som en byskola mitt i Kiruna.

– Det är bäst, alla känner alla, säger Jessika, en av flickorna som Skolvärlden träffar på skolgården. 

De senaste åren har antalet elever vuxit och skolan börjar växa ur lokalerna. 

– Dels är det stora kullar, dels har vi blivit bättre på att nå ut. Nu kommer det barn från stan också. Tidigare var vi mest en skola för barn från byarna, berättar Annette Svonni.  

Hon upplever att fler föräldrar vill att deras barn ska få med sig språket och kulturen. 

– Jag har själv vuxit upp under de åren då man helst inte skulle tala samiska alls. Det är bättre nu.

När Annette Svonni sammanfattar skolans mål talar hon om identitet, att eleverna ska bli trygga i sin identitet. 

– Man skulle kunna tro att det är ett jobbigt steg att gå från den här skyddade miljön till en större skola. Men så upplever jag inte att det är. Min erfarenhet är att barnen blir trygga och stärkta i sin identitet, säger hon.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Tryggheten i skolan ska öka med ny app

Tryggheten i skolan ska öka med ny app

Ny teknik

Digitala verktyg ska öka tryggheten bland eleverna på Eksjö gymnasium. Genom en ny app ska barnen kunna anmäla kränkningar och skadegörelse anonymt.

Annons
Annons
Elevhälsa är nyckel till ökad likvärdighet

Elevhälsa är nyckel till ökad likvärdighet

Debatt

Genom att stötta lärarna får eleven stöd. Ett gemensamt elevhälsoarbete är en tydlig framgångsfaktor för en likvärdig skola, skriver tre företrädare för SPSM.

Kommentera
Annons
Läraren styr elevers samhällsintresse

Läraren styr elevers samhällsintresse

Samhälle.

Läraren kan ha en avgörande betydelse för om unga får upp ögonen för politik och samhällsfrågor – eller börjar misstro samhället. Det framgår av en ny forskningsrapport.
– Vi har sett flera exempel på det, säger en av rapportens författare, Erik Amnå.

Ulla Hamilton: ”SSU vill inte att du ska få välja”

Ulla Hamilton: ”SSU vill inte att du ska få välja”

Replik

I dag är det mer välinformerade föräldrar med starkare socioekonomisk ställning som väljer friskolor åt sina barn. Men det kan vi ändra på, bland annat genom att införa ett obligatoriskt skolval, som vissa kommuner redan har, där vi får alla att göra ett medvetet val, skriver Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.

Kommentera
Annons
Annons
Totalt mobilförbud hjälper osäkra lärare

Totalt mobilförbud hjälper osäkra lärare

Studiero

Eleverna skickade flera hundra snapchats om dagen. De missade lektionstid och det uppstod konflikter som lärarna fick ta tag i. Nu fyller det totala mobilförbudet två veckor.

Annons
Arbetslösa lärare i Danmark och Finland ska lösa svensk lärarkris

Arbetslösa lärare i Danmark och Finland ska lösa svensk lärarkris

Lärarbristen i Sverige är akut och skolorna letar allt oftare efter lärare utomlands.
Nu riktas blicken både söderut och österut – till Danmark och Finland – i jakt på arbetslösa lärare som vill börja jobba i Malmö.

Är det okej att vara en ”good enough lärare”?

Är det okej att vara en ”good enough lärare”?

Debatt.

Kraven ökar och sjukskrivningarna likaså. Är det bara fråga om en balans mellan krav och resurser? Finns en ”Good enough lärare” och är den rollen eftersträvansvärd? skriver Pål Christensson.

Kommentera
Läsprojekt ska fortbilda lärarna: ”Ett lyxigt startpaket”

Läsprojekt ska fortbilda lärarna: ”Ett lyxigt startpaket”

Läsprojekt

Läsprojektet ”Berättelser som förändrar” ska hjälpa landets lärare att bli bättre på att undervisa med hjälp av ungdomslitteratur i klassrummet.
– Lärarna ska få ett lyxigt startpaket till sina svensklektioner, säger projektets huvudpedagog Ann Boglind.

SSU: Stoppa vinstjakten i skolan

SSU: Stoppa vinstjakten i skolan

Debatt.

Att allt fler friskolor börsnoteras borde vara en varningsklocka för alla seriösa politiker. SSU uppmanar högerpartierna att se bortom sina ideologiska skygglappar och tänka på Sveriges elever i kommande förhandlingar med regeringen om vinst i välfärden.

Kommentera
Låga lärarlöner bakom allvarliga brister

Låga lärarlöner bakom allvarliga brister

Lön

Borås kommun riskerar att få betala miljonbelopp för brister i sina skolor. Bland annat handlar det om bristande stöd och allvarligt stök.

”Statliga skolor kan bryta segregationen”

”Statliga skolor kan bryta segregationen”

Segregation

Statligt finansierade skolor kan vara lösningen på både boendesegregation och bristande likvärdighet i utsatta skolor. Det menar gymnasieläraren Björn Dahlman.

Cecilia lär eleverna navigera rätt på nätet

Cecilia lär eleverna navigera rätt på nätet

Digitalt

Falska nyheter, vinklade budskap och propaganda sprids på internet och i social medier och är något som dagens elever måste lära sig att hantera. För läraren Cecilia Jalkebo är nätkritik en självklar del av undervisningen.

Skolan: Det är i hemmet barnen ska uppfostras

Skolan: Det är i hemmet barnen ska uppfostras

Viralt

En lapp på en skola i Portugal manar föräldrar att ta ansvar för barnens uppförande. Listan i fem punkter sprids just nu som en löpeld på sociala medier i Sverige.

Förslag: 10 000 mer till lärare i utsatta områden

Förslag: 10 000 mer till lärare i utsatta områden

Lärarlöner

Förlängd skolplikt för nyanlända som inte når målen och 10 000 kronor i månaden för förstelärare i utsatta områden.
Det är delar i alliansens gemensamma skolförslag.

Planen som ska lösa lärarkrisen

Planen som ska lösa lärarkrisen

Lärarbristen

Här är planen som ska lösa lärarbristen i Borås skolor.
Högre lön, studiecoacher och hitta lärare i Finland är några de 28 förslag som ska locka fler lärare.
– Detta är ett bra första steg. Nu börjar det viktiga arbetet, säger Anne Pihlo, kommunombud på Lärarnas Riksförbund i Borås.

Så ska lärare lockas till utsatta skolor

Så ska lärare lockas till utsatta skolor

Med högre lön, mindre klasser och färre undervisningstimmar vill Lärarnas Riksförbund locka erfarna och skickliga lärare till skolor med störst utmaningar.
 Den satsning regeringen gör är långt ifrån tillräcklig, menar ordföranden Åsa Fahlén.

”Känns superlyxigt med fortbildning”

”Känns superlyxigt med fortbildning”

La Rochelle

Musikläraren Céline Estassy och franskläraren Anne Jinert har tilldelats ett fortbildningsstipendium och får resa till Frankrike.
– Det är första gången jag får fortbildning i musikämnet, säger Céline Estassy. 

Kommunen slopar ogiltig frånvaro

Kommunen slopar ogiltig frånvaro

Frånvaro

Vänersborg arbetar aktivt för att minska elevfrånvaron, bland annat genom att inte göra skillnad mellan ogiltig och giltig frånvaro.

Idrott höjer elevernas resultat – men lärarna hinner inte med

Idrott höjer elevernas resultat – men lärarna hinner inte med

Idrott och hälsa

Ny forskning visar att fler pojkar blir behöriga till gymnasiet med mer idrott i skolan. 
Men idrottslärarna förstår inte hur man ska hinna med fler lektioner.
– Lärarna har redan mängder av arbetsuppgifter och vi kan inte trolla med knäna, säger Daniel Gomejzon, lärare i Idrott och hälsa.

Guide: Så pratar du i klassrummet

Guide: Så pratar du i klassrummet

Språkguide

Lärare behöver bli mer medvetna om språket de använder i klassrummet.
– Det är höga språkliga krav i alla ämnen om vi tittar på kunskapskraven. Det gör att vi måste jobba på ett sätt som gör dem möjliga att uppnå, säger Ulrika Ivarsson, speciallärare från Umeå.

Så kan svenska betygssystemet bli bättre

Så kan svenska betygssystemet bli bättre

Forskning

Det svenska betygssystemet är utformat efter politiska önskemål och inte vetenskap. Det gör lärarnas arbete svårare och lågpresterande elever mer utsatta, menar forskaren Magnus Hultén.

Forskaren: Fel att anta att betyg motiverar alla elever

Forskaren: Fel att anta att betyg motiverar alla elever

Kommentar

Skolverkets utvärdering visar att många elever motiveras av betyg. Men inte alla. Betygsforskaren Alli Klapp menar att tidiga betyg kan skapa än större skillnader mellan hög- och lågpresterande elever.

Läraren: Vi måste ta tillbaka makten

Läraren: Vi måste ta tillbaka makten

Arbetsmiljö

Lärarna måste ta tillbaka makten över skolan.
– Vi behöver bli tuffare och ska inte längre tolerera att bli behandlade hur som helst, säger Daniel Weiland.

7 av 10 lärare utsätts för press av föräldrar

7 av 10 lärare utsätts för press av föräldrar

Arbetsmiljö

En majoritet av lärarna i grund- och gymnasieskolan utsätts för påtryckningar från elevernas föräldrar, framför allt när det gäller betygsättningen, undervisningens upplägg och läxor. Det visar en undersökning av Lärarnas Riksförbund.
– Lärarna har i dag inte den auktoritet som de borde ha, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Stöket ska stoppas med ledarutbildning för lärare

Stöket ska stoppas med ledarutbildning för lärare

Studiero

Bristande studiero ska motarbetas med ett nytt ordningslyft för skolan. Det omfattar bland annat bättre utbildning i ledarskap för lärare.
– Jag är trött på att allt ska vara ett lyft, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Granskning/VFU
Praktiken problem för både lärare och studenter

Praktiken problem för både lärare och studenter

Granskning

Tre av tio lärarstudenter upplever att handledarna inte har tid med dem under praktiken. En tredjedel uppger också att de efter praktiken blivit osäkra på om de vill bli lärare. Skolvärlden har granskat den verksamhetsförlagda utbildningen som på många håll dras med stora problem – både för lärare och studenter.

Lärarstudenterna om VFU-problemen

Lärarstudenterna om VFU-problemen

VFU

Över 1 700 lärarstudenter svarade i Skolvärldens enkät om hur deras VFU fungerar. Här är några av deras svar.

Lärarna fick extra tid för handledning

Lärarna fick extra tid för handledning

VFU

Gymnasieläraren Pelle Brändén i Uppsala är inte förvånad över att många lärarstudenter upplever att handledarna inte har tid. 
– Det ligger helt i linje med vad vi upplevt, säger han.

”Allvarligt att det ser så olika ut i landet”

”Allvarligt att det ser så olika ut i landet”

Kommentar

Kommuner och lärosäten måste få klara riktlinjer för lärarstudenternas VFU-perioder. Det efterlyser Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund. 
– Handledaren ska veta från början att det finns tid till uppdraget, säger hon.