Annons
Varje år deltar eleverna på mellanstadiet på sameskolan i Kiruna vid renslakten i Nikkaluokta vid Kebne­kaisemassivets fot. - Ylva Sarri
Varje år deltar eleverna på mellanstadiet på sameskolan i Kiruna vid renslakten i Nikkaluokta vid Kebne­kaisemassivets fot. Foto: Ylva Sarri
Bild 1/5
Slakt och styckning av renar ingår i utbildningen på sameskolan.
Slakt och styckning av renar ingår i utbildningen på sameskolan.
Bild 2/5
Slakt och styckning av renar ingår i utbildningen på sameskolan.
Slakt och styckning av renar ingår i utbildningen på sameskolan.
Bild 3/5
Med 62 elever blir sameskolan som en byskola mitt i Kiruna. - Ylva Sarri
Med 62 elever blir sameskolan som en byskola mitt i Kiruna. Foto: Ylva Sarri
Bild 4/5
På sameskolan i Kiruna står en kåta på skolgården. Språket är en annan central del, men det är svårt att hitta lärare som kan undervisa på samiska. - Ylva Sarri
På sameskolan i Kiruna står en kåta på skolgården. Språket är en annan central del, men det är svårt att hitta lärare som kan undervisa på samiska. Foto: Ylva Sarri
Bild 5/5

Renslakt och matematik på schemat i sameskolan

Publicerad 7 december 2016

Fakta

Sameskolor och nomadskolor

Sameskolorna

  • Det finns fem sameskolor i Sverige. De finns i Kiruna, Karesuando, Gällivare, Jokkmokk och Tärnaby. På dessa platser finns även förskola. Huvudman för skolorna är Sameskolstyrelsen som är en statlig myndighet. 
  • Sameskolstyrelsen erbjuder även fjärrundervisning till elever som har samiska som modersmål eller vill läsa det som språkval. 

Nomadskolorna

  • Nomadskolorna infördes 1913 för alla barn som ansågs leva nomadliv. Det innebar i praktiken att små barn skiljdes från sina föräldrar under en stor del av året. Utbildningen var av ideologiska skäl sämre än i den vanliga folkskolan. Nomaderna skulle förbli nomader, medan bofasta samer skulle gå folkskolan och försvenskas. 
  • Kyrkoherden i Karesuando, Vitalis Karnell, en av de sakkunniga i utredningen inför reformen skrev: ”Gynna gärna lapparna på allt sätt, gör dem till sedliga, nyktra och nödtorftigt bildade människor, men låt dem inte läppja på civilisationens bägare i övrigt, det blir i alla fall bara ett läppjande, men det har aldrig och skall aldrig bli till välsignelse. Lapp ska vara lapp.”
  • På 1940-talet avskaffades skolkåtorna och de samiska barnen fick bo i elevhem. 1962 blev nomadskolan frivillig och 1980 fick samerna inflytande över samisk utbildning. 
  • I februari 2016 bad ärkebiskop Antje Jackelén om ursäkt för Svenska kyrkans roll i nomadskolorna. 

 

Relaterat

Matte ena dagen, renslakt nästa. I sameskolan i Kiruna byter eleverna ibland klassrummet mot fjället. 
– I vårt uppdrag ingår att förmedla den samiska kulturen, berättar läraren Annette Svonni.

Det är en magiskt vacker septembermorgon i Nikkaluokta. Efter några dagars dimma strålar solen från en klarblå himmel mellan fjällen i dalgången som ligger vid foten av Kebne-kaisemassivet. 

Dimman har under några dagar gjort det omöjligt att föra ner renarna från fjället. Men nu är det dags för renslakten, en av de största händelserna varje år i den samiska kulturen. 

Den här onsdagsmorgonen assisteras renskötarna i Girjas sameby av elever i mellanstadiet från same-skolan i Kiruna. Barnen gör allt som ska göras vid en renslakt. De för ut renen från hagen och tar sedan till vara på kött, hud, tarmar och blod. 

Annette Svonni.Flertalet av barnen har varit med om renslakter tidigare. 

– Vi brukar vara i Nikkaluokta vid slakten varje år, berättar läraren Annette Svonni.  

Dagen efter slakten är eleverna tillbaka i klassrummet för att stycka och ta om hand köttet. När Skolvärlden besöker skolan två veckor efter renslakten har en del av råvarorna redan använts i hemkunskapen. 

– Eleverna har gjort blodplättar och leverbiffar. Vi har färdiga råvaror för hemkunskapen under hela läsåret. Tidigare år har vi kunnat åka på lägerskola med mat som barnen gjort själva, säger Annette Svonni. 

Men att ordna maten till hem- och konsumentkunskapen eller en lägerskola är inte den enda anledningen till att barnen deltar i renslakten i Nikkaluokta. 

Vi är otroligt bundna nu med den nya läroplanen, nu när allt ska noteras och bokföras.

Sameskolorna har ett utvidgat uppdrag som innebär att förmedla den samiska kulturen och överföra samiska traditioner. Annette, som jobbat totalt tolv år på sameskolan, tycker att det blivit svårare att lyckas med det på senare år.

– Vi är otroligt bundna nu med den nya läroplanen, nu när allt ska noteras och bokföras. Innan hade vi fler uteaktiviteter och lägerskolor. Det är inte lika mycket av det i dag.

För att kompensera har sameskolan sex kulturdagar. Dessa kan eleverna disponera utöver de ordinarie loven för att arbeta i det samiska hushållet. 

– Då deltar de i renskötsel, fiske, jakt eller något annat som hör till den samiska kulturen.

Den höstdag när Skolvärlden besöker sameskolan i Kiruna inleder Annette Svonni ett nytt långsiktigt projekt med eleverna i årskurs sex. 

Klassen ska vara med i tävlingen Future City, vars tema detta år är just Kiruna och den uppmärksammade flytten av staden. Efter många års planering börjar flytten märkas på allvar. Det nya centrumet håller på att ta form och under vintern kommer flera av Kirunas mest kända kulturbyggnader, som Hjalmar Lundbohm-gården att flyttas. 

Att delvis få genomföra projektet i Minecraft möts av gillande och eleverna vill helst ta fram sina ”plattor” direkt för att skissa på linbanor, skyskrapor och andra häftiga byggprojekt. 

I det lilla klassrummet går eleverna igenom begrepp som stadskärna, industriområde och glesbygd. Det uppstår en diskussion om Jukkasjärvi är tätort eller glesbygd. Och varifrån kommer egentligen vattnet och energin i Kiruna?

– Vad ska vi ha med när vi bygger en stad? Vad är viktigt? frågar Annette. 

– En smart grej är att göra jättehöga hus, så att man påverkar naturen mindre, säger en pojke. 

Att anlägga ett samiskt perspektiv stannar inte vid att ta med eleverna på renslakt. Det ska, enligt uppdraget, genomsyra all undervisning. 

– Vi kommer att prata om vad flytten betyder för renskötseln och samerna och lägga in våra perspektiv. En av samebyarna här, Gabna, som vi har elever ifrån, påverkas enormt mycket. Det får man tänka på. 

Även lärarna använder båda språken i kontakten med barnen

Under lunchrastens lek och fotbollsmatcher hörs både svenska och samiska på skolgården. 

– Många pratar samiska hemma och blandar i skolan, berättar Áilá som går i femman och får medhåll av kompisarna Ida--Louise, Sire, Jessika och Anneli. 

Även lärarna använder båda språken i kontakten med barnen. Ibland när eleverna frågar på svenska svarar lärarna på samiska, om de vet att barnet förstår språket bra. 

Skolans målsättning är att alla elever ska vara funktionellt tvåspråkiga när de lämnar mellanstadiet. Eleverna läser lika mycket samiska som svenska. För att få plats med samiska på schemat är antalet undervisningstimmar i SO och NO färre, men totalt så har barnen i sameskolorna längre skoldagar. Utöver undervisningen i samiska i skolan åker de äldre eleverna på ett språk-läger, ett så kallat språkbad, en gång varje läsår. 

Barnens kunskaper i samiska varierar kraftigt vid skolstarten. 

– En del har samiska som modersmål, andra kan det inte alls. Många har språket i sig, men pratar ogärna. Så det är en enormt stor spridning, säger Annette Svonni.

Därför sker större delen av undervisningen i andra ämnen än samiska på svenska. Men det är inte optimalt, tycker Annette Svonni. 

Den här morgonen har årskurs fem haft prov i NO om fotosyntesen. 

– Hur lätt är det att förstå fotosyntesen på ett språk som man inte behärskar helt? Ibland när en elev inte förstått kan det bero på att vi inte förklarat på samiska. Det är en ständig balansgång, säger Annette. 

Helst skulle hon vilja dela in eleverna i språkgrupper efter hur mycket samiska de kan. 

– Men hittills har det fallit på att vi inte har lärarresurserna och den kompetensen. Det är inte så många lärare som kan undervisa på samiska. 

En av de hetaste frågorna i skoldebatten i Sverige är om staten ska ta över huvudansvaret för skolan. De fem sameskolorna är en udda fågel i det nuvarande skolsystemet, eftersom de redan är statliga. Huvudman är den statliga myndigheten Same-skolstyrelsen. 

På sameskolan i Kiruna upplever lärarna att det är en skillnad att vara statlig jämfört med kommunal. 

– Vi har bättre resurser, det är det som märks. Det är stor skillnad när vi jämför med kommunala skolor, exempelvis när det gäller läromedel. Vi märker det när lärare från kommunala skolor börjar här, att de reagerar på det, säger Annette Svonni. 

Det är stor skillnad när vi jämför med kommunala skolor, exempelvis när det gäller läromedel.

I sameskolan i Kiruna går i dag 62 elever, 45 barn finns i förskolan i samma byggnad. I flera av klasserna är det färre än tio elever. För barnen är skolan liten och hemtam, som en byskola mitt i Kiruna.

– Det är bäst, alla känner alla, säger Jessika, en av flickorna som Skolvärlden träffar på skolgården. 

De senaste åren har antalet elever vuxit och skolan börjar växa ur lokalerna. 

– Dels är det stora kullar, dels har vi blivit bättre på att nå ut. Nu kommer det barn från stan också. Tidigare var vi mest en skola för barn från byarna, berättar Annette Svonni.  

Hon upplever att fler föräldrar vill att deras barn ska få med sig språket och kulturen. 

– Jag har själv vuxit upp under de åren då man helst inte skulle tala samiska alls. Det är bättre nu.

När Annette Svonni sammanfattar skolans mål talar hon om identitet, att eleverna ska bli trygga i sin identitet. 

– Man skulle kunna tro att det är ett jobbigt steg att gå från den här skyddade miljön till en större skola. Men så upplever jag inte att det är. Min erfarenhet är att barnen blir trygga och stärkta i sin identitet, säger hon.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
”Ge ensamkommande barn rätten att gå klart i sin skola”

”Ge ensamkommande barn rätten att gå klart i sin skola”

Debatt

Bäst hade varit om alla ensamkommande barn och ungdomar kunde få synas som Ibrahim syntes i tv i lördags. Så kommer det inte att bli, men våra medlemmar ser dem varje dag och säger: ”om ni kunde se vad vi ser, då skulle ni se en massa andra som Ibrahim”, skriver Åsa Fahlén och Heike Erkers i en gemensam debattartikel.

Kommentera
Annons
Annons
Experten: Staten måste återta fullt ansvar för skolan

Experten: Staten måste återta fullt ansvar för skolan

Ny rapport

Den statliga kommittén ESO riktar kritik mot New Public Management och drar slutsatsen att skolan bör återförstatligas, i en ny rapport om offentlig styrning.

Annons
Förslag: Enklare porta våldsamma elever

Förslag: Enklare porta våldsamma elever

Studiero

Alliansen vill skärpa skollagen så att våldsamma elever snabbt ska kunna stängas av.
– Det är jätteviktigt att offret skyddas vid övergrepp, säger Svante Tideman, vice ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Ministerns kritik mot lokalt lönearbete

Ministerns kritik mot lokalt lönearbete

Lärarlönelyftet

Det är dags för omgång två av Lärarlönelyftet. Nu riktar Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, kritik mot lärarfacken och kommunerna för bristande transparens i det lokala lönearbetet.

Annons
Annons
Plugga till lärare – och få betalt

Plugga till lärare – och få betalt

Lärarsatsning

Huvudmännen i Dalaregionen ska pröva ett nytt sätt att rekrytera lärare tillsammans med Högskolan Dalarna. Blivande lärare ska kunna plugga och jobba samtidigt och få lön från huvudmännen.
– Vi måste ta vårt ansvar för lärarrekryteringen, säger Inga-Lena Spansk, grundskolechef i Mora.

Annons
Nivån för låg på språkintroduktion

Nivån för låg på språkintroduktion

Nyanlända

Skolpersonal fokuserar på vad elever på språkintroduktion saknar, i stället för att utveckla deras befintliga kunskaper. Därför tar det lång tid för elever att komma vidare, enligt en ny granskning.
– Mer pengar finns inte. Lärare behöver bättre förutsättningar i stället, säger Anna Kaya, vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Våga vara lärare
Ta tillbaka makten i klassrummet

Ta tillbaka makten i klassrummet

Våga vara lärare

Under de senaste decennierna har lärarnas ställning kontinuerligt försvagats. I dag är det många lärare som känner sig starkt ifrågasatta som yrkespersoner trots att de bara försöker göra sitt jobb.

”Lärarna har redan de verktyg  som behövs”

”Lärarna har redan de verktyg som behövs”

Kommentar

Lärare har ett omfattande tillsynsansvar över sina elever, men också en skyldighet att ingripa mot elever som uppträder stökigt.
– Ibland kan det vara svårt att förena de båda uppgifterna, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck.

Tretton ordningsfrågor

Tretton ordningsfrågor

Lista

Vad får och måste lärare göra för att stoppa ett slagsmål mellan elever? LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut vad som gäller.

Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Nytt förslag

Regeringen vill att alla som läser till speciallärare ska få lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för att bli bättre på att anpassa lärmiljön. Bra, men för lite, tycker specialläraren Maria Björsell.

Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Undervisningstid

Undervisningstiden är inte centralt reglerad. Det gör att den kan skilja sig åt mellan lärare och skolor. Gymnasieläraren Torgny Lundström bytte jobb, fick betydligt mindre undervisningstid och tycker att kvaliteten på undervisningen höjts.

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Undervisningstid

Börjar man prata undervisningstid nämner någon strax Kunskapsskolan. Med 27,5 timmars elevtid i veckan sticker man ut. 

Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Ojämlik skola

Andelen obehöriga lärare ökar. Över hälften av de lärare som nyanställts under det senaste läsåret saknar pedagogisk högskoleexamen.
Det visar nya siffror från Skolverket.

Skolvärlden i Syrien
”Jag lär dem att IS religion är farlig”

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

Reportage

De är rädda, krigsskadade och kan ofta varken läsa eller skriva. Läraren Lamis Rahbi tar hand om barnen som levt under den syriska regimens bombräder och Islamiska statens styre. 

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Reportage

Hon omkullkastar Islamiska statens utbildningssystem och driver hemliga program för att hindra sina elever från att gå med i extremistgruppen. Läraren Baida al-Hassan tror att hon har tappat all känsla för rädsla.

 

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Skolutveckling

Brittiska skolutvecklaren David Didau är avsändaren bakom flera kontroversiella budskap. Bland annat menar han att katederundervisning är den enda som fungerar.
– Men många lärare skäms för den, säger han.

Arbetsmiljö
”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

Stressforskning

Anna Nyberg forskar på psykisk ohälsa i kontaktyrken. En viktig faktor är balansen mellan vad du ger och vad får tillbaka, säger hon.
–Typisk för lärare och sjuksköterskor är att man har höga krav på sig men lägre grad av belöning. Det bidrar till stress.

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Arbetsmiljö

Alltför stor arbetsbörda, bullriga ljudmiljöer och hot och våld. Enligt Arbetsmiljöverkets treåriga inspektionsinsats är det vanliga arbetsmiljöproblem i skolan.
– Man känner igen mycket av det Arbetsmiljöverket beskriver. Många upplever yrket som mer och mer gränslöst, säger Sten Hagberg, huvudskyddsombud för LR i Varberg.

Flickor väljer bort kommunala skolor

Flickor väljer bort kommunala skolor

Skolval

Flickorna söker sig till friskolor, pojkarna stannar kvar på de kommunala. Nu varnar grundskolenämnden i Västerås för en allt snedare könsfördelning.

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Studiero

En auktoritär lärare gynnar alla, både bråkiga och tysta och duktiga elever. Det menar Linda-Marie Åsberg, lärare i samhällsvetenskap och svenska på högstadiet, som gett sig in i debatten om duktiga flickor.

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Fusket

Nya larm om fusk på högskoleprovet, den här gången via appen Snapchat. Fusket i skolan godkänns ofta i tysthet av lärare och elever, menar forskaren Lars Fonseca.
– Lärare och elever säger att det är helt omöjligt att leverera de förväntade resultaten om man samtidigt ska följa regelverket, säger han till Skolvärlden.

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Elevhälsa

Bristerna i samverkan mellan elevhälsa, sjukvård och socialtjänst drabbar både elever och lärare. Nu ska samarbetet bli starkare.
– Ju mer tid lärare får för sitt huvuduppdrag, ju mer tid har vi till undervisning, säger Sara Svanlund, LR.

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Lågstadiesatsningen

Den statliga Lågstadiesatsningen bidrog till att drygt 1 300 lärare rekryterades till landets skolor förra läsåret, enligt Skolverket.
Men det har varit svårt att rekrytera. Nästan 205 miljoner kronor av bidraget kommer att gå tillbaka till staten eftersom huvudmännen inte lyckades rekrytera som planerat.

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Nu permanentas antagningstesterna till lärarutbildningen vid Jönköping University.
– På sikt skulle det kunna bidra till att höja kvaliteten på lärarutbildningen, säger Fausto Callegari, utvecklingsledare vid Högskolan för lärande och kommunikation.

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Ny undersökning

Regeringen vill satsa på digitaliseringen av skolan, men nära hälften av lärarstudenterna upplever att de inte förbereds tillräckligt på att bedriva digitaliserad undervisning. Var tredje uppger att digitaliseringen av lärarutbildningen i sig är låg.

L: Slopa F-betyg till nyanlända

L: Slopa F-betyg till nyanlända

Nyhet

Inga F till nyanlända, aktivt skolval för alla och utökad rätt till modersmålsstöd. Det är några av L:s nya förslag, som får både ris och ros av LR och Nationellt centrum för Svenska som andraspråk.

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

Utbildningspolitik

Föräldrar ska inte kunna lägga sig i vad som helst, anser Liberalernas skolpolitiska arbetsgrupp, och vill därför att gränserna ska förtydligas i skollagen.
”Onödigt”, menar Svante Tideman på Lärarnas Riksförbund.

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Lärarassistenter

På Munka folkhögskola blir snart de första eleverna som går utbildningen till lärarassistent färdigutbildade.
– Det behövs fler vuxna på skolorna, och lärarassistenter är en bra lösning, säger Nina Morgin, kursansvarig på skolan.

Brister i lärarstöd visar granskning

Brister i lärarstöd visar granskning

Lärarstöd

Eleverna i årskurs 3 fick inte tillräckligt lärarstöd vid nästan var femte tillfälle när Skolinspektionen granskade helklassundervisning.
– Det är mycket viktigt att elever i tidiga åldrar får tillgång till lärares stöd i alla undervisningssituationer, säger Helén Ängmo, generaldirektör, Skolinspektionen.

Källkritikens dag
Därför blir källan viktigare för lärare

Därför blir källan viktigare för lärare

Källkritik 

På sociala medier sprids rykten och nyheter med ljusets hastighet. Men vad är egentligen sant och hur tar man reda på det? Att prata om källkritik med barn och ungdomar blir en allt viktigare del av lärarnas jobb.

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

Källkritik 

Stiftelsen Teskedsorden har sedan 2006 arbetat med en rad olika projekt för att nå barn och unga i skolan och få dem att reflektera över viktiga frågor. En av dessa frågor är källkritik på nätet.

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Avhopp

Drygt var tredje gymnasielev lämnar skolan utan examen. Det ska projektet #jagmed ändra på. Fem län deltar i projektet som ska få fler att ta gymnasieexamen.

Annons
Annons
Annons