Annons
Varje år deltar eleverna på mellanstadiet på sameskolan i Kiruna vid renslakten i Nikkaluokta vid Kebne­kaisemassivets fot. Foto: Ylva Sarri
Slakt och styckning av renar ingår i utbildningen på sameskolan.
Slakt och styckning av renar ingår i utbildningen på sameskolan.
Med 62 elever blir sameskolan som en byskola mitt i Kiruna. Foto: Ylva Sarri
På sameskolan i Kiruna står en kåta på skolgården. Språket är en annan central del, men det är svårt att hitta lärare som kan undervisa på samiska. Foto: Ylva Sarri
Bild 1/5

Renslakt och matematik på schemat i sameskolan

Publicerad 7 december 2016

Fakta

Sameskolor och nomadskolor

Sameskolorna

  • Det finns fem sameskolor i Sverige. De finns i Kiruna, Karesuando, Gällivare, Jokkmokk och Tärnaby. På dessa platser finns även förskola. Huvudman för skolorna är Sameskolstyrelsen som är en statlig myndighet. 
  • Sameskolstyrelsen erbjuder även fjärrundervisning till elever som har samiska som modersmål eller vill läsa det som språkval. 

Nomadskolorna

  • Nomadskolorna infördes 1913 för alla barn som ansågs leva nomadliv. Det innebar i praktiken att små barn skiljdes från sina föräldrar under en stor del av året. Utbildningen var av ideologiska skäl sämre än i den vanliga folkskolan. Nomaderna skulle förbli nomader, medan bofasta samer skulle gå folkskolan och försvenskas. 
  • Kyrkoherden i Karesuando, Vitalis Karnell, en av de sakkunniga i utredningen inför reformen skrev: ”Gynna gärna lapparna på allt sätt, gör dem till sedliga, nyktra och nödtorftigt bildade människor, men låt dem inte läppja på civilisationens bägare i övrigt, det blir i alla fall bara ett läppjande, men det har aldrig och skall aldrig bli till välsignelse. Lapp ska vara lapp.”
  • På 1940-talet avskaffades skolkåtorna och de samiska barnen fick bo i elevhem. 1962 blev nomadskolan frivillig och 1980 fick samerna inflytande över samisk utbildning. 
  • I februari 2016 bad ärkebiskop Antje Jackelén om ursäkt för Svenska kyrkans roll i nomadskolorna. 

 

Relaterat

Matte ena dagen, renslakt nästa. I sameskolan i Kiruna byter eleverna ibland klassrummet mot fjället. 
– I vårt uppdrag ingår att förmedla den samiska kulturen, berättar läraren Annette Svonni.

Det är en magiskt vacker septembermorgon i Nikkaluokta. Efter några dagars dimma strålar solen från en klarblå himmel mellan fjällen i dalgången som ligger vid foten av Kebne-kaisemassivet. 

Dimman har under några dagar gjort det omöjligt att föra ner renarna från fjället. Men nu är det dags för renslakten, en av de största händelserna varje år i den samiska kulturen. 

Den här onsdagsmorgonen assisteras renskötarna i Girjas sameby av elever i mellanstadiet från same-skolan i Kiruna. Barnen gör allt som ska göras vid en renslakt. De för ut renen från hagen och tar sedan till vara på kött, hud, tarmar och blod. 

Annette Svonni.Flertalet av barnen har varit med om renslakter tidigare. 

– Vi brukar vara i Nikkaluokta vid slakten varje år, berättar läraren Annette Svonni.  

Dagen efter slakten är eleverna tillbaka i klassrummet för att stycka och ta om hand köttet. När Skolvärlden besöker skolan två veckor efter renslakten har en del av råvarorna redan använts i hemkunskapen. 

– Eleverna har gjort blodplättar och leverbiffar. Vi har färdiga råvaror för hemkunskapen under hela läsåret. Tidigare år har vi kunnat åka på lägerskola med mat som barnen gjort själva, säger Annette Svonni. 

Men att ordna maten till hem- och konsumentkunskapen eller en lägerskola är inte den enda anledningen till att barnen deltar i renslakten i Nikkaluokta. 

Vi är otroligt bundna nu med den nya läroplanen, nu när allt ska noteras och bokföras.

Sameskolorna har ett utvidgat uppdrag som innebär att förmedla den samiska kulturen och överföra samiska traditioner. Annette, som jobbat totalt tolv år på sameskolan, tycker att det blivit svårare att lyckas med det på senare år.

– Vi är otroligt bundna nu med den nya läroplanen, nu när allt ska noteras och bokföras. Innan hade vi fler uteaktiviteter och lägerskolor. Det är inte lika mycket av det i dag.

För att kompensera har sameskolan sex kulturdagar. Dessa kan eleverna disponera utöver de ordinarie loven för att arbeta i det samiska hushållet. 

– Då deltar de i renskötsel, fiske, jakt eller något annat som hör till den samiska kulturen.

Den höstdag när Skolvärlden besöker sameskolan i Kiruna inleder Annette Svonni ett nytt långsiktigt projekt med eleverna i årskurs sex. 

Klassen ska vara med i tävlingen Future City, vars tema detta år är just Kiruna och den uppmärksammade flytten av staden. Efter många års planering börjar flytten märkas på allvar. Det nya centrumet håller på att ta form och under vintern kommer flera av Kirunas mest kända kulturbyggnader, som Hjalmar Lundbohm-gården att flyttas. 

Att delvis få genomföra projektet i Minecraft möts av gillande och eleverna vill helst ta fram sina ”plattor” direkt för att skissa på linbanor, skyskrapor och andra häftiga byggprojekt. 

I det lilla klassrummet går eleverna igenom begrepp som stadskärna, industriområde och glesbygd. Det uppstår en diskussion om Jukkasjärvi är tätort eller glesbygd. Och varifrån kommer egentligen vattnet och energin i Kiruna?

– Vad ska vi ha med när vi bygger en stad? Vad är viktigt? frågar Annette. 

– En smart grej är att göra jättehöga hus, så att man påverkar naturen mindre, säger en pojke. 

Att anlägga ett samiskt perspektiv stannar inte vid att ta med eleverna på renslakt. Det ska, enligt uppdraget, genomsyra all undervisning. 

– Vi kommer att prata om vad flytten betyder för renskötseln och samerna och lägga in våra perspektiv. En av samebyarna här, Gabna, som vi har elever ifrån, påverkas enormt mycket. Det får man tänka på. 

Även lärarna använder båda språken i kontakten med barnen

Under lunchrastens lek och fotbollsmatcher hörs både svenska och samiska på skolgården. 

– Många pratar samiska hemma och blandar i skolan, berättar Áilá som går i femman och får medhåll av kompisarna Ida--Louise, Sire, Jessika och Anneli. 

Även lärarna använder båda språken i kontakten med barnen. Ibland när eleverna frågar på svenska svarar lärarna på samiska, om de vet att barnet förstår språket bra. 

Skolans målsättning är att alla elever ska vara funktionellt tvåspråkiga när de lämnar mellanstadiet. Eleverna läser lika mycket samiska som svenska. För att få plats med samiska på schemat är antalet undervisningstimmar i SO och NO färre, men totalt så har barnen i sameskolorna längre skoldagar. Utöver undervisningen i samiska i skolan åker de äldre eleverna på ett språk-läger, ett så kallat språkbad, en gång varje läsår. 

Barnens kunskaper i samiska varierar kraftigt vid skolstarten. 

– En del har samiska som modersmål, andra kan det inte alls. Många har språket i sig, men pratar ogärna. Så det är en enormt stor spridning, säger Annette Svonni.

Därför sker större delen av undervisningen i andra ämnen än samiska på svenska. Men det är inte optimalt, tycker Annette Svonni. 

Den här morgonen har årskurs fem haft prov i NO om fotosyntesen. 

– Hur lätt är det att förstå fotosyntesen på ett språk som man inte behärskar helt? Ibland när en elev inte förstått kan det bero på att vi inte förklarat på samiska. Det är en ständig balansgång, säger Annette. 

Helst skulle hon vilja dela in eleverna i språkgrupper efter hur mycket samiska de kan. 

– Men hittills har det fallit på att vi inte har lärarresurserna och den kompetensen. Det är inte så många lärare som kan undervisa på samiska. 

En av de hetaste frågorna i skoldebatten i Sverige är om staten ska ta över huvudansvaret för skolan. De fem sameskolorna är en udda fågel i det nuvarande skolsystemet, eftersom de redan är statliga. Huvudman är den statliga myndigheten Same-skolstyrelsen. 

På sameskolan i Kiruna upplever lärarna att det är en skillnad att vara statlig jämfört med kommunal. 

– Vi har bättre resurser, det är det som märks. Det är stor skillnad när vi jämför med kommunala skolor, exempelvis när det gäller läromedel. Vi märker det när lärare från kommunala skolor börjar här, att de reagerar på det, säger Annette Svonni. 

Det är stor skillnad när vi jämför med kommunala skolor, exempelvis när det gäller läromedel.

I sameskolan i Kiruna går i dag 62 elever, 45 barn finns i förskolan i samma byggnad. I flera av klasserna är det färre än tio elever. För barnen är skolan liten och hemtam, som en byskola mitt i Kiruna.

– Det är bäst, alla känner alla, säger Jessika, en av flickorna som Skolvärlden träffar på skolgården. 

De senaste åren har antalet elever vuxit och skolan börjar växa ur lokalerna. 

– Dels är det stora kullar, dels har vi blivit bättre på att nå ut. Nu kommer det barn från stan också. Tidigare var vi mest en skola för barn från byarna, berättar Annette Svonni.  

Hon upplever att fler föräldrar vill att deras barn ska få med sig språket och kulturen. 

– Jag har själv vuxit upp under de åren då man helst inte skulle tala samiska alls. Det är bättre nu.

När Annette Svonni sammanfattar skolans mål talar hon om identitet, att eleverna ska bli trygga i sin identitet. 

– Man skulle kunna tro att det är ett jobbigt steg att gå från den här skyddade miljön till en större skola. Men så upplever jag inte att det är. Min erfarenhet är att barnen blir trygga och stärkta i sin identitet, säger hon.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Ministern om nya OECD-rapporten: ”Positivt”

Rapport

En ny OECD-rapport visar att regeringens åtgärder i skolan har börjat ge resultat. Men mycket finns kvar att uträtta för lärarna, menar minister Helene Hellmark Knutsson.

Annons
Annons

Två timmar mentorskap i veckan för nya lärare

Ny i yrket

Alla nya lärare i Mjölby kommun erbjuds ett gediget introduktionsprogram med två timmars avsatt tid för mentorskap varje vecka.
– De nya lärarna tycker att det är jätteskönt. De känner att de får en bra start att komma in i yrket, säger läraren Emma Forsén. 

Annons

”Elever måste ta ansvar för studieron”

Ordning & reda

Skriv in i läroplanerna att elever ska visa respekt för sina lärare. Det förslår Skolkommissionen.
– Elever har ett ansvar att uppträda respektfullt mot lärare och för att anstränga sig för att skapa en god skolmiljö, säger Skolkommissionens yngsta ledamot Erik Blom.

Stora skillnader i lärarbrist mellan länen

Ojämlikt

Lärarbristen är fortsatt hög. Men de regionala skillnaderna är stora.
– Huvudmännen gör väldigt olika insatser, säger Sara Svanlund, Lärarnas Riksförbund.

Annons
Annons

Kommuner kritiseras: För dåliga på att locka lärare

Rapport

Kommunerna behöver bli bättre på att locka till sig behöriga och erfarna lärare på skolor med stora behov. Det visar en ny rapport av Skolinspektionen.

Annons

Miljardsatsning ska göra skolan mer jämlik

Utsatta skolor

Regeringen vill satsa ytterligare 1,5 miljarder för att göra skolan mer jämlik. Pengarna är tänkta att främst gå till utsatta skolor.
– Detta är någonting vi verkligen behöver, säger Eva Norman Persson, grundskolelärare i Malmö.

Så stöttar du särskilt begåvade elever

Webb-tv

Särskilt begåvade elever har hög inlärningsförmåga och mår bra av utmaningar men det är inte ovanligt att de har svårt att klara skolan, för att de vill passa in eller för att de tappat lusten att lära.
– Sverige är ett u-land när det gäller att stötta de här eleverna, säger läraren och specialpedagogen Mona Liljedahl.

”Valfriheten ger lärarna makt”

Debatt

”Valfrihetsreformen rör inte bara elever och föräldrar. Också lärare har fått en kraftigt ökad valfrihet – och makt”, skriver Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund.

Kommentera

Kritik mot programmering på matten

Digitalisering

Programmeringens intåg på matematiklektionerna kommer göra att eleverna lär sig mindre matte, befarar Mattecentrums generalsekreterare Karolina Lisslö.
– Eleverna behöver mer mattetid, inte mindre, menar hon.

Formativ bedömning positivt för elever – men svårt för lärare

Ny forskning visar att formativ bedömning påverkar elevernas lärande positivt. Men arbetssättet är desto mer komplicerat för lärarna.
– Det är väldigt komplext att genomföra formativ bedömning, säger Charlotta Vingsle som ligger bakom studien.

 

Nationella prov

”Nationella proven håller inte internationell standard”

Debatt

De exempeltexter till nationella proven som lärare använder sig av för att bedöma elevernas skriftliga förmåga i engelska håller inte den nivå som Skolverket säger att den ska göra. Det menar lärarna Sara Bruun och Patricia Diaz som på olika sätt har granskat nivåerna. 

Kommentera

Efter granskningen av proven: ”Oroväckande”

Nationella prov

När lärarna Sara Bruun och Patricia Diaz granskade de nationella proven i engelska märkte de att de inte höll internationell standard.
– Det är minst sagt oroväckande, säger Patricia Diaz.
Nu försvarar den provansvarige vid Göteborgs universitet arbetsrutinerna kring proven.

”Detta grundar sig i ett systemfel”

Nationella prov

Debatten om att de nationella proven inte håller internationell standard har fått stort medhåll bland många av landets lärare.
Svante Tideman, vice ordförande för LR, kräver en förändring.
– Uppenbarligen är det inte är tillräckligt bra. Det här håller inte, säger han.

Mer än var tionde skola bryter mot NP-reglerna

Fusk

De allra flesta skolor hanterar de nationella proven på rätt sätt, visar Skolinspektionens oanmälda granskning.
Men på 15 procent av skolorna förekommer brister i hanteringen.

Kravet: Satsa en miljard på NPF-lyft

Satsa på en nationell utbildning för lärare och annan skolpersonal om elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer.
Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden kräver, tillsammans med en rad andra organisationer, att regeringen avsätter en NPF-miljard i höstens budget.

Regeringen föreslår obligatorisk prao

SYV

Regeringen vill återinföra obligatorisk prao i årskurs 8 och 9.
– Det kan bli bra men det gäller att se till att det blir en kvalitativ prao, säger vägledaren Lena Hartvigsson.

Tre av fyra elever i farozonen saknade särskilt stöd

Särskilt stöd

Underkända betyg i sexan följer ofta med till nian, visar en analys som Skolverket gjort. Men trots det är det långt ifrån alla elever som fått särskilt stöd.
– Förvånansvärt, då följer man inte skollagen, säger Wern Palmius, rådgivare på SPSM. 

”Omöjligt att smörja lärare”

Mutor

Diskussionen om mutor går i skolavslutningstider medan elever delar ut glasskålar och delikatesskorgar till sina lärare.
– Det behöver inte vara olagligt för att vara olämpligt, säger Natali Phalén, generalsekreterare på Institutet mot mutor.

Hur kan vi vända på utvecklingen för lärarprofessionen?

Blogg

Menar man allvar med professionerna i skolan måste man våga släppa taget och ge dem reellt inflytande över kvaliteten i sin yrkesutövning, över vad som krävs för att bli lärare, lärarutbildningarna och fortbildningsstrukturer. Det skriver Per Kornhall i sin blogg.

M-förslaget: Filialer till populära skolor

Politik

Satsa på filialer till eftertraktade skolor i socioekonomiskt missgynnade förorter, för att locka elever från hela staden. Det föreslår Moderaterna i Stockholm.

­

Utredaren: Inför legitimation för yrkeslärare

Behörighet

Lärare i yrkesämnen ska omfattas av legitimationskravet. Det föreslår regeringens utredare Björn Åstrand.
Modersmålslärare ska däremot även fortsättningsvis vara undantagna kravet.

Avslutning i kyrkan ämne för forskning

Forskning

Varje år dyker den upp som en objuden gäst: debatten om skolavslutningar i kyrkan.
Nu vill forskaren Viktor Aldrin ersätta åsikterna i ämnet med fakta – om åsikterna.

Utredaren: Skolan måste bli mer flexibel

Nyanlända

Mer lovskola, nationellt bedömningsstöd och inga fler F. Det är några av förslagen i utredningen om elever som kommer till Sverige under grundskolans senare årskurser.
– Positivt överlag men det finns risker, säger Josefin Nilsson vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Bra resultat när elever får lära elever

Metod

Läraren Amra Dzindo jobbar aktivt med lärosättet ”Barn lär barn”.
En metod som utgår från att elever i år 6 lär elever i lägre årskurser, och det har visat sig ge goda resultat.
– När eleverna förklarar för varandra förstår de själva bättre, säger hon.

”Ha ett riktigt skönt sommarlov, alla geniala och galna lärare”

Debatt

”Nu träder Sveriges lärare snart in i en välförtjänt viloperiod för att återhämta sig och jag vill önska alla kollegor runt om i landet en lång och glad sommar. Kom tillbaka starka och rustade inför höstterminen till världens viktigaste yrke så vi kan fortsätta att forma framtiden”, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera

Två av tre syvare saknar stöd från sin rektor

Syv

Två av tre studie- och yrkesvägledare saknar stöd från sin rektor.
En undersökning som Lärarnas Riksförbund har gjort visar att yrkesgruppens uppdrag är spretigt och att det prioriteras lågt av arbetsgivarna.

Snabbspår för nyanlända lärare

Hinder på vägen i snabbspåret

Nyanlända

Genom snabbspåret för nyanlända lärare tar deltagarna ett första steg mot ett jobb som lärare i sitt nya land.
Men återstoden av vägen kan se väldigt olika ut – en del har målet inom räckhåll, för andra är vägen betydligt längre.
På Stockholms univer­sitet gör man det man kan för att lotsa de nyanlända lärarna hela vägen mot målet.

Språket placerar deltagarna i ”tomrummet”

Nyanlända

Många är nöjda med snabbspåret, säger Gunilla Oredsson Blomberg, samordnare för snabbspåret vid Stockholms universitet.
– Men syftet med satsningen är att få fler legitimerade lärare. Om bara några få når hela vägen fram kan man inte säga att satsningen varit lyckad.
Nu försöker man fylla ”tomrummet” som uppstått efter kursen.

Prisregn över Skolvärlden

Inom loppet av två veckor har Skolvärlden fått ta emot två prestigefyllda priser för sitt innehåll.
– Det är jättekul att våra artiklar och vårt arbete uppskattas. Det gör att vår ambition att skapa ännu bättre innehåll för svenska lärare och syvare fortsätter att växa, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Minimalt intresse för betyg i fjärde klass

Betyg

Endast tolv skolor har anmält intresse till att testa betyg i fyran. Betygsforskaren Alli Klapp är inte förvånad.
– Det behövs snarare fler utbildade lärare och fler specialpedagoger, inte mer betyg, säger hon.

Han tar över SPSM

Särskilt stöd

Fredrik Malmberg presenteras idag som ny generaldirektör för Specialpedagogiska skolmyndigheten.
– Ungefär hälften av landets skolor är otillräckliga när det kommer till särskilt stöd, säger han.

Lärarna vädjar om böcker på Facebook

Läromedel

Pengarna till läromedel räckte inte på skolan. Då gick lärarna ut på Facebook och vädjade bland kollegor att skänka böcker till dem.
– Vi har fått många reaktioner. Väldigt många känner igen sig, säger läraren Marie Persson.

Skolan med 25 elever och 25 olika lösningar

Särskilt stöd

På Pusselbitens skola har man lyckats skräddarsy verksamheten efter varje elevs behov.
– Vi kan tänka lite utanför boxen, säger Navid Ghannad, skolans ordförande.

UKÄ: Därför hoppar fler av utbildningen

Lärarutbildningen

Sverige behöver fler lärare. Men med fler platser på lärarutbildningen följer lägre betygsnivå på de antagna, och fler avhopp, enligt UKÄ:s nya årsrapport.

Här blir lärarna starkare med gemensam fortbildning

Ämnesfortbildning

För sällan eller kanske inte alls. En majoritet av lärarna får för lite ämnesfortbildning. I nordvästra Skåne går några kommuner mot strömmen – och arrangerar gemensamma studiedagar. 

”Ge lärare samma villkor att sätta rättvisa betyg”

"Snällbetyg"

Relationen mellan NP-resultat och betyg fortsätter väcka debatt. Gymnasieläraren Anna-Catherine Ernehall menar att innan man kan diskutera rättvisa och likvärdiga betyg måste man se till att lärare ges likvärdiga förutsättningar för arbetet med de nationella proven.

Heltidsmentorer frigör lärare: Fått nytändning

Arbetsmiljö

På Enskede gårds gymnasium i Stockholm får lärarna vara lärare, tack vare införandet av separata mentorer.
– Jag hinner ägna mig åt mina ämnen och mina elevers kunskapsutveckling, säger läraren Anna Graan.

Ha koll på lagen – och slipp oron för att bli anmäld

Våga vara lärare

Med bättre koll på juridiken slipper lärare onödig oro. Maria Refors Legge utbildar studenter på lärarutbildningen och tycker att alla lärare borde kunna lagen bättre – för sin egen skull.

”De som kommer hit sent har det tuffast”

Nyanlända elever

Resultatgapet mellan inrikes och utrikes födda elever har ökat drastiskt sedan 2008. En orsak är att de invandrade eleverna är äldre.
– Jag tror att vi måste våga prioritera och fundera på om vi använder tiden på bästa sätt, säger Ebba Östlin som utreder åtgärder för elever som kommit sent till Sverige.

Striden om de religiösa friskolorna

Religiösa friskolor

I Sverige finns det 7 000 grund- och gymnasieskolor. Drygt 70 av dem är religiösa. Det är om dem skoldebatten nu är som hetast.

”Svenska modellen är ovanlig i Europa”

Religiösa skolor

I bland annat Finland och Tyskland väljer föräldrarna religionsämne till sina barn utifrån sin egen religionstillhörighet.
– Det finns en gemensam läroplan som gäller för alla. Men den färgas av respektive bekännelse, säger universitetslektor Viktor Aldrin vid Högskolan i Borås.

Lärares löneutveckling över snittet för 2017

Lärarlöner

Lärarnas löneutveckling de senaste tre månaderna ligger högre än snittökningen i landet.
– Den statliga insatsen är bra, men det krävs mer av de som i dagsläget är huvudmän, säger LR:s Åsa Fahlén.

Fyra krav som gör lärmiljön bättre

Lärmiljöer

Den typiska skolbyggnaden motarbetar skolans målsättningar, enligt arkitekten Anna Törnquist, som jobbat med lärmiljöer sedan 70-talet.

Fler nyanlända byter skola för att lära sig bättre svenska

Nyanlända

Byt skola och lär dig svenska bättre och fortare.
Så resonerar flera nyanlända elever i Blekinge som väljer skola utifrån var de tror att de har bäst chans att lära sig språket.

Så hjälper du elever med talrädsla

Talrädsla

Ta det i små, små steg under trygga förhållanden, ge eleverna konkreta verktyg och träna lyssnarna. Det är några saker du kan göra för att hjälpa talrädda elever, säger läraren Daniel Sundin. 
En sak ska du absolut inte göra: Låta eleven slippa undan.

Bästa läraren: Man kan inte tävla i lärarskap

Lärarpris

Mellanstadieläraren Joakim Björkman började lärarutbildningen som fyrtioåring – nu är han bäst i Sverige, eller kanske hela världen. I alla fall om Skolvärlden får tro 4A som nominerade honom till Lilla Aktuellts pris ”Min lärare” 2017. 

Så ska elever lära sig att granska källor

Källkritik

Det är glest med skolmaterial som fokuserar på funktionell källkritik.
Därför har ett nytt projekt satts igång för att ta fram nya hjälpmedel och möta det ökade behovet.                      

Grupper för elever med behov av särskilt stöd skrotas

Elevstöd

Merparten av Stockholms CSI-grupper där elever i stort behov av särskilt stöd får sin undervisning kommer att läggas ner snart.
– Det är ett förfärligt ogenomtänkt beslut, säger specialläraren Peter Boström.

Läraren: Märklig debatt om betygen

Snällbetyg

Debatten om ”snällbetyg” visar att många utanför skolans värld inte verkar veta hur betyg sätts och hur de nationella proven funkar, menar läraren Sven Fallenius.

15 egenskaper en lärare ska ha – enligt arbetsgivarna

Lista

Här är de 15 egenskaper och förhållningssätt som efterfrågas flitigast i jobbannonser för lärare – just nu.

Per Måhl: ”Därför är relativa betyg inget bra alternativ”

Debatt

”Förstår kritikerna skillnaden mellan kunskapsrelaterade och relativa betyg?”, frågar sig betygsexperten Per Måhl och visar på exempel varför relativa betyg inte är något bra alternativ.

Kommentera

Ny metod för lärare skapar studiero i klassrummet

Arbetsmiljö

Forskare har hittat en modell som ska lösa lärarnas arbetsmiljöproblem. ”PAX i skolan” har minskat mängden störande och ofokuserat beteende till hälften, samtidigt som lärarnas stressnivå sjunkit till en tredjedel.

860 idrottslärare saknas inför 2019

Idrott och hälsa

Om regeringens förslag om 100 timmar mer idrott i grundskolan ska bli verklighet krävs fler platser på lärarutbildningen.
– Det måste tillsättas resurser. Vi är bara en viss mängd idrottslärare, och vi kämpar redan med det vi har, säger ämnesläraren Daniel Gomejzon.

SO-läraren: Ta dig tid att spräcka filterbubblan för eleverna

Debatt

”Måste man problematisera filterbubblan i skolan? Hur använder man mediernas nyhetsbrus till att vidga elevernas omvärldsförståelse i en demokratiseringsprocess? Och hur lyckas man med detta på endast fem, sex minuter under en lektionsuppstart?” SO-läraren Christian Fexe förklarar hur han får det att fungera.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons