Annons
Varje år deltar eleverna på mellanstadiet på sameskolan i Kiruna vid renslakten i Nikkaluokta vid Kebne­kaisemassivets fot. Foto: Ylva Sarri
Slakt och styckning av renar ingår i utbildningen på sameskolan.
Slakt och styckning av renar ingår i utbildningen på sameskolan.
Med 62 elever blir sameskolan som en byskola mitt i Kiruna. Foto: Ylva Sarri
På sameskolan i Kiruna står en kåta på skolgården. Språket är en annan central del, men det är svårt att hitta lärare som kan undervisa på samiska. Foto: Ylva Sarri
Bild 1/5

Renslakt och matematik på schemat i sameskolan

Publicerad 7 december 2016

Fakta

Sameskolor och nomadskolor

Sameskolorna

  • Det finns fem sameskolor i Sverige. De finns i Kiruna, Karesuando, Gällivare, Jokkmokk och Tärnaby. På dessa platser finns även förskola. Huvudman för skolorna är Sameskolstyrelsen som är en statlig myndighet. 
  • Sameskolstyrelsen erbjuder även fjärrundervisning till elever som har samiska som modersmål eller vill läsa det som språkval. 

Nomadskolorna

  • Nomadskolorna infördes 1913 för alla barn som ansågs leva nomadliv. Det innebar i praktiken att små barn skiljdes från sina föräldrar under en stor del av året. Utbildningen var av ideologiska skäl sämre än i den vanliga folkskolan. Nomaderna skulle förbli nomader, medan bofasta samer skulle gå folkskolan och försvenskas. 
  • Kyrkoherden i Karesuando, Vitalis Karnell, en av de sakkunniga i utredningen inför reformen skrev: ”Gynna gärna lapparna på allt sätt, gör dem till sedliga, nyktra och nödtorftigt bildade människor, men låt dem inte läppja på civilisationens bägare i övrigt, det blir i alla fall bara ett läppjande, men det har aldrig och skall aldrig bli till välsignelse. Lapp ska vara lapp.”
  • På 1940-talet avskaffades skolkåtorna och de samiska barnen fick bo i elevhem. 1962 blev nomadskolan frivillig och 1980 fick samerna inflytande över samisk utbildning. 
  • I februari 2016 bad ärkebiskop Antje Jackelén om ursäkt för Svenska kyrkans roll i nomadskolorna. 

 

Relaterat

Matte ena dagen, renslakt nästa. I sameskolan i Kiruna byter eleverna ibland klassrummet mot fjället. 
– I vårt uppdrag ingår att förmedla den samiska kulturen, berättar läraren Annette Svonni.

Det är en magiskt vacker septembermorgon i Nikkaluokta. Efter några dagars dimma strålar solen från en klarblå himmel mellan fjällen i dalgången som ligger vid foten av Kebne-kaisemassivet. 

Dimman har under några dagar gjort det omöjligt att föra ner renarna från fjället. Men nu är det dags för renslakten, en av de största händelserna varje år i den samiska kulturen. 

Den här onsdagsmorgonen assisteras renskötarna i Girjas sameby av elever i mellanstadiet från same-skolan i Kiruna. Barnen gör allt som ska göras vid en renslakt. De för ut renen från hagen och tar sedan till vara på kött, hud, tarmar och blod. 

Annette Svonni.Flertalet av barnen har varit med om renslakter tidigare. 

– Vi brukar vara i Nikkaluokta vid slakten varje år, berättar läraren Annette Svonni.  

Dagen efter slakten är eleverna tillbaka i klassrummet för att stycka och ta om hand köttet. När Skolvärlden besöker skolan två veckor efter renslakten har en del av råvarorna redan använts i hemkunskapen. 

– Eleverna har gjort blodplättar och leverbiffar. Vi har färdiga råvaror för hemkunskapen under hela läsåret. Tidigare år har vi kunnat åka på lägerskola med mat som barnen gjort själva, säger Annette Svonni. 

Men att ordna maten till hem- och konsumentkunskapen eller en lägerskola är inte den enda anledningen till att barnen deltar i renslakten i Nikkaluokta. 

Vi är otroligt bundna nu med den nya läroplanen, nu när allt ska noteras och bokföras.

Sameskolorna har ett utvidgat uppdrag som innebär att förmedla den samiska kulturen och överföra samiska traditioner. Annette, som jobbat totalt tolv år på sameskolan, tycker att det blivit svårare att lyckas med det på senare år.

– Vi är otroligt bundna nu med den nya läroplanen, nu när allt ska noteras och bokföras. Innan hade vi fler uteaktiviteter och lägerskolor. Det är inte lika mycket av det i dag.

För att kompensera har sameskolan sex kulturdagar. Dessa kan eleverna disponera utöver de ordinarie loven för att arbeta i det samiska hushållet. 

– Då deltar de i renskötsel, fiske, jakt eller något annat som hör till den samiska kulturen.

Den höstdag när Skolvärlden besöker sameskolan i Kiruna inleder Annette Svonni ett nytt långsiktigt projekt med eleverna i årskurs sex. 

Klassen ska vara med i tävlingen Future City, vars tema detta år är just Kiruna och den uppmärksammade flytten av staden. Efter många års planering börjar flytten märkas på allvar. Det nya centrumet håller på att ta form och under vintern kommer flera av Kirunas mest kända kulturbyggnader, som Hjalmar Lundbohm-gården att flyttas. 

Att delvis få genomföra projektet i Minecraft möts av gillande och eleverna vill helst ta fram sina ”plattor” direkt för att skissa på linbanor, skyskrapor och andra häftiga byggprojekt. 

I det lilla klassrummet går eleverna igenom begrepp som stadskärna, industriområde och glesbygd. Det uppstår en diskussion om Jukkasjärvi är tätort eller glesbygd. Och varifrån kommer egentligen vattnet och energin i Kiruna?

– Vad ska vi ha med när vi bygger en stad? Vad är viktigt? frågar Annette. 

– En smart grej är att göra jättehöga hus, så att man påverkar naturen mindre, säger en pojke. 

Att anlägga ett samiskt perspektiv stannar inte vid att ta med eleverna på renslakt. Det ska, enligt uppdraget, genomsyra all undervisning. 

– Vi kommer att prata om vad flytten betyder för renskötseln och samerna och lägga in våra perspektiv. En av samebyarna här, Gabna, som vi har elever ifrån, påverkas enormt mycket. Det får man tänka på. 

Även lärarna använder båda språken i kontakten med barnen

Under lunchrastens lek och fotbollsmatcher hörs både svenska och samiska på skolgården. 

– Många pratar samiska hemma och blandar i skolan, berättar Áilá som går i femman och får medhåll av kompisarna Ida--Louise, Sire, Jessika och Anneli. 

Även lärarna använder båda språken i kontakten med barnen. Ibland när eleverna frågar på svenska svarar lärarna på samiska, om de vet att barnet förstår språket bra. 

Skolans målsättning är att alla elever ska vara funktionellt tvåspråkiga när de lämnar mellanstadiet. Eleverna läser lika mycket samiska som svenska. För att få plats med samiska på schemat är antalet undervisningstimmar i SO och NO färre, men totalt så har barnen i sameskolorna längre skoldagar. Utöver undervisningen i samiska i skolan åker de äldre eleverna på ett språk-läger, ett så kallat språkbad, en gång varje läsår. 

Barnens kunskaper i samiska varierar kraftigt vid skolstarten. 

– En del har samiska som modersmål, andra kan det inte alls. Många har språket i sig, men pratar ogärna. Så det är en enormt stor spridning, säger Annette Svonni.

Därför sker större delen av undervisningen i andra ämnen än samiska på svenska. Men det är inte optimalt, tycker Annette Svonni. 

Den här morgonen har årskurs fem haft prov i NO om fotosyntesen. 

– Hur lätt är det att förstå fotosyntesen på ett språk som man inte behärskar helt? Ibland när en elev inte förstått kan det bero på att vi inte förklarat på samiska. Det är en ständig balansgång, säger Annette. 

Helst skulle hon vilja dela in eleverna i språkgrupper efter hur mycket samiska de kan. 

– Men hittills har det fallit på att vi inte har lärarresurserna och den kompetensen. Det är inte så många lärare som kan undervisa på samiska. 

En av de hetaste frågorna i skoldebatten i Sverige är om staten ska ta över huvudansvaret för skolan. De fem sameskolorna är en udda fågel i det nuvarande skolsystemet, eftersom de redan är statliga. Huvudman är den statliga myndigheten Same-skolstyrelsen. 

På sameskolan i Kiruna upplever lärarna att det är en skillnad att vara statlig jämfört med kommunal. 

– Vi har bättre resurser, det är det som märks. Det är stor skillnad när vi jämför med kommunala skolor, exempelvis när det gäller läromedel. Vi märker det när lärare från kommunala skolor börjar här, att de reagerar på det, säger Annette Svonni. 

Det är stor skillnad när vi jämför med kommunala skolor, exempelvis när det gäller läromedel.

I sameskolan i Kiruna går i dag 62 elever, 45 barn finns i förskolan i samma byggnad. I flera av klasserna är det färre än tio elever. För barnen är skolan liten och hemtam, som en byskola mitt i Kiruna.

– Det är bäst, alla känner alla, säger Jessika, en av flickorna som Skolvärlden träffar på skolgården. 

De senaste åren har antalet elever vuxit och skolan börjar växa ur lokalerna. 

– Dels är det stora kullar, dels har vi blivit bättre på att nå ut. Nu kommer det barn från stan också. Tidigare var vi mest en skola för barn från byarna, berättar Annette Svonni.  

Hon upplever att fler föräldrar vill att deras barn ska få med sig språket och kulturen. 

– Jag har själv vuxit upp under de åren då man helst inte skulle tala samiska alls. Det är bättre nu.

När Annette Svonni sammanfattar skolans mål talar hon om identitet, att eleverna ska bli trygga i sin identitet. 

– Man skulle kunna tro att det är ett jobbigt steg att gå från den här skyddade miljön till en större skola. Men så upplever jag inte att det är. Min erfarenhet är att barnen blir trygga och stärkta i sin identitet, säger hon.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

"Prata om din lön med kollegorna"

Lön

När Skolvärlden skrev om nybakade ämnesläraren Lina Westerlund duggade kommentarerna på vår Facebooksida. Anledningen: Lina lyfter 39 000 kronor i ingångslön.
– Jag tror att de missunnsamma är oerhört få, säger Karin Johansson, som jobbar på samma skola som Lina.

Annons
Annons

Moralisk stress för lärare som undervisar utvisningshotade

Stress

Moralisk stress är väl utforskad – inom vårdyrken. Samtidigt löper lärare lika stor risk att bli överbelastade på grund av sina samveten.
– Det är fullt stresspåslag ibland. Jag ligger och räknar in dem på kvällen, säger Pia Kjellsson som undervisar utvisningshotade afghanska elever i svenska.

Annons
Våga vara lärare

Var femte lärare tvekar att ingripa vid bråk

Våga vara lärare

Var femte lärare har tvekat att ingripa vid bråk på skolan av rädsla för att själv bli anmäld. Nästan fyra av tio lärare har hotats att anmälas av en elev eller förälder. 
Det visar en undersökning som Skolvärlden gjort bland Sveriges lärare.

Anmälde läraren: ”Har stärkts av det som hände”

Våga vara lärare

När han skällde ut en elev som var oförskämd blev han anklagad för att ha kränkt eleven och anmäld till Skolinspektionen.
– Som lärare har man två val när något händer – antingen att titta bort eller att gripa in. För mig har det aldrig varit ett alternativ att titta bort, säger Mikael Bruér.

Annons
Annons

Fridolin: ”Lärare måste känna att de kan ingripa”

Våga vara lärare

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) oroas över att många lärare är rädda för att ingripa vid konflikter i skolan.
– Lärare måste både kunna och känna att de kan ingripa, säger han till Skolvärlden. 

Annons

Så blev lärare anmälda

Våga vara lärare

En lärare anmäldes för att hen sagt att en elev var dålig förlorare. En annan för att ha haft för bråttom i undervisningen. Här är exempel på anmälningar mot lärare till Skolinspektionen.

Forskning: Faktorerna som utmärker framgångsrika skolor

Samförstånd, stabilitet och tydlighet – det är några av faktorerna som utmärker framgångsrika skolor. Det visar ny forskning vid Göteborgs universitet.
– Det går att lära jättemycket av de här skolorna, men det är omöjligt att kopiera dem, säger forskaren Maria Jarl som ligger bakom studien.

Ämnesnätverk gav lärarna ett lyft

Kollegialt lärande

Gemensamma lärarkonferenser och stärkta roller till förstelärarna. Så har Karlstad kommun ökat både status och engagemang åt hela kommunens lärarkår. 

Skolvärlden granskar

Ny lönerankning: Här tjänar lärarna mest

Lön

Även om lärarna i Stockholmsområdet tjänar mest, är inte storstadsregion eller stor kommun detsamma som höga lärarlöner. 
En ny undersökning av lärarnas löner visar skillnaderna mellan kön, ålder och geografiskt läge.

Interaktiv karta: Så mycket tjänar lärarna – län för län

Karta

Så mycket tjänar grundskollärarna runt om i landet – från norr till söder. Män tjänar mer i nästan hela landet – men inte riktigt.

Lina fick 39 000 kr i ingångslön

Lön

Lina Westerlund gick från lärarutbildningen till jobbet som ämneslärare i Huddinge – och fick 39 000 kronor i ingångslön.
De som rekommenderade lönen var hennes kollegor som utgick från vad de själva tycker att lärare borde tjäna.

Försvarar lönesatsningen efter massiv kritik

Lärarsatsning

Den nystartade lärarsatsningen för studenter i Dalaregionen har fått mycket kritik. Nu svarar initiativtagarna:
– Vi tycker att de har missat en del av poängen.

SVA-läraren: Se över arbetssätten för nyanlända elever

Nyanlända

Skolor och kommuner måste förbättra sina arbetssätt så att nyanlända elevers uppbyggda kunskaper och erfarenheter tas tillvara bättre. Det visar Skolinspektionens granskning.

Skolvärlden granskar

Försteläraren som tjänar mest: En rektor

Lön

Sveriges högst avlönade förstelärare är – en rektor. Det visar Skolvärldens granskning av Sveriges samtliga förstelärares löner. 
– Det fanns ingen annan lämplig att utse, säger Alexander Tornberg som är rektor och förstelärare på Laboraskolan i Hylte kommun.

Statistik: Så mycket tjänar förstelärarna

Statistik

Vilken generation tillhör de som tjänar mest, vilket län jobbar de i, och för vilken huvudman? Här hittar du svaren.

Överens: ”Så här ska det inte gå till”

Förstelärare

Efter Skolvärldens granskning av förstelärarnas löner är både regering och opposition överens. Det behövs ett tydligare statligt ansvar i styrningen.
– Det är inte så här det ska gå till, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för forskning och högre utbildning.

Skolkommissionen

Åsa Fahlén: Lägg bort det politiska käbblet

Skolkommissionen 

En miniminivå för hur mycket kommunerna ska satsa på skolan och en resursfördelning utifrån elevernas bakgrund. Det är två av de förslag som Skolkommissionen presenterar.
–  Nu önskar jag verkligen att man lägger bort det partipolitiska käbblet och fokuserar på vad svenska skola behöver, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Så reagerar partierna på förslagen

Skolkommissionen

”Besvikelse”, ”dåliga förslag” och ”fel väg att gå”. Det var inte bara glädjerop när Skolkommissionen presenterade sitt slutbetänkande för regeringen.
Skolvärlden har pratat med riksdagspartierna – så här reagerar man på förslagen.

Anna Ekström: Det här är viktigt för lärarna

Skolkommissionen

Tydliga karriärsteg för lärare och levande styrdokument är två av förslagen i Skolkommissionens slutbetänkande.

Läraren Sara Bruun: ”Samling för skolan är vad som behövs”

Skolkommissionen

Den hastiga kritiken från oppositionen och fajten mellan partierna retar upp många av lärarna, menar Sara Bruun.
– Måste man ställa sig i skyttegravarna innan förslaget är presenterat? säger hon.

”Skolkommissionen underkänner lärarutbildningen”

Skolkommissionen

Skolkommissionen vill stärka lärarutbildningarna och inrätta en statlig instans för professionsutveckling. Skoljournalisten Cecilia Garme läser det som ett underkännande.

Jag har fått hopp om en likvärdig skola

Skolkommissionen

Därför fylls Per Kornhall av hopp för svensk skola efter Skolkommissionens förslag.

Moment 22: Lärarbristen får färre att söka Lärarlyftet

Lärarlyftet

Behörighetsbristen till trots har färre lärare sökt till Lärarlyftet i år jämfört med förra året.
En förklaring: Det är svårt för rektorer att avvara de legitimerade lärare man har.

”Öka lärarnas befogenheter”

Ordning

Var sjätte svensk femtonåring känner sig mobbad i skolan, och var femte känner sig ensam, visar en ny rapport från Skolverket. Sämst mår de elever som kommer från socioekonomiskt utsatta hem.

Ny ”drömgräns” för Skolvärlden

Sociala medier

Skolvärlden fortsätter att växa så det knakar, på webben och på sociala medier. Nu har vi passerat en ny drömgräns.

Ny jobbmodell ska locka lärare till gymnasiesärskola

Lärarbrist

Malmö stad har skapat en ny jobbmodell för att locka fler lärare till gymnasiesärskolan.
– Vi erbjuder anställningar på Valdemarsro gymnasium med möjligheten att läsa in speciallärarkompetensen parallellt, säger Emma Lind, HR-konsult i Malmö stad.

Så mötte skolan eleverna efter terrordådet

Terrorism

Lärare och elever har återvänt till skolan efter terrorattacken.
På Adolf Fredriks musikklasser, som ligger nära Drottninggatan där dådet skedde, ska man nu försöka återgå till skolvardagen.

”Viktigt att lyssna in vad eleverna vet”

Elevhälsa

Hur agerar man som lärare efter omskakande händelser som helgens misstänkta terrordåd i Stockholm?
– Det är viktigt att lyssna in vad eleverna vet och funderar kring, säger högstadieläraren Ingrid Pihl i Piteå.

Skolinspektionen granskar undervisningstiden

Lärarbrist

När lärare är borta sätts sällan vikarier in. Nu ska Skolinspektionen granska om eleverna på gymnasiet får den undervisningstid de har rätt till.
– Det skulle innebära en stor kvalitetshöjning om de får det, säger LR-ordförande Åsa Fahlén.

”Lönesatsningen är ett hån – även mot oss lärarstudenter”

Lön

”Gör gärna utbildningen mer flexibel, men kompensera då även de lärare som redan står med skyhöga lån, och för guds skull, slå inte i en sista spik i kistan vad gäller lärarlönerna och framtiden i vårt yrke”, skriver lärarstudenten Pernilla Nordman.

Kommentera

Mer pengar till utsatta skolor och introduktionsprogram

Vårbudgeten

Regeringen skjuter till totalt 650 extra miljoner till skolan i årets vårbudget.
– Det är en svag budget för skolan som regeringen presenterar idag, säger Christer Nylander (L).

Så väcker du elevernas nyfikenhet

Lärare och forskare vid Högskolan i Gävle har tagit fram en bok med tips för att göra naturvetenskap, matematik och teknik mer intressant för eleverna.
– Ett knep är att låta eleverna få mer tid att tänka men också att prata långsamt, säger Mikael Björling, lektor i kemi vid Högskolan och en av författarna till boken.

Nya siffror: Våldet i skolan ökar

Våld

Många lärare har blivit utsatta för hot och våld under senaste året, visar en undersökning som Lärarnas Riksförbund i Malmö har gjort.

Så kan framtidens skola fungera

Rapport

Framtidens skola präglas av digitalisering, entreprenörskap och neurovetenskap, enligt analysföretaget Kairos Future. Men på vilket sätt beror på de val vi gör nu.
– Det är ett ansvar som måste tas på en övergripande nivå, säger läraren Robin Smith.

500 miljoner kronor till utsatta skolor

Utbildningspolitik

Nu stärker regeringen budgeten med 500 miljoner kronor, pengar som ska gå till skolor med låga resultat.
Syfte – att skapa större jämlikhet i skolan.

Lärarstudenterna fuskar mest på universitetet

Lärarutbildning

Studenterna som utbildar sig till lärare är de som fuskar mest på Stockholms universitet.

 

Religiösa friskolor

”Konfessionella inslag hör inte hemma i skolan”

S-kongressen

Ett förslag om att helt förbjuda konfessionella inslag i religiösa friskolor blev resultatet efter den socialdemokratiska partikongressens fjärde dag. 

”Orättvist att dra alla religiösa skolor över en kam”

Religiösa friskolor

"Det är orättvist att dra alla konfessionella skolor över en kam" Det menar Anna Svensson, lärare på en kristen friskola i Göteborg.

4 av 10 gymnasielärare anser att förkunskaperna försämrats

Gymnasiereform

Nästan varannan gymnasielärare menar att gymnasiet ämnesplaner håller för hög nivå i förhållande till elevernas förkunskaper. Och fyra av tio lärare upplever att elevernas förkunskaper försämrats.
Det visar Skolverkets uppföljning av gymnasiereformen.

David Didaus svar i debatten om k-ordet

Skolutveckling

En artikel där Skolvärlden använde k-ordet har debatterats på Twitter. Så vad menar brittiske skolutvecklaren David Didau med ”fully guided instruction” egentligen?

Ledarskapsutbildning lyfter Malmös lärare

Fortbildning

Med hjälp av bland annat lärarcoachning har Malmö lyft sina utsatta skolor, som dömdes ut under en inspektion 2011.
– Jag växte som lärare och fick självförtroende i min undervisning, säger Ana Bogunic, lärare i svenska och engelska.

”Byt fokus vid betygsättning”

Betygssättning

Det viktiga när det är dags för betygssättning är vad eleverna kan – inte vad de gjort, men tyvärr finns det en kultur i skolan av att tänka tvärtom.
Det menar gymnasieläraren och specialpedagogen Helena Wallberg.

Skolverket skärper reglerna för nationella prov

Tuffare krav

Efter fusket med de nationella proven stramar Skolverket upp reglerna kring hur proven ska hanteras.
Bland annat ger man en stark rekommendation till skolorna om att påbörja delproven senast klockan 9 på provdagen.

”Ett hån mot oss legitimerade lärare”

Debatt

Gymnasieläraren Marcus Henriksson är irriterad på "lönesatsningen" för studenter i Dalarna: ”Varför skall man prioritera och betala de som inte är lärare, i stället för att höja lönerna och förbättra arbetsvillkoren för oss som redan är legitimerade lärare och som verkligen brinner för vårt yrke?

Kommentera

Sofia ger lärare inspiration i undervisningen

NO-biennalen

Sofia Winerdal, föreläsare med förflutet som lärare, vill inspirera andra pedagoger i teknik och programmering. Under NO-biennalen i Umeå lärde hon ut hur man i undervisningen kan programmera en interaktiv poster med periodiska systemet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons