Kommentar

”Så regelverket är skrivet”

Skolverkets jurist Björn Rudolfsson ger sin syn på lärargrupper som drabbas av orimliga konsekvenser till följd av hur legitimationsreformen är utformad. 

Kommentar lärare som bytt skolform och ansöker om legitimation utifrån erfarenhet:

Hur vanlig är den här typen av fall? 

– Det är väldigt vanligt att man ansöker om legitimation utifrån erfarenhet generellt. Skolverket har ingen statistik på hur många det är som har ansökt grundat på erfarenhet från blandade skolformer, men det är inte helt ovanligt.

Hur kommer det sig att man inte får behörighet i det här fallet, det rör ju sig om precis samma kurser? 

– Det är helt enkelt så regeringen har skrivit regelverket. Bestämmelsen tar inte hänsyn till om det är liknande undervisning som bedrivs i de aktuella skolformerna utan säger bara att erfarenheten ska komma från en och samma skolform. I skollagen framgår det att just dessa två är olika skolformer. I just den här frågan finns det dessutom ett avgörande i kammarrätten som slagit fast att det är så här bestämmelsen ska tolkas. 

Är detta något ni har diskuterat att förändra?

– Nej, så som det är nu kommer vi att följa kammarrättens avgörande. En eventuell ändring av regelverket kan bara regeringen besluta om.

Så om det ska till en förändring måste det alltså till en förändring av förordningen? 

– Eller ett nytt vägledande avgörande. Tillsvidare följer vi kammarrättens avgörande.

 

Kommentar motsvarighetsförklaring av omfattande studier i specialpedagogik:

Hur vanlig är den här typen av fall? 

– Det är relativt vanligt att lärare har läst en eller flera kurser i specialpedagogik. Det är däremot inte möjligt för Skolverket att svara på hur många det är som gjort detta i hopp om att det motsvarar en speciallärarexamen.

För andra examina som kan ge behörighet finns möjlighet till en så kallad motsvarighetsbedömning. Varför gör det inte det i det här fallet? 

– Det finns inga bestämmelser som medger motsvarandeprövningar när det gäller speciallärarexamen. Varför det ser ut så är en fråga för regeringen. Det är de som har bestämt regelverket. För berörda lärare kan det vara värt att ta en närmare titt på Lärarlyftet. Där erbjuds bland annat kurser som är avsedda att leda till en speciallärarexamen.

Är inte risken stor att läraren då måste läsa samma kurser som hen redan läst? 

– I början av utbildningen görs en validering så att läraren har möjlighet att tillgodoräkna sig tidigare studier och eventuell yrkeserfarenhet. Det är inte meningen att man ska läsa om kurser som man redan har läst, man ska läsa in det som saknas. 

I det aktuella fallet har läraren fått rätt i förvaltningsrätten och fått sin legitimation. Hur förhåller ni er till domen i förvaltningsrätten?

– Skolverket verkställer självklart förvaltningsrättens domar när de vunnit laga kraft. Om vi i vissa fall anser  att förvaltningsrätten har dömt fel eller att rättsläget är oklart kan Skolverket komma att överklaga domen till kammarrätten. Det är främst domar i kammarrätten och högsta förvaltningsdomstolen som blir vägledande för hur vi hanterar andra ärenden som rör samma fråga. I just den här frågan kan det därför vara intressant att veta att det har kommit en hel del domar där förvaltningsrätten har gått på Skolverkets linje, där läraren har fått avslag. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm