Annons
Paneldiskussion med Matz Nilsson, Anna Ekström, Lena Hartvigsson.

Så ska tillgången till syv bli mer likvärdig

Publicerad 6 december 2017

För att vägledningen ska bli mer optimal och likvärdig behövs det en tydlighet i vad man vill uppnå med uppdraget.
Det menar Lena Hartvigsson, ordförande för LR:s förening för studievägledare.
– Vi vill se en ordentlig översyn från statens sida och få fram ett tydligare nationellt ramverk för verksamheten, säger hon.

Fakta

Så vill regeringen utveckla syv

Den 30 november, efter att paneldiskussionen ägt rum, meddelade regeringen att man valt att tillsätta en utredning för att utveckla studie- och yrkesvägledningen. Uppdraget i sin helhet ska redovisas senast den 31 oktober 2018.

– En viktig del i att bryta ojämlikheten är att alla unga får bygga starka framtidsbilder. En bra studie- och yrkesvägledning kan ge motivation, relevans och ihärdighet till elevens studier. Det kan också ge eleverna större framtidsbilder än de som begränsas av könsstereotyper eller klassmönster. Därför vill vi stärka studie- och yrkesvägledningen, och den här utredningen kommer ge viktiga svar i det arbetet, säger utbildningsminister Gustav Fridolin, i ett skriftligt uttalande. 

Läs mer på regeringens webbplats här. 

Relaterat

Alla elever har i dag inte likvärdiga förutsättningar att hantera den stora utmaning det innebär att planera för sitt framtida yrkesliv. Ett viktigt redskap för att stötta elever i deras val är studie- och yrkesvägledare.

Men det råder alltjämt stora skillnader på elevers tillgång till syv i Sverige, samt skillnader i vilket ansvar huvudmän och rektorer tar för verksamheten. Det saknas ofta tydliga mål och planer för studie- och yrkesvägledningen, i stället är uppdraget många gånger otydligt och spretigt.

Vad kan man göra för att förbättra det som inte är tillräckligt bra i dag? Den 29 november samlades Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister, Matz Nilsson, ordförande Sveriges Skolledare, och Lena Hartvigsson, ordförande för LR:s förening för studievägledare, på Saco studentmässa för att delta i en paneldiskussion där yrkets framtid stod på agendan.

– Vilken kvalitet studie- och yrkesvägledningen har beror på hur huvudmannen väljer att organisera och prioritera det här om det ska bli en kvalitativ verksamhet eller inte, sa Lena Hartvigsson.

Lena Hartvigsson tar upp Jönköpings kommun, där hon i dag är verksam, som ett talande exempel. Där har hon syv-kollegor på andra skolor som har det helt annorlunda jämfört med hur uppdraget ser ut på hennes arbetsplats.

– Vi har inte en likvärdighet inom den här kommunen utan det är väldigt olika mellan skolorna. Tyvärr är det störst brist inom grundskolan, i gymnasiet är det lite bättre ställt, det ser jag som ett stort problem som jag möter.

Anna Ekström menade att vi har skapat oss en hel del hinder i Sverige, och ett hinder som hon lyfter fram är att antalet gymnasieskolor har ökat.

– Vi har fått fler och fler skolor. De som redan finns har blivit mindre, det vill säga med färre elever. Vi ser det lite som en uppdelning av ganska stora gymnasieskolor med goda resurser och en stor tillväxt av ganska små gymnasieskolor – det säger sig självt att är man en liten skola då är det svårare att ha elevhälsa, skolbibliotek, och den viktiga tillgången till syv. Här finns det ett problem att vårt skolsystem är väldigt decentraliserat och vi litar mycket på att huvudmännen sak fixa det här med syv, men i praktiken är det väldigt stora skillnader, sa Anna Ekström.

Matz Nilsson på Skolledarförbundet arbetade tidigare som utbildningsdirektör under många år i Malmö Stad och där byggde man upp syv som på något sätt skulle vara mer objektiv, och inte vara bunden till subjektet skolan.

– Jag tror att i Sverige måste man börja prata om att bygga en vägledningsstruktur som står för likvärdighet utifrån det individuella önskemålet. Där vårdnadshavare tillsammans med sitt barn, eller ungdomarna själva, kan gå dit och prata om hur tänker vi. En sak vi behöver bryta i Sverige det är socialisationen, de förbestämda stigmatiserade valen man har med sig hemifrån, sa han.

Parallellt påpekar Matz Nilsson att den nuvarande regeringen tänker klokt kring frågan att få igång en yrkespraktik väldigt tidigt i grundskolan där ungdomarna får möta arbetsliv och skaffa sig en bild av vad arbetsliv är.

– Man behöver tidigare ta in framtidsbilder. Det enda sättet för en kompensatorisk skola är att eleven får ha professionella samtal med någon som lyssnar på vad en säger, och vägleda, sa Matz Nilsson.

Samtidigt poängterar Lena Hartvigsson om detta ska bli fungerande måste syv ges mer resurser.

– Annars kommer ingenting att ske och det blir ytterliga belastningar som skapar frustration. Och yrkesgrupper riskerar att ställas mot varandra, i stället för att vara komplement till varandra, sa hon.

Lärarnas Riksförbund och Lena Hartvigsson tycker att det är otydligt i dag om målen och vad man vill uppnå med syv-uppdraget.

– Vi skulle vilja se en ordentlig översyn från statens sida och se vad man vill med den här verksamheten för att få fram ett tydligare nationellt ramverk för detta. Den är en viktig bit för att komma tillrätta med problemen.

– Det behövs en tydligare definition vad vi menar med studie- och yrkesvägledning, sa Matz Nilsson.

Lärarns Riksförbund har tittat på våra nordiska grannländer och studerat noggrannare hur man arbetar med syv, och Lena Hartvigsson skulle vilja se att det blir mer som de andra länderna gör.

– Att man faktiskt på schemat har utbildningsval och om arbetsmarknad, så det finns med och kan garantera eleverna att de får möta det här. Samt att alla oavsett vilken kommun du bor i får ta del av detta. Vi skulle också vilja se att varje enskild elev ska vara garanterad en minimi-nivå av individuell studie- och yrkesvägledning. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Annons
Annons

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera
Annons

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Annons
Annons

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

”Lärare bör vara objektiva i sin undervisning – i samtliga ämnen”

Debatt

”Om lärare nu skall få vara subjektiva när det gäller politik, vilka områden står på tur?”, frågar sig fyra sverigedemokrater i utbildningsutskottet.

Kommentera
Annons

Tydligare trend: Så läser fler till lärare

Lärarutbildning

Allt fler läser den kompletterande pedagogiska utbildningen för att bli lärare. I höst har antalet antagna stigit till nära 800, enligt UHR.

Idrottslärare hinner inte utveckla eleverna

Idrott och hälsa

Relationsbygget mellan lärare och elev är extra viktigt i ett så pass utlämnande ämne som idrott och hälsa. 
Men tidsbrist gör att lärarna i stället måste ägna sig åt bedömning – varje lektion.

Läsning

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.
– Det är viktigt att vi fortsätter fokusera på elever i alla åldersgrupper, säger Ann Boglind, tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg.

”Vi vuxna måste visa barnen att vi också läser”

Läsning

– Jag tror att det är viktigt att vi visar våra barn och elever mer att vi vuxna också läser, säger Sara Persson som arbetar med svenska som andraspråk både i årskurs fyra, fem och sex på två olika skolor i Västervik.

I Sofies bokcirkel hoppar ingen över läxan

Läsning

– Det allra viktigaste för mina elever är läsförståelsen, att de ska ha strategin för att verkligen förstå texten och ta sig igenom den, säger Sofie Palm, 1–7-lärare som arbetar med svenska för årskurs 6 på Aggarpskolan i Svedala.

Diskussioner är en nyckel för att skapa läslust

Läsning

– Målet måste vara att upprätthålla läsintresset hos eleverna även på fritiden. Det skiljer ju så mycket mellan de som läser mycket och de som inte gör det, säger Åsa Söderström, svensklärare i årskurs åtta och nio på Junedalsskolan i Jönköping.

”Tunga, lite svåra ämnen, kan vara bra”

Läsning

– När man väljer rätt bok, läser tillsammans och har boksamtal så blir oftast även den elev som tycker det är svårt intresserad, säger Martin Ahlstedt, lärare i svenska och engelska på Lindholmens tekniska gymnasium.

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Arbetsmiljö

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor. Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.

 

Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons