Så står det till med studieron

Det finns flera olika undersökningar om miljön i svenska klassrum. Enligt Skolinspektionens skolenkät som besvarades av närmare 40 000 elever i höstas svarade mer än var femte elev att de saknar studiero på lektionerna. Nästan hälften svarade också att andra elever stör ordningen och var tredje lärare sa att en stor del av undervisningstiden går åt till att upprätthålla ordningen.

Även i Pisa-undersökningen uppgav eleverna att klassrumsklimatet har försämrats. De sa också att de känner mindre samhörighet med skolan, fler kommer för sent till lektionerna och fler skolkar.

Marcus Samuelsson, lektor i pedagogik vid Linköpings universitet som forskar kring fostran, disciplin och ledarskap i skolan, bekräftar bilden.

Han berättar om en pågående undersökning där lärares upplevelse av besvärande beteende har studerats. En jämförelse av resultaten i studien med en liknande studie från 1998 visar att lärare i dag upplever att verbala skymfningar och fysisk aggression är bland de mest besvärande i låg- och mellanstadiet.

Resultat som dessa får konsekvenser för undervisningen.

– Ett lugnt och tryggt klassrum ger goda förutsättningar för lärande. Att resultaten i Pisa går ner samtidigt som eleverna upplever ett försämrat klassrumsklimat ligger helt i linje med vad tidigare forskning visar, säger Marcus Samuelsson.

Åsikterna om hur klassrumsklimatet ska förbättras går isär. Jan Björklund efterlyser mer ordning och reda och har föreslagit att lärare ska låsa dörren för att stoppa insläntrande sena elever.

På flera skolor runt om i landet erbjuds eleverna hörselskydd för att få egen studiero.

Marcus Samuelsson pekar på två faktorer som enligt forskningen skapar bättre klassrumsklimat: tydligt ledarskap och delaktighet.

– Bestraffningar av olika slag upplevs som kontraproduktiva av eleverna, de leder inte till ett förändrat beteende. I stället måste läraren resonera med eleverna om hur de tillsammans kan skapa ett bättre klassrumsklimat. Studier visar att ju mer elever får vara delaktiga i att ta fram disciplinära regler och dess konsekvenser, desto mindre behöver de användas. Och när de används förstår eleverna varför.

När lärare och elever skapar regler är det viktigt att utgå från att det är undervisningen som inte får störas.

Den lärare som till exempel vill låsa dörren för sena elever bör motivera det med att det inte fungerar att instruktionen i lektionens början avbryts av att elever släntrar in, och att de som är sena får komma in efter att instruktionen är klar.

– Lärarens roll är att påtala att undervisningen skall vara i fokus. Och att berätta vilket beteende som gör det möjligt för läraren att bedriva ett bra arbete, säger Marcus Samuelsson.

Ett annat råd med stöd i forskningen är att vara flexibel. En lärare som är tydlig i sitt ledarskap och tydlig med att hen är ansvarig för att upprätthålla ordningen har råd att till exempel låta Sofia sitta under bordet, Ahmed gå på toaletten eller Jasmine mumla för sig själv.

– Elever har inga problem att förstå att de blir behandlade olika utifrån deras olika behov eller nivåer. De vet att de är olika.

Triviala beteenden är det som lärare besväras mest av, oavsett årskurs. Det handlar om otillåtet prat och om sysslolöshet.

– Det går att organisera och variera skolarbetet så att elevernas behov av att prata får utrymme i undervisningen, under en lektion kan de både få prata och lyssna, säger Marcus Samuelsson.

Men framförallt handlar det om att bygga upp en förtroendefull relation och att arbeta tillsammans.

Vi vill ha demokratiska samhällsmedborgare som ser nyttan i demokratiska processer och att ta gemensamma beslut. Då kan vi inte hoppa över det när det handlar om ordning och reda, det kommer inte framstå som logiskt. Eleverna kan reagera och protestera mot det och då kommer det ändå inte bli ordning och reda.