Annons
Foto: Annika af Klercker

"Sätt ord på läsförståelsen"

Publicerad 2 juli 2015

Fakta

Så här kan det gå till

Börja med att reflektera över hur du själv fungerar som läsare. Vad gör du när en text utmanar? Vad gör att du fastnar eller måste stanna upp? 

Visa eleverna en text på utmaningsnivå på en lektion och berätta hur du efterhand löser olika problem i texten. 

Att berätta om sitt eget funderande kan vara ett sätt att vägleda eleverna i deras eget tänkande. 

Låt eleverna diskutera hur de själva gör med andra texter. Låt olika tolkningar och värderingar av texten komma fram.

Här kan du läsa mer: 

Barbro Westlund ”Aktiv läskraft – Att undervisa i lässtrategier för förståelse”, 2015. 

Barbro Westlund ”Att bedöma elevers läsförståelse. En jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår”, 2013.

Michael Pressley ”Reading instructions that works: The case for balanced teaching”, 2006.

John Guthrie & Alan Wigfield ”Roles of motivation and engagement in reading comprehension assessment”, 2005.

Nell K. Duke & P. David Pearson ”Effective practices for developing reading comprehension”, 2002.

Relaterat

Att undervisningen i läsförståelse kan förbättras är ingen hemlighet. Enligt forskaren Barbro Westlund är en lösning att prata om hur man tänker kring text i klassrummet.
– Jag tror verkligen på svenska lärare, men de måste få verktygen, säger hon. 

Larmrapporterna som varnar om svenska elevers bristande läsförståelse har duggat tätt de senaste åren. Men hur ska läraren egentligen göra för att ge eleverna rätt stöd? Den frågan har Barbro Westlund, lektor i läs-och skrivutveckling vid Stockholms universitet, undersökt i sin forskning. 

I den nya boken ”Aktiv läskraft – Att undervisa i lässtrategier för förståelse” ger hon en vetenskaplig grund i ämnet, men även konkreta exempel på hur forskningen kan användas i klassrummet. 

– Läsförståelse är ett komplext område, och det är lätt att man som lärare lockas av enkla recept och använder ett paket med färdiga lektionsupplägg. Risken med det är att det leder till isolerad färdighetsträning, säger hon. 

Barbro Westlund menar att det centrala i läsförståelsen är innehållet i texten. Lässtrategier är mentala verktyg som behövs för att låsa upp texten och göra den förståelig för läsaren. Detta gör man när texten är svår, inte annars. 

För att ge rätt stöd till elever med olika behov måste läraren kunna visa sina elever hur man flexibelt men medvetet kombinerar flera lässtrategier. Barbro Westlund liknar det vid att eleverna utrustas med en verktygslåda.  

– Tänk om en träslöjdslärare skulle säga till sina elever att den här veckan använder vi bara hammaren, nästa vecka får ni använda skruvmejseln. Det går ju inte. Men det kan bli så om en lärare missförstått vad strategiundervisning är för något.

Om undervisningen ska bli bra bör läraren ha tänkt igenom vilken kunskapssyn och vilka teorier hennes undervisning vilar på. Alla lärare ska ges förutsättningar att ta del av aktuell läsforskning, det finns ingen ”quick fix”, enligt Barbro Westlund. 

– Långsiktiga fortbildningsinsatser på detta område är nödvändiga och bör ingå i arbetstiden. I dag måste läraren lägga för mycket tid på andra saker, som administrativa uppgifter.

Med 25 år som lågstadielärare i bagaget är Barbro Westlund välbekant med verkligheten i klassrummet. Hennes eget intresse för frågorna började där och ledde till en forskningstjänst inom akademin. I sin avhandling undersökte Barbro Westlund undervisningen i läsförståelse i Sverige och Kanada. Skillnaderna var stora. I Kanada fick lärarna mer fortbildning och stöd i styrdokumenten. 

– Svenska lärare har inte fått ett sådant stöd, de har inte fått de verktyg som krävs. I Kanada finns exempelvis ett tydligare professionellt språk kring läsförståelse. 

Att just kunna sätta ord på läsförståelsen är något som Barbro Westlund återkommer till. Hon menar att ett professionellt språk är viktigt för läraren, både för att förstå aktuell forskning och sitt eget arbete bättre.

– Det var en av sakerna jag själv upptäckte när jag tog steget från klassrummet till akademin. Jag hade massor av beprövad erfarenhet och visste hur man undervisade. Men jag kunde inte sätta ord på det. 

Begreppet metakognition, som kommer från grekiskans ”att tänka om tänkandet”, är exempel på ett sådant metaspråk. Enligt Barbro Westlund är det även viktigt att lära ut det till eleverna. På så sätt kan de prata om sin läsförståelse, inte bara berätta om vad de förstår i texten. 

Frågan är hur undervisningen i läsförståelse då konkret ska gå till? Barbro Westlund menar att läraren bör lägga tid på att visa eleverna hur man gör för att bättre förstå olika texter. Det kan handla om att diskutera vilken genre det är, göra tankestopp mitt i texten och diskutera innehåll eller sammanfatta huvudbudskap.

– Tidigare var det vanligt att eleverna fick läsa en text, som sedan följdes av kontrollfrågor. Jag menar att lärarens roll är att stödja och främja tänkandet runt texten medan läsförståelse utvecklas. 

Enligt Barbro Westlund måste läsförståelsen kopplas till det skolämne där den ska användas. Vilka strategier man använder beror på valet av text. 

– Det är viktigt att alla lärare funderar på hur man läser och skriver i olika ämne

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

Annons
Annons
Annons

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera
Annons
Annons

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Annons
Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons