Annons
Anna Ternhag arbetar som övergripande specialpedagog på Lillholmsskolan i södra Stockholm. Foto: Magnus Glans

Specialpedagogen Anna: Jag jobbar för eleven

Publicerad 16 januari 2018

Fakta

Anna och hennes skola

Anna Ternhag

  • Lärare i svenska och svenska som andraspråk, 1—7. Färdig specialpedagog 2009.
  • Arbetat bland annat i Tensta, Skärholmen och Hammarby sjöstad i Stockholms län.

Lillholmsskolan 

  • F–9-skola i Skärholmen i Stockholm.
  • Antal elever: cirka 630.
  • Ungefär 90 procent av eleverna har ett annat modersmål än svenska.
  • 76 procent var behöriga till gymnasiet vårterminen 2017. Om man räknar bort nyanlända (mindre än 4 år i svensk skola) så var 89,3 procent behöriga.

Relaterat

Jobbet som specialpedagog innebär täta kontakter med kollegor, elevhälsa, föräldrar, BUP och socialtjänst. Arbetet sker på flera nivåer, men med en sak i fokus:
– Jag jobbar för eleven, säger specialpedagogen Anna Ternhag.

Fredagen slutade med stök, och måndagen börjar sålunda med uppföljning och avstämning tillsammans med lärarlaget. Det gäller ordningsproblem under en utflykt. Innan Anna Ternhag kunde lämna skolan för helgen hade hon åtta föräldrasamtal att ringa. 

Nu är ordningen återställd.

– Alla som jobbar här är otroligt flexibla. Om man är för rigid, då är det svårt. Det är det som är charmen med skolan. Det sitter inte fast. Man får lov att vara flexibel och gilla förändring, säger hon.

Anna Ternhag arbetar som övergripande specialpedagog på Lillholmsskolan i södra Stockholm. Hennes elever går i klass 4, 6 och 8. Hon kommer att följa dem under hela deras skolgång.

Skolan ligger i ett socioekonomiskt utsatt område. Många elever är nyanlända, flera har luckor i sin skolgång. Elever som presterar byter ofta skola efter tredje klass, när barnen är stora nog att resa själva. 

– Vi måste hela tiden tänka på vår kvalitet. Vi jobbar för att behålla toppen, de duktiga eleverna måste få accelerera. Det är bland det svåraste, säger Anna Ternhag.

Ett sätt är att se till att arbetsuppgifterna är öppna för alla nivåer.

– Jag brukar tänka att det är som Friskis & Svettis. Man kan gå på ett baspass och ta ut sig mycket, eller precis klara av det, säger hon.

Man blir stressad när tre elever sitter med helt tom blick.

Lärarna behöver mycket stöd.

– Det är mycket frustration. Man blir stressad när tre elever sitter med helt tom blick, eller om de befinner sig på så låg nivå att det inte går att bedöma på högstadiet. Sedan är det vardagen som kommer i vägen. Jag måste härbärgera deras frustration och tro på eleven. Jag kanske ser att eleven kommer framåt, även om det inte känns så. Det handlar aldrig om några quick fixes, säger Anna Ternhag.

Hennes arbete sker på tre nivåer: i mötet med eleven, tillsammans med arbetslaget och mer övergripande i samarbete med elevhälsa, lärare och ledning. Lärarnas stress är ett problem hon möter. För att hennes förslag ska orsaka så lite tuggmotstånd som möjligt brukar hon dela upp informationen och sprida den i lagom portioner.

– Jag är med på lärarlagets möten och tar inte allt på en gång, utan bit för bit. Lärare har inte tid att sitta och fundera på en enskild elev, de måste både tänka på effekten och på vad som blir en rimlig arbetsdag. Många löser det själva och jag behöver inte vara där och peta, säger hon.

Ibland möter samarbetet större motstånd.

– Jag kan tänka att ”jag vet, men de tycker”. Och en del lärare undervisar hur många elever som helst. Men det är rektorerna som måste tänka på arbetsbelastningen. Jag jobbar för eleven, säger Anna Ternhag.

Det kan handla om att bygga en annan typ av prov för vissa elever, eller att ge någon en post-it-lapp med korta instruktioner inför varje lektion: ”öppna datorn, logga in, börja läsa”. Moment som innebär merarbete för läraren.

– Det kan vara känsligt, konstaterar hon.

Sexorna på Lillholmsskolan får information om en ny smart app av Anna Ternhag. Kraven på dokumentation innebär att Anna Ternhag tillbringar minst en tredjedel av sin vecka till att sitta framför skärmen och sammanfatta insatser och stödåtgärder.

– Ibland tänker jag: ”för vems skull skriver jag det här?”. Jag ser till slut inte vart jag ska, och innehållet blir snabbt inaktuellt. Man kan bli upptagen av sin dator och sina papper och grejer. Men man ska vara till för eleverna, säger hon.

På Lillholmsskolan görs inget specialpedagogiskt lyft, eller ”Specialpedagogik för lärande” som Skolverket döpt insatsen till.

– Min personliga uppfattning är att lärare börjar tröttna på dessa lyft. Mattelärarna har gjort matte-lyftet två år i rad och sedan läslyftet, och nu gör vi digitalt lyft. Jag vet inte om det verkligen får önskad effekt. Det är bra att ha något att samlas kring och regelbundenheten är också mycket bra – men man kan nog ifrågasätta i hur många år i samma form det ska göras, säger hon.

Anna Ternhag samarbetar med Annika Eriksson, specialpedagogen som är ansvarig för årskurs 5, 7 och 9. Hon har sitt rum vägg i vägg. Hit kommer elever och här sköter de sin dokumentation.

– Jag städade bordet i fredags. Nu ser det ut så här, konstaterar Anna Ternhag och pekar på skrivbordet som är täckt av papper. 

Skolan är kommunal och byggdes i slutet av sextiotalet. Klassfoton av tidiga årskullar sitter utanför lärarrummet. 

Sexorna går i en av barackerna som byggts som tillfälliga lösningar, men blivit kvar. Skolan står inför en renovering, men nu leder väl instegade trappsteg eleverna upp på andra våningen. 

På väggen sitter barnkonventionen och diverse trivselregler. ”Spela fotboll om du är på gott humör” lyder en uppmaning. 

Anna Ternhag tar plats längst fram. Hon ska informera eleverna om en ny tjänst från Stockholms stad, en app med inlästa läromedel och studiehandledning på dari, farsi, somaliska, arabiska och tigrinja. 

Anna Ternhag gör uppskattningen att 90 procent av eleverna har utländsk bakgrund. Lillholmsskolan erbjuder modersmålsundervisning i cirka 20 olika språk.

– Vi måste kompensera och jobba med språk-utveckling. Förortsskolor har en dålig klang men skolan är viktig för oss och våra elever. Våra elever tycker om sin skola, säger hon.

En gång i veckan träffas skolans elevhälsoteam (EHT) som är ett tvärprofessionellt team, vars arbete leds av rektorn.  

– Styrkan med EHT är att vi alla har olika ingångar på samma problem. Och vi kan hjälpas åt. Det blir lätt så mycket elände annars. När vi pratar ihop oss kan andra yrkeskategorier hoppa in, till exempel kan vi välja att låta studie- och yrkesvägledaren prata framtid i stället för det som inte fungerar i dag för eleven, säger Anna Ternhag.

Anna Ternhag och ett av lärarlagen diskuterar insatser efter stök under en utflykt.

Hon är en del i skolans inkluderingsuppdrag. 

– Det har tyvärr blivit ett skällsord, inkludering. ”Så var det den där inkluderingen”. Men jag tycker att det är bra. Det kan vara jättekämpigt i ettan till trean, men sedan fungerar det. Inte med några jättelysande resultat, men det går. Jag tycker inte att det är bra att hålla på med gallring. I stället handlar det om samarbete, mellan lärarlaget och mig och lärarlaget och föräldrarna. Och mellan allihop och elevhälsan.

– Det kan bli motstånd när vi inte är överens om insatserna, specialpedagoger och lärare, elevhälsan och föräldrarna. Vi vill samma sak, men tycker olika om metoden eller vägen till målet, säger Anna Ternhag.

De stora problemen med inkludering uppstår för elever som inte klarar av en stor skola med många andra barn. De små och anpassade skolor som finns i Stockholmsområdet har köer på upp till två år.

– Då får de gå här så mycket de kan. Men det blir ingen bra utbildning och stora luckor, säger hon.

Själv är hon nyligen tillbaka efter en femårig exil i innerstan. Men utmaningarna som den välbärgade skolan där bjöd räckte inte riktigt.

– Jag kunde ge föräldrar ett papper med en sammanställning av elevens färdigheter och be dem läsa igenom och diskutera hemma. Här kan jag ha en mamma framför mig som knappt förstår med tolkhjälp, och kanske har samma svårigheter själv, säger hon.

När hon kom tillbaka fanns det en enda ny lärare i hennes tre arbetslag. Det är få som slutar.

– Skolan här är mer intressant att jobba i än i innerstan. Det är lite mer komplexa problem, säger hon.

I och med att upptagningsområdet är utsatt, har skolan också större möjligheter, till exempel större tilldelning av personal och en organisation som gör det möjligt att ha fler halvklasstimmar än normalt för högstadieeleverna.

– Ibland borde man se vad man har, inte det man inte har. Som på ett fältsjukhus. Det går inte att tänka ”om vi hade mer fler lokaler, fler datorer. Det får vara ”good enough”, säger hon, på väg mellan sexornas barack och sitt arbetsrum i huvudbyggnaden. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Magister Nordström: Så höjer du undervisningen med Instagram

Digitalt

Läraren Rickard Nordström har Sveriges största lärarkonto på Instagram och är en stor inspiratör för många lärare.

Annons
Annons

”Dags för oss vägledare att sluta acceptera små tjänster”

SYV

”Bristen på satsningar visar tyvärr på att man trots allt inte tycker att studie- och yrkesvägledningen är så viktig”, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Otydliga krav på syv i kommunerna

SYV

Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

Annons
Almedalen 2018

Jenny Madestam: Så var skolpolitiken i partiledartalen

Almedalen 2018

Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar exklusivt för Skolvärlden skolpolitiken i partiledartalen från årets politikervecka.

Annons
Annons

Förstatligande hett debattämne i Almedalen

Val 2018

Riksdagspartierna gick i clinch under Almedalens stora skoldebatt. Mycket handlade om det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun.
– Den kommunala budgeten står över skollagen i princip i varje kommun. Det måste vi råda bot på, säger LR:s Åsa Fahlén.

Annons

Partiernas kandidater: ”Om jag fick bli utbildningsminister…”

Val 2018

Under den stora skoldebatten i Almedalen fick alla riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner svara på frågan ”Vad gör du om du blir utbildningsminister efter valet?” Här är svaren.

Väljarna om skolpolitiken

Liberalernas skolpolitik ”stjäl” väljare från andra partier

Valet 2018

Skolan är en av valets viktigaste frågor, så viktig att väljarna kan tänka sig att byta parti. Störst stöd bland andra väljare än sina egna har Liberalerna.

Bara 2 av 10 KD-väljare nöjda med partiets skolpolitik

Val 2018

Kristdemokraterna är det riksdagsparti som får lägst stöd för sin skolpolitik av de egna väljarna.
– Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

Skolfrågan oviktig för SD:s väljare

Val 2018

Sverigedemokraterna har svagt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Samtidigt kan få av dem tänka sig att rösta på ett annat parti på grund av det.

Hälften av M:s väljare mot vinster i skolan

Val 2018

Moderata väljare håller det fria skolvalet högst av alla väljargrupper, men hälften av dem är negativa till vinstuttag ur friskolor.
– Det är tydligt att moderata väljare inte ser valfrihet och vinstuttag som förutsättningar för varandra, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

S-väljare vill se förstatligande av skolan

Val 2018

Socialdemokraternas väljare är de som är allra mest positiva till ett statligt övertagande av ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver inte frågan.
– Skulle Stefan Löfven lyssna på sina väljare borde han driva den frågan, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Varannan C-väljare redo att byta parti för skolans skull

Val 2018

En majoritet av Centerpartiets tillfrågade väljare anser att staten bör ta över ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver en annan linje. Det kan kosta dem väljare, enligt en färsk undersökning.

MP:s väljare säger ja till statlig skola – men partiet säger nej

Val 2018

Skolan är viktig för Miljöpartiets väljare, men bara 36 procent av dem tycker att MP har den bästa skolpolitiken, enligt en ny väljarundersökning.
– Det är nog hög tid för Miljöpartiet att lyssna på sina väljare, säger LR:s orförande Åsa Fahlén.

V-väljarna: Inga vinstuttag för friskolor

Val 2018

Fler än åtta av tio Vänsterpartistiska väljare menar att friskolor inte borde kunna ta ut vinst. Lika många vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.

Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

Debatt

Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

Kommentera
Valet 2018

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Text + webb-tv

I mötet med Jonas Sjöstedt (V) vill läraren Ragnar Sjölander veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Anna Ekström: Marknadsstyrningen av skolan leder fel

Valet 2018

Hur ser Socialdemokraternas minister Anna Ekström på lärarnas arbetssituation? Vad vill hon göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Socialdemokraterna?

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Valet 2018

Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Text + webb-tv

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
– Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Text + webb-tv

Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Björklund: ”Det är många amatörer som styr skolan”

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Valet 2018

Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

”Jag vill lyfta de estetiska ämnena”

Bild

Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse.
Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.  

"Lärare kan för lite om dyslexi"

Dyslexi

Lärare kan inte tillräckligt mycket om dyslexi, menar Christina Hellman, ordförande för Svenska Dyslexiföreningen.
– Man måste återinföra klassisk läs- och skrivinlärning på lärarutbildningen.

LR och M: Fem förslag för ökad studiero

Ordning och reda

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nästan dubblerats sedan 2014. Nu presenterar LR:s Åsa Fahlén och moderaternas Erik Bengtzboe fem förslag som ska bryta trenden.

"Kritiken mot Academedia felaktig"

Replik

Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

Kommentera

”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

Debatt

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Kommentera

Läraren: Så blir programmering roligt

Digitalisering

Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
– Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera
Valet 2018

På rast med Annie Lööf

Valet 2018

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
Läraren Ragnar Sjölander frågar ut Annie Lööf i serien ”På rast med...”.

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Val 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under sina raster från lektionerna på skolan. 
Hur ser Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Valet 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons