Annons
Anna Ternhag arbetar som övergripande specialpedagog på Lillholmsskolan i södra Stockholm. Foto: Magnus Glans

Specialpedagogen Anna: Jag jobbar för eleven

Publicerad 16 januari 2018

Fakta

Anna och hennes skola

Anna Ternhag

  • Lärare i svenska och svenska som andraspråk, 1—7. Färdig specialpedagog 2009.
  • Arbetat bland annat i Tensta, Skärholmen och Hammarby sjöstad i Stockholms län.

Lillholmsskolan 

  • F–9-skola i Skärholmen i Stockholm.
  • Antal elever: cirka 630.
  • Ungefär 90 procent av eleverna har ett annat modersmål än svenska.
  • 76 procent var behöriga till gymnasiet vårterminen 2017. Om man räknar bort nyanlända (mindre än 4 år i svensk skola) så var 89,3 procent behöriga.

Relaterat

Jobbet som specialpedagog innebär täta kontakter med kollegor, elevhälsa, föräldrar, BUP och socialtjänst. Arbetet sker på flera nivåer, men med en sak i fokus:
– Jag jobbar för eleven, säger specialpedagogen Anna Ternhag.

Fredagen slutade med stök, och måndagen börjar sålunda med uppföljning och avstämning tillsammans med lärarlaget. Det gäller ordningsproblem under en utflykt. Innan Anna Ternhag kunde lämna skolan för helgen hade hon åtta föräldrasamtal att ringa. 

Nu är ordningen återställd.

– Alla som jobbar här är otroligt flexibla. Om man är för rigid, då är det svårt. Det är det som är charmen med skolan. Det sitter inte fast. Man får lov att vara flexibel och gilla förändring, säger hon.

Anna Ternhag arbetar som övergripande specialpedagog på Lillholmsskolan i södra Stockholm. Hennes elever går i klass 4, 6 och 8. Hon kommer att följa dem under hela deras skolgång.

Skolan ligger i ett socioekonomiskt utsatt område. Många elever är nyanlända, flera har luckor i sin skolgång. Elever som presterar byter ofta skola efter tredje klass, när barnen är stora nog att resa själva. 

– Vi måste hela tiden tänka på vår kvalitet. Vi jobbar för att behålla toppen, de duktiga eleverna måste få accelerera. Det är bland det svåraste, säger Anna Ternhag.

Ett sätt är att se till att arbetsuppgifterna är öppna för alla nivåer.

– Jag brukar tänka att det är som Friskis & Svettis. Man kan gå på ett baspass och ta ut sig mycket, eller precis klara av det, säger hon.

Man blir stressad när tre elever sitter med helt tom blick.

Lärarna behöver mycket stöd.

– Det är mycket frustration. Man blir stressad när tre elever sitter med helt tom blick, eller om de befinner sig på så låg nivå att det inte går att bedöma på högstadiet. Sedan är det vardagen som kommer i vägen. Jag måste härbärgera deras frustration och tro på eleven. Jag kanske ser att eleven kommer framåt, även om det inte känns så. Det handlar aldrig om några quick fixes, säger Anna Ternhag.

Hennes arbete sker på tre nivåer: i mötet med eleven, tillsammans med arbetslaget och mer övergripande i samarbete med elevhälsa, lärare och ledning. Lärarnas stress är ett problem hon möter. För att hennes förslag ska orsaka så lite tuggmotstånd som möjligt brukar hon dela upp informationen och sprida den i lagom portioner.

– Jag är med på lärarlagets möten och tar inte allt på en gång, utan bit för bit. Lärare har inte tid att sitta och fundera på en enskild elev, de måste både tänka på effekten och på vad som blir en rimlig arbetsdag. Många löser det själva och jag behöver inte vara där och peta, säger hon.

Ibland möter samarbetet större motstånd.

– Jag kan tänka att ”jag vet, men de tycker”. Och en del lärare undervisar hur många elever som helst. Men det är rektorerna som måste tänka på arbetsbelastningen. Jag jobbar för eleven, säger Anna Ternhag.

Det kan handla om att bygga en annan typ av prov för vissa elever, eller att ge någon en post-it-lapp med korta instruktioner inför varje lektion: ”öppna datorn, logga in, börja läsa”. Moment som innebär merarbete för läraren.

– Det kan vara känsligt, konstaterar hon.

Sexorna på Lillholmsskolan får information om en ny smart app av Anna Ternhag. Kraven på dokumentation innebär att Anna Ternhag tillbringar minst en tredjedel av sin vecka till att sitta framför skärmen och sammanfatta insatser och stödåtgärder.

– Ibland tänker jag: ”för vems skull skriver jag det här?”. Jag ser till slut inte vart jag ska, och innehållet blir snabbt inaktuellt. Man kan bli upptagen av sin dator och sina papper och grejer. Men man ska vara till för eleverna, säger hon.

På Lillholmsskolan görs inget specialpedagogiskt lyft, eller ”Specialpedagogik för lärande” som Skolverket döpt insatsen till.

– Min personliga uppfattning är att lärare börjar tröttna på dessa lyft. Mattelärarna har gjort matte-lyftet två år i rad och sedan läslyftet, och nu gör vi digitalt lyft. Jag vet inte om det verkligen får önskad effekt. Det är bra att ha något att samlas kring och regelbundenheten är också mycket bra – men man kan nog ifrågasätta i hur många år i samma form det ska göras, säger hon.

Anna Ternhag samarbetar med Annika Eriksson, specialpedagogen som är ansvarig för årskurs 5, 7 och 9. Hon har sitt rum vägg i vägg. Hit kommer elever och här sköter de sin dokumentation.

– Jag städade bordet i fredags. Nu ser det ut så här, konstaterar Anna Ternhag och pekar på skrivbordet som är täckt av papper. 

Skolan är kommunal och byggdes i slutet av sextiotalet. Klassfoton av tidiga årskullar sitter utanför lärarrummet. 

Sexorna går i en av barackerna som byggts som tillfälliga lösningar, men blivit kvar. Skolan står inför en renovering, men nu leder väl instegade trappsteg eleverna upp på andra våningen. 

På väggen sitter barnkonventionen och diverse trivselregler. ”Spela fotboll om du är på gott humör” lyder en uppmaning. 

Anna Ternhag tar plats längst fram. Hon ska informera eleverna om en ny tjänst från Stockholms stad, en app med inlästa läromedel och studiehandledning på dari, farsi, somaliska, arabiska och tigrinja. 

Anna Ternhag gör uppskattningen att 90 procent av eleverna har utländsk bakgrund. Lillholmsskolan erbjuder modersmålsundervisning i cirka 20 olika språk.

– Vi måste kompensera och jobba med språk-utveckling. Förortsskolor har en dålig klang men skolan är viktig för oss och våra elever. Våra elever tycker om sin skola, säger hon.

En gång i veckan träffas skolans elevhälsoteam (EHT) som är ett tvärprofessionellt team, vars arbete leds av rektorn.  

– Styrkan med EHT är att vi alla har olika ingångar på samma problem. Och vi kan hjälpas åt. Det blir lätt så mycket elände annars. När vi pratar ihop oss kan andra yrkeskategorier hoppa in, till exempel kan vi välja att låta studie- och yrkesvägledaren prata framtid i stället för det som inte fungerar i dag för eleven, säger Anna Ternhag.

Anna Ternhag och ett av lärarlagen diskuterar insatser efter stök under en utflykt.

Hon är en del i skolans inkluderingsuppdrag. 

– Det har tyvärr blivit ett skällsord, inkludering. ”Så var det den där inkluderingen”. Men jag tycker att det är bra. Det kan vara jättekämpigt i ettan till trean, men sedan fungerar det. Inte med några jättelysande resultat, men det går. Jag tycker inte att det är bra att hålla på med gallring. I stället handlar det om samarbete, mellan lärarlaget och mig och lärarlaget och föräldrarna. Och mellan allihop och elevhälsan.

– Det kan bli motstånd när vi inte är överens om insatserna, specialpedagoger och lärare, elevhälsan och föräldrarna. Vi vill samma sak, men tycker olika om metoden eller vägen till målet, säger Anna Ternhag.

De stora problemen med inkludering uppstår för elever som inte klarar av en stor skola med många andra barn. De små och anpassade skolor som finns i Stockholmsområdet har köer på upp till två år.

– Då får de gå här så mycket de kan. Men det blir ingen bra utbildning och stora luckor, säger hon.

Själv är hon nyligen tillbaka efter en femårig exil i innerstan. Men utmaningarna som den välbärgade skolan där bjöd räckte inte riktigt.

– Jag kunde ge föräldrar ett papper med en sammanställning av elevens färdigheter och be dem läsa igenom och diskutera hemma. Här kan jag ha en mamma framför mig som knappt förstår med tolkhjälp, och kanske har samma svårigheter själv, säger hon.

När hon kom tillbaka fanns det en enda ny lärare i hennes tre arbetslag. Det är få som slutar.

– Skolan här är mer intressant att jobba i än i innerstan. Det är lite mer komplexa problem, säger hon.

I och med att upptagningsområdet är utsatt, har skolan också större möjligheter, till exempel större tilldelning av personal och en organisation som gör det möjligt att ha fler halvklasstimmar än normalt för högstadieeleverna.

– Ibland borde man se vad man har, inte det man inte har. Som på ett fältsjukhus. Det går inte att tänka ”om vi hade mer fler lokaler, fler datorer. Det får vara ”good enough”, säger hon, på väg mellan sexornas barack och sitt arbetsrum i huvudbyggnaden. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Friskolor

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Skolverket bemöter kritiken: ”Självklart inte politiserad”

Friskolor

Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton tycker att Skolverkets senaste rapport om betyg både är bristfällig och politiserad.

Annons
Annons
Annons

Här har eleverna machokultur på schemat

Sex- och samlevnad

Timslånga gruppsamtal med pojkar från årskurs 7 och uppåt för att diskutera normer och machokultur. Läraren Makz Bjuggfält driver projektet på en skola i Bromma.
– I samband med metoo har det uppkommit många frågor från ungdomarna, säger han.

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons
Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Annons

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons