Annons
Anna Ternhag arbetar som övergripande specialpedagog på Lillholmsskolan i södra Stockholm. Foto: Magnus Glans

Specialpedagogen Anna: Jag jobbar för eleven

Publicerad 16 januari 2018

Fakta

Anna och hennes skola

Anna Ternhag

  • Lärare i svenska och svenska som andraspråk, 1—7. Färdig specialpedagog 2009.
  • Arbetat bland annat i Tensta, Skärholmen och Hammarby sjöstad i Stockholms län.

Lillholmsskolan 

  • F–9-skola i Skärholmen i Stockholm.
  • Antal elever: cirka 630.
  • Ungefär 90 procent av eleverna har ett annat modersmål än svenska.
  • 76 procent var behöriga till gymnasiet vårterminen 2017. Om man räknar bort nyanlända (mindre än 4 år i svensk skola) så var 89,3 procent behöriga.

Relaterat

Jobbet som specialpedagog innebär täta kontakter med kollegor, elevhälsa, föräldrar, BUP och socialtjänst. Arbetet sker på flera nivåer, men med en sak i fokus:
– Jag jobbar för eleven, säger specialpedagogen Anna Ternhag.

Fredagen slutade med stök, och måndagen börjar sålunda med uppföljning och avstämning tillsammans med lärarlaget. Det gäller ordningsproblem under en utflykt. Innan Anna Ternhag kunde lämna skolan för helgen hade hon åtta föräldrasamtal att ringa. 

Nu är ordningen återställd.

– Alla som jobbar här är otroligt flexibla. Om man är för rigid, då är det svårt. Det är det som är charmen med skolan. Det sitter inte fast. Man får lov att vara flexibel och gilla förändring, säger hon.

Anna Ternhag arbetar som övergripande specialpedagog på Lillholmsskolan i södra Stockholm. Hennes elever går i klass 4, 6 och 8. Hon kommer att följa dem under hela deras skolgång.

Skolan ligger i ett socioekonomiskt utsatt område. Många elever är nyanlända, flera har luckor i sin skolgång. Elever som presterar byter ofta skola efter tredje klass, när barnen är stora nog att resa själva. 

– Vi måste hela tiden tänka på vår kvalitet. Vi jobbar för att behålla toppen, de duktiga eleverna måste få accelerera. Det är bland det svåraste, säger Anna Ternhag.

Ett sätt är att se till att arbetsuppgifterna är öppna för alla nivåer.

– Jag brukar tänka att det är som Friskis & Svettis. Man kan gå på ett baspass och ta ut sig mycket, eller precis klara av det, säger hon.

Man blir stressad när tre elever sitter med helt tom blick.

Lärarna behöver mycket stöd.

– Det är mycket frustration. Man blir stressad när tre elever sitter med helt tom blick, eller om de befinner sig på så låg nivå att det inte går att bedöma på högstadiet. Sedan är det vardagen som kommer i vägen. Jag måste härbärgera deras frustration och tro på eleven. Jag kanske ser att eleven kommer framåt, även om det inte känns så. Det handlar aldrig om några quick fixes, säger Anna Ternhag.

Hennes arbete sker på tre nivåer: i mötet med eleven, tillsammans med arbetslaget och mer övergripande i samarbete med elevhälsa, lärare och ledning. Lärarnas stress är ett problem hon möter. För att hennes förslag ska orsaka så lite tuggmotstånd som möjligt brukar hon dela upp informationen och sprida den i lagom portioner.

– Jag är med på lärarlagets möten och tar inte allt på en gång, utan bit för bit. Lärare har inte tid att sitta och fundera på en enskild elev, de måste både tänka på effekten och på vad som blir en rimlig arbetsdag. Många löser det själva och jag behöver inte vara där och peta, säger hon.

Ibland möter samarbetet större motstånd.

– Jag kan tänka att ”jag vet, men de tycker”. Och en del lärare undervisar hur många elever som helst. Men det är rektorerna som måste tänka på arbetsbelastningen. Jag jobbar för eleven, säger Anna Ternhag.

Det kan handla om att bygga en annan typ av prov för vissa elever, eller att ge någon en post-it-lapp med korta instruktioner inför varje lektion: ”öppna datorn, logga in, börja läsa”. Moment som innebär merarbete för läraren.

– Det kan vara känsligt, konstaterar hon.

Sexorna på Lillholmsskolan får information om en ny smart app av Anna Ternhag. Kraven på dokumentation innebär att Anna Ternhag tillbringar minst en tredjedel av sin vecka till att sitta framför skärmen och sammanfatta insatser och stödåtgärder.

– Ibland tänker jag: ”för vems skull skriver jag det här?”. Jag ser till slut inte vart jag ska, och innehållet blir snabbt inaktuellt. Man kan bli upptagen av sin dator och sina papper och grejer. Men man ska vara till för eleverna, säger hon.

På Lillholmsskolan görs inget specialpedagogiskt lyft, eller ”Specialpedagogik för lärande” som Skolverket döpt insatsen till.

– Min personliga uppfattning är att lärare börjar tröttna på dessa lyft. Mattelärarna har gjort matte-lyftet två år i rad och sedan läslyftet, och nu gör vi digitalt lyft. Jag vet inte om det verkligen får önskad effekt. Det är bra att ha något att samlas kring och regelbundenheten är också mycket bra – men man kan nog ifrågasätta i hur många år i samma form det ska göras, säger hon.

Anna Ternhag samarbetar med Annika Eriksson, specialpedagogen som är ansvarig för årskurs 5, 7 och 9. Hon har sitt rum vägg i vägg. Hit kommer elever och här sköter de sin dokumentation.

– Jag städade bordet i fredags. Nu ser det ut så här, konstaterar Anna Ternhag och pekar på skrivbordet som är täckt av papper. 

Skolan är kommunal och byggdes i slutet av sextiotalet. Klassfoton av tidiga årskullar sitter utanför lärarrummet. 

Sexorna går i en av barackerna som byggts som tillfälliga lösningar, men blivit kvar. Skolan står inför en renovering, men nu leder väl instegade trappsteg eleverna upp på andra våningen. 

På väggen sitter barnkonventionen och diverse trivselregler. ”Spela fotboll om du är på gott humör” lyder en uppmaning. 

Anna Ternhag tar plats längst fram. Hon ska informera eleverna om en ny tjänst från Stockholms stad, en app med inlästa läromedel och studiehandledning på dari, farsi, somaliska, arabiska och tigrinja. 

Anna Ternhag gör uppskattningen att 90 procent av eleverna har utländsk bakgrund. Lillholmsskolan erbjuder modersmålsundervisning i cirka 20 olika språk.

– Vi måste kompensera och jobba med språk-utveckling. Förortsskolor har en dålig klang men skolan är viktig för oss och våra elever. Våra elever tycker om sin skola, säger hon.

En gång i veckan träffas skolans elevhälsoteam (EHT) som är ett tvärprofessionellt team, vars arbete leds av rektorn.  

– Styrkan med EHT är att vi alla har olika ingångar på samma problem. Och vi kan hjälpas åt. Det blir lätt så mycket elände annars. När vi pratar ihop oss kan andra yrkeskategorier hoppa in, till exempel kan vi välja att låta studie- och yrkesvägledaren prata framtid i stället för det som inte fungerar i dag för eleven, säger Anna Ternhag.

Anna Ternhag och ett av lärarlagen diskuterar insatser efter stök under en utflykt.

Hon är en del i skolans inkluderingsuppdrag. 

– Det har tyvärr blivit ett skällsord, inkludering. ”Så var det den där inkluderingen”. Men jag tycker att det är bra. Det kan vara jättekämpigt i ettan till trean, men sedan fungerar det. Inte med några jättelysande resultat, men det går. Jag tycker inte att det är bra att hålla på med gallring. I stället handlar det om samarbete, mellan lärarlaget och mig och lärarlaget och föräldrarna. Och mellan allihop och elevhälsan.

– Det kan bli motstånd när vi inte är överens om insatserna, specialpedagoger och lärare, elevhälsan och föräldrarna. Vi vill samma sak, men tycker olika om metoden eller vägen till målet, säger Anna Ternhag.

De stora problemen med inkludering uppstår för elever som inte klarar av en stor skola med många andra barn. De små och anpassade skolor som finns i Stockholmsområdet har köer på upp till två år.

– Då får de gå här så mycket de kan. Men det blir ingen bra utbildning och stora luckor, säger hon.

Själv är hon nyligen tillbaka efter en femårig exil i innerstan. Men utmaningarna som den välbärgade skolan där bjöd räckte inte riktigt.

– Jag kunde ge föräldrar ett papper med en sammanställning av elevens färdigheter och be dem läsa igenom och diskutera hemma. Här kan jag ha en mamma framför mig som knappt förstår med tolkhjälp, och kanske har samma svårigheter själv, säger hon.

När hon kom tillbaka fanns det en enda ny lärare i hennes tre arbetslag. Det är få som slutar.

– Skolan här är mer intressant att jobba i än i innerstan. Det är lite mer komplexa problem, säger hon.

I och med att upptagningsområdet är utsatt, har skolan också större möjligheter, till exempel större tilldelning av personal och en organisation som gör det möjligt att ha fler halvklasstimmar än normalt för högstadieeleverna.

– Ibland borde man se vad man har, inte det man inte har. Som på ett fältsjukhus. Det går inte att tänka ”om vi hade mer fler lokaler, fler datorer. Det får vara ”good enough”, säger hon, på väg mellan sexornas barack och sitt arbetsrum i huvudbyggnaden. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Nya avtalet

Läraravtalet klart: ”Nu är det upp till bevis”

Läraravtalet

Efter förhandlingar som dragit ut på tiden flera månader har SKL och facken nu skrivit på ett nytt avtal för lärare och studie- och yrkesvägledare.
– Avtalet ger goda möjligheter för kommunerna att ta tag i arbetsmiljön. Nu är det upp till bevis, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons

Hoppfullhet och misstro efter nya läraravtalet

Läraravtalet

Det nya läraravtalet har mötts av blandade reaktioner i skolsverige. Skoldebattören Åsa Plesnerär en av många som är kritisk till avsaknaden av regler i avtalet. 
– Skolan behöver mer tvingande regler i arbetsmiljöfrågorna, säger hon.

Annons

4 förslag: Så ska läraryrket bli mer attraktivt igen

Arbetsmiljö

Lärarbristen väntas växa de kommande åren och samtidigt funderar många lärare på att lämna yrket. Sten Hagberg, distriktsordförande för LR i Halland, har listat fyra konkreta förslag som snabbt skulle kunna vända den negativa trenden.

Annons
Annons

Nu kliver Naturhistoriska riksmuseet in i klassrummet

Satsning

Filmade föreläsningar och interaktiva quiz. Nu utvecklar Naturhistoriska riksmuseet sin pedagogiska satsning fär att nå ut till Sveriges alla klassrum.
– Det känns roligt att kunna bidra med bra faktabaserat material, säger Sara Schesny, museipedagog. 

Annons

Nicklas Mörk: Det är dags att slakta några heliga kor

Blogg

Skolvärldens nya bloggare Nicklas Mörk vill att lärare utmanar sina tankar om vad skola måste innehålla: ”Vad skulle exempelvis hända om inte alla elever hade ett utvecklingssamtal varje år? Eller om inte veckobrev eller pseudoämnet “elevens val” fanns? Eller om USK:en återinfördes?”

Världsmästarens teknik hjälper eleverna att minnas bättre

Undervisningsmetoder

Vill du hjälpa dina elever att minnas saker bättre? Flerfaldige minnesmästaren Jonas von Essen, som studerar till lärare, delar med sig av sina bästa tips på hur man skaffar ett minne i världsklass.

Tvingas till fjärrundervisning för att lösa lärarbristen

Moderna språk

Beslutet om stadieindelad timplan skapar problem i glesbygden. I Sala har man fjärrundervisning av moderna språk för att kunna erbjuda undervisning i ämnet.
– Beslutet ställer till det för skolorna ute på landet, Åsa Eriksson, LR-ombud i Sala. 

Obligatorisk syv på schemat lyfter gymnasiet i Finland

SYV

Var tredje elev i Sverige tar inte examen från gymnasiet. I Finland har man inte alls samma problem. Där står eleverna väl rustade inför valet till gymnasiet och högskolan.

”Svensk syv måste kämpa för att få lektionstid”

Syv

Många svenska elever får inte den studie- och yrkesvägledning som de har rätt till enligt skollagen. Det visar flera utvärderingar och granskningar som har gjorts de senaste åren.

Skolexperten: Så ska tilliten till lärare öka

Lärarprofessionen

Det krävs en ökad tillit till lärarna för att styrningen av skolan ska bli mer lyckosam. Det menar Elisabet Nihlfors som är professor i pedagogik vid Uppsala universitet.

Tvådelat stöd – här halkar inga elever efter

Tidigt stöd

På Västangårds skola i Umeå är det redan från förskoleklass fullt fokus på att inga elever ska hamna på efterkälken. En specialpedagog, en speciallärare och en lågstadielärare gör det möjligt att agera snabbt. 
– Vi har en kort väg från behov till handling, säger läraren Anette Stenmark.

Professorn: Erfarna lärare är nyckeln till tidigt lässtöd

Tidigt stöd

Det är avgörande att tidigt fånga upp de elever som inte hänger med i läsinlärningen. Nyckeln är erfarna lärare.

Uppsägningar när lärare fråntas lönelyft

Löner

Lärare som nu blir av med det statliga lönelyftet mår dåligt och säger upp sig.
– Vi har varnat för de här reaktionerna, men kommunen har inte lyssnat, säger LR:s lokala ombud.

Efter valet: Nu växer SD:s makt över skolorna

Val 2018

En konsekvens av söndagens val är att Sverigedemokraternas inflytande över skolan ökar i en rad kommuner. De flesta av dem dras med svaga skolresultat.

Granskning: Friskolornas vinster

Friskolorna tjänar miljarder – lärarna förlorar miljoner

Granskning

De senaste fyra åren har Sveriges fyra största friskolekoncerner gått med mer än tre miljarder kronor i vinst.
Men lärarna på flera av skolorna har betydligt lägre lön än många av sina kollegor.

Facket: ”Det är en kränkning mot professionen”

Friskolor

Taylorismen är på väg att ta över delar av den svenska skolan. Det säger Andrés Jerez som är LR:s koncernombud inom Academedia.
– Man klockar, räknar minuter och elever för att få ut så mycket pengar som möjligt.

Det betyder nya lagen om överlämning mellan skolor

Skollagen

Ny lag ändrar vem som avgör vilka uppgifter som lämnas över mellan verksamheter när elever byter skola.

”Svensklärarna ska äga kanonfrågan”

Replik

”Ett problem som vi ser det är att det är så många som vill använda kanonfrågan för egna syften”, skriver Nils Larsson, ordförande i Svensklärarföreningen, i en debattartikel.

Kommentera

Nytt beslut: Facklig seger för lärarnas arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Lärarfacken larmade Arbetsmiljöverket om stora arbetsmiljöbrister för lärarna i Skövde. Nu har myndigheten skärpt kraven på kommunen.

Omfattande satsning för att arbeta språkutvecklande

Språkutveckling

Högläsning, textsamtal och regelbundna utvärderingar. Det är några av Backaskolans metoder för att jobba mer språkutvecklande.
– Eleverna blev inspirerade direkt, säger skolbibliotekarien Monika Staub Halling. 

OECD: Svenska lärare tillbringar fler timmar i skolan än snittet

Arbetstid

Svenska grundskole- och gymnasielärares totala årsarbetstid i skolan är över OECD-snittet. Det visar en ny rapport från OECD.

”Skolan behöver inte mer kunskap om NPF”

NPF

”Fokus borde snarare ligga på att skapa en förståelse för olika och annorlunda.” Alexander Skytte bloggar om npf.

Val 2018

Så ska LR lyckas lyfta skolfrågorna efter valet

Val 2018

Det politiska läget är fortsatt osäkert efter riksdagsvalet. Hur påverkar det preliminära valresultatet Lärarnas Riksförbunds fortsatta arbete med skolfrågorna efter valet?

 

Valet 2018 – vad händer med skolan nu?

Val 2018

Valet är över och nu väntar en hektisk valprocess. Men när kan skolan eventuellt märka av några förändringar?

Så skulle arbetsmiljön bli bättre och stressen minska i skolan

Debatt

Skolans arbetsmiljö måste formas efter interaktionen mellan elev/elev och lärare/elev – då kan lärarna lägga mer fokus på att skapa en bra undervisning, skriver läraren Ola Frykman.

Kommentera

LR: Vuxenutbildning på entreprenad måste bort

Komvux

Lärarnas Riksförbund är kritiska till hur komvux sköts runtom i landet.
– Vi får ta hand om mycket annat än det som är tanken, säger komvuxläraren Elisabet Tillander.

Lokala fackföreningar eldar på för nytt avtal

Nytt läraravtal

Lokala fackliga föreningar jobbar för att snabba på arbetet med ett nytt läraravtal, samtidigt som de slåss med egna utmaningar.

Debatt

”Högern står inte på elevernas sida”

Debatt

”Det är dina mål och ambitioner som ska avgöra hur långt du kommer, inte dina föräldrars utbildningsbakgrund”, skriver Philip Botström, förbundsordförande SSU, i en debattartikel.

Kommentera

”Demokrati är inte något att ta för givet”

Debatt

”Vi måste alla engagera oss i demokratin – samtala med människor som inte tycker exakt lika, lyssna på andras argument, aktivt söka efter fakta ur flera perspektiv, vara källkritiska och använda våra röster”, skriver Sarah Scheller, generalsekreterare för Raoul Wallenberg Academy, i en debattartikel. 

Kommentera

Förslag: Mindre undervisningstid ska locka lärare till utsatta skolor

Arbetsmiljö

Miljöpartiet föreslår en timme mindre undervisningstid varje dag för lärare i utsatta skolor. Förslaget är tänkt att skapa en mer attraktiv skola och locka fler lärare.

Stor skoldebatt: Så vill partierna lösa lärarbristen

Val 2018

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas växa de kommande åren. Riksdagspartierna samlades för att diskutera vad som krävs för att hejda situationen och samtidigt höja statusen för läraryrket.

”Fel när normkritiken blir enda norm”

Debatt

Det är problematiskt när normkritiken blir den allenarådande ideologin i skolan. Det skriver gymnasieläraren José Godoy i en debattartikel.

Kommentera

Lärare säger nej till vinster i skolan

Undersökning

En ny undersökning visar att lärare är ännu mer kritiska till vinstuttag i skolan än allmänheten i stort.

Riksrevisionen granskar Skolverkets hantering av nationella proven

Nationella prov

Nu granskar Riksrevisionen Skolverkets hantering av de nationella proven.
– Vi välkomnar granskningen, säger Anders Boman, Skolverket.

(M)iljonsatsning ska ge fler lärarassistenter i utsatta områden

Lärarassistenter

Moderaterna vill lägga 700 miljoner kronor om året på att anställa fler lärarassistenter i utsatta områden, vilket skulle innebära att 1 750 lärarassistenter kan anställas.

Så blir praon likvärdig i Malmö

Syv

Nu är prao obligatoriskt igen på högstadiet.
I Malmö tar man fram prao-platserna centralt för att öka likvärdigheten.

Små grupper är ett måste för elever som behöver stöd

Debatt

”Om skolans personal ska känna att de orkar och kan stå för det arbete de gör, behöver beslutsfattarna börja lyssna på professionen och vårdnadshavare”, skriver debattörerna.

Kommentera

Åsa Fahlén: ”Ska SKL vara huvudman får de skärpa sig”

Avtalsrörelsen

LR:s ordförande Åsa Fahlén hoppas pratet om SKL:s turordningsregler är ett avslutat kapitel i avtalsförhandlingarna.
– Nu vill vi prata om det som är viktigt: Arbetsmiljön, arbetsbelastningen och lönerna, säger hon.

Nya nationella målsättningar för skolan

Nya beslut

Nationella målsättningar för höjda resultat och ökat fokus på rektors ansvar för studiero och trygghet. Det är två nya beslut regeringen fattar utifrån skolkommissionens förslag.
– Det är viktigt att se kommissionens samlade förslag som en helhet, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

#Hurvetdudet? uppmanar elever till kritiskt tänkande i valtider

Källkritik

Kampanjen #hurvetdudet? understryker vikten av en vetenskaplig grund bakom politiska förslag och samlar skolmaterial om källkritik.
– Det är viktigt att skolan ska vila på vetenskaplig grund, så det här passar ju som hand i handske, säger läraren Björn Carlson.

Utbildningsministern: Inget ämne är oviktigt

Debatt

Slöjdämnet har i debatten utmålats som onödigt och mossigt. Nu svarar utbildningsminister Gustav Fridolin som menar att det är dags för slöjden att stå upp för sitt eget värde:
”En hel del av det som alltid varit slöjdämnets kärna är viktigare än någonsin”

Kommentera

Förslag med lärarassistenter sågas: ”Ingen quickfix”

Lärarassistenter

Både Socialdemokraterna och Liberalerna går till val på fler lärarassistenter i skolan. Skolledaren Johan Hallberg kritiserar partisatsningarna och menar att de dålig koll på vad lärarna egentligen behöver. 
– Man tror att man kan lösa problemet med assistenter bara tyvärr, säger han.

Ohållbart läraryrke: ”Något måste tas bort”

Arbetsmiljö

Läraryrket är för tungt för att vara ett yrke som är hållbart i längden, säger skoldebattören Åsa Plesner.
 – Lärare måste börja säga ifrån och vara öppna med när arbetsuppgifterna inte är genomförbara.

Så ska skolan fungera bättre för elever med adhd

Adhd

Svensk skola har stora problem med att ge en likvärdig undervisning. En ny rapport från Specialpedagogiska skolmyndigheten visar hur skolan ska fungera bättre för elever med adhd.

10 förslag: Så kan skolvalet integrera istället för att segregera

Ny rapport

Med ett bättre upplägg skulle det fria skolvalet kunna bidra till integrationen istället för tvärtom, menar forskare vid Stockholms universitet.

Skolvärlden nominerad till Publishingpriset

Nominering

Skolvärlden är nominerad till det prestigefyllda Publishingpriset 2018 i kategorin tidningswebbplatser.
– Fler och fler upptäcker Skolvärldens nyhetssajt och det är vi så klart glada för, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Fem sätt att minska psykisk ohälsa i skolan

Debatt

För att ta hand om unga med psykisk ohälsa, behöver vi börja i rätt ände, där problemen uppstår – och det är ofta i skolan, skriver debattörerna.

Kommentera

Forskare: Ge lärarna tid att planera

Forskning

Politiska reformer är verkningslösa så länge lärares förutsättningar att planera och efterarbeta sina lektioner inte förbättras. Den slutsatsen drar fyra forskare vid Karlstad universitet.

”Det är inte elitism att ge särskilt begåvade barn det de behöver”

Debatt

Använd inte ordet ”elitskola” för teoretisk spetsutbildning. Det handlar inte om något orättvist, onödigt eller dåligt. Det handlar om en nödvändighet för många av dessa barn, för att de ska kunna må bra i skolan, skriver Riksförbundet för särskild begåvning.

Kommentera

Skolstart: Du vet att du är lärare när…

Lista

Ny termin, nya utmaningar. Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons