SPSM: Så skulle fler elever klara matten

Timss-mätningen som presenterades på tisdagen visade på ett trendbrott. Både i årskurs 4 och i årskurs 8 presterar eleverna bättre i matematik jämfört med mätningen för fyra år sedan. Samtidigt är matematik det enskilda skolämne som flest elever får underkänt i.

–  Det finns förstås flera faktorer som påverkar varför så många elever har svårt att klara matematiken. Men om jag ska generalisera så skulle jag säga att det är matematikundervisningen som varit det stora problemet, säger Johan Lindström, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).

I den första Timss-mätningen 1995 presterade svenska elever mycket bra.  En förklaring till att resultaten senare börjat sjunka är att eleverna ägnat sig åt ensamarbete i för hög grad, säger Johan Lindström. Elever i stort behov av att få rätt stöd har inte fått det.  

– Jag skulle säga att det är bristen på god undervisning som skapat situationen. Med det är glädjande att det pekar lite uppåt i dag.

Den här kritiken mot för mycket ensamarbetet har framförts många gånger. Kan man tala om ett trendbrott även där och att lärarna börjat ta ett större undervisningsansvar?

– Ja, det tror jag absolut. Det har satsats många miljoner på att ge förutsättningar för en annan typ av undervisning, inte minst genom Matematiklyftet.

När det gäller att stötta elever som har svårt att klara matten är det viktigt att ämnesläraren i matematik och specialpedagogen arbetar tillsammans. Det är extra viktigt i just matematikundervisningen, menar Johan Lindström, eftersom det inte är säkert att specialpedagogen eller specialläraren har de specifika matematikkunskaper som krävs för att stötta eleven, framför allt inte för de högre årskurserna.

–  Det har varit lite av en standardlösning att elever som inte hänger med får speciallärarundervisning utanför klassrummet. Ofta handlar det om att eleven ska göra samma sak men med mer support.

Men de duktigaste didaktikerna inom matematikämnet är förstås matematiklärarna själva.

–  Man tycker att man ger eleven extra stöd men det kan ha motsatt effekt om specialläraren inte är kunnig i matematik. Däremot har specialpedagogen kunskaper kring inlärning och lärmiljö i sin helhet och att föra in den kunskapen i klassrummet kan vara förlösande vad gäller hur läraren utformar och planerar sin undervisning för att möta alla elevers behov.

Har man gjort fel åtgärder hittills?

– Ja, det måste man nog konstatera, eftersom situationen ser ut som den gör. Det kan inte vara fel på alla de här individerna. Det måste vara något i den undervisning och lärmiljö som eleverna mött som gör att de inte fått möjlighet att utvecklas på bästa sätt.

– Men detta kan inte bara ligga på den enskilde mattelärarens axlar att lösa. Man måste skapa förutsättningar så att läraren kan genomföra förändringar och anpassningar av sin undervisning.

Utifrån ditt perspektiv, vågar du tro att den nedåtgående trenden faktiskt har vänt nu?

– Man måste vara lite försiktigt här. Men med tanke på alla de insatser som gjorts kring matematikundervisningen, inte bara Matematiklyftet utan även längre tillbaka, så vore det högst beklagligt om det inte får någon varaktig effekt alls. Jag hoppas verkligen att dagens resultat är en effekt av alla de insatser som gjorts.