marie_specialpedagogik
Specialpedagogik

Så jobbar specialpedagogen med Karlstadmodellen

Specialpedagogen Marie Sundgren använder sig framgångsrikt av Karlstadmodellen tillsammans med sina elever. En modell som har gjort att alla barn, oavsett hinder, får en plats i skolan.
– Det har gjort att de som ingen trodde skulle kunna genomföra ett nationellt prov gjorde det, säger hon.

Karlstadmodellens fem grundpelare:
  • Empowerment: ”Är att stärka individens självkänsla och identitet.”
  • Struktur: ”Genom att arbeta strukturerat med språkträningen så slipper vi energitjuvar”
  • Kontinuitet: ”Arbetet sker hela tiden”
  • Tydliggörande: ”Genom bildstöd, tecken som stöd och skrift för att tydliggöra”
  • Steget före: ”Det är att arbeta i den proximala zonen vart individen är på väg i sin språkutveckling”

Marie Sundgren arbetar som specialpedagog på Glömstaskolan i Stockholm med elever i grundskolan som har språksvårigheter. För några år sedan fann hon ytterligare ett arbetssätt som har fått henne att lyckas med det många pedagoger drömmer om: att alla barn, oavsett hinder, får en plats i skolan. Framgångsreceptet stavas Karlstadmodellen.

Modellen har utvecklats sedan 1970-talet under ledning av Irene Johansson, tidigare professor i fonetik vid Umeå universitet och professor i specialpedagogik vid Karlstad universitet. Karlstadmodellen är ett sätt att arbeta med språkträning under tydlig struktur och går bland annat ut på att använda bildstöd, tecken som stöd till talet, och skrift men också förmågan att förstå innebörden i ord som beskriver föremål och händelser. Även hur språket är uppbyggt från det lilla till grammatiken.

– Rätten för alla att få lära, utveckla och använda språk är det centrala i Karlstadmodellen. Visionen är att främja ett gott liv för den enskilde med respekt, delaktighet och lika värde och ett mer humant samhälle för oss alla, säger Marie Sundgren till Skolvärlden.

Karlstadmodellen är inte begränsad till någon särskild ålder eller diagnos utan har tillämpats för barn och unga vuxna med eller utan en diagnos. Många personer har haft utvecklingsstörning eller perceptionsstörning i tillägg till sin språkstörning, men fler har också bara haft språkproblematik.

– Därför är det en utmärkt modell för att alla ska känna att de lyckas och duger, trots sina svårigheter. Språket är individens inträdesbiljett till deltagande i samhället men samtidigt är delaktighet en förutsättning för språkets uppkomst, utveckling och vidareutveckling. Språk och delaktighet är oskiljaktiga, säger hon.

Marie Sundgren är certifierad handledare i Karlstadmodellen sedan några år tillbaka efter att ha gått en treårig utbildning. Under åren fick hon bland annat lära sig hur viktigt det är att träningen ska ske som en del i det dagliga livet.

– Språket ska knytas till vardagen, vara anpassad till individen, familjen och det sociala. Metodik och material ska man välja utifrån förutsättningarna, kraven och behoven som är aktuella hos barnet. Det handlar om att inte bestämma i förväg vad eleverna ska lära sig. 

Det är så många komponenter som gör att du hänger med i ett klassrum.

Hur kan det se ut konkret när ni arbetar med en elev?

– Om barnet till exempel har svårigheter att läsa brukar jag alltid börja med att få hen att läsa bilden. I Karlstadmodellen läser man bilder precis som om det vore en bok. Man läser från vänster till höger och när man stöter på något så stannar man upp och frågar sig: ”vad är det här för någonting?”. Vet man då inte vad en skorsten är, då måste man direkt få hjälp med att veta mer om begreppet. Bilder säger oftast mer än vad vi tror. I vår läroplan är det så otroligt mycket stoff som man ska hinna med så om du sitter och inte har begrepp för saker – då blir det svårt att hänga med, säger hon och tillägger:

– Det är så många komponenter som gör att du hänger med i ett klassrum. Du måste få rätt stöd och rätt anpassningar. Har du en språkstörning så behöver du ha begrepp, och då tycker jag man kan använda de hjälpmedel som finns.

Vad har du sett för resultat genom åren genom att använda dig av modellen?

– Karlstadmodellen har gjort att barn som ingen trodde skulle kunna genomföra ett nationellt prov gjorde det. Jag minns ett tillfälle när jag satte upp en strategi för en elev som skulle lösa uppgifterna med penna och papper. Eftersom konkret material inte fick användas så övade eleven i hur penna och papper kunde bli det konkreta, för att på så sätt få lyckas.

Inom modellen är det även väldigt viktigt att jobba tätt med elevernas föräldrar. Nätverket är en del av Karlstadmodellen och det är familjecentrerat, vilket innebär att det är föräldrarna som är de allra viktigaste och de som inbjuder till nätverk. Det är viktigt att samarbeta med familjen kring eleven för föräldrarna har en historia och en framtid tillsammans med individen, menar Marie Sundgren.

Som certifierad handledare leder man nätverk för viktiga vuxna runt eleven som har språkliga hinder. Då leder man nätverk med viktiga vuxna för de här barnen som har språkliga hinder. Man träffas ungefär var fjärde–sjunde vecka.

– Föräldrarna bestämmer vilka som ska vara med. Det kan vara alla möjliga som sitter där: föräldrar, anhöriga lärare, vänner, med flera. Det är viktigt att alla som är med i nätverket kring eleven är där av egen fri vilja och för att man vill vara delaktig i elevens språkutveckling, vilket ska leda till full autonomi.

Det är livsviktigt att arbeta i team.

I nätverket bestäms vad eleven behöver lära sig och det ska vara i den proximala zonen vilket betyder att man är på väg och behöver betydelsefulla vuxna som ”håller i handen” som stöttar – för att så småningom kunna själv.

– Då träffas man och pratar om hur det går i dag. Sedan tittar man på vad barnet behöver träna på. Då säger jag som pedagog vad jag kan göra, föräldrarna säger vad de kan göra och så vidare. Om alla kan göra lite så blir det väldigt mycket.

Vad ser du för fördelar med att arbeta i team?

– Det finns en styrka som pedagog att använda sig av andra människor i sin närhet. En kan inte göra allt för att stötta eleverna. Det är livsviktigt att arbeta i team.

På mötena ingår även de fem grundpelarna (se faktarutan) för Karlstadmodellen i arbetet för att vara en del av elevens språkträning samt att eleven får ett gott liv och rätten till att få sin röst hörd.

– I mitt arbete ser jag dagligen de fem grundpelarna, exempel empowerment, när elever med språkhinder är en självklar del av klassen och kan påverka sin skoldag. Strukturen blir en del av elevens skoldag och som också sparar på energi. Kontinuitet är att lärandet pågår hela tiden och då även språkträning.

– Tydliggörande använder vi dagligen genom att teckna som stöd samt bildstöd för att tydliggöra det som jobbas med. ”Steget före” är också en del av det dagliga arbetet eftersom eleverna behöver få hjälp i den proximala zonen för att lära eller kunna själv samt att jag har skickat hem det som skall jobbas med i skolan i förväg och jag har även satt tecken, bildstöd till begrepp som kommer inom ämnesområdet.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm