Annons
Foto: Tor Johnsson / Scanpix

Vem tar ansvaret för utbildningen?

Publicerad 20 mars 2013

Lärosäten som inte får examinera studenterna, akut brist på lärare i naturvetenskapliga ämnen och studenter som lämnar utbildningen.
Samtidigt ska utbildarna självreglera tillgången på lärare.
Passar intentionerna ihop med verkligheten och vem tar helhetsansvaret för att reda ut behoven? Skolvärlden har ställt diagnos på lärarutbildningen 2013.

Fakta

Fakta: Lärarutbildningen

Prognos för lärarbristen år 2023
Grundskolelärare, tidiga år: 3 047
Grundskolelärare senare år samt gymnasiet: 8 696
Speciallärare och specialpedagoger: 5 862
Yrkeslärare: 4 409
Summa: 22 014

Källa: Högskoleverket

 

Relaterat

Arbetsmarknadens förändring har gjort att vissa grupper, som förr främst blev lärare, nu har fått ingångar till andra yrken. Teknik- och it-företag har skapat nya marknader för dem som förr ville bli lärare med naturorienterad inriktning. På lärarutbildningen fram till 1988 utbildade man sig till klasslärare och kunde studera med relativt låga krav på förkunskaper. Sedan kom en ny lärarutbildning och nu skulle man bli 1–7- eller 4–9-lärare och välja inriktning. Svenska och SO, eller matte och NO. För att kunna välja det senare krävdes gymnasiekompetens i naturvetenskap och resultatet blev att många fler lärare fick svenska och SO-inriktning. Samtidigt försvann styrningen av utbildningen allt mer. Lärosätena började få takbelopp, klumpsummor, att ordna utbildning för. Detta har lett till att det inte bara är stor brist på vissa typer av lärare, utan även kraftiga överflöd av andra kategorier.

Det låga söktrycket på vissa utbildningar för också med sig fler oönskade effekter. Det går att ta sig in på vissa utbildningar med väldigt låga poäng och i en utbildningsgrupp kan skillnaden mellan studenterna vara enorm. Alltifrån toppstudenter till de som med nöd och näppe hankat sig igenom gymnasiet.
Enligt Anna Jändel-Holst, utredare på Lärararnas Riksförbund och extern ledamot i Nämnden för Lärarutbildning på Linnéuniversitet, har det dessutom blivit tuffare att bedriva lärarutbildning.
– Under de senaste 20 åren har antalet kronor per student urholkats enormt. Allting bedrivs ju på en marknad i dag och eftersom högskolan ska öka sin produktivitet på liknande sätt som vanliga företag så leder kravet på produktivitetsökning till att medlen urholkas. Det blir få föreläsningar och seminarier. Det i sin tur blir problem för de studieovana eleverna som behöver mer hjälp. Högskolorna klarar inte riktigt av att ta hand om den breddade rekryteringen som kommer in idag.

Ovanpå detta saknas ordentliga underlag för hur situationen är när det gäller tillgång och efterfrågan på lärarmarknaden. Enligt Anna Jändel-Holst kan den beslutade lärarlegitimationen komma att råda bot på detta och därmed skapa en bild av dimensioneringsbehovet. Men det tar tid:
– Kommunerna känner inte till behoven och eftersom det inte funnits några ordentliga behörighetsregler på 20 år så finns ingen statistik. Att det är brist på matte- och NO-lärare är egentligen bara en känsla som man har.

Karin Mårdsjö Blume är ordförande i Lärarutbildningskonventet (frivillig sammanslutning av representanter för lärosätena) samt dekan för lärarutbildningen i Linköping. Den värsta osäkerheten efter utbildningens senaste omgörning har lagt sig, menar hon.
– Läget har återgått lite till det normala. Väldigt många vill bli lärare. Vad vi ser är att söktrycket är timglasartat. Många vill jobba med små barn och många vill bli gymnasielärare. Till 4–6 och framförallt 7–9-utbildningarna är det färre som söker. Kanske borde man överväga att istället ha en enda ämneslärarutbildning för barn mellan 13–19 år. Nu blir det fokus på äldre barn. Barn i yngre tonåren är en otroligt viktig åldersgrupp och det är viktigt att lärarna kan lära sig att möta den gruppen, säger Karin Mårdsjö Blume.

Mot bakgrund av den sneda sökbilden ska Lärarutbildningskonventet utreda saken och i likhet med Anna Jändel-Holst menar Karin Mårdsjö Blume att bristen på statistik är ett stort hinder.
– Tidigare hade vi dimensioneringskonferenser som departementet ordnade. Då tog staten det ansvaret. Nu står vi lite ensamma, varje lärosäte får agera i dialog med skolvärlden i regionen. Och det fungerar ofta bra. Det är intensiva dialoger men vad som saknas är en nationell samling, säger Karin Mårdsjö Blume.
– Vi har inte kunskaper kring det nationella läget. Vi har forskat i det och vi hittar helt enkelt inte en samlad statistik kring hur behovet ser ut, säger Karin Mårdsjö Blume.
Och det är inte bara NO och matematik där brist spås. Språklärare generellt och behöriga särskollärare är det också tunt med, enligt Karin Mårdsjö Blume, som även hon ser att utbildningen urholkats rent resursmässigt.
– När vi frågar studenterna så är det två saker som de saknar och det är mer undervisningstid och mer återkoppling. De vill ha föreläsningar där de kan tala med läraren i pausen i ett mänskligt möte.

Vad ska då göras? Karin Mårdsjö Blume lyfter fram vikten av goda förebilder och arbetsro:
– Jag tror att man kan öka intresset genom anpassade kampanjer och genom goda förebilder. Sedan handlar det om andra saker som att betala lärarna bättre och ge dem arbetsro. Det finns en väldig klåfingrighet i Sverige bland politikerna att ändra saker hela tiden. Det är ganska tröttsamt i längden. Titta på det finska exemplet. Där har lärarna bra betalt och arbetsro istället för en massa ständiga reformer. Och det har gett resultat.
Anna Jändel-Holst understryker frågan om huvudmännens ansvar att undersöka behoven.
– Om huvudmännen har någorlunda koll på vilka lärare som kommer att behövas framöver så finns möjlighet att planera lärarutbildningen utifrån detta. När det gäller förskollärare, där rekryteringen ofta är lokal, så kan det räcka med en regional dialog, mellan högskola/universitet och omgivande kommuner. När det gäller ämneslärare bör dessa istället utbildas på de lärosäten som är bäst – så här krävs en nationell överblick och planering/dimensionering.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Friskolor

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Skolverket bemöter kritiken: ”Självklart inte politiserad”

Friskolor

Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton tycker att Skolverkets senaste rapport om betyg både är bristfällig och politiserad.

Annons
Annons
Annons

Här har eleverna machokultur på schemat

Sex- och samlevnad

Timslånga gruppsamtal med pojkar från årskurs 7 och uppåt för att diskutera normer och machokultur. Läraren Makz Bjuggfält driver projektet på en skola i Bromma.
– I samband med metoo har det uppkommit många frågor från ungdomarna, säger han.

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons
Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Annons

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons