Glesbygd

”Vi är en fattig kommun”

Lessebo kommun satsar 101 800 kronor om året per elev, relativt mycket jämfört med resten av landets kommuner.
Men bara 40 procent läggs på undervisning, trots att bara sex av tio elever når målen i alla ämnen.

Precis som för många andra glesbygdskommuner är skattekraften i Lessebo låg. 

– Vi är en fattig kommun. Jämfört med resten av Sverige ligger våra lärarlöner lågt, men samtidigt kan jag ju se att förutsättningarna inte är de bästa för att betala högre löner. I år sa de att de skulle satsa på lärarlönerna men jag tycker inte att det blev så mycket av det, säger Anette Weidenmark, kommunombud för Lärarnas Riksförbund i Lessebo. 

Enligt Ragnar Lindberg, ordförande i barn- och utbildningsnämnden, har Lessebo hög behörighet på sina lärare och han menar att de har lätt att rekrytera lärare. Men resultatmässigt hamnar eleverna ändå i botten av landets kommuner. Av de 76 eleverna på Lessebos enda högstadieskola nådde bara 60,5 procent målen i samtliga ämnen 2013.

– Vi har speciella förhållanden. Men självklart måste vi arbeta med detta. Vi satsar på språk och matematik och fördelar resurserna efter behov. Vi hoppas ju att vi ska kunna höja meritvärdena år från år, vi jobbar väldigt mycket med det, säger Ragnar Lindberg.

Ett skäl till att en förhållandevis liten andel av skolpengen läggs på undervisning ges av Anette Weidenmark: 

– Lokalhyran blir en större ”pott” när man har många småskolor i en glesbygds-
kommun. Skolskjutsar och visst undervisningsmaterial blir också dyrare. På en större skola är det många elever man kan slå ut priset för en filmprojektor på. 
Sedan 2011 har Lessebo ett resurstilldelningssystem där skolpengen fördelas utifrån socioekonomiska parametrar. Ragnar Lindberg ser det som en viktig väg för att höja resultaten. 

– Men det handlar inte bara om att fördela pengar. Vi är med i Matematiklyftet och i SKL:s matematiksatsning ”Pisa 2015”. Vi har förstelärare i svenska, engelska och matematik. Att höja meritvärden är ett långsiktigt projekt, arbetet måste börja redan i förskolan, det är ingen quick fix, säger han.  

Lessebo är en gammal bruksort, utbildningsnivån bland föräldrarna är relativt låg. 
– Jag tror att man borde jobba mer med attityder. Attityder till skolan, till kunskap och till att vara duktig i skolan. Och det tror jag att man behöver jobba med bland föräldrar också. Det vi gör hjälper inte om föräldrarna inte bryr sig om skolan och säger att skolan är viktig, säger Anette Weidenmark. 
Skulle staten som huvudman göra någon skillnad?

– Ett problem är om en kommun inte kan betala löner så att folk stannar kvar. Många lärare pendlar till Lessebo. Bor man i Växjö och får ett jobb med högre lön där så förstår jag att man byter arbetsplats. Så när det gäller lönerna så tror jag att det skulle bli bättre om staten tog ett större ansvar, säger Anette Weidenmark.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm