Forskning: Elever med lässvårigheter fångas upp för sent

Elever som hade svårt med avkodning på lågstadiet hade samma problem i årskurs 9. Det visar en avhandling vid Stockholms universitet.
– Alla var pojkar och hade haft väldigt lite specialundervisning under resans gång, säger universitetsadjunkt Birgitta Herkner.

I snart 50 år har Birgitta Herkner varit lärare på olika stadier och forskat. Hon har även arbetat 15 år på komvux och under den tiden undervisat inom kriminalvården med fokus på interners läs- och skrivsvårigheter. Så småningom studerade hon vidare på forskarutbildningen vid Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

– Mitt intresse för elever med läs- och skrivsvårigheter har uppstått när jag jobbat med vuxna som berättat om hur lite hjälp de fått i skolan, och att hjälpen kommit väldigt sent. Det är ledsamt att många elever går genom skolan utan att få särskilt mycket stöd, säger hon.

Vilka förbättringar vill du se?

– Vi skulle kunna göra ungefär som i Finland och se till att alla kommer i åtnjutande av speciallärarstöd i tidig ålder för att så att säga försöka minimera det i slutet. I dag läggs mest speciallärarresurser i årskurs 9, vilket är alldeles för sent. Jag tycker det är förfärligt att det ser ut på det här sättet. Alla barn i årskurs 1 skulle kontinuerligt behöva screenas och åtgärder sättas in vid behov.

Hon konstaterar att det råder en stor brist på speciallärare, att det i nuläget saknas flera tusen och att betydligt fler måste utbildas.

– Speciallärarna är viktiga och gör ett fantastiskt bra jobb, men de måste bli fler.

”Pojkar ligger ofta efter”

Hennes avhandling handlar om hur man tidigt kan identifiera elevers läsrelaterade och språkliga förmågor på bästa sätt. I en delstudie har hon följt upp elever som hon först träffade i årskurs 3 och som hade problem med ordavkodning.

– När vi sedan träffades igen i årskurs 9 fanns exakt samma problem kvar hos eleverna, samtliga var pojkar. Ofta är det tyvärr så, att pojkar ligger efter i skolan och har en sämre läsförståelse vilket många undersökningar också visar. Specialpedagogiskt stöd måste sättas in väldigt tidigt. Jag vill poängtera vikten av att lärare diagnosticerar sina elever i årskurs 1 och kontinuerligt följer upp och diagnosticerar, vilket många redan gör.

Identifieras alla som har det kämpigt med ordavkodning i årskurs 3?

– Nej, och ett sådant test finns inte med i nationella provet heller och därför är det upp till varje lärare att testa elevers ordavkodning. Jag menar att man måste börja redan i årskurs 1 och sedan följa upp det flera gånger varje termin.

Hur ser du på att nationella provet saknar ett ordavkodningstest?

– Det måste finnas med. Någon tillfredsställande förklaring från Skolverket till varför det inte finns något tillförlitligt ordavkodningstest med i nationella provet för årskurs 3 finns inte. Det är ett väldigt stort hopp mellan årskurs 3 och 4. I fyran krävs det att du ska kunna läsa längre texter och svårare ord, du måste vara bra på att läsa. Elever som inte kan ordavkoda kommer till korta och då måste kraft läggas på att jobba med det, medan övriga som läser med flyt kan lägga sin energi på innehållet.

200 barn

Du skriver i avhandlingen att du inte fann några skillnader mellan pojkars och flickors språkliga förmågor i förskoleåldern. Vad beror det på att pojkarnas problem uppstår kort därefter?

– Det kan jag inte ge ett entydigt svar på. Eftersom jag var med i ett projekt knutet till förskolan fick jag vara med och studera 200 barn som var 4–6 år. Jag var nästan inställd på att pojkarna skulle ha lägre resultat redan då. Att det inte fanns några skillnader gjorde mig lite förvånad och därför skulle det vara intressant med fler liknande studier. Det finns forskning som visar att pojkar är mer betjänta av en strukturerad läsinlärningsmetod.

Vilken respons har du fått på avhandlingen?

– Väldigt god, speciellt från lärare som känner igen sig i det jag säger och håller med mig. Flera som arbetar på högstadiet och gymnasiet har sagt att man märker elevernas svårigheter och blir förskräckta över hur dåligt en del elever läser, säger Birgitta Herkner.