Annons
På Sjöviks folkhögskola i Krylbo törs man prata om elevers olika förutsättningar. Foto: Henrik Hansson
Att ha tid att se och möta varje elev är något lärarna på Sjöviks folkhögskola talar varmt om. Foto: Henrik Hansson
Birgitta Henning och Åsa Herre. Foto: Henrik Hansson
På Sjöviks folkhögskola får eleverna möjlighet att nå målen på den tid de behöver. Foto: Henrik Hansson
Catrin Grundfelt, Birgitta Henning, Åsa Herre, Matilda Heldemar. Foto: Henrik Hansson
Upplevs klassrumsmiljön som stressande får eleverna skriva prov någon annanstans. Foto: Henrik Hansson
Bild 1/6

Här får alla lära på sitt sätt

Publicerad 28 november 2014

Fakta

Kurser på sjövik

Allmän linje: För att läsa in ämnen som saknas för gymnasie- eller grundskolekompetens. Undervisningen utgår från elevens kunskapsnivå. Man studerar i egen takt och utformar sin egen studiegång.
F-blocket: För den som inte kunnat fullfölja grundskola eller gymnasiet. Max 12 elever i gruppen. F-blocket läser man i två år, sista året läser man Allmän kurs.
L-blocket: Teoretisk grundkurs för elever som har inlärningssvårigheter eller neuropsykiatriskt funktionshinder. En del av eleverna har gått i särskola tidigare. Liten grupp, max 12 elever. Här finns möjlighet att förbättra grundskolekunskaper. 

Fler inriktningar än ovan nämnda finns på Sjöviks folkhögskola. 

Fakta

Intervjupersonerna

Catrin Grundfelt
Undervisar på Allmän linje och på F-blocket i matematik och naturkunskap. Kursföreståndare för allmän linje.

Birgitta Henning
Kursansvarig för L-blocket och Steget. Undervisar i svenska, matematik och samhällskunskap.

Åsa Herre
Föreståndare för F-blocket och resursperson. Assistentutbildning. Är med på alla teoretiska lektioner och i elevernas boende.

Matilda Heldemar
Kursföreståndare för Allmän linje och undervisar i matematik och naturkunskap på Allmän linje.

Relaterat

Lärarna på Sjöviks folkhögskola kan anpassa undervisningen till de elever de har. De har stora möjligheter att styra över innehåll och tid och möter elever som av olika orsaker misslyckats i skolan tidigare. Bland annat möter de elever i gränslandet mellan skola och särskola. 

På en udde vid sjön Bäringen, någon mil utanför Krylbo i Dalarna, ligger Sjöviks folkhögskola. Här studerar omkring 250 elever musik, textil och lär sig timra. Här finns också Allmän linje för elever som av olika anledningar inte har klarat grundskolan eller gymnasiet. 

Stämmer bilden av folkhögskolan som en plats där elever som tidigare misslyckats i skolan kan få lite av en revansch? 

De fyra folkhögskolelärarna som Skolvärlden träffar svarar med en mun: Ja! 

– Det gör det absolut. Jag tror mycket handlar om hur vi bemöter våra elever, eleverna märker att man blir sedd för den man är. Och deras självkänsla och självförtroende växer i takt med att de får lyckas, säger Birgitta Henning. 

På Sjövik finns också en rad olika inriktningar för dem som behöver stöd. På L-blocket går elever med inlärningssvårigheter och neuro-
psykiatriska funktionshinder. På F-blocket går de som behöver extra stöd för att komma igång med studierna igen, för att sedan kunna läsa Allmän linje. Det är utbildningar som det finns stort behov av, det är fler som söker än vad de kan ta emot. Skälen till de tidigare skolmisslyckandena är flera: en sen diagnos, bristande stöd, mob-bning och trasiga familjeförhållande. Flera har varit borta från skolan länge. 

– Det är en sådan otrolig mix av människor på skolan och det är en styrka. Vi har en stor blandning av utbildningar och åldrar, berättar lärarna och talar sig varma om 
den vänliga och välkomnande stämningen på skolan.

För elever på F- och L-blocket är det ett krav att bo på skolan och eleverna får stöd utanför skoltid. 

– Vi kan fånga upp eleverna tidigt, vi ser direkt om de är borta och då går man till boendet och kollar varför de inte är i skolan, säger Åsa Herre. 
Många av eleverna på L-blocket har gått inom särskolan tidigare, men inte alla. Birgitta Henning och Åsa Herre säger att flera av eleverna ligger på gränsen mellan särskola och skola, en slags gråzon. 

– Vi kan möta föräldrar som berättar att deras barn gått särskola men egentligen inte hör hemma där. Men den vanliga gymnasieskolan blev alldeles för tuff. Det finns elever som hamnar mellan stolarna, säger Åsa Herre. 

– Många kan ha en ojämn begåvningsprofil, men även där är vi bra på att kunna anpassa, säger Birgitta Henning. 

Hon berättar om en elev som gått särskola men som läst in grundskolans svenska och engelska på folkhögskolan och nu fortsätter med det på gymnasienivå. 

– Det är jättebra. Hon har verkligen legat i den här gråzonen. Det är synd att man inom särskolan inte fångar upp de elever som skulle klara några vanliga kurser, bara de fick tid. Det skulle stärka deras självförtroende, säger Birgitta Henning och tillägger: 
– Sen är det inte så att alla som kommer hit plötsligt når målen, alla har inte förutsättningarna. Det måste man vara tydlig med.

Lärarna återkommer till att de har tid att se och möta varje elev. De talar om den accepterande 
atmosfären, om bemötandet. 

Lärarna deltar i olika aktiviteter, även om det inte ingår i deras tjänster. Det händer mycket under kvällstid på en folkhögskola. Och visst händer det att eleverna har skolrelaterade frågor även då. 

Både Catrin Grundfelt och Matilda Heldemar jobbar en kväll varannan vecka på elevhemmet, då de hjälper eleverna på F-blocket med läxor och studieplanering. 

– Att skriva ett prov i klassrummet kan var stressande, det skapar ångest att prestera. Då kan vi säga, men sitt inne hos oss i köket ikväll och skriv, och då lossnar det, säger Åsa Herre.  

De elever som läser Allmän linje läser in sin gymnasiebehörighet och kursen ger kunskaper motsvarande minst lägstanivå i vissa gymnasiegemensamma ämnen. Men folkhögskolan har stor frihet i sin undervisning både vad gäller arbetsformer och innehåll.

– Vi har inte samma krav på att följa kursplanen till punkt och pricka. Vi kan verkligen anpassa undervisningen till de elever vi har. Om eleverna inte kan tillgodogöra sig en viss sorts undervisning så kan man använda andra metoder och annat innehåll, säger 
Catrin Grundfelt. 

– De flesta som läser Allmän linje uppnår målen, men det tar olika lång tid. Även där har vi stor frihet. Jag har en elev nu som läser matte 1 på tre år, här finns inte kravet att bli klar inom en på förhand given tid, tillägger Matilda Heldemar.

Att inte ha kravet att alla elever måste bli klara inom en och samma förutbestämda tid minskar stressen, säger de, både för dem och för eleverna. 

Nyligen lades det på fler ämnen på Allmän linje för att eleverna ska få högskolebehörighet. För dem som redan tidigare hade det extra jobbigt att klara studierna blir det inte enklare nu, konstaterar lärarna. De känner igen att det ofta är det som är teoretiskt och abstrakt som är svårt för en del av eleverna att klara. 

Efter Allmän linje ges ett samlande studieomdöme, man får inte betyg i varje enskild kurs. Rena ämneskunskaper utgör en fjärdedel av omdömet, man väger också in utveckling, ambition, uthållighet och social förmåga.

Catrin Grundfelt instämmer i det gynnar deras elever.  

– Återigen, det minskar stressen. Den som har svårt med de teoretiska bitarna kan vara stark socialt, och då väger det upp. Vi kan se till hela människan och att en människa har olika kvalitéer. 

Matilda Heldemar tillägger:

 – Eleverna måste uppnå en lägsta kunskapsnivå i varje enskilt ämne, det är grundförutsättningen. Det studieomdömet sedan ska spegla är elevens förmåga att studera vidare. Det kan vara olika egenskaper som gör att man klarar det, vissa gör det för att de är duktiga i ämnena och andra för att de är ansvarsfulla. Men grundkunskaperna i ämnena måste alla nå.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Magister Nordström: Så höjer du undervisningen med Instagram

Digitalt

Läraren Rickard Nordström har Sveriges största lärarkonto på Instagram och är en stor inspiratör för många lärare.

Annons
Annons

”Dags för oss vägledare att sluta acceptera små tjänster”

SYV

”Bristen på satsningar visar tyvärr på att man trots allt inte tycker att studie- och yrkesvägledningen är så viktig”, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Otydliga krav på syv i kommunerna

SYV

Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

Annons
Almedalen 2018

Jenny Madestam: Så var skolpolitiken i partiledartalen

Almedalen 2018

Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar exklusivt för Skolvärlden skolpolitiken i partiledartalen från årets politikervecka.

Annons
Annons

Förstatligande hett debattämne i Almedalen

Val 2018

Riksdagspartierna gick i clinch under Almedalens stora skoldebatt. Mycket handlade om det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun.
– Den kommunala budgeten står över skollagen i princip i varje kommun. Det måste vi råda bot på, säger LR:s Åsa Fahlén.

Annons

Partiernas kandidater: ”Om jag fick bli utbildningsminister…”

Val 2018

Under den stora skoldebatten i Almedalen fick alla riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner svara på frågan ”Vad gör du om du blir utbildningsminister efter valet?” Här är svaren.

Väljarna om skolpolitiken

Liberalernas skolpolitik ”stjäl” väljare från andra partier

Valet 2018

Skolan är en av valets viktigaste frågor, så viktig att väljarna kan tänka sig att byta parti. Störst stöd bland andra väljare än sina egna har Liberalerna.

Bara 2 av 10 KD-väljare nöjda med partiets skolpolitik

Val 2018

Kristdemokraterna är det riksdagsparti som får lägst stöd för sin skolpolitik av de egna väljarna.
– Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

Skolfrågan oviktig för SD:s väljare

Val 2018

Sverigedemokraterna har svagt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Samtidigt kan få av dem tänka sig att rösta på ett annat parti på grund av det.

Hälften av M:s väljare mot vinster i skolan

Val 2018

Moderata väljare håller det fria skolvalet högst av alla väljargrupper, men hälften av dem är negativa till vinstuttag ur friskolor.
– Det är tydligt att moderata väljare inte ser valfrihet och vinstuttag som förutsättningar för varandra, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

S-väljare vill se förstatligande av skolan

Val 2018

Socialdemokraternas väljare är de som är allra mest positiva till ett statligt övertagande av ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver inte frågan.
– Skulle Stefan Löfven lyssna på sina väljare borde han driva den frågan, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Varannan C-väljare redo att byta parti för skolans skull

Val 2018

En majoritet av Centerpartiets tillfrågade väljare anser att staten bör ta över ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver en annan linje. Det kan kosta dem väljare, enligt en färsk undersökning.

MP:s väljare säger ja till statlig skola – men partiet säger nej

Val 2018

Skolan är viktig för Miljöpartiets väljare, men bara 36 procent av dem tycker att MP har den bästa skolpolitiken, enligt en ny väljarundersökning.
– Det är nog hög tid för Miljöpartiet att lyssna på sina väljare, säger LR:s orförande Åsa Fahlén.

V-väljarna: Inga vinstuttag för friskolor

Val 2018

Fler än åtta av tio Vänsterpartistiska väljare menar att friskolor inte borde kunna ta ut vinst. Lika många vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.

Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

Debatt

Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

Kommentera
Valet 2018

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Text + webb-tv

I mötet med Jonas Sjöstedt (V) vill läraren Ragnar Sjölander veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Anna Ekström: Marknadsstyrningen av skolan leder fel

Valet 2018

Hur ser Socialdemokraternas minister Anna Ekström på lärarnas arbetssituation? Vad vill hon göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Socialdemokraterna?

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Valet 2018

Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Text + webb-tv

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
– Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Text + webb-tv

Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Björklund: ”Det är många amatörer som styr skolan”

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Valet 2018

Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

”Jag vill lyfta de estetiska ämnena”

Bild

Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse.
Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.  

"Lärare kan för lite om dyslexi"

Dyslexi

Lärare kan inte tillräckligt mycket om dyslexi, menar Christina Hellman, ordförande för Svenska Dyslexiföreningen.
– Man måste återinföra klassisk läs- och skrivinlärning på lärarutbildningen.

LR och M: Fem förslag för ökad studiero

Ordning och reda

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nästan dubblerats sedan 2014. Nu presenterar LR:s Åsa Fahlén och moderaternas Erik Bengtzboe fem förslag som ska bryta trenden.

"Kritiken mot Academedia felaktig"

Replik

Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

Kommentera

”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

Debatt

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Kommentera

Läraren: Så blir programmering roligt

Digitalisering

Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
– Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera
Valet 2018

På rast med Annie Lööf

Valet 2018

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
Läraren Ragnar Sjölander frågar ut Annie Lööf i serien ”På rast med...”.

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Val 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under sina raster från lektionerna på skolan. 
Hur ser Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Valet 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons