marie_nilsson_stress

Marie Nilsson har skrivit en avhandling om vad som kan öka välbefinnandet i läraryrket.

Arbetsmiljö

”Kollegial reflektion” minskade lärarnas stress

”Kollegial reflektion” kan vara ett sätt att minska lärarstressen. Det menar Marie Nilsson som skrivit en avhandling om vad som kan öka välbefinnandet i läraryrket.
–  Det gav återhämtning på samma sätt som rast och fritid, säger hon.

Om Marie Nilsson

Marie Nilsson är doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet och lärare på Högskolan i Kristianstad.

Hennes avhandling heter ”Salutogenic Resources in the Everyday Lives of Teachers. Promoting workplace learning and well-being” och läggs fram vid Lunds universitet den 16 maj.

Inom ramen för sin forskning blev folkhälsopedagogen Marie Nilsson kontaktad av en kommun i Skåne som i sina medarbetarenkäter sett att lärarnas mående blivit allt sämre. Hon blev intresserad och hennes avhandling kom att handla om vad som ger välbefinnande i lärares vardag och hur man kan öka välmåendet.

Avhandlingen består av flera studier och Marie Nilsson har genomfört intervjuer, fokusgruppssamtal och enkäter bland lärare om vilka faktorer som leder till lärares välbefinnande. Utifrån detta valde en skola att testa att arbeta med kollegial reflektion.

– Det kan se lite olika ut men på den här skolan innebar det att man träffades i en grupp om cirka sju personer, på avsatt tid. Vi jobbade deltagarorienterat under hela forskningsprojektet. Lärarna var med och utformade och förändrade upplägget under processens gång, men att det blev metoden ”kollegial reflektion” beslutades av skolans rektor och projektets stödgrupp.

Under två terminer träffades grupperna 30 minuter i veckan och diskuterade de områden som lärarna i de tidigare studierna lyft som viktiga.

– Det var ämnen som: Hur får vi till mer social samvaro mellan kollegor? Hur får vi till återhämtning? Hur balanserar vi lärarens olika roller? Annars var det fritt att prata om det som var viktigt just då.

– Syftet i den första omgången var att lyfta frågorna till en högre nivå och reflektera över det, men inte med ett uttalat syfte att det skulle leda till konkreta åtgärder, säger Marie Nilsson.

Tidigare studier har visat att lärare har svårt att få återhämtning i sitt arbete. Den forskning som gjorts visar att det som krävs för återhämtning är att man släpper tankarna på jobbet, något man typiskt gör på raster eller på sin fritid.

– Men det som är så spännande är att den kollegiala reflektionen lett till just det. Jag har inte kunnat hitta någon annan forskning om att man får återhämtning när man ägnat sig åt arbete. Men lärarna säger att de får just det under reflektionsstunderna. Det är både glädjande och förvånande.

Vet du vad det kan bero på?

– Dels att man får en chans att prata av sig. Men framförallt att de tycker att det här är meningsfullt, det är den springande punkten. Man har tiden avsatt och kan inte gå iväg till högen med matteprov, utan måste vara här och nu, och då blir det en återhämtning i sig.

– Flera av lärarna har sagt att de stressar till de här möten och ”vi slår knut på oss” för att få till det, men när man väl är på plats, så är det väldigt skönt att sitta där.

Vad får man ut av kollegial reflektion som man inte kunde fått till i andra sammanhang?

– Det här kommer från lärarna själva, de äger samtalsämnena. Det har skapat trygghet, de vågar blotta sig, och då känner man sig inte ensam i de problem man har utan man får bekräftelse och känner samhörighet med sina kollegor. Man lär sig mer om sig själv och får andras perspektiv på hur man kan göra saker.

Skolan i studien bytte efter de två första terminerna inriktning. Tiden utökades till två timmar i veckan, man införde en samtalsledare och kombinerade reflektionen med frågor som lärarna hade mer direkt nytta av i sin vardag. Men även efter studiens slut har man fortsatt reflektera i kollegiet. 

Marie Nilsson betonar att man måste avsätta tid om det ska bli av.

– Det är svårt att reflektera i vardagen även om man vill och har den ambitionen. Den reflektionen som vanligen sker mellan kollegor sker spontant och sporadiskt. Men här bygger man in det som en stödjande miljö i arbetsdagen. Men man kan inte bara lägga på mer, man måste ta bort något annat istället.

Vilka andra hälsobringande faktorer har framkommit i din forskning?

– Viktigast, som lärare lyfter, är detta att få visa och ta emot omsorg i relation till eleverna. Där hittar man meningsfullheten i arbetet. Problemet är att man upplever att den biten i yrket minskar och då finns risken att lärare slutar.

– Något som påverkar negativt är elever som far illa. Tankarna på dem har lärare svårt att släppa och gör att man känner sig maktlös. Det påverkar välbefinnandet negativt.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm