vivalla_bild
Likvärdighet

Lärare om stängningen av problemskolan: Rätt beslut

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

Om undersökningen

Undersökningen ”Mer resurser till utsatta skolor” visar att skillnaderna mellan olika skolor ökar – för de elever och lärare som lever och verkar i några av Sveriges tuffaste skolmiljöer.

Lärarnas Riksförbund har läst och analyserat samtliga Skolinspektionens skolbeslut för prioriterade grundskolor med årskurs 7–9 som fick tillsyn under 2016 och som fick kritik av Skolinspektionen på något bedömningsområde. Totalt har 128 skolbeslut lästs. Datamaterialet omfattar över 2 000 sidor text och berör över 10 000 elever och knappt 3 500 tjänstgörande lärare.

Här kan du läsa hela granskningen.

För ett år sedan fattade Örebros politiker beslutet att lägga ner högstadiet på Vivallaskolan. Skolan har länge brottats med dåliga resultat och för att få stopp på segregationen och förbättra skolresultaten, valde man att successivt flytta eleverna till andra skolor i regionen.

Från och med höstterminen 2017 börjar inga nya elever på Vivallaskolans högstadium och flera elever har redan flyttat till nya skolor.

Förutom elever som bussas till andra stadsdelar i Örebro har även lärare förflyttat sina tjänster till andra skolor i kommunen. Läraren Per Ohlsson har nyligen bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.

– Flytten har fungerat väldigt bra för egen del. Jag jobbade som vikarie på Vivallaskolan före en tjänstledighet, så min tjänst togs över. Det var en smärtfri övergång, säger han.

Du som har arbetat på båda skolorna – vad ser du för skillnader?

– Känslan är att eleverna från Vivalla som vi har nu på Gumaeliusskolan är betydligt lugnare. Det är inte lika mycket energifyllda dagar, som det kan vara på Vivallaskolan. Där måste man vara på tå hela tiden. Det är inte samma sak längre. Det har fungerat väldigt bra och eleverna känns betydligt lugnare, säger Per Ohlsson.

Så det har blivit mycket bättre?

– Det har absolut blivit bättre, och det var nog ingen annan som trodde något annat innan. Alla har varit positivt inställda till nerläggningen. På Vivalla har nästan alla elever invandrarbakgrund. I dag, på Gumaeliusskolan, har vi ungefär hälften barn med invandrarbakgrund skulle jag säga. Innan eleverna började förflyttas hit så var det nästan bara svenska elever här.

Per Ohlsson berättar att han hade mycket farhågor över hur det skulle gå med flytten. Men med facit i hand tycker han att det har blandat sig väldigt bra.

– Det är klart att det blir lite grupperingar, men det är inga konstigheter. Men det känns som att eleverna känner att de nu har samma chans att bli något, jämfört med om de hade stannat på Vivalla. De flesta eleverna blommar upp och känner att det är skönt att ha bytt skola, säger han.

Borde fler kommuner ta efter det som ni har gjort i Örebro?

– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort. Segregeringen som vi har haft i Vivalla är inte bra för någon, och jag att det är grunden till att det har varit mycket oroligheter i området också. Det har skapat en helt annan trygghet, säger Per Ohlsson.

– Som jag har förstått det så är det mycket problem på Vivalla. Det är mycket lärare som rör sig, det är inte hela klasser som undervisas. Men det är klart att det är svårt för de som är kvar i en sådan här övergång. Men det kommer att bli bra.

Läraren Mikael Enoksson arbetar på Lillåns skola. Han tycker att det är en bra åtgärd med förflyttningen. Men det har stundtals varit svårt med att integrera vissa elever från Vivallaskolan.

Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort

– Det har kommit drygt ett 20-tal elever till vår skola som ska fördelas på sex klasser, det kan man inte klaga på. Men det som däremot blir följden av det här på vår skola är att klasserna blir ganska stora, säger läraren Mikael Enoksson som arbetar på Lillåns skola.

– På elevernas tidigare skola har det varit betydligt mer lärartätt och det har blivit en kulturkrock då när de hamnat i en klass med 29 elever och en lärare. Många lärare får jobba hårt nu med att på olika sätt försöka stötta eleverna, och upprätthålla arbetsro. Men det är inte helt lätt därför att många av de här eleverna har haft brister i kunskaperna. Några har kunskaper motsvarande lågstadienivå, då är det omöjligt för mig att som ensam lärare att kunna leva upp till den stöttningen.

– Även om vi är vana vid att ha stora klasser så finns det gränser. Om allt för många elever ligger långt ifrån i läsning och skrivning blir det svårt. Man borde ha skickat med fler lärare från Vivallaskolan.

Lärarnas Riksförbund har nyligen genomfört en granskning av Skolinspektionens tillsynsrapporter och undersökningen visar att skolor i utsatta områden utsätts för en hård press.

– Efter åtta år av alliansregering och snart fyra år av rödgrönt styre förväntar sig lärarkåren mer. Det grundläggande problemet med bristande likvärdighet i svensk skola kvarstår och ökar. Minsta gemensamma nämnare att komma överens om är Skolkommissionens förslag, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

Granskningen visar hur stora undervisnings- och stödbehov i klasserna på skolorna leder till en situation där läraren inte räcker till. Det är inte ovanligt att elever får vänta en halvtimme på hjälp från läraren. Klasserna är stora, många elever är nyanlända och de enskilda behoven varierar, men är inte sällan omfattande.

Ett framstående problem är svårigheterna att rekrytera lärare och speciallärare till skolor. Detta i sin tur förstärker problemen på skolan, vilket gör rekrytering än svårare.

– Det är en bedrövlig utveckling som kräver att politikerna tar gemensamma krafttag och förenas i arbetet mot klyftorna. Dels behövs det en nationell modell för en resursfördelning utifrån socioekonomiska förhållanden. Men man måste också använda resurserna på ett sätt som gör att erfarna lärare är beredda att anta utmaningarna. Det är fullständigt oacceptabelt att skolorna med de svåraste förutsättningarna i så hög grad använder personal i undervisningen som inte ens är behöriga läraren säger hon.

Åsa Fahlén menar att det kan vara nödvändigt att stänga skolor och bussa eleverna till andra skolor som i Örebro, eller slå samman skolor som i Nyköping. Men utgångspunkten måste vara att i första hand ge skolor rättvisa och likvärdiga förutsättningar.

– Ett första steg i den riktningen är de förslag om en starkare statlig styrning som lärare och forskare arbetade fram inom ramen för Skolkommissionen. De förslagen måste genomföras, säger hon och tillägger:

– Nu finns chansen att visa att svensk politik förmår att leverera långsiktiga lösningar på skolområdet. Låt nu inte en förödande politisk populism stoppa viktiga skolreformer. Jag vill uppmana Fridolin och Björklund att i kväll (politikerna ska debattera i SVT Opinion under torsdagen) besinna sitt ansvar så att lärare och elever inte lämnas i sticket, säger Åsa Fahlén.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm