Annons

Lärare om stängningen av problemskolan: Rätt beslut

Publicerad 19 oktober 2017

Fakta

Om undersökningen

Undersökningen ”Mer resurser till utsatta skolor” visar att skillnaderna mellan olika skolor ökar – för de elever och lärare som lever och verkar i några av Sveriges tuffaste skolmiljöer.

Lärarnas Riksförbund har läst och analyserat samtliga Skolinspektionens skolbeslut för prioriterade grundskolor med årskurs 7–9 som fick tillsyn under 2016 och som fick kritik av Skolinspektionen på något bedömningsområde. Totalt har 128 skolbeslut lästs. Datamaterialet omfattar över 2 000 sidor text och berör över 10 000 elever och knappt 3 500 tjänstgörande lärare.

Här kan du läsa hela granskningen.

Relaterat

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

För ett år sedan fattade Örebros politiker beslutet att lägga ner högstadiet på Vivallaskolan. Skolan har länge brottats med dåliga resultat och för att få stopp på segregationen och förbättra skolresultaten, valde man att successivt flytta eleverna till andra skolor i regionen.

Från och med höstterminen 2017 börjar inga nya elever på Vivallaskolans högstadium och flera elever har redan flyttat till nya skolor.

Förutom elever som bussas till andra stadsdelar i Örebro har även lärare förflyttat sina tjänster till andra skolor i kommunen. Läraren Per Ohlsson har nyligen bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.

– Flytten har fungerat väldigt bra för egen del. Jag jobbade som vikarie på Vivallaskolan före en tjänstledighet, så min tjänst togs över. Det var en smärtfri övergång, säger han.

Du som har arbetat på båda skolorna – vad ser du för skillnader?

– Känslan är att eleverna från Vivalla som vi har nu på Gumaeliusskolan är betydligt lugnare. Det är inte lika mycket energifyllda dagar, som det kan vara på Vivallaskolan. Där måste man vara på tå hela tiden. Det är inte samma sak längre. Det har fungerat väldigt bra och eleverna känns betydligt lugnare, säger Per Ohlsson.

Så det har blivit mycket bättre?

– Det har absolut blivit bättre, och det var nog ingen annan som trodde något annat innan. Alla har varit positivt inställda till nerläggningen. På Vivalla har nästan alla elever invandrarbakgrund. I dag, på Gumaeliusskolan, har vi ungefär hälften barn med invandrarbakgrund skulle jag säga. Innan eleverna började förflyttas hit så var det nästan bara svenska elever här.

Per Ohlsson berättar att han hade mycket farhågor över hur det skulle gå med flytten. Men med facit i hand tycker han att det har blandat sig väldigt bra.

– Det är klart att det blir lite grupperingar, men det är inga konstigheter. Men det känns som att eleverna känner att de nu har samma chans att bli något, jämfört med om de hade stannat på Vivalla. De flesta eleverna blommar upp och känner att det är skönt att ha bytt skola, säger han.

Borde fler kommuner ta efter det som ni har gjort i Örebro?

– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort. Segregeringen som vi har haft i Vivalla är inte bra för någon, och jag att det är grunden till att det har varit mycket oroligheter i området också. Det har skapat en helt annan trygghet, säger Per Ohlsson.

– Som jag har förstått det så är det mycket problem på Vivalla. Det är mycket lärare som rör sig, det är inte hela klasser som undervisas. Men det är klart att det är svårt för de som är kvar i en sådan här övergång. Men det kommer att bli bra.

Läraren Mikael Enoksson arbetar på Lillåns skola. Han tycker att det är en bra åtgärd med förflyttningen. Men det har stundtals varit svårt med att integrera vissa elever från Vivallaskolan.

Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort

– Det har kommit drygt ett 20-tal elever till vår skola som ska fördelas på sex klasser, det kan man inte klaga på. Men det som däremot blir följden av det här på vår skola är att klasserna blir ganska stora, säger läraren Mikael Enoksson som arbetar på Lillåns skola.

– På elevernas tidigare skola har det varit betydligt mer lärartätt och det har blivit en kulturkrock då när de hamnat i en klass med 29 elever och en lärare. Många lärare får jobba hårt nu med att på olika sätt försöka stötta eleverna, och upprätthålla arbetsro. Men det är inte helt lätt därför att många av de här eleverna har haft brister i kunskaperna. Några har kunskaper motsvarande lågstadienivå, då är det omöjligt för mig att som ensam lärare att kunna leva upp till den stöttningen.

– Även om vi är vana vid att ha stora klasser så finns det gränser. Om allt för många elever ligger långt ifrån i läsning och skrivning blir det svårt. Man borde ha skickat med fler lärare från Vivallaskolan.

Lärarnas Riksförbund har nyligen genomfört en granskning av Skolinspektionens tillsynsrapporter och undersökningen visar att skolor i utsatta områden utsätts för en hård press.

– Efter åtta år av alliansregering och snart fyra år av rödgrönt styre förväntar sig lärarkåren mer. Det grundläggande problemet med bristande likvärdighet i svensk skola kvarstår och ökar. Minsta gemensamma nämnare att komma överens om är Skolkommissionens förslag, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

Granskningen visar hur stora undervisnings- och stödbehov i klasserna på skolorna leder till en situation där läraren inte räcker till. Det är inte ovanligt att elever får vänta en halvtimme på hjälp från läraren. Klasserna är stora, många elever är nyanlända och de enskilda behoven varierar, men är inte sällan omfattande.

Ett framstående problem är svårigheterna att rekrytera lärare och speciallärare till skolor. Detta i sin tur förstärker problemen på skolan, vilket gör rekrytering än svårare.

– Det är en bedrövlig utveckling som kräver att politikerna tar gemensamma krafttag och förenas i arbetet mot klyftorna. Dels behövs det en nationell modell för en resursfördelning utifrån socioekonomiska förhållanden. Men man måste också använda resurserna på ett sätt som gör att erfarna lärare är beredda att anta utmaningarna. Det är fullständigt oacceptabelt att skolorna med de svåraste förutsättningarna i så hög grad använder personal i undervisningen som inte ens är behöriga läraren säger hon.

Åsa Fahlén menar att det kan vara nödvändigt att stänga skolor och bussa eleverna till andra skolor som i Örebro, eller slå samman skolor som i Nyköping. Men utgångspunkten måste vara att i första hand ge skolor rättvisa och likvärdiga förutsättningar.

– Ett första steg i den riktningen är de förslag om en starkare statlig styrning som lärare och forskare arbetade fram inom ramen för Skolkommissionen. De förslagen måste genomföras, säger hon och tillägger:

– Nu finns chansen att visa att svensk politik förmår att leverera långsiktiga lösningar på skolområdet. Låt nu inte en förödande politisk populism stoppa viktiga skolreformer. Jag vill uppmana Fridolin och Björklund att i kväll (politikerna ska debattera i SVT Opinion under torsdagen) besinna sitt ansvar så att lärare och elever inte lämnas i sticket, säger Åsa Fahlén.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Nya avtalet

Läraravtalet klart: ”Nu är det upp till bevis”

Läraravtalet

Efter förhandlingar som dragit ut på tiden flera månader har SKL och facken nu skrivit på ett nytt avtal för lärare och studie- och yrkesvägledare.
– Avtalet ger goda möjligheter för kommunerna att ta tag i arbetsmiljön. Nu är det upp till bevis, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons

Hoppfullhet och misstro efter nya läraravtalet

Läraravtalet

Det nya läraravtalet har mötts av blandade reaktioner i skolsverige. Skoldebattören Åsa Plesnerär en av många som är kritisk till avsaknaden av regler i avtalet. 
– Skolan behöver mer tvingande regler i arbetsmiljöfrågorna, säger hon.

Annons

4 förslag: Så ska läraryrket bli mer attraktivt igen

Arbetsmiljö

Lärarbristen väntas växa de kommande åren och samtidigt funderar många lärare på att lämna yrket. Sten Hagberg, distriktsordförande för LR i Halland, har listat fyra konkreta förslag som snabbt skulle kunna vända den negativa trenden.

Annons
Annons

Nu kliver Naturhistoriska riksmuseet in i klassrummet

Satsning

Filmade föreläsningar och interaktiva quiz. Nu utvecklar Naturhistoriska riksmuseet sin pedagogiska satsning fär att nå ut till Sveriges alla klassrum.
– Det känns roligt att kunna bidra med bra faktabaserat material, säger Sara Schesny, museipedagog. 

Annons

Nicklas Mörk: Det är dags att slakta några heliga kor

Blogg

Skolvärldens nya bloggare Nicklas Mörk vill att lärare utmanar sina tankar om vad skola måste innehålla: ”Vad skulle exempelvis hända om inte alla elever hade ett utvecklingssamtal varje år? Eller om inte veckobrev eller pseudoämnet “elevens val” fanns? Eller om USK:en återinfördes?”

Världsmästarens teknik hjälper eleverna att minnas bättre

Undervisningsmetoder

Vill du hjälpa dina elever att minnas saker bättre? Flerfaldige minnesmästaren Jonas von Essen, som studerar till lärare, delar med sig av sina bästa tips på hur man skaffar ett minne i världsklass.

Tvingas till fjärrundervisning för att lösa lärarbristen

Moderna språk

Beslutet om stadieindelad timplan skapar problem i glesbygden. I Sala har man fjärrundervisning av moderna språk för att kunna erbjuda undervisning i ämnet.
– Beslutet ställer till det för skolorna ute på landet, Åsa Eriksson, LR-ombud i Sala. 

Obligatorisk syv på schemat lyfter gymnasiet i Finland

SYV

Var tredje elev i Sverige tar inte examen från gymnasiet. I Finland har man inte alls samma problem. Där står eleverna väl rustade inför valet till gymnasiet och högskolan.

”Svensk syv måste kämpa för att få lektionstid”

Syv

Många svenska elever får inte den studie- och yrkesvägledning som de har rätt till enligt skollagen. Det visar flera utvärderingar och granskningar som har gjorts de senaste åren.

Skolexperten: Så ska tilliten till lärare öka

Lärarprofessionen

Det krävs en ökad tillit till lärarna för att styrningen av skolan ska bli mer lyckosam. Det menar Elisabet Nihlfors som är professor i pedagogik vid Uppsala universitet.

Tvådelat stöd – här halkar inga elever efter

Tidigt stöd

På Västangårds skola i Umeå är det redan från förskoleklass fullt fokus på att inga elever ska hamna på efterkälken. En specialpedagog, en speciallärare och en lågstadielärare gör det möjligt att agera snabbt. 
– Vi har en kort väg från behov till handling, säger läraren Anette Stenmark.

Professorn: Erfarna lärare är nyckeln till tidigt lässtöd

Tidigt stöd

Det är avgörande att tidigt fånga upp de elever som inte hänger med i läsinlärningen. Nyckeln är erfarna lärare.

Uppsägningar när lärare fråntas lönelyft

Löner

Lärare som nu blir av med det statliga lönelyftet mår dåligt och säger upp sig.
– Vi har varnat för de här reaktionerna, men kommunen har inte lyssnat, säger LR:s lokala ombud.

Efter valet: Nu växer SD:s makt över skolorna

Val 2018

En konsekvens av söndagens val är att Sverigedemokraternas inflytande över skolan ökar i en rad kommuner. De flesta av dem dras med svaga skolresultat.

Granskning: Friskolornas vinster

Friskolorna tjänar miljarder – lärarna förlorar miljoner

Granskning

De senaste fyra åren har Sveriges fyra största friskolekoncerner gått med mer än tre miljarder kronor i vinst.
Men lärarna på flera av skolorna har betydligt lägre lön än många av sina kollegor.

Facket: ”Det är en kränkning mot professionen”

Friskolor

Taylorismen är på väg att ta över delar av den svenska skolan. Det säger Andrés Jerez som är LR:s koncernombud inom Academedia.
– Man klockar, räknar minuter och elever för att få ut så mycket pengar som möjligt.

Det betyder nya lagen om överlämning mellan skolor

Skollagen

Ny lag ändrar vem som avgör vilka uppgifter som lämnas över mellan verksamheter när elever byter skola.

”Svensklärarna ska äga kanonfrågan”

Replik

”Ett problem som vi ser det är att det är så många som vill använda kanonfrågan för egna syften”, skriver Nils Larsson, ordförande i Svensklärarföreningen, i en debattartikel.

Kommentera

Nytt beslut: Facklig seger för lärarnas arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Lärarfacken larmade Arbetsmiljöverket om stora arbetsmiljöbrister för lärarna i Skövde. Nu har myndigheten skärpt kraven på kommunen.

Omfattande satsning för att arbeta språkutvecklande

Språkutveckling

Högläsning, textsamtal och regelbundna utvärderingar. Det är några av Backaskolans metoder för att jobba mer språkutvecklande.
– Eleverna blev inspirerade direkt, säger skolbibliotekarien Monika Staub Halling. 

OECD: Svenska lärare tillbringar fler timmar i skolan än snittet

Arbetstid

Svenska grundskole- och gymnasielärares totala årsarbetstid i skolan är över OECD-snittet. Det visar en ny rapport från OECD.

”Skolan behöver inte mer kunskap om NPF”

NPF

”Fokus borde snarare ligga på att skapa en förståelse för olika och annorlunda.” Alexander Skytte bloggar om npf.

Val 2018

Så ska LR lyckas lyfta skolfrågorna efter valet

Val 2018

Det politiska läget är fortsatt osäkert efter riksdagsvalet. Hur påverkar det preliminära valresultatet Lärarnas Riksförbunds fortsatta arbete med skolfrågorna efter valet?

 

Valet 2018 – vad händer med skolan nu?

Val 2018

Valet är över och nu väntar en hektisk valprocess. Men när kan skolan eventuellt märka av några förändringar?

Så skulle arbetsmiljön bli bättre och stressen minska i skolan

Debatt

Skolans arbetsmiljö måste formas efter interaktionen mellan elev/elev och lärare/elev – då kan lärarna lägga mer fokus på att skapa en bra undervisning, skriver läraren Ola Frykman.

Kommentera

LR: Vuxenutbildning på entreprenad måste bort

Komvux

Lärarnas Riksförbund är kritiska till hur komvux sköts runtom i landet.
– Vi får ta hand om mycket annat än det som är tanken, säger komvuxläraren Elisabet Tillander.

Lokala fackföreningar eldar på för nytt avtal

Nytt läraravtal

Lokala fackliga föreningar jobbar för att snabba på arbetet med ett nytt läraravtal, samtidigt som de slåss med egna utmaningar.

Debatt

”Högern står inte på elevernas sida”

Debatt

”Det är dina mål och ambitioner som ska avgöra hur långt du kommer, inte dina föräldrars utbildningsbakgrund”, skriver Philip Botström, förbundsordförande SSU, i en debattartikel.

Kommentera

”Demokrati är inte något att ta för givet”

Debatt

”Vi måste alla engagera oss i demokratin – samtala med människor som inte tycker exakt lika, lyssna på andras argument, aktivt söka efter fakta ur flera perspektiv, vara källkritiska och använda våra röster”, skriver Sarah Scheller, generalsekreterare för Raoul Wallenberg Academy, i en debattartikel. 

Kommentera

Förslag: Mindre undervisningstid ska locka lärare till utsatta skolor

Arbetsmiljö

Miljöpartiet föreslår en timme mindre undervisningstid varje dag för lärare i utsatta skolor. Förslaget är tänkt att skapa en mer attraktiv skola och locka fler lärare.

Stor skoldebatt: Så vill partierna lösa lärarbristen

Val 2018

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas växa de kommande åren. Riksdagspartierna samlades för att diskutera vad som krävs för att hejda situationen och samtidigt höja statusen för läraryrket.

”Fel när normkritiken blir enda norm”

Debatt

Det är problematiskt när normkritiken blir den allenarådande ideologin i skolan. Det skriver gymnasieläraren José Godoy i en debattartikel.

Kommentera

Lärare säger nej till vinster i skolan

Undersökning

En ny undersökning visar att lärare är ännu mer kritiska till vinstuttag i skolan än allmänheten i stort.

Riksrevisionen granskar Skolverkets hantering av nationella proven

Nationella prov

Nu granskar Riksrevisionen Skolverkets hantering av de nationella proven.
– Vi välkomnar granskningen, säger Anders Boman, Skolverket.

(M)iljonsatsning ska ge fler lärarassistenter i utsatta områden

Lärarassistenter

Moderaterna vill lägga 700 miljoner kronor om året på att anställa fler lärarassistenter i utsatta områden, vilket skulle innebära att 1 750 lärarassistenter kan anställas.

Så blir praon likvärdig i Malmö

Syv

Nu är prao obligatoriskt igen på högstadiet.
I Malmö tar man fram prao-platserna centralt för att öka likvärdigheten.

Små grupper är ett måste för elever som behöver stöd

Debatt

”Om skolans personal ska känna att de orkar och kan stå för det arbete de gör, behöver beslutsfattarna börja lyssna på professionen och vårdnadshavare”, skriver debattörerna.

Kommentera

Åsa Fahlén: ”Ska SKL vara huvudman får de skärpa sig”

Avtalsrörelsen

LR:s ordförande Åsa Fahlén hoppas pratet om SKL:s turordningsregler är ett avslutat kapitel i avtalsförhandlingarna.
– Nu vill vi prata om det som är viktigt: Arbetsmiljön, arbetsbelastningen och lönerna, säger hon.

Nya nationella målsättningar för skolan

Nya beslut

Nationella målsättningar för höjda resultat och ökat fokus på rektors ansvar för studiero och trygghet. Det är två nya beslut regeringen fattar utifrån skolkommissionens förslag.
– Det är viktigt att se kommissionens samlade förslag som en helhet, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

#Hurvetdudet? uppmanar elever till kritiskt tänkande i valtider

Källkritik

Kampanjen #hurvetdudet? understryker vikten av en vetenskaplig grund bakom politiska förslag och samlar skolmaterial om källkritik.
– Det är viktigt att skolan ska vila på vetenskaplig grund, så det här passar ju som hand i handske, säger läraren Björn Carlson.

Utbildningsministern: Inget ämne är oviktigt

Debatt

Slöjdämnet har i debatten utmålats som onödigt och mossigt. Nu svarar utbildningsminister Gustav Fridolin som menar att det är dags för slöjden att stå upp för sitt eget värde:
”En hel del av det som alltid varit slöjdämnets kärna är viktigare än någonsin”

Kommentera

Förslag med lärarassistenter sågas: ”Ingen quickfix”

Lärarassistenter

Både Socialdemokraterna och Liberalerna går till val på fler lärarassistenter i skolan. Skolledaren Johan Hallberg kritiserar partisatsningarna och menar att de dålig koll på vad lärarna egentligen behöver. 
– Man tror att man kan lösa problemet med assistenter bara tyvärr, säger han.

Ohållbart läraryrke: ”Något måste tas bort”

Arbetsmiljö

Läraryrket är för tungt för att vara ett yrke som är hållbart i längden, säger skoldebattören Åsa Plesner.
 – Lärare måste börja säga ifrån och vara öppna med när arbetsuppgifterna inte är genomförbara.

Så ska skolan fungera bättre för elever med adhd

Adhd

Svensk skola har stora problem med att ge en likvärdig undervisning. En ny rapport från Specialpedagogiska skolmyndigheten visar hur skolan ska fungera bättre för elever med adhd.

10 förslag: Så kan skolvalet integrera istället för att segregera

Ny rapport

Med ett bättre upplägg skulle det fria skolvalet kunna bidra till integrationen istället för tvärtom, menar forskare vid Stockholms universitet.

Skolvärlden nominerad till Publishingpriset

Nominering

Skolvärlden är nominerad till det prestigefyllda Publishingpriset 2018 i kategorin tidningswebbplatser.
– Fler och fler upptäcker Skolvärldens nyhetssajt och det är vi så klart glada för, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Fem sätt att minska psykisk ohälsa i skolan

Debatt

För att ta hand om unga med psykisk ohälsa, behöver vi börja i rätt ände, där problemen uppstår – och det är ofta i skolan, skriver debattörerna.

Kommentera

Forskare: Ge lärarna tid att planera

Forskning

Politiska reformer är verkningslösa så länge lärares förutsättningar att planera och efterarbeta sina lektioner inte förbättras. Den slutsatsen drar fyra forskare vid Karlstad universitet.

”Det är inte elitism att ge särskilt begåvade barn det de behöver”

Debatt

Använd inte ordet ”elitskola” för teoretisk spetsutbildning. Det handlar inte om något orättvist, onödigt eller dåligt. Det handlar om en nödvändighet för många av dessa barn, för att de ska kunna må bra i skolan, skriver Riksförbundet för särskild begåvning.

Kommentera

Skolstart: Du vet att du är lärare när…

Lista

Ny termin, nya utmaningar. Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons