Annons
82 procent av lärarna säger att de skulle behöva mer planeringstid till eleverna med extra anpassningar.

NPF: Lärare hinner inte med likvärdig undervisning

Publicerad 9 augusti 2018

Fakta

Enkäten

Enkäten gjordes under maj–juni 2018 och gick ut till 2 500 medlemmar i Lärarnas Riksförbund. Svarsfrekvensen var 41,9 %.

Relaterat

Lärare tvingas anpassa undervisningen efter fler elever med behov av särskilt stöd, stor brist på speciallärare och stödåtgärder som kommer alldeles för sent. Lagen som skulle underlätta för lärarna och elever med behov av särskilt stöd blev det motsatta. Det visar en ny undersökning av Skolvärlden.

Runt tusen lärare på grundskolor och gymnasier runt om i Sverige har svarat på Skolvärldens enkät. Svaren stärker bilden av att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, inte får den hjälp eller det stöd de har rätt till och att lärarna inte har möjlighet att ge dem en likvärdig undervisning.

I juli 2014 ändrades skollagen så att en elev som riskerar att inte uppnå kunskapskraven ska kunna få snabbare stöd i form av extra anpassning i undervisningen. Skolreformen skulle ta bort det långa och krävande administrativa arbetet och ge eleverna hjälp utan att det krävdes formella beslut och upprättade åtgärdsprogram. Men Skolvärdens enkät bekräftar att det i stället blivit mer jobb för lärarna – inte mindre.

”Det känns frustrerande när man sitter kanske två-tre timmar och skriver en anmälan som kommer tillbaka veckan efter för att man skrivit för lite om barnets positiva egenskaper eller hemförhållanden när barnen behöver hjälp här och nu för att fungera (…)”, berättar en lärare.

Trots att lärare gjort bedömningen att elever behöver stöd och anmält till utredning på skolan så är det många som får tillbaka eleverna för att skolledningen inte anser att de anpassat undervisningen tillräckligt. Det innebär att den ordinarie läraren får ta hand om elever som de egentligen bedömt behöver särskilt stöd.

35 procent av de tillfrågade lärarna i Skolvärldens undersökning svarade att skolan lyckas ganska dåligt med undervisningen för de här barnen.

Sven Bölte– Målet måste vara att ingen svarar ja på den här frågan, att alla lärare ser att även de här barnen får en bra skolgång och utbildning, säger Sven Bölte, psykolog och professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet.

I kommentarfälten berättar lärarna med egna ord om orsaken.

”För få speciallärare eller specialpedagoger i förhållande till elever som har olika problematiker/diagnoser”, skriver en lärare.

Flera lärare uttrycker frustration över situationen och säger att den enskilde läraren har svårt att hinna med alla anpassningar som krävs för att klara inkludering.

En annan lärare:

”Anpassningarna knäcker oss lärare. Det är mycket svårare att vara lärare i dag än när jag började 1981 . Den psykiska ohälsan bland eleverna ökar och det är något som vi lärare inte är utbildade för”, säger en lärare.

Att anpassa undervisningen efter barn som behöver särskilt stöd tar inte bara tid av lärarna, det kräver också kunskap som de ofta inte har. Enligt en kartläggning av Karolinska Institutet var det bara en på 20 lärare som ansåg sig ha tillräcklig utbildning för att undervisa barn med NPF-diagnos.

– Jag tror att elevhälsan på många skolor kan bli bättre och involveras mer, men också att skolan – från ledningen och nedåt till alla anställda – måste etablera systematiskt kvalitetsarbete där alla, även personal i matsal och städning, drar åt samma håll för elever med NPF:s behov. Kontinuerlig fortbildning för lärare vad gäller den här problematiken behövs, säger Sven Bölte.

Han tror att det i dag finns en övertro på diagnoser, att många tror att en diagnos löser situationen, medan det behövs konkreta lösningar för konkreta individer i konkreta sammanhang.

– Upp till 15 elever i en klass beräknas inte hänga med i den ordinarie undervisningen. Jag tror att om man från början har en enkel, strukturerad och tydlig undervisning där alla vet exakt vad de ska göra och inte göra och vad förväntningarna och målen är, så hänger även många av de här barnen med, och det är ju egentligen bara bra för alla, säger Sven Bölte.

Två till tre personer i varje klass har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i någon form. Det kan vara adhd, autismspektrumdiagnoser, inlärningssvårigheter, motoriska störningar och språkstörningar.

– Jag tror att skolan måste utvecklas och vara redo att också ta hand om de här barnen, inte skicka dem vidare utanför skolan, säger Sven Bölte.

En tredjedel av lärarna som svarade på Skolvärldens undersökning uppgav att runt 30 procent av eleverna i deras klass eller undervisningsgrupp behöver extra anpassningar. En fjärdedel av lärarna uppgav att var fjärde elev behöver särskilt stöd i samma grupp. Och hela 82 procent av lärarna säger att de skulle behöva mer planeringstid till eleverna med extra anpassningar.

Drygt hälften av lärarna anser inte att alla elever på deras skola får det stöd som de behöver för att nå målen.

– Läraryrket ser inte ut som det gjorde på 70-talet. I dag är det viktigt att lärare kan hålla i klasser med en rad olika personligheter och de behöver fortbildning för att få kunskap inom det här området, säger Sven Bölte.

En orsak till att många elever med NPF inte får den hjälp och stöd de behöver är den stora bristen på special-lärare.

”Behoven överstiger den personal som finns. De som arbetar inom elevhälsan gör ett mycket bra jobb men de räcker inte till”, förklarar en lärare i Skolvärldens undersökning.

Lisbeth Ahlqvist, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, känner igen bilden av för få special-lärare för elever med NPF. Dessutom ser hon ofta att det är svårt att hitta speciallärare och svårt att få dem som arbetar att stanna kvar.

– Det är stor lärarbrist och brist på speciallärare och det här är ett jobb som egentligen gagnas av att det finns en kontinuitet och det är ett bekymmer, säger hon. Det är eleverna med störst behov som drabbas av det här.

Det bekräftas också i undersökningen.

Det är eleverna med störst behov som drabbas av det här

”Vi har ganska stor omsättning av personalen i elevhälsan, då vi har bytt både psykolog och kurator för ofta för att kunna jobba fram en stabil elevhälsogrupp.”, skriver en lärare.

Skolvärldens enkät visar också att det på många skolor finns åtgärdsprogram för elever med NPF, men att det är svårt att genomföra i praktiken.

– Ibland kan jag känna att det kan behövas ett tvålärarsystem, en extra lärare i klassen med pedagogisk kompetens, men då behövs det fler lärare, säger Lisbeth Ahlqvist.

I flera kommentarer i enkäten vittnar lärare om en eller två speciallärare på flera hundra elever.

”På vår skola saknas speciallärare. Vi har en på cirka 400 elever vilket är alldeles för lite”, berättar en lärare. ”Skolan har över 650 elever men endast en special-lärare och en specialpedagog”, säger en annan.

Specialpedagogiska skolmyndigheten har uppmärksammat att det behövs kompetensutveckling för att möta skolornas behov.

– Vi har studiepaket som riktar sig till elevhälsan, men också till skolpersonal som arbetar med elever med NPF, säger Lisbeth Ahlqvist.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

OECD: Inga skolsystem är likvärdiga

Forskning

Ditt postnummer avgör kvaliteten på din utbildning, enligt en ny OECD-rapport. Och Sverige ligger bitvis under genomsnittet.
– Det är ett stort nederlag, säger Svante Tideman på LR.

Annons
Annons
Kurs- och ämnesplaner

Skolverket om förändringsarbetet: ”Lärarnas synpunkter väger tungt”

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket har inlett förarbetet inför kommande revideringar av kurs- och ämnesplanerna. Nu uppmanas lärare att lämna synpunkter på hur kurs- och ämnesplanerna fungerar – och intresset har varit stort.

 

Lärare oroas inför revideringsarbetet: Skolverket måste lyssna på oss

Kurs- och ämnesplaner

Läraren Filippa Mannerheim vill se en förändring inom svenskämnet och har därför lämnat synpunkter på kurs- och ämnesplanerna till Skolverket. Samtidigt oroas hon över att lärarnas anmärkningar inte tas på allvar.

Annons

Kommunen gav 120 lärare utbildning i syv

Syv

Med syftet att öka elevernas studiemotivation har Smedjebackens alla lärare utbildats i studie- och yrkesvägledning.
– Att alla lärare skulle utbildas var skönt att höra, säger studie- och yrkesvägledaren Helena Reichbauer.

Annons
Annons

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Annons

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

”Lärare bör vara objektiva i sin undervisning – i samtliga ämnen”

Debatt

”Om lärare nu skall få vara subjektiva när det gäller politik, vilka områden står på tur?”, frågar sig fyra sverigedemokrater i utbildningsutskottet.

Kommentera

Tydligare trend: Så läser fler till lärare

Lärarutbildning

Allt fler läser den kompletterande pedagogiska utbildningen för att bli lärare. I höst har antalet antagna stigit till nära 800, enligt UHR.

Idrottslärare hinner inte utveckla eleverna

Idrott och hälsa

Relationsbygget mellan lärare och elev är extra viktigt i ett så pass utlämnande ämne som idrott och hälsa. 
Men tidsbrist gör att lärarna i stället måste ägna sig åt bedömning – varje lektion.

Läsning

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.
– Det är viktigt att vi fortsätter fokusera på elever i alla åldersgrupper, säger Ann Boglind, tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg.

”Vi vuxna måste visa barnen att vi också läser”

Läsning

– Jag tror att det är viktigt att vi visar våra barn och elever mer att vi vuxna också läser, säger Sara Persson som arbetar med svenska som andraspråk både i årskurs fyra, fem och sex på två olika skolor i Västervik.

I Sofies bokcirkel hoppar ingen över läxan

Läsning

– Det allra viktigaste för mina elever är läsförståelsen, att de ska ha strategin för att verkligen förstå texten och ta sig igenom den, säger Sofie Palm, 1–7-lärare som arbetar med svenska för årskurs 6 på Aggarpskolan i Svedala.

Diskussioner är en nyckel för att skapa läslust

Läsning

– Målet måste vara att upprätthålla läsintresset hos eleverna även på fritiden. Det skiljer ju så mycket mellan de som läser mycket och de som inte gör det, säger Åsa Söderström, svensklärare i årskurs åtta och nio på Junedalsskolan i Jönköping.

”Tunga, lite svåra ämnen, kan vara bra”

Läsning

– När man väljer rätt bok, läser tillsammans och har boksamtal så blir oftast även den elev som tycker det är svårt intresserad, säger Martin Ahlstedt, lärare i svenska och engelska på Lindholmens tekniska gymnasium.

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Arbetsmiljö

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor. Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.

 

Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons