Annons
SPSM:s Fredrik Malmberg och Jiang Millington, grundare av ”Barn i behov”. Foto: Jonas Fond

Skolans bristande NPF-kunskaper: ”Lämna inte lärarna ensamma”

Publicerad 10 augusti 2018

Relaterat

Elever med NPFhalkar efter på grund av stora brister i skolans kunskaper på området. 
Lösningen ligger i mer resurser och att lärarutbildningen ska ge baskunskaperi ämnet. 
Det menar SPSM:s Fredrik Malmberg och Jiang Millington, grundare av ”Barn i behov”, som vill se krafttag för att höja likvärdigheten. 

 

Skolvärlden mötte sex skolprofiler under årets politikervecka i Visby. I intervjuserien ”På språng med…” diskuterar Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) generaldirektör Fredrik Malmberg och Jiang Millington, grundare av ”Barn i behov” skolans bristande NPF-kunskaper.

Jiang Millington.Jiang Millington är själv förälder till ett barn med NPF och har länge varit aktiv inom föräldranätverket ”Barn i behov”, ett nätverk av föräldrar och andra engagerade vuxna som kämpar för att alla barn ska ha rätt till en schysst skolgång. Men nu har hon sadlat om till politiker och riksdagskandidat för Miljöpartiet. 

– Anledningen är att jag under väldigt många år har kämpat som en galning med att lyfta frågorna så att de syns mer i debatten och tas in i den politiska diskussionen. Jag har lagt ner mycket tid på att politikerna ska ta tag i våra frågor och till slut tänkte jag att jag inte kunde hålla på så här, säger hon.

Hur ser du på skolans roll i att skapa en förändring? 

– Det är ju den största påverkningsfaktorn vad gäller om man hamnar innanför eller utanför i samhället. Fixar du inte grundskolan då är lite loppet kört, säger Jiang Millington.  

Hur kan man arbeta bättre med inkludering i skolan? 

– Åh…det är så mycket som behöver göras på så otroligt många nivåer. Jag tror att på en nivå är det väldigt viktigt att man helt enkelt ändrar perspektivet från att man tänker att vi har barn som går i skolan och sedan har vi andra barn som det är problem med. 

Vad behövs för att lärarna ska få bättre förutsättningar att göra ett bra jobb på det här området? 

– Om man bara skulle få önsketänka och inte tänka på att det är lärarbrist eller brist på skolbyggnader och klassrum, då skulle man så klart vilja ha fler utbildade pedagoger och mindre klasser. Men också mycket större flexibilitet att kunna välja och jobba enskilt, eller i smågrupp, eller i storklass. 

Men om man ska tänka mer realistiskt då? 

– Ska man tänka mer realistisktså är det trots allt såatt huvudmännen och rektor har ett väldigt stort ansvar och en väldigt stor makt att påverka för hur situationen i skolan är. Om man till exempel jobbar med elevhälsan som en mycket mer aktiv del i skolans arbete så tror jag att man skulle kunna förebygga så otroligt mycket. Så man slipper de här brandkårsutryckningarna eller att man slipper ta de här barnen ut från sammanhanget. Man kan göra väldigt mycket om man jobbar mer i team i skolan, säger Jiang Millington.

Hur ser du på att alla lärare ska få mer kunskap om NPF på lärarutbildningen? 

– Just när det gäller NPF så är svårigheterna inom exekutiva funktioner och kognitiva funktionsnedsättningar så pass vanligt. Vi pratar om tio procent av elevgruppen. Det innebär att det de facto är flera stycken i varje klass som har det. 

Just för att mängden elever är så stor tror Jiang Millington att det är viktigt att man har någon slags baskunskap inom området.

– För om man inte förstår så förstår man inte heller vad det är man ska hjälpa till med. Och man kanske då gör feltolkningar av barnens attityder. 

Så alla lärare borde få de här kunskaparna på utbildningen? 

– Det korta svaret är ja. Det lite längre svaret är att jag tycker att det är viktigt. Samtidigt så tror jag att det snarare kanske handlar om en värderingsförskjutning. Vi måste gå från det här och tänka att vi har elever som vill vara i skolan och de är bra och sedan har vi andra elever som är vid sidan av, och som man ska skicka iväg på särlösningar eller som någon annan ska ta hand om, säger hon.

– Den skiftningen måste till. För jag tror att man kan göra ganska mycket där bara genom att tänka om. Att vi har de eleverna vi har och det är ganska fantastiskt att de är olika. Men det förutsätter självklart att lärarna får möjlighet att vara de lärare som de kan vara. Man kan inte vara ensam med 30 elever, det fattar vem som helst.

Fredrik Malmberg.I samma avsnitt av intervjuserien deltar även Fredrik Malmberg från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). I fjol utsågs han till ny generaldirektör för skolmyndigheten – efter att tidigare ha arbetat för Barnombudsmannen och Rädda Barnen.

Vilken är den viktigaste skolpolitiska frågan inför valet?

– Det är att alla elever kan nå sina mål i skolan, det är det absolut viktigaste. Vi ser i dag en situation där barn och elever inte går ut skolan med godkända betyg. Dels är det svårt för de barnen redan här och nu, men det skapar också dåliga möjligheter för de här barnen och eleverna i framtiden, säger Fredrik Malmberg.

Vad är det som brister i likvärdigheten i det svenska skolsystemet just nu? 

– Vi har precis (läs; i början av juli) lanserat en rapport som heter ”Villkor i utbildningen” och då kan vi se att det finns väldigt stora brister för många barn och elever med funktionsnedsättningar, och att många av dem får svårare förutsättningar att klara sin skolgång. Det handlar om stora skillnader mellan skolhuvudmän och mellan skolor, säger Fredrik Malmberg.

– Det man behöver göra är att fundera över hur det ser ut för varje elev och också se till hur man jobbar systematiskt på varje skola för att få den här tillgängliga lärarmiljön. 

Hur kan frågan tas vidare för att det ska bli en förändring tror du? 

– Väldigt mycket fokus är på skolan, och alla är överens om att det är viktigt med skolor där elever är trygga och når sina kunskapsmål. Det görs en hel del reformer som man hoppas ska ha effekt om tio år ungefär. Men jag är bekymrad över hur det ser ut för barn och unga i dag, och de kommande tio åren blir väldigt tuffa med lärartapp bland annat, säger han och fortsätter: 

– Vi behöver fundera mycket mer från skolmyndigheternas sida hur vi kan vända skolpyramiden, så att du har eleverna i fokus men också lärarna och elevhälsopersonal som ska göra den här förändringen möjlig. Hur ger vi dem rätt förutsättningar att klara sin uppgift? Där behöver skolmyndigheter bli mycket vassare. 

Fredrik Malmberg tror exempelvis att man runt om i landet behöver jobba med så kallade skolutvecklingskontor.

– Det är där vi skolmyndigheter tillsammans kommer närmare huvudmännen och ger stöd för att klara uppdraget. Säg att Skolinspektionen ser brister i hur man jobbar med en tillgänglig lärmiljö, då vore det ju helt naturligt att kunna haka på det stöd vi har. SPSM har nämligen verktyg och vi vet vad man behöver göra. Vi behöver haka mer in i varandra så att det blir tydligt. 

Hur kan man ge lärarna bättre förutsättningar att bedriva en likvärdig undervisning? 

– Det finns mycket vi behöver göra. En del som jag tror är otroligt viktig är att lärare får med sig rätt verktyg från början, och då pratar vi om lärarutbildningen. Det behöver ingå kunskap om funktionsnedsättningar och hur man ska jobba med extra anpassningar mycket mer än vad det görs nu. 

Sedan krävs det att man får fortbildning och att man får det här och nu, menar Fredrik Malmberg. 

– Samt att huvudmännen inte lämnar läraren ensam i den här situationen. För då blir det lätt så att man hamnar i att kanske se varje elev som en individ där man ser problem, i stället för att fundera över vad man har gjort för att skapa en tillgänglig lärmiljö på den här skolan. 

– Hur har vi tänkt kring lokalerna? Hur har vi tänkt kring det pedagogiska upplägget och det sociala samspelet? Jobbar man med alla de här delarna så kommer man att se att mycket är strukturfrågor som man behöver ta hand om. 

Du är inne på att förändra lärarutbildningen. Rent konkret, vad tycker du att lärarna får lära sig? 

– Nu kom det in i speciallärar- och specialpedagogutbildningen att man ska få mer kunskap kring NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). Det tror jag att man också självklart måste ha som en del i lärarutbildningen. Då får man med sig helt andra förutsättningar att tidigt upptäcka och se barn i behov av stöd. 

– Det låter på politikerna som att de tycker att det är en viktig fråga. Så det finns en chans att det i förlängningen kan komma. Men jag vill betona att det redan i dag finns stöd och råd att få från oss på SPSM. 

Intervjuerna med Fredrik Malmberg och Jiang Millington gjordes den 3 juli i Visby. Här kan du se och höra vad de andra skolprofilerna svarar i ”På språng”-intervjuerna.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Annons
Annons

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera
Annons

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Annons
Annons

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

Annons

Tydligare trend: Så läser fler till lärare

Lärarutbildning

Allt fler läser den kompletterande pedagogiska utbildningen för att bli lärare. I höst har antalet antagna stigit till nära 800, enligt UHR.

Idrottslärare hinner inte utveckla eleverna

Idrott och hälsa

Relationsbygget mellan lärare och elev är extra viktigt i ett så pass utlämnande ämne som idrott och hälsa. 
Men tidsbrist gör att lärarna i stället måste ägna sig åt bedömning – varje lektion.

Läsning

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.
– Det är viktigt att vi fortsätter fokusera på elever i alla åldersgrupper, säger Ann Boglind, tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg.

”Vi vuxna måste visa barnen att vi också läser”

Läsning

– Jag tror att det är viktigt att vi visar våra barn och elever mer att vi vuxna också läser, säger Sara Persson som arbetar med svenska som andraspråk både i årskurs fyra, fem och sex på två olika skolor i Västervik.

I Sofies bokcirkel hoppar ingen över läxan

Läsning

– Det allra viktigaste för mina elever är läsförståelsen, att de ska ha strategin för att verkligen förstå texten och ta sig igenom den, säger Sofie Palm, 1–7-lärare som arbetar med svenska för årskurs 6 på Aggarpskolan i Svedala.

Diskussioner är en nyckel för att skapa läslust

Läsning

– Målet måste vara att upprätthålla läsintresset hos eleverna även på fritiden. Det skiljer ju så mycket mellan de som läser mycket och de som inte gör det, säger Åsa Söderström, svensklärare i årskurs åtta och nio på Junedalsskolan i Jönköping.

”Tunga, lite svåra ämnen, kan vara bra”

Läsning

– När man väljer rätt bok, läser tillsammans och har boksamtal så blir oftast även den elev som tycker det är svårt intresserad, säger Martin Ahlstedt, lärare i svenska och engelska på Lindholmens tekniska gymnasium.

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Arbetsmiljö

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor. Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.

 

Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons