Annons
Agnieszka Fransson, 63, är idrottslärare på Vänerparkens skola i Vänersborg. Foto: Kent Eng

Nyanställda lärare får högre lön än äldre

Publicerad 23 april 2018

Fakta

Så stora är skillnaderna

Lärare som anställdes i Lund, Huddinge och Sundbyberg under 2017 fick i genomsnitt nästan 4 000 kronor mer i månadslön än kollegerna som slutade året innan, visar Skolvärldens granskning.

  • Totalt antal lärare i undersökningen: 614 st
  • 272 lärare slutade under 2016
  • 342 lärare anställdes under 2017          

TOTALT

Lärare som slutade

  • Snittålder: 42 år
  • Anställningsår i snitt: 9 år
  • Snittlön: 33 190 kronor

Lärare som anställdes:

  • Snittålder: 46 år
  • Snittlön: 37 057 kronor

Löneskillnad: 3 867 kronor.

GRUNDSKOLAN

Lärare som slutade

  • Snittålder: 45 år
  • Anställningsår i snitt: 9 år
  • Snittlön: 32 944 kronor

Lärare som anställdes:

  • Snittålder: 42 år
  • Snittlön: 36 950 kronor

Löneskillnad: 4 006 kronor

GYMNASIET

Lärare som slutade

  • Snittålder: 49 år
  • Anställningsår i snitt: 9 år
  • Snittlön: 34 335 kronor

Lärare som anställdes:

  • Snittålder: 45 år
  • Snittlön: 37 618 kronor

Löneskillnad: 3 313 kronor

I undersökningen ingår lärare födda 1952 eller senare, tillsvidareanställda i Huddinge, Lund och Sundbyberg (grund- och gymnasieskola), som inte omfattades av lärarlönelyftet eller karriärlärarreformen och som slutade sin anställning under 2016 eller påbörjade anställning under 2017. I undersökningen ingår inte lärare anställda vid elevhälsa, särskola, SFI, grund- och gymnaseivux, global enhet eller liknande.

    Relaterat

    Äldre lärare som säger upp sig ersätts av yngre kollegor som trots att de har mindre erfarenhet får högre lön. Ofta kan det skilja flera tusen kronor i månadslön mellan lärare som slutar och lärare som nyanställs. Det visar Skolvärldens granskning av drygt 600 lärares löner.

    Agnieszka Fransson, 63, arbetar som idrottslärare på Vänerparkens skola, en högstadieskola som ligger i de centrala delarna av Vänersborg. Hon har varit anställd i Vänersborgs kommun sedan 1983 och har inga planer på att byta arbetsgivare.

    – Nej, jag trivs bra med mina kollegor, elever och skolan och känner mig bekväm i min roll. En bekväm och trygg lärare gör att eleverna också känner sig trygga. Jag har arbetat så länge på skolan att det bland mina elever numera till och med finns barn till elever som jag tidigare har haft, vilket är roligt.

    – För att höja sin lön är det en del lärare som säger upp sig och flyttar till skolor i bland annat Trollhättan som ligger tio kilometer härifrån. Efter ett tag kommer de tillbaka om lönen de erbjuds är den rätta. Men så har jag aldrig gjort.

    Agnieszka Fransson berättar att hon tjänar 36 280 kronor i månaden.

    – Jag är i dag ensam idrottslärare på skolan. Dessutom är jag klassföreståndare, tar emot studenter som läser till idrottslärare och praoelever från gymnasiet, organiserar idrottsdagar och volleybollturningar mellan elever och lärare och en massa annat som ligger utanför den direkta undervisningen. Jag tar till och med hem och tvättar västarna som vi använder på idrotten. Att då veta att nyanställda lärare kan gå in på betydligt högre lön än vad jag och många andra som har jobbat här länge har, känns inte rätt.

    Agnieszka Fransson säger att hon blev chockad när det blev klart hur lärarlönelyftet skulle fördelas bland lärarna på hennes skola.

    – Jag fick inget, vilket gjorde mig fruktansvärt ledsen. Jag grät. Att jag aldrig har varit sjukskriven, är trogen min skola som en hund och sliter hårt, har alltså ingen betydelse. Det blev inte bättre av att några av dem som fick del av pengarna bara har arbetat här i några få år.

    – Jag känner mig helt enkelt lurad och det gör nog även många andra som inte heller fick del av lärarlönelyftet. Min man säger att jag får skylla mig själv som inte flyttar runt bland skolor. Men det vill jag inte göra. Om barnen vet att de har mig under de tre år som de går på högstadiet känner de sig trygga, vilket jag tror är mycket viktigt.

    Flera äldre lärare som Skolvärlden pratat med vittnar om hur de halkar efter lönemässigt.

    – Vi som arbetat länge prioriteras inte. Vi känner oss inte uppskattade. Det handlar inte om att ledningen ska komma med blommor och diplom, utan om att vår erfarenhet borde synas i lönekuvertet, säger Agnieszka Fransson.

    Varför gör den inte det?

    – Rektorerna tar oss för givna. De vet att risken är liten att vi byter skola.

    Det huvudsakliga syftet, bättre löneutveckling och tydligare karriärutveckling, har uppfyllts.

    Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, säger att syftet med det så kallade lärarlönelyftet är att förbättra lärarnas löner och få igång en bättre löneutveckling.

    –  Så att lärarna får betalt för det ansvar som de tar på sig och de arbetsuppgifter som de utför.

    SCB:s siffror visar lärarnas genomsnittliga månadslön 2016 inom kommunal sektor efter ålder och skolyrke.

    Har karriärlärarsatsningen, till exempel förstelärarsystemet och lärarlönelyftet, varit en framgång?

    – Det huvudsakliga syftet, bättre löneutveckling och tydligare karriärutveckling, har uppfyllts. Men det har tagits emot olika väl på skolor och bland lärare. Många är väldigt vana vid den hoppressade lönestruktur som vi har haft och som har lett till att lönerna för lärare har halkat efter under alldeles för lång tid.

    Finns det inte en risk för att de lärare som inte byter arbetsgivare ofta, och inte får del av karriärtjänsterna eller lärarlönelyftet, blir de stora förlorare?

    – Med dessa reformer har staten inte tagit över ansvaret för vare sig lönesättning eller lönebildning. Det är viktigt att man får till en transparent lönestruktur som är förutsägbar och att de som gör ett jobb på skolan, som bidrar till skolutvecklingen och tar ett större ansvar, ser att det både uppmärksammas och att det ger en extra peng i lönekuvertet, och inte bara till dem som flyttar runt. 

    – Som arbetsgivare är det kanske bättre att belöna de som är kvar och jobbar, för att på det sättet behålla dem, i stället för att tvinga iväg dem.

    Det lär åtminstone vara billigare. Stina Fogel, HR-utvecklare på Norrköpings kommun, har på Skolvärldens uppdrag beräknat vad det kan kosta att anställa en ny lärare.

    – Det är en ganska grov beräkning, men den ger en bild av vilka kostnader det handlar om, säger Stina Fogel.

    I vårt räkneexempel har vi utgått ifrån en rekrytering av en legitimerad lärare med tre års yrkeserfarenhet och en lön på 32 000 kronor i månaden.

    Trots att ingen extern konsult anlitas, utan kommunen svarar själv för hela rekryteringen, hamnar kostnaden på cirka 234 000 kronor.

    – Kostnaden kan självklart variera beroende på den aktuella medarbetaren och vilken typ av introduktion som krävs. Det tar dock i allmänhet ganska lång tid innan en nyanställd är i full produktion jämfört med en mer erfaren medarbetare. Till det ska läggas risken för felrekryteringar, säger Stina Fogel.

    Lärare som har arbetat länge på samma skola tjänar ofta sämre än de som nyligen börjat där.

    För att få en bild av i vilken utsträckning kommunerna lönemässigt satsar på att behålla redan anställda lärare i stället för att rekrytera nya, har Skolvärlden undersökt lönerna för de tillsvidareanställda lärare som slutade sina anställningar i Sundbybergs, Lunds och Huddinge kommuner 2016 jämfört med dem som anställdes under 2017, med undantag för förstelärare, lektorer och lärare som fått del av det så kallade lärarlönelyftet.

    • Totalt ingår 614 lärare i undersökningen.
    • De som slutade 2016 var i genomsnitt 46 år gamla, hade varit anställda i nio år och tjänade 33 190 kronor i månaden.
    • Trots att de som anställdes under 2017 var något yngre än de som slutade året innan, fick de i genomsnitt 3 867 kronor mer i månadslön.
    • Störst är skillnaden bland gymnasielärare, både när det gäller ålder och lön.
    • I undersökningen har vi inte tagit hänsyn till ämneskombinationer eller liknande.

    – Lärare som har arbetat länge på samma skola tjänar ofta sämre än de som nyligen börjat där. Det är helt enkelt svårt att få upp sin lön om man är kvar på samma ställe under lång tid. Jag tycker att man i högre utsträckning bör premiera erfarenhet, ansvarstagande och kontinuitet, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

    – I tider av lärarbrist går det ganska enkelt att få upp lönen genom att byta huvudman. Vinnare i ett sådant system är de lärare som har möjlighet att flytta eller som bor så att de har många arbetsgivare att välja på inom rimligt pendlingsavstånd. I dag kan det gå att få upp sin lön med upp till 8 000 kronor i månaden bara genom att byta kommun eller göra en så kallad löneloop.

    Vad är det?

    – En löneloop är när man successivt höjer sin lön genom att flytta fram och tillbaka mellan arbetsgivare. Det är en helt onödig flyttkarusell som dessutom inte är bra för vare sig lärarna, eleverna eller skolan. Det är både bättre och billigare om arbetsgivarna från början erbjuder rimliga löneökningar. Då behöver ingen flytta runt.

    Det är väl inte konstigt att man vill byta jobb ibland?

    – Nej, verkligen inte. Det kan till och med vara bra. Problemet är när lärare som egentligen inte vill byta skola tvingas göra det för få upp sin lön. Förlorarna är de som inte kan eller vill flytta. Det är i dag alldeles för många lärare som har alldeles för låga löner. Erfarenhet och kontinuitet behöver premieras.

    Eva Berglöf, tf HR-chef på barn- och utbildningsförvaltningen i Huddinge kommun bekräftar att det är dyrare att rekrytera ny personal.

    – Så är det, och så tror jag att det är i de flesta kommuner. Lärarna har haft en bra löneutveckling under senare år, arbetsmarknaden har varit deras.

    Varför höjer man inte lönerna så att lärarna arbetar kvar?

    – För att kunna svara på det måste jag veta varför de slutar och det vet inte jag. Det kan ju vara så att man vill få nya influenser och röra på sig. En viss rörlighet är bra. Vi har också en viss lönestruktur som vi försöker hålla.

    Samtidigt som lärarlönerna började stiga, vek min kurva av.

    En som har arbetat länge hos samma arbetsgivare är Lars Gottfriedz, 65, musiklärare sedan 40 år tillbaka varav de senaste 15 åren i Täby norr om Stockholm.

    – Jag tjänar i dag 35 000 kronor i månaden. Fram till för fem eller sex år sedan följde min lön ganska väl löneutvecklingen för lärare i Stockholmsområdet. Men plötsligt hände något. Samtidigt som lärarlönerna började stiga, vek min kurva av.

    Lars Gottfriedz.– Och det gäller inte bara för mig. Jag är LR:s kommunombud i Täby och har ganska noga gått igenom lärarnas –  de som är LR-medlemmar –  löner i kommunen. En tydlig tendens är att lärare som är födda på 1950-talet har en sämre löneutveckling än övriga lärare, det gäller även lärarlönelyftet.

    Varför är det så?

    – Det är inte lika enkelt att svara på. Jag tror att en förklaring är att vi äldre lärare är lite mer autonoma än yngre, vilket man inte gillar från ledningens sida. Vi har sett idéer komma och gå och håller oss kanske lite ljumma till nya trender, vilket jag tror kan straffa oss.

    – Många av oss gör ett bra jobb, men skrävlar inte om det och är ganska dåliga på att ta för sig vid lönesamtalet. Men den viktigaste förklaringen är nog att vi i mindre utsträckning än yngre är benägna att röra på oss och byta skola.

    Lars Gottfriedz säger att det inte är ovanligt att nyanställda lärare i Täby med ett eller ett par års erfarenhet erbjuds 38 000–39 000 kronor i lön.

    – Samtidigt tjänar många erfarna lärare betydligt mindre. Jag tror att det skulle bli ett jäkla liv om man skulle glömma lönelistan på bordet i personalrummet. Visserligen känner nog de allra flesta till löneskillnaderna i allmänna ordalag men skulle de få se dem svart på vitt tror jag att det är många som skulle bli ordentligt upprörda.

    Vilka är de största förlorarna?

    – Bland LR-medlemmar i Täby är det kvinnor som är födda på 1950-talet. Häromåret var det till exempel en kvinnlig lärare som gick i pension efter att i nästan hela sitt yrkesliv ha arbetat på Täbys skolor. Det var en lärare som inte var särskilt aktiv i utvecklingsgrupper eller på möten, men som lojalt gjorde sitt jobb i det tysta. Precis före pensionen kom hon upp i 30 000 kronor i lön. Det var genant.

    Det är tokigt att jag ska behöva byta skola för att få upp lönen.

    Charlotte, som vill vara anonym och egentligen heter något annat, har arbetat som lärare i matematik och fysik i tio år på samma skola.

    – Jag har inte fått del av lärarlönelyftet och tjänar 33 500 kronor i månaden. Det är cirka 1 500 lägre än den kommunala medianlönen för lärare i min åldersgrupp, men ändå bättre än vad en del av mina kollegor har. De har haft en ännu sämre löneutveckling.

    – Nyligen anställdes en ny fysiklärare på skolan. Hen, som har ett års erfarenhet av att arbeta som lärare, fick en lön på 33 000 kronor. Det känns som ett hån mot oss andra fysiklärare. Flera av oss tjänar mellan 31 500 och 33 500 kronor i månaden. Likadant var det under min föräldraledighet. Då togs det in en obehörig vikarie på min tjänst. Hen fick 300 kronor mer i lön än vad jag då hade. Att vikarien privat var kompis med rektorn hade säkert en viss betydelse.

    Vad ska man göra?

    – Problemet är inte dagens ingångslöner, utan löneutvecklingen för lärare som inte vill byta arbetsgivare med jämna mellanrum. Jag trivs på min arbetsplats och tycker att det är tokigt att jag ska behöva byta skola för att få upp lönen. I dag utnyttjar arbetsgivarna att många lärare trots allt trivs på jobbet och inte vill flytta.

    – Dagens individuella lönesättning är både subjektiv och orättvis. Jag tycker att man ska utgå ifrån att de allra flesta lärare gör sitt jobb och blir bättre för varje år de arbetar. Växande erfarenhet bör synas i lönekuvertet. Därutöver kan man ha en extra pott för de lärare som är exceptionellt duktiga eller har ett övergripande ansvar.

    De frågade hur viktig lönen är för mig. Avgörande, svarade jag.

    När Timothy Bergfalk i höstas började arbeta som lärare i samhällskunskap och engelska på Vägga gymnasieskola i Karlshamn fick han högre lön än flera av sina mer erfarna kollegor.

    – Det är mitt första lärarjobb. Jag tog min lärarexamen i Uppsala 2015 och läste därefter in en masterexamen i statsvetenskap. När jag var klar med den 2017 funderade jag på att antingen doktorera i statsvetenskap eller arbeta i Bryssel, där jag gjorde min praktik.

    – Men så fick min fru arbete i Karlshamn och då bestämde vi oss för att flytta hit. Jag tyckte också att det skulle vara kul att testa jobbet som lärare.

    Vid löneförhandlingen begärde, och fick, Timothy Bergfalk en lön på 34 000 kronor i månaden, vilket är mer än vad flera betydligt mer erfarna lärare på skolan har.

    – På anställningsintervjun visade jag mitt cv och sa att det här är lite av ”one time offer” för er. Jag har bland annat arbetat som forskningsassistent och samlat på mig erfarenheter som eleverna kan ha nytta av. Precis vad vi behöver, svarade de.

    Var det därför de sa ja till ditt löneanspråk?

    – Jag tror att var en orsak. De frågade hur viktig lönen är för mig. Avgörande, svarade jag. För att få upp sin lön tror jag att det är viktigt, förutom att ha en  ämneskombination som det är brist på, vilket jag dock inte har, att samla på sig erfarenheter som arbetsgivaren verkligen behöver. 

    Facebook-kommentarer

    MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
    Nya avtalet

    Läraravtalet klart: ”Nu är det upp till bevis”

    Läraravtalet

    Efter förhandlingar som dragit ut på tiden flera månader har SKL och facken nu skrivit på ett nytt avtal för lärare och studie- och yrkesvägledare.
    – Avtalet ger goda möjligheter för kommunerna att ta tag i arbetsmiljön. Nu är det upp till bevis, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

    Annons
    Annons

    Hoppfullhet och misstro efter nya läraravtalet

    Läraravtalet

    Det nya läraravtalet har mötts av blandade reaktioner i skolsverige. Skoldebattören Åsa Plesnerär en av många som är kritisk till avsaknaden av regler i avtalet. 
    – Skolan behöver mer tvingande regler i arbetsmiljöfrågorna, säger hon.

    Annons

    4 förslag: Så ska läraryrket bli mer attraktivt igen

    Arbetsmiljö

    Lärarbristen väntas växa de kommande åren och samtidigt funderar många lärare på att lämna yrket. Sten Hagberg, distriktsordförande för LR i Halland, har listat fyra konkreta förslag som snabbt skulle kunna vända den negativa trenden.

    Annons
    Annons

    Nu kliver Naturhistoriska riksmuseet in i klassrummet

    Satsning

    Filmade föreläsningar och interaktiva quiz. Nu utvecklar Naturhistoriska riksmuseet sin pedagogiska satsning fär att nå ut till Sveriges alla klassrum.
    – Det känns roligt att kunna bidra med bra faktabaserat material, säger Sara Schesny, museipedagog. 

    Annons

    Nicklas Mörk: Det är dags att slakta några heliga kor

    Blogg

    Skolvärldens nya bloggare Nicklas Mörk vill att lärare utmanar sina tankar om vad skola måste innehålla: ”Vad skulle exempelvis hända om inte alla elever hade ett utvecklingssamtal varje år? Eller om inte veckobrev eller pseudoämnet “elevens val” fanns? Eller om USK:en återinfördes?”

    Världsmästarens teknik hjälper eleverna att minnas bättre

    Undervisningsmetoder

    Vill du hjälpa dina elever att minnas saker bättre? Flerfaldige minnesmästaren Jonas von Essen, som studerar till lärare, delar med sig av sina bästa tips på hur man skaffar ett minne i världsklass.

    Tvingas till fjärrundervisning för att lösa lärarbristen

    Moderna språk

    Beslutet om stadieindelad timplan skapar problem i glesbygden. I Sala har man fjärrundervisning av moderna språk för att kunna erbjuda undervisning i ämnet.
    – Beslutet ställer till det för skolorna ute på landet, Åsa Eriksson, LR-ombud i Sala. 

    Obligatorisk syv på schemat lyfter gymnasiet i Finland

    SYV

    Var tredje elev i Sverige tar inte examen från gymnasiet. I Finland har man inte alls samma problem. Där står eleverna väl rustade inför valet till gymnasiet och högskolan.

    ”Svensk syv måste kämpa för att få lektionstid”

    Syv

    Många svenska elever får inte den studie- och yrkesvägledning som de har rätt till enligt skollagen. Det visar flera utvärderingar och granskningar som har gjorts de senaste åren.

    Skolexperten: Så ska tilliten till lärare öka

    Lärarprofessionen

    Det krävs en ökad tillit till lärarna för att styrningen av skolan ska bli mer lyckosam. Det menar Elisabet Nihlfors som är professor i pedagogik vid Uppsala universitet.

    Tvådelat stöd – här halkar inga elever efter

    Tidigt stöd

    På Västangårds skola i Umeå är det redan från förskoleklass fullt fokus på att inga elever ska hamna på efterkälken. En specialpedagog, en speciallärare och en lågstadielärare gör det möjligt att agera snabbt. 
    – Vi har en kort väg från behov till handling, säger läraren Anette Stenmark.

    Professorn: Erfarna lärare är nyckeln till tidigt lässtöd

    Tidigt stöd

    Det är avgörande att tidigt fånga upp de elever som inte hänger med i läsinlärningen. Nyckeln är erfarna lärare.

    Uppsägningar när lärare fråntas lönelyft

    Löner

    Lärare som nu blir av med det statliga lönelyftet mår dåligt och säger upp sig.
    – Vi har varnat för de här reaktionerna, men kommunen har inte lyssnat, säger LR:s lokala ombud.

    Efter valet: Nu växer SD:s makt över skolorna

    Val 2018

    En konsekvens av söndagens val är att Sverigedemokraternas inflytande över skolan ökar i en rad kommuner. De flesta av dem dras med svaga skolresultat.

    Granskning: Friskolornas vinster

    Friskolorna tjänar miljarder – lärarna förlorar miljoner

    Granskning

    De senaste fyra åren har Sveriges fyra största friskolekoncerner gått med mer än tre miljarder kronor i vinst.
    Men lärarna på flera av skolorna har betydligt lägre lön än många av sina kollegor.

    Facket: ”Det är en kränkning mot professionen”

    Friskolor

    Taylorismen är på väg att ta över delar av den svenska skolan. Det säger Andrés Jerez som är LR:s koncernombud inom Academedia.
    – Man klockar, räknar minuter och elever för att få ut så mycket pengar som möjligt.

    Det betyder nya lagen om överlämning mellan skolor

    Skollagen

    Ny lag ändrar vem som avgör vilka uppgifter som lämnas över mellan verksamheter när elever byter skola.

    ”Svensklärarna ska äga kanonfrågan”

    Replik

    ”Ett problem som vi ser det är att det är så många som vill använda kanonfrågan för egna syften”, skriver Nils Larsson, ordförande i Svensklärarföreningen, i en debattartikel.

    Kommentera

    Nytt beslut: Facklig seger för lärarnas arbetsmiljö

    Arbetsmiljö

    Lärarfacken larmade Arbetsmiljöverket om stora arbetsmiljöbrister för lärarna i Skövde. Nu har myndigheten skärpt kraven på kommunen.

    Omfattande satsning för att arbeta språkutvecklande

    Språkutveckling

    Högläsning, textsamtal och regelbundna utvärderingar. Det är några av Backaskolans metoder för att jobba mer språkutvecklande.
    – Eleverna blev inspirerade direkt, säger skolbibliotekarien Monika Staub Halling. 

    OECD: Svenska lärare tillbringar fler timmar i skolan än snittet

    Arbetstid

    Svenska grundskole- och gymnasielärares totala årsarbetstid i skolan är över OECD-snittet. Det visar en ny rapport från OECD.

    ”Skolan behöver inte mer kunskap om NPF”

    NPF

    ”Fokus borde snarare ligga på att skapa en förståelse för olika och annorlunda.” Alexander Skytte bloggar om npf.

    Val 2018

    Så ska LR lyckas lyfta skolfrågorna efter valet

    Val 2018

    Det politiska läget är fortsatt osäkert efter riksdagsvalet. Hur påverkar det preliminära valresultatet Lärarnas Riksförbunds fortsatta arbete med skolfrågorna efter valet?

     

    Valet 2018 – vad händer med skolan nu?

    Val 2018

    Valet är över och nu väntar en hektisk valprocess. Men när kan skolan eventuellt märka av några förändringar?

    Så skulle arbetsmiljön bli bättre och stressen minska i skolan

    Debatt

    Skolans arbetsmiljö måste formas efter interaktionen mellan elev/elev och lärare/elev – då kan lärarna lägga mer fokus på att skapa en bra undervisning, skriver läraren Ola Frykman.

    Kommentera

    LR: Vuxenutbildning på entreprenad måste bort

    Komvux

    Lärarnas Riksförbund är kritiska till hur komvux sköts runtom i landet.
    – Vi får ta hand om mycket annat än det som är tanken, säger komvuxläraren Elisabet Tillander.

    Lokala fackföreningar eldar på för nytt avtal

    Nytt läraravtal

    Lokala fackliga föreningar jobbar för att snabba på arbetet med ett nytt läraravtal, samtidigt som de slåss med egna utmaningar.

    Debatt

    ”Högern står inte på elevernas sida”

    Debatt

    ”Det är dina mål och ambitioner som ska avgöra hur långt du kommer, inte dina föräldrars utbildningsbakgrund”, skriver Philip Botström, förbundsordförande SSU, i en debattartikel.

    Kommentera

    ”Demokrati är inte något att ta för givet”

    Debatt

    ”Vi måste alla engagera oss i demokratin – samtala med människor som inte tycker exakt lika, lyssna på andras argument, aktivt söka efter fakta ur flera perspektiv, vara källkritiska och använda våra röster”, skriver Sarah Scheller, generalsekreterare för Raoul Wallenberg Academy, i en debattartikel. 

    Kommentera

    Förslag: Mindre undervisningstid ska locka lärare till utsatta skolor

    Arbetsmiljö

    Miljöpartiet föreslår en timme mindre undervisningstid varje dag för lärare i utsatta skolor. Förslaget är tänkt att skapa en mer attraktiv skola och locka fler lärare.

    Stor skoldebatt: Så vill partierna lösa lärarbristen

    Val 2018

    Den rådande lärarbristen i Sverige väntas växa de kommande åren. Riksdagspartierna samlades för att diskutera vad som krävs för att hejda situationen och samtidigt höja statusen för läraryrket.

    ”Fel när normkritiken blir enda norm”

    Debatt

    Det är problematiskt när normkritiken blir den allenarådande ideologin i skolan. Det skriver gymnasieläraren José Godoy i en debattartikel.

    Kommentera

    Lärare säger nej till vinster i skolan

    Undersökning

    En ny undersökning visar att lärare är ännu mer kritiska till vinstuttag i skolan än allmänheten i stort.

    Riksrevisionen granskar Skolverkets hantering av nationella proven

    Nationella prov

    Nu granskar Riksrevisionen Skolverkets hantering av de nationella proven.
    – Vi välkomnar granskningen, säger Anders Boman, Skolverket.

    (M)iljonsatsning ska ge fler lärarassistenter i utsatta områden

    Lärarassistenter

    Moderaterna vill lägga 700 miljoner kronor om året på att anställa fler lärarassistenter i utsatta områden, vilket skulle innebära att 1 750 lärarassistenter kan anställas.

    Så blir praon likvärdig i Malmö

    Syv

    Nu är prao obligatoriskt igen på högstadiet.
    I Malmö tar man fram prao-platserna centralt för att öka likvärdigheten.

    Små grupper är ett måste för elever som behöver stöd

    Debatt

    ”Om skolans personal ska känna att de orkar och kan stå för det arbete de gör, behöver beslutsfattarna börja lyssna på professionen och vårdnadshavare”, skriver debattörerna.

    Kommentera

    Åsa Fahlén: ”Ska SKL vara huvudman får de skärpa sig”

    Avtalsrörelsen

    LR:s ordförande Åsa Fahlén hoppas pratet om SKL:s turordningsregler är ett avslutat kapitel i avtalsförhandlingarna.
    – Nu vill vi prata om det som är viktigt: Arbetsmiljön, arbetsbelastningen och lönerna, säger hon.

    Nya nationella målsättningar för skolan

    Nya beslut

    Nationella målsättningar för höjda resultat och ökat fokus på rektors ansvar för studiero och trygghet. Det är två nya beslut regeringen fattar utifrån skolkommissionens förslag.
    – Det är viktigt att se kommissionens samlade förslag som en helhet, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

    #Hurvetdudet? uppmanar elever till kritiskt tänkande i valtider

    Källkritik

    Kampanjen #hurvetdudet? understryker vikten av en vetenskaplig grund bakom politiska förslag och samlar skolmaterial om källkritik.
    – Det är viktigt att skolan ska vila på vetenskaplig grund, så det här passar ju som hand i handske, säger läraren Björn Carlson.

    Utbildningsministern: Inget ämne är oviktigt

    Debatt

    Slöjdämnet har i debatten utmålats som onödigt och mossigt. Nu svarar utbildningsminister Gustav Fridolin som menar att det är dags för slöjden att stå upp för sitt eget värde:
    ”En hel del av det som alltid varit slöjdämnets kärna är viktigare än någonsin”

    Kommentera

    Förslag med lärarassistenter sågas: ”Ingen quickfix”

    Lärarassistenter

    Både Socialdemokraterna och Liberalerna går till val på fler lärarassistenter i skolan. Skolledaren Johan Hallberg kritiserar partisatsningarna och menar att de dålig koll på vad lärarna egentligen behöver. 
    – Man tror att man kan lösa problemet med assistenter bara tyvärr, säger han.

    Ohållbart läraryrke: ”Något måste tas bort”

    Arbetsmiljö

    Läraryrket är för tungt för att vara ett yrke som är hållbart i längden, säger skoldebattören Åsa Plesner.
     – Lärare måste börja säga ifrån och vara öppna med när arbetsuppgifterna inte är genomförbara.

    Så ska skolan fungera bättre för elever med adhd

    Adhd

    Svensk skola har stora problem med att ge en likvärdig undervisning. En ny rapport från Specialpedagogiska skolmyndigheten visar hur skolan ska fungera bättre för elever med adhd.

    10 förslag: Så kan skolvalet integrera istället för att segregera

    Ny rapport

    Med ett bättre upplägg skulle det fria skolvalet kunna bidra till integrationen istället för tvärtom, menar forskare vid Stockholms universitet.

    Skolvärlden nominerad till Publishingpriset

    Nominering

    Skolvärlden är nominerad till det prestigefyllda Publishingpriset 2018 i kategorin tidningswebbplatser.
    – Fler och fler upptäcker Skolvärldens nyhetssajt och det är vi så klart glada för, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

    Fem sätt att minska psykisk ohälsa i skolan

    Debatt

    För att ta hand om unga med psykisk ohälsa, behöver vi börja i rätt ände, där problemen uppstår – och det är ofta i skolan, skriver debattörerna.

    Kommentera

    Forskare: Ge lärarna tid att planera

    Forskning

    Politiska reformer är verkningslösa så länge lärares förutsättningar att planera och efterarbeta sina lektioner inte förbättras. Den slutsatsen drar fyra forskare vid Karlstad universitet.

    ”Det är inte elitism att ge särskilt begåvade barn det de behöver”

    Debatt

    Använd inte ordet ”elitskola” för teoretisk spetsutbildning. Det handlar inte om något orättvist, onödigt eller dåligt. Det handlar om en nödvändighet för många av dessa barn, för att de ska kunna må bra i skolan, skriver Riksförbundet för särskild begåvning.

    Kommentera

    Skolstart: Du vet att du är lärare när…

    Lista

    Ny termin, nya utmaningar. Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

    Annons
    Betyg & bedömning

    Samlat

    Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

    Nyanlända

    Samlat

    Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

    Annons
    Läsarfrågan

    Samlat

    Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

    Annons