Annons
Agnieszka Fransson, 63, är idrottslärare på Vänerparkens skola i Vänersborg. Foto: Kent Eng

Nyanställda lärare får högre lön än äldre

Publicerad 23 april 2018

Fakta

Så stora är skillnaderna

Lärare som anställdes i Lund, Huddinge och Sundbyberg under 2017 fick i genomsnitt nästan 4 000 kronor mer i månadslön än kollegerna som slutade året innan, visar Skolvärldens granskning.

  • Totalt antal lärare i undersökningen: 614 st
  • 272 lärare slutade under 2016
  • 342 lärare anställdes under 2017          

TOTALT

Lärare som slutade

  • Snittålder: 42 år
  • Anställningsår i snitt: 9 år
  • Snittlön: 33 190 kronor

Lärare som anställdes:

  • Snittålder: 46 år
  • Snittlön: 37 057 kronor

Löneskillnad: 3 867 kronor.

GRUNDSKOLAN

Lärare som slutade

  • Snittålder: 45 år
  • Anställningsår i snitt: 9 år
  • Snittlön: 32 944 kronor

Lärare som anställdes:

  • Snittålder: 42 år
  • Snittlön: 36 950 kronor

Löneskillnad: 4 006 kronor

GYMNASIET

Lärare som slutade

  • Snittålder: 49 år
  • Anställningsår i snitt: 9 år
  • Snittlön: 34 335 kronor

Lärare som anställdes:

  • Snittålder: 45 år
  • Snittlön: 37 618 kronor

Löneskillnad: 3 313 kronor

I undersökningen ingår lärare födda 1952 eller senare, tillsvidareanställda i Huddinge, Lund och Sundbyberg (grund- och gymnasieskola), som inte omfattades av lärarlönelyftet eller karriärlärarreformen och som slutade sin anställning under 2016 eller påbörjade anställning under 2017. I undersökningen ingår inte lärare anställda vid elevhälsa, särskola, SFI, grund- och gymnaseivux, global enhet eller liknande.

    Relaterat

    Äldre lärare som säger upp sig ersätts av yngre kollegor som trots att de har mindre erfarenhet får högre lön. Ofta kan det skilja flera tusen kronor i månadslön mellan lärare som slutar och lärare som nyanställs. Det visar Skolvärldens granskning av drygt 600 lärares löner.

    Agnieszka Fransson, 63, arbetar som idrottslärare på Vänerparkens skola, en högstadieskola som ligger i de centrala delarna av Vänersborg. Hon har varit anställd i Vänersborgs kommun sedan 1983 och har inga planer på att byta arbetsgivare.

    – Nej, jag trivs bra med mina kollegor, elever och skolan och känner mig bekväm i min roll. En bekväm och trygg lärare gör att eleverna också känner sig trygga. Jag har arbetat så länge på skolan att det bland mina elever numera till och med finns barn till elever som jag tidigare har haft, vilket är roligt.

    – För att höja sin lön är det en del lärare som säger upp sig och flyttar till skolor i bland annat Trollhättan som ligger tio kilometer härifrån. Efter ett tag kommer de tillbaka om lönen de erbjuds är den rätta. Men så har jag aldrig gjort.

    Agnieszka Fransson berättar att hon tjänar 36 280 kronor i månaden.

    – Jag är i dag ensam idrottslärare på skolan. Dessutom är jag klassföreståndare, tar emot studenter som läser till idrottslärare och praoelever från gymnasiet, organiserar idrottsdagar och volleybollturningar mellan elever och lärare och en massa annat som ligger utanför den direkta undervisningen. Jag tar till och med hem och tvättar västarna som vi använder på idrotten. Att då veta att nyanställda lärare kan gå in på betydligt högre lön än vad jag och många andra som har jobbat här länge har, känns inte rätt.

    Agnieszka Fransson säger att hon blev chockad när det blev klart hur lärarlönelyftet skulle fördelas bland lärarna på hennes skola.

    – Jag fick inget, vilket gjorde mig fruktansvärt ledsen. Jag grät. Att jag aldrig har varit sjukskriven, är trogen min skola som en hund och sliter hårt, har alltså ingen betydelse. Det blev inte bättre av att några av dem som fick del av pengarna bara har arbetat här i några få år.

    – Jag känner mig helt enkelt lurad och det gör nog även många andra som inte heller fick del av lärarlönelyftet. Min man säger att jag får skylla mig själv som inte flyttar runt bland skolor. Men det vill jag inte göra. Om barnen vet att de har mig under de tre år som de går på högstadiet känner de sig trygga, vilket jag tror är mycket viktigt.

    Flera äldre lärare som Skolvärlden pratat med vittnar om hur de halkar efter lönemässigt.

    – Vi som arbetat länge prioriteras inte. Vi känner oss inte uppskattade. Det handlar inte om att ledningen ska komma med blommor och diplom, utan om att vår erfarenhet borde synas i lönekuvertet, säger Agnieszka Fransson.

    Varför gör den inte det?

    – Rektorerna tar oss för givna. De vet att risken är liten att vi byter skola.

    Det huvudsakliga syftet, bättre löneutveckling och tydligare karriärutveckling, har uppfyllts.

    Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, säger att syftet med det så kallade lärarlönelyftet är att förbättra lärarnas löner och få igång en bättre löneutveckling.

    –  Så att lärarna får betalt för det ansvar som de tar på sig och de arbetsuppgifter som de utför.

    SCB:s siffror visar lärarnas genomsnittliga månadslön 2016 inom kommunal sektor efter ålder och skolyrke.

    Har karriärlärarsatsningen, till exempel förstelärarsystemet och lärarlönelyftet, varit en framgång?

    – Det huvudsakliga syftet, bättre löneutveckling och tydligare karriärutveckling, har uppfyllts. Men det har tagits emot olika väl på skolor och bland lärare. Många är väldigt vana vid den hoppressade lönestruktur som vi har haft och som har lett till att lönerna för lärare har halkat efter under alldeles för lång tid.

    Finns det inte en risk för att de lärare som inte byter arbetsgivare ofta, och inte får del av karriärtjänsterna eller lärarlönelyftet, blir de stora förlorare?

    – Med dessa reformer har staten inte tagit över ansvaret för vare sig lönesättning eller lönebildning. Det är viktigt att man får till en transparent lönestruktur som är förutsägbar och att de som gör ett jobb på skolan, som bidrar till skolutvecklingen och tar ett större ansvar, ser att det både uppmärksammas och att det ger en extra peng i lönekuvertet, och inte bara till dem som flyttar runt. 

    – Som arbetsgivare är det kanske bättre att belöna de som är kvar och jobbar, för att på det sättet behålla dem, i stället för att tvinga iväg dem.

    Det lär åtminstone vara billigare. Stina Fogel, HR-utvecklare på Norrköpings kommun, har på Skolvärldens uppdrag beräknat vad det kan kosta att anställa en ny lärare.

    – Det är en ganska grov beräkning, men den ger en bild av vilka kostnader det handlar om, säger Stina Fogel.

    I vårt räkneexempel har vi utgått ifrån en rekrytering av en legitimerad lärare med tre års yrkeserfarenhet och en lön på 32 000 kronor i månaden.

    Trots att ingen extern konsult anlitas, utan kommunen svarar själv för hela rekryteringen, hamnar kostnaden på cirka 234 000 kronor.

    – Kostnaden kan självklart variera beroende på den aktuella medarbetaren och vilken typ av introduktion som krävs. Det tar dock i allmänhet ganska lång tid innan en nyanställd är i full produktion jämfört med en mer erfaren medarbetare. Till det ska läggas risken för felrekryteringar, säger Stina Fogel.

    Lärare som har arbetat länge på samma skola tjänar ofta sämre än de som nyligen börjat där.

    För att få en bild av i vilken utsträckning kommunerna lönemässigt satsar på att behålla redan anställda lärare i stället för att rekrytera nya, har Skolvärlden undersökt lönerna för de tillsvidareanställda lärare som slutade sina anställningar i Sundbybergs, Lunds och Huddinge kommuner 2016 jämfört med dem som anställdes under 2017, med undantag för förstelärare, lektorer och lärare som fått del av det så kallade lärarlönelyftet.

    • Totalt ingår 614 lärare i undersökningen.
    • De som slutade 2016 var i genomsnitt 46 år gamla, hade varit anställda i nio år och tjänade 33 190 kronor i månaden.
    • Trots att de som anställdes under 2017 var något yngre än de som slutade året innan, fick de i genomsnitt 3 867 kronor mer i månadslön.
    • Störst är skillnaden bland gymnasielärare, både när det gäller ålder och lön.
    • I undersökningen har vi inte tagit hänsyn till ämneskombinationer eller liknande.

    – Lärare som har arbetat länge på samma skola tjänar ofta sämre än de som nyligen börjat där. Det är helt enkelt svårt att få upp sin lön om man är kvar på samma ställe under lång tid. Jag tycker att man i högre utsträckning bör premiera erfarenhet, ansvarstagande och kontinuitet, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

    – I tider av lärarbrist går det ganska enkelt att få upp lönen genom att byta huvudman. Vinnare i ett sådant system är de lärare som har möjlighet att flytta eller som bor så att de har många arbetsgivare att välja på inom rimligt pendlingsavstånd. I dag kan det gå att få upp sin lön med upp till 8 000 kronor i månaden bara genom att byta kommun eller göra en så kallad löneloop.

    Vad är det?

    – En löneloop är när man successivt höjer sin lön genom att flytta fram och tillbaka mellan arbetsgivare. Det är en helt onödig flyttkarusell som dessutom inte är bra för vare sig lärarna, eleverna eller skolan. Det är både bättre och billigare om arbetsgivarna från början erbjuder rimliga löneökningar. Då behöver ingen flytta runt.

    Det är väl inte konstigt att man vill byta jobb ibland?

    – Nej, verkligen inte. Det kan till och med vara bra. Problemet är när lärare som egentligen inte vill byta skola tvingas göra det för få upp sin lön. Förlorarna är de som inte kan eller vill flytta. Det är i dag alldeles för många lärare som har alldeles för låga löner. Erfarenhet och kontinuitet behöver premieras.

    Eva Berglöf, tf HR-chef på barn- och utbildningsförvaltningen i Huddinge kommun bekräftar att det är dyrare att rekrytera ny personal.

    – Så är det, och så tror jag att det är i de flesta kommuner. Lärarna har haft en bra löneutveckling under senare år, arbetsmarknaden har varit deras.

    Varför höjer man inte lönerna så att lärarna arbetar kvar?

    – För att kunna svara på det måste jag veta varför de slutar och det vet inte jag. Det kan ju vara så att man vill få nya influenser och röra på sig. En viss rörlighet är bra. Vi har också en viss lönestruktur som vi försöker hålla.

    Samtidigt som lärarlönerna började stiga, vek min kurva av.

    En som har arbetat länge hos samma arbetsgivare är Lars Gottfriedz, 65, musiklärare sedan 40 år tillbaka varav de senaste 15 åren i Täby norr om Stockholm.

    – Jag tjänar i dag 35 000 kronor i månaden. Fram till för fem eller sex år sedan följde min lön ganska väl löneutvecklingen för lärare i Stockholmsområdet. Men plötsligt hände något. Samtidigt som lärarlönerna började stiga, vek min kurva av.

    Lars Gottfriedz.– Och det gäller inte bara för mig. Jag är LR:s kommunombud i Täby och har ganska noga gått igenom lärarnas –  de som är LR-medlemmar –  löner i kommunen. En tydlig tendens är att lärare som är födda på 1950-talet har en sämre löneutveckling än övriga lärare, det gäller även lärarlönelyftet.

    Varför är det så?

    – Det är inte lika enkelt att svara på. Jag tror att en förklaring är att vi äldre lärare är lite mer autonoma än yngre, vilket man inte gillar från ledningens sida. Vi har sett idéer komma och gå och håller oss kanske lite ljumma till nya trender, vilket jag tror kan straffa oss.

    – Många av oss gör ett bra jobb, men skrävlar inte om det och är ganska dåliga på att ta för sig vid lönesamtalet. Men den viktigaste förklaringen är nog att vi i mindre utsträckning än yngre är benägna att röra på oss och byta skola.

    Lars Gottfriedz säger att det inte är ovanligt att nyanställda lärare i Täby med ett eller ett par års erfarenhet erbjuds 38 000–39 000 kronor i lön.

    – Samtidigt tjänar många erfarna lärare betydligt mindre. Jag tror att det skulle bli ett jäkla liv om man skulle glömma lönelistan på bordet i personalrummet. Visserligen känner nog de allra flesta till löneskillnaderna i allmänna ordalag men skulle de få se dem svart på vitt tror jag att det är många som skulle bli ordentligt upprörda.

    Vilka är de största förlorarna?

    – Bland LR-medlemmar i Täby är det kvinnor som är födda på 1950-talet. Häromåret var det till exempel en kvinnlig lärare som gick i pension efter att i nästan hela sitt yrkesliv ha arbetat på Täbys skolor. Det var en lärare som inte var särskilt aktiv i utvecklingsgrupper eller på möten, men som lojalt gjorde sitt jobb i det tysta. Precis före pensionen kom hon upp i 30 000 kronor i lön. Det var genant.

    Det är tokigt att jag ska behöva byta skola för att få upp lönen.

    Charlotte, som vill vara anonym och egentligen heter något annat, har arbetat som lärare i matematik och fysik i tio år på samma skola.

    – Jag har inte fått del av lärarlönelyftet och tjänar 33 500 kronor i månaden. Det är cirka 1 500 lägre än den kommunala medianlönen för lärare i min åldersgrupp, men ändå bättre än vad en del av mina kollegor har. De har haft en ännu sämre löneutveckling.

    – Nyligen anställdes en ny fysiklärare på skolan. Hen, som har ett års erfarenhet av att arbeta som lärare, fick en lön på 33 000 kronor. Det känns som ett hån mot oss andra fysiklärare. Flera av oss tjänar mellan 31 500 och 33 500 kronor i månaden. Likadant var det under min föräldraledighet. Då togs det in en obehörig vikarie på min tjänst. Hen fick 300 kronor mer i lön än vad jag då hade. Att vikarien privat var kompis med rektorn hade säkert en viss betydelse.

    Vad ska man göra?

    – Problemet är inte dagens ingångslöner, utan löneutvecklingen för lärare som inte vill byta arbetsgivare med jämna mellanrum. Jag trivs på min arbetsplats och tycker att det är tokigt att jag ska behöva byta skola för att få upp lönen. I dag utnyttjar arbetsgivarna att många lärare trots allt trivs på jobbet och inte vill flytta.

    – Dagens individuella lönesättning är både subjektiv och orättvis. Jag tycker att man ska utgå ifrån att de allra flesta lärare gör sitt jobb och blir bättre för varje år de arbetar. Växande erfarenhet bör synas i lönekuvertet. Därutöver kan man ha en extra pott för de lärare som är exceptionellt duktiga eller har ett övergripande ansvar.

    De frågade hur viktig lönen är för mig. Avgörande, svarade jag.

    När Timothy Bergfalk i höstas började arbeta som lärare i samhällskunskap och engelska på Vägga gymnasieskola i Karlshamn fick han högre lön än flera av sina mer erfarna kollegor.

    – Det är mitt första lärarjobb. Jag tog min lärarexamen i Uppsala 2015 och läste därefter in en masterexamen i statsvetenskap. När jag var klar med den 2017 funderade jag på att antingen doktorera i statsvetenskap eller arbeta i Bryssel, där jag gjorde min praktik.

    – Men så fick min fru arbete i Karlshamn och då bestämde vi oss för att flytta hit. Jag tyckte också att det skulle vara kul att testa jobbet som lärare.

    Vid löneförhandlingen begärde, och fick, Timothy Bergfalk en lön på 34 000 kronor i månaden, vilket är mer än vad flera betydligt mer erfarna lärare på skolan har.

    – På anställningsintervjun visade jag mitt cv och sa att det här är lite av ”one time offer” för er. Jag har bland annat arbetat som forskningsassistent och samlat på mig erfarenheter som eleverna kan ha nytta av. Precis vad vi behöver, svarade de.

    Var det därför de sa ja till ditt löneanspråk?

    – Jag tror att var en orsak. De frågade hur viktig lönen är för mig. Avgörande, svarade jag. För att få upp sin lön tror jag att det är viktigt, förutom att ha en  ämneskombination som det är brist på, vilket jag dock inte har, att samla på sig erfarenheter som arbetsgivaren verkligen behöver. 

    Facebook-kommentarer

    MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

    Etikforskaren: Värdegrunden en ”IKEA-moral” för eleverna

    Kritik

    En värdegrund för skolan som dikterar vad som är rätt och fel duger inte. Istället behöver eleverna få testa sina värderingar i öppna samtal – inte minst elever med ”problematiska” värderingar. Det menar David Kronlid, lektor vid Uppsala Universitet.

    Annons
    Annons

    Regeringen utreder statligt finansierad skola

    Nytt uppdrag

    En statlig utredning ska följa upp Skolkommissionens förslag på ökad statlig finansiering av grundskolan, meddelar regeringen på torsdagen.
    – Ett första och viktigt steg mot en statligt finansierad skola, säger Svante Tideman, 1:e vice ordförande för LR.

    Annons

    Tävla och vinn!

    Tävling

    Hur ser din sommar som lärare ut? Skriv och berätta vad du gör för att ha något att minnas när höstterminen går in i mörka november. Som belöning lottar vi ut fem exemplar av Danny Wattins succéroman ”Historiegeneratorn”.

    6 tips: Din röst påverkar eleverna

    Läraryrket är ett röstyrke. Men lärarens kanske viktigaste verktyg får sällan den kärlek den behöver. 
    – Det förvånar mig att lärarens röst får så lite uppmärksamhet, säger Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi.

    Annons
    Annons

    Magister Nordström: Så höjer du undervisningen med Instagram

    Digitalt

    Läraren Rickard Nordström har Sveriges största lärarkonto på Instagram och är en stor inspiratör för många lärare.

    Annons

    ”Dags för oss vägledare att sluta acceptera små tjänster”

    SYV

    ”Bristen på satsningar visar tyvärr på att man trots allt inte tycker att studie- och yrkesvägledningen är så viktig”, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

    Otydliga krav på syv i kommunerna

    SYV

    Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
    Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

    Almedalen 2018

    ”Lärare kan för lite om dyslexi”

    Dyslexi

    Lärare kan inte tillräckligt mycket om dyslexi, menar Christina Hellman, ordförande för Svenska Dyslexiföreningen.
    – Man måste återinföra klassisk läs- och skrivinlärning på lärarutbildningen.

    Jenny Madestam: Så var skolpolitiken i partiledartalen

    Almedalen 2018

    Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar exklusivt för Skolvärlden skolpolitiken i partiledartalen från årets politikervecka.

    Förstatligande hett debattämne i Almedalen

    Val 2018

    Riksdagspartierna gick i clinch under Almedalens stora skoldebatt. Mycket handlade om det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun.
    – Den kommunala budgeten står över skollagen i princip i varje kommun. Det måste vi råda bot på, säger LR:s Åsa Fahlén.

    Partiernas kandidater: ”Om jag fick bli utbildningsminister…”

    Val 2018

    Under den stora skoldebatten i Almedalen fick alla riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner svara på frågan ”Vad gör du om du blir utbildningsminister efter valet?” Här är svaren.

    Väljarna om skolpolitiken

    Liberalernas skolpolitik ”stjäl” väljare från andra partier

    Valet 2018

    Skolan är en av valets viktigaste frågor, så viktig att väljarna kan tänka sig att byta parti. Störst stöd bland andra väljare än sina egna har Liberalerna.

    Bara 2 av 10 KD-väljare nöjda med partiets skolpolitik

    Val 2018

    Kristdemokraterna är det riksdagsparti som får lägst stöd för sin skolpolitik av de egna väljarna.
    – Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

    Skolfrågan oviktig för SD:s väljare

    Val 2018

    Sverigedemokraterna har svagt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Samtidigt kan få av dem tänka sig att rösta på ett annat parti på grund av det.

    Hälften av M:s väljare mot vinster i skolan

    Val 2018

    Moderata väljare håller det fria skolvalet högst av alla väljargrupper, men hälften av dem är negativa till vinstuttag ur friskolor.
    – Det är tydligt att moderata väljare inte ser valfrihet och vinstuttag som förutsättningar för varandra, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

    S-väljare vill se förstatligande av skolan

    Val 2018

    Socialdemokraternas väljare är de som är allra mest positiva till ett statligt övertagande av ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver inte frågan.
    – Skulle Stefan Löfven lyssna på sina väljare borde han driva den frågan, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

    Varannan C-väljare redo att byta parti för skolans skull

    Val 2018

    En majoritet av Centerpartiets tillfrågade väljare anser att staten bör ta över ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver en annan linje. Det kan kosta dem väljare, enligt en färsk undersökning.

    MP:s väljare säger ja till statlig skola – men partiet säger nej

    Val 2018

    Skolan är viktig för Miljöpartiets väljare, men bara 36 procent av dem tycker att MP har den bästa skolpolitiken, enligt en ny väljarundersökning.
    – Det är nog hög tid för Miljöpartiet att lyssna på sina väljare, säger LR:s orförande Åsa Fahlén.

    V-väljarna: Inga vinstuttag för friskolor

    Val 2018

    Fler än åtta av tio Vänsterpartistiska väljare menar att friskolor inte borde kunna ta ut vinst. Lika många vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.

    Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

    Debatt

    Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
    Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

    Kommentera
    Valet 2018

    ”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

    Text + webb-tv

    I mötet med Jonas Sjöstedt (V) vill läraren Ragnar Sjölander veta: 
    Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

    Anna Ekström: Marknadsstyrningen av skolan leder fel

    Valet 2018

    Hur ser Socialdemokraternas minister Anna Ekström på lärarnas arbetssituation? Vad vill hon göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Socialdemokraterna?

    Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

    Valet 2018

    Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

    Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

    Text + webb-tv

    Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
    – Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

    Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

    Valet 2018

    Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

    Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

    Text + webb-tv

    Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
    – Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

    Björklund: ”Det är många amatörer som styr skolan”

    Valet 2018

    Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

    EBT: Skolan lider av administrationssjukan

    Valet 2018

    Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

    ”Jag vill lyfta de estetiska ämnena”

    Bild

    Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse.
    Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.  

    LR och M: Fem förslag för ökad studiero

    Ordning och reda

    Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nästan dubblerats sedan 2014. Nu presenterar LR:s Åsa Fahlén och moderaternas Erik Bengtzboe fem förslag som ska bryta trenden.

    ”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

    Debatt

    Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

    Kommentera

    Läraren: Så blir programmering roligt

    Digitalisering

    Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
    – Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

    ”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

    Debatt

    Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

    Kommentera

    "Kritiken mot Academedia felaktig"

    Replik

    Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
    Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

    Kommentera

    Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

    Läraravtalet

    Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
    Efter sommaren fortsätter medlingen.

    S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

    Val 2018

    Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
    – Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

    ”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

    Debatt

    Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

    Kommentera

    Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

    Språkval

    Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
    – Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

    "Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

    Debatt

    Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

    Kommentera

    Den blomstertid nu kommer – eller...?

    Debatt

    ”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

    Kommentera
    Valet 2018

    På rast med Annie Lööf

    Valet 2018

    Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
    Läraren Ragnar Sjölander frågar ut Annie Lööf i serien ”På rast med...”.

    ”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

    Val 2018

    Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under sina raster från lektionerna på skolan. 
    Hur ser Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

    Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

    Valet 2018

    Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

    Så ska fler lockas att läsa tyska

    Moderna språk

    Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
    – Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

    SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

    Samverkan

    Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
    Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

    LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

    Replik

    Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
    Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

    Kommentera

    ”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

    Debatt

    ”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

    Kommentera

    Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

    Skolpolitik

    Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
    – Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
    – I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

    Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

    Fackligt

    Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
    Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
    – Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

    Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

    Skolutredning

    En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
    Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
    – Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

    Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

    Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
    – På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

    Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

    Skolmarknad

    Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
    – Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

    Annons
    Betyg & bedömning

    Samlat

    Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

    Annons
    Nyanlända

    Samlat

    Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

    Läsarfrågan

    Samlat

    Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

    Annons