Annons
Agnieszka Fransson, 63, är idrottslärare på Vänerparkens skola i Vänersborg. Foto: Kent Eng

Nyanställda lärare får högre lön än äldre

Publicerad 23 april 2018

Fakta

Så stora är skillnaderna

Lärare som anställdes i Lund, Huddinge och Sundbyberg under 2017 fick i genomsnitt nästan 4 000 kronor mer i månadslön än kollegerna som slutade året innan, visar Skolvärldens granskning.

  • Totalt antal lärare i undersökningen: 614 st
  • 272 lärare slutade under 2016
  • 342 lärare anställdes under 2017          

TOTALT

Lärare som slutade

  • Snittålder: 42 år
  • Anställningsår i snitt: 9 år
  • Snittlön: 33 190 kronor

Lärare som anställdes:

  • Snittålder: 46 år
  • Snittlön: 37 057 kronor

Löneskillnad: 3 867 kronor.

GRUNDSKOLAN

Lärare som slutade

  • Snittålder: 45 år
  • Anställningsår i snitt: 9 år
  • Snittlön: 32 944 kronor

Lärare som anställdes:

  • Snittålder: 42 år
  • Snittlön: 36 950 kronor

Löneskillnad: 4 006 kronor

GYMNASIET

Lärare som slutade

  • Snittålder: 49 år
  • Anställningsår i snitt: 9 år
  • Snittlön: 34 335 kronor

Lärare som anställdes:

  • Snittålder: 45 år
  • Snittlön: 37 618 kronor

Löneskillnad: 3 313 kronor

I undersökningen ingår lärare födda 1952 eller senare, tillsvidareanställda i Huddinge, Lund och Sundbyberg (grund- och gymnasieskola), som inte omfattades av lärarlönelyftet eller karriärlärarreformen och som slutade sin anställning under 2016 eller påbörjade anställning under 2017. I undersökningen ingår inte lärare anställda vid elevhälsa, särskola, SFI, grund- och gymnaseivux, global enhet eller liknande.

    Relaterat

    Äldre lärare som säger upp sig ersätts av yngre kollegor som trots att de har mindre erfarenhet får högre lön. Ofta kan det skilja flera tusen kronor i månadslön mellan lärare som slutar och lärare som nyanställs. Det visar Skolvärldens granskning av drygt 600 lärares löner.

    Agnieszka Fransson, 63, arbetar som idrottslärare på Vänerparkens skola, en högstadieskola som ligger i de centrala delarna av Vänersborg. Hon har varit anställd i Vänersborgs kommun sedan 1983 och har inga planer på att byta arbetsgivare.

    – Nej, jag trivs bra med mina kollegor, elever och skolan och känner mig bekväm i min roll. En bekväm och trygg lärare gör att eleverna också känner sig trygga. Jag har arbetat så länge på skolan att det bland mina elever numera till och med finns barn till elever som jag tidigare har haft, vilket är roligt.

    – För att höja sin lön är det en del lärare som säger upp sig och flyttar till skolor i bland annat Trollhättan som ligger tio kilometer härifrån. Efter ett tag kommer de tillbaka om lönen de erbjuds är den rätta. Men så har jag aldrig gjort.

    Agnieszka Fransson berättar att hon tjänar 36 280 kronor i månaden.

    – Jag är i dag ensam idrottslärare på skolan. Dessutom är jag klassföreståndare, tar emot studenter som läser till idrottslärare och praoelever från gymnasiet, organiserar idrottsdagar och volleybollturningar mellan elever och lärare och en massa annat som ligger utanför den direkta undervisningen. Jag tar till och med hem och tvättar västarna som vi använder på idrotten. Att då veta att nyanställda lärare kan gå in på betydligt högre lön än vad jag och många andra som har jobbat här länge har, känns inte rätt.

    Agnieszka Fransson säger att hon blev chockad när det blev klart hur lärarlönelyftet skulle fördelas bland lärarna på hennes skola.

    – Jag fick inget, vilket gjorde mig fruktansvärt ledsen. Jag grät. Att jag aldrig har varit sjukskriven, är trogen min skola som en hund och sliter hårt, har alltså ingen betydelse. Det blev inte bättre av att några av dem som fick del av pengarna bara har arbetat här i några få år.

    – Jag känner mig helt enkelt lurad och det gör nog även många andra som inte heller fick del av lärarlönelyftet. Min man säger att jag får skylla mig själv som inte flyttar runt bland skolor. Men det vill jag inte göra. Om barnen vet att de har mig under de tre år som de går på högstadiet känner de sig trygga, vilket jag tror är mycket viktigt.

    Flera äldre lärare som Skolvärlden pratat med vittnar om hur de halkar efter lönemässigt.

    – Vi som arbetat länge prioriteras inte. Vi känner oss inte uppskattade. Det handlar inte om att ledningen ska komma med blommor och diplom, utan om att vår erfarenhet borde synas i lönekuvertet, säger Agnieszka Fransson.

    Varför gör den inte det?

    – Rektorerna tar oss för givna. De vet att risken är liten att vi byter skola.

    Det huvudsakliga syftet, bättre löneutveckling och tydligare karriärutveckling, har uppfyllts.

    Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, säger att syftet med det så kallade lärarlönelyftet är att förbättra lärarnas löner och få igång en bättre löneutveckling.

    –  Så att lärarna får betalt för det ansvar som de tar på sig och de arbetsuppgifter som de utför.

    SCB:s siffror visar lärarnas genomsnittliga månadslön 2016 inom kommunal sektor efter ålder och skolyrke.

    Har karriärlärarsatsningen, till exempel förstelärarsystemet och lärarlönelyftet, varit en framgång?

    – Det huvudsakliga syftet, bättre löneutveckling och tydligare karriärutveckling, har uppfyllts. Men det har tagits emot olika väl på skolor och bland lärare. Många är väldigt vana vid den hoppressade lönestruktur som vi har haft och som har lett till att lönerna för lärare har halkat efter under alldeles för lång tid.

    Finns det inte en risk för att de lärare som inte byter arbetsgivare ofta, och inte får del av karriärtjänsterna eller lärarlönelyftet, blir de stora förlorare?

    – Med dessa reformer har staten inte tagit över ansvaret för vare sig lönesättning eller lönebildning. Det är viktigt att man får till en transparent lönestruktur som är förutsägbar och att de som gör ett jobb på skolan, som bidrar till skolutvecklingen och tar ett större ansvar, ser att det både uppmärksammas och att det ger en extra peng i lönekuvertet, och inte bara till dem som flyttar runt. 

    – Som arbetsgivare är det kanske bättre att belöna de som är kvar och jobbar, för att på det sättet behålla dem, i stället för att tvinga iväg dem.

    Det lär åtminstone vara billigare. Stina Fogel, HR-utvecklare på Norrköpings kommun, har på Skolvärldens uppdrag beräknat vad det kan kosta att anställa en ny lärare.

    – Det är en ganska grov beräkning, men den ger en bild av vilka kostnader det handlar om, säger Stina Fogel.

    I vårt räkneexempel har vi utgått ifrån en rekrytering av en legitimerad lärare med tre års yrkeserfarenhet och en lön på 32 000 kronor i månaden.

    Trots att ingen extern konsult anlitas, utan kommunen svarar själv för hela rekryteringen, hamnar kostnaden på cirka 234 000 kronor.

    – Kostnaden kan självklart variera beroende på den aktuella medarbetaren och vilken typ av introduktion som krävs. Det tar dock i allmänhet ganska lång tid innan en nyanställd är i full produktion jämfört med en mer erfaren medarbetare. Till det ska läggas risken för felrekryteringar, säger Stina Fogel.

    Lärare som har arbetat länge på samma skola tjänar ofta sämre än de som nyligen börjat där.

    För att få en bild av i vilken utsträckning kommunerna lönemässigt satsar på att behålla redan anställda lärare i stället för att rekrytera nya, har Skolvärlden undersökt lönerna för de tillsvidareanställda lärare som slutade sina anställningar i Sundbybergs, Lunds och Huddinge kommuner 2016 jämfört med dem som anställdes under 2017, med undantag för förstelärare, lektorer och lärare som fått del av det så kallade lärarlönelyftet.

    • Totalt ingår 614 lärare i undersökningen.
    • De som slutade 2016 var i genomsnitt 46 år gamla, hade varit anställda i nio år och tjänade 33 190 kronor i månaden.
    • Trots att de som anställdes under 2017 var något yngre än de som slutade året innan, fick de i genomsnitt 3 867 kronor mer i månadslön.
    • Störst är skillnaden bland gymnasielärare, både när det gäller ålder och lön.
    • I undersökningen har vi inte tagit hänsyn till ämneskombinationer eller liknande.

    – Lärare som har arbetat länge på samma skola tjänar ofta sämre än de som nyligen börjat där. Det är helt enkelt svårt att få upp sin lön om man är kvar på samma ställe under lång tid. Jag tycker att man i högre utsträckning bör premiera erfarenhet, ansvarstagande och kontinuitet, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

    – I tider av lärarbrist går det ganska enkelt att få upp lönen genom att byta huvudman. Vinnare i ett sådant system är de lärare som har möjlighet att flytta eller som bor så att de har många arbetsgivare att välja på inom rimligt pendlingsavstånd. I dag kan det gå att få upp sin lön med upp till 8 000 kronor i månaden bara genom att byta kommun eller göra en så kallad löneloop.

    Vad är det?

    – En löneloop är när man successivt höjer sin lön genom att flytta fram och tillbaka mellan arbetsgivare. Det är en helt onödig flyttkarusell som dessutom inte är bra för vare sig lärarna, eleverna eller skolan. Det är både bättre och billigare om arbetsgivarna från början erbjuder rimliga löneökningar. Då behöver ingen flytta runt.

    Det är väl inte konstigt att man vill byta jobb ibland?

    – Nej, verkligen inte. Det kan till och med vara bra. Problemet är när lärare som egentligen inte vill byta skola tvingas göra det för få upp sin lön. Förlorarna är de som inte kan eller vill flytta. Det är i dag alldeles för många lärare som har alldeles för låga löner. Erfarenhet och kontinuitet behöver premieras.

    Eva Berglöf, tf HR-chef på barn- och utbildningsförvaltningen i Huddinge kommun bekräftar att det är dyrare att rekrytera ny personal.

    – Så är det, och så tror jag att det är i de flesta kommuner. Lärarna har haft en bra löneutveckling under senare år, arbetsmarknaden har varit deras.

    Varför höjer man inte lönerna så att lärarna arbetar kvar?

    – För att kunna svara på det måste jag veta varför de slutar och det vet inte jag. Det kan ju vara så att man vill få nya influenser och röra på sig. En viss rörlighet är bra. Vi har också en viss lönestruktur som vi försöker hålla.

    Samtidigt som lärarlönerna började stiga, vek min kurva av.

    En som har arbetat länge hos samma arbetsgivare är Lars Gottfriedz, 65, musiklärare sedan 40 år tillbaka varav de senaste 15 åren i Täby norr om Stockholm.

    – Jag tjänar i dag 35 000 kronor i månaden. Fram till för fem eller sex år sedan följde min lön ganska väl löneutvecklingen för lärare i Stockholmsområdet. Men plötsligt hände något. Samtidigt som lärarlönerna började stiga, vek min kurva av.

    Lars Gottfriedz.– Och det gäller inte bara för mig. Jag är LR:s kommunombud i Täby och har ganska noga gått igenom lärarnas –  de som är LR-medlemmar –  löner i kommunen. En tydlig tendens är att lärare som är födda på 1950-talet har en sämre löneutveckling än övriga lärare, det gäller även lärarlönelyftet.

    Varför är det så?

    – Det är inte lika enkelt att svara på. Jag tror att en förklaring är att vi äldre lärare är lite mer autonoma än yngre, vilket man inte gillar från ledningens sida. Vi har sett idéer komma och gå och håller oss kanske lite ljumma till nya trender, vilket jag tror kan straffa oss.

    – Många av oss gör ett bra jobb, men skrävlar inte om det och är ganska dåliga på att ta för sig vid lönesamtalet. Men den viktigaste förklaringen är nog att vi i mindre utsträckning än yngre är benägna att röra på oss och byta skola.

    Lars Gottfriedz säger att det inte är ovanligt att nyanställda lärare i Täby med ett eller ett par års erfarenhet erbjuds 38 000–39 000 kronor i lön.

    – Samtidigt tjänar många erfarna lärare betydligt mindre. Jag tror att det skulle bli ett jäkla liv om man skulle glömma lönelistan på bordet i personalrummet. Visserligen känner nog de allra flesta till löneskillnaderna i allmänna ordalag men skulle de få se dem svart på vitt tror jag att det är många som skulle bli ordentligt upprörda.

    Vilka är de största förlorarna?

    – Bland LR-medlemmar i Täby är det kvinnor som är födda på 1950-talet. Häromåret var det till exempel en kvinnlig lärare som gick i pension efter att i nästan hela sitt yrkesliv ha arbetat på Täbys skolor. Det var en lärare som inte var särskilt aktiv i utvecklingsgrupper eller på möten, men som lojalt gjorde sitt jobb i det tysta. Precis före pensionen kom hon upp i 30 000 kronor i lön. Det var genant.

    Det är tokigt att jag ska behöva byta skola för att få upp lönen.

    Charlotte, som vill vara anonym och egentligen heter något annat, har arbetat som lärare i matematik och fysik i tio år på samma skola.

    – Jag har inte fått del av lärarlönelyftet och tjänar 33 500 kronor i månaden. Det är cirka 1 500 lägre än den kommunala medianlönen för lärare i min åldersgrupp, men ändå bättre än vad en del av mina kollegor har. De har haft en ännu sämre löneutveckling.

    – Nyligen anställdes en ny fysiklärare på skolan. Hen, som har ett års erfarenhet av att arbeta som lärare, fick en lön på 33 000 kronor. Det känns som ett hån mot oss andra fysiklärare. Flera av oss tjänar mellan 31 500 och 33 500 kronor i månaden. Likadant var det under min föräldraledighet. Då togs det in en obehörig vikarie på min tjänst. Hen fick 300 kronor mer i lön än vad jag då hade. Att vikarien privat var kompis med rektorn hade säkert en viss betydelse.

    Vad ska man göra?

    – Problemet är inte dagens ingångslöner, utan löneutvecklingen för lärare som inte vill byta arbetsgivare med jämna mellanrum. Jag trivs på min arbetsplats och tycker att det är tokigt att jag ska behöva byta skola för att få upp lönen. I dag utnyttjar arbetsgivarna att många lärare trots allt trivs på jobbet och inte vill flytta.

    – Dagens individuella lönesättning är både subjektiv och orättvis. Jag tycker att man ska utgå ifrån att de allra flesta lärare gör sitt jobb och blir bättre för varje år de arbetar. Växande erfarenhet bör synas i lönekuvertet. Därutöver kan man ha en extra pott för de lärare som är exceptionellt duktiga eller har ett övergripande ansvar.

    De frågade hur viktig lönen är för mig. Avgörande, svarade jag.

    När Timothy Bergfalk i höstas började arbeta som lärare i samhällskunskap och engelska på Vägga gymnasieskola i Karlshamn fick han högre lön än flera av sina mer erfarna kollegor.

    – Det är mitt första lärarjobb. Jag tog min lärarexamen i Uppsala 2015 och läste därefter in en masterexamen i statsvetenskap. När jag var klar med den 2017 funderade jag på att antingen doktorera i statsvetenskap eller arbeta i Bryssel, där jag gjorde min praktik.

    – Men så fick min fru arbete i Karlshamn och då bestämde vi oss för att flytta hit. Jag tyckte också att det skulle vara kul att testa jobbet som lärare.

    Vid löneförhandlingen begärde, och fick, Timothy Bergfalk en lön på 34 000 kronor i månaden, vilket är mer än vad flera betydligt mer erfarna lärare på skolan har.

    – På anställningsintervjun visade jag mitt cv och sa att det här är lite av ”one time offer” för er. Jag har bland annat arbetat som forskningsassistent och samlat på mig erfarenheter som eleverna kan ha nytta av. Precis vad vi behöver, svarade de.

    Var det därför de sa ja till ditt löneanspråk?

    – Jag tror att var en orsak. De frågade hur viktig lönen är för mig. Avgörande, svarade jag. För att få upp sin lön tror jag att det är viktigt, förutom att ha en  ämneskombination som det är brist på, vilket jag dock inte har, att samla på sig erfarenheter som arbetsgivaren verkligen behöver. 

    Facebook-kommentarer

    MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

    Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

    Arbetsmiljö

    Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

    Annons
    Annons

    Lund blandar satsning och sparande på skolan

    Budget 2019

    När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

    Annons

    ”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

    Debatt

    ”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

    Kommentera

    ”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

    Budget 2019

    Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
    – Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

    Annons
    Annons

    LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

    Lärarlegitimation

    Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
    – Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

    Annons

    ”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

    Debatt

    ”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

    Kommentera
    Lärares arbetstid

    Ingen tid för rast i lärarnas schema

    Arbetstid

    En granskning av Malmölärarnas scheman visar att över hälften av grundskolorna bryter mot arbetstidslagen.
    – De har inga inlagda raster och för lite tid till lunchen, konstaterar Johan Åström, huvudskyddsombud för LR Malmö.

    Läraren Tina: ”Vi hinner inte ens gå på toaletten”

    Arbetstid

    15 minuters lunch, ingen möjlighet att ta kisspauser och en stressig arbetsvardag som drabbar både elever och lärare.
    – Vi hinner inte ta en nödvändig paus, inte ens för att gå på toaletten, säger Tina, lärare på en av Malmös grundskolor. 

    Debatt: ”Så vill Fi få skolan på fötter igen”

    Debatt

    ”Fi vill återförstatliga skolan, ta bort det fria skolvalet och rita om skolornas upptagningsområden, så att elevgrupperna blir mer blandade”, skriver Karin Odelblad, Fi:s ledamot i utbildningsnämnen i Norrköping.

    Kommentera

    Ny statistik: Akut brist på språklärare

    Reportage + Grafik

    Bristen på behöriga lärare i moderna språk blir allt mer akut. Läsåret 2017/2018 fanns det i 80 svenska kommuner ingen behörig undervisande högstadielärare i antingen tyska, spanska eller franska. Dessutom är många språklärare på väg att gå i pension.
    – Vi närmar oss en språkkatastrof, säger Christina Rosén som är lektor i tyska på Linnéuniversitetet i Växjö.

    Här saknas lärare i tyska, spanska och franska

    Lärarbrist

    I östgötska Boxholm finns det inga behöriga lärare i vare sig spanska, tyska eller franska.
    – Eleverna är de stora förlorarna, säger Dominik Dolenec som är lärare på Stenbockskolan.

    Här är statusen för moderna språk hög

    Moderna språk

    Språksamlingar från årskurs 3 har gjort moderna språk till ett populärt ämne på grundskolan British Junior. Skolan arbetar aktivt för att introducera ämnet för elever i de låga åldrarna.
    – I dagsläget ges elever inte möjlighet att göra ett aktivt språkval, säger Zandra Aase, förstelärare på skolan.

    Den fria läsningen kan bli en social hävstång

    Debatt

    ”Den fria läsningen skulle leda till social mobilitet  och föräldrarnas utbildningsnivå eller bakgrund skulle inte längre ha samma betydelse”, menar läraren Jenny Edvardsson. 

    Kommentera

    Skolexperten: "Vårt skolsystem ökar segregationen"

    Likvärdighet

    Skolan ska utjämna skillnader mellan elever – men en ny rapport visar att det är precis tvärtom.  
    – Vårt nuvarande skolsystem ökar segregationen, istället för att minska den, säger German Bender som är en av rapportförfattarna.

    Jenny är ensam lärare på Sveriges minsta skola

    Reportage

    Där vägen slutar, och börjar, ligger en av Sveriges minsta skolor. 
    Sju elever går i skolan i fjällbyn Ammarnäs. 
    För läraren Jenny Sjöström gäller det att hela tiden ligga steget före.

    Unik lärardom: Förälder fälls för hot mot tjänsteman

    Arbetsmiljö

    Föräldern skickade hotfulla sms och mejl till läraren. Nu fälls hon för hot mot tjänsteman i hovrätten. 
    – Det är en extremt ovanlig dom, säger Kristina Rollbäck som är chefsjurist på Lärarnas Riksförbund. 

    Lärare efter rektorns lön- och betygsmejl: ”Alarmerande”

    Lön

    Efter sitt medarbetarsamtal fick läraren Christian Jensen ett mejl från sin rektor som kopplade hans betygssättning till löneförhöjning.
    – Jag blev förvånad och uppgiven att det kom från just rektorshåll, säger Christian Jensen.

    Krav: Inför legitimation för studie- och yrkesvägledare

    Syv

    Inför legitimation för studie- och yrkesvägledare och sätt ett maxtak för antal elever per vägledare. Det föreslår Lärarnas Riksförbunds studerandeförening och Sveriges elevråd SVEA för att höja yrkets status.

    Fem högpresterande skolsystem från insidan

    Utbildning

    Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

    Roger Haddad (L): Permanenta Lärarlyftet för fler behöriga lärare

    Debatt

    ”Den absolut viktigaste faktorn för att vända skolans resultat är lärarkompetensen, därför kommer vi nu agera i riksdagen för att hitta en lösning för att behålla Lärarlyftet”, skriver Roger Haddad, (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott. 

    Kommentera

    Läspedagogen: Så ökade vi elevernas läsflyt

    Läsning

    På Ljuraskolan i Norrköping testar man regelbundet eleverna för att säkerställa läskunskaperna – och satsningen har gett resultat. 
    – Samtliga elever har ökat sitt läsflyt, säger Jenny Borovszky Axelsson, läspedagog på skolan.

     

    Skolverkets råd om bedömning

    Lärare hyllar Skolverkets nya råd om betyg och betygssättning

    Betyg

    Skolverket har släppt nya allmänna råd om betyg och betygssättning. En viktig markering om den riktning man vill att skolan ska ta framöver, menar läraren Nicklas Mörk.
     

     

    Jonas Vlachos kritisk mot nya råden: Verkningslöst

    Likvärdighet 

    Skolverket hoppas att de nya allmänna råden om betyg och betygssättning ska leda till att betygen ska bli rättvisande och likvärdiga. Men Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, menar att det omöjligt kommer att leda till ökad likvärdighet i betygssättningen.

    Kornhall: Ett stort fall framåt, Skolverket!

    Bedömning

    ”Skolverkets nya allmänna råd visar på en tydlig kursändring hos Skolverket, som jag välkomnar”, skriver Per Kornhall.

    Tack, Skolverket – en guldgruva för oss som lidit under matrisernas tyranni

    Debatt

    ”Skolverkets text visar sig vara inte bara en hyllning till den professionelle läraren, utan också en guldgruva för oss som lidit svårt under matrisernas tyranni”, skriver läraren Gunnar Hyltegren.

    Kommentera

    Skolor brister i undervisningen om källkritik

    Granskning

    Undervisning i källkritik är otillräcklig på flera skolor i landet. Det framgår i en ny granskning av Skolinspektionen. 
    – Flera resultat var överraskande, säger Roger Thuring, projektledare för granskningen.

    Läraren: Så lär jag eleverna programmering utan datorer

    Programmering

    Med hjälp av problemlösningssamtal och enkla koder kan elever lära sig programmering – utan några datorer. Det menar lärare Monika Helgesson som i stället undervisar i programmering utifrån fiktiva ramberättelser.

    De är vinnare av Helgepriset

    Helgepriset

    Fyra gymnasielärare från Uppsala är några av pristagarna som tilldelats Sveriges största lärarpris, Helgepriset 2018. Lärarna belönas med 125 000 kronor för sina pedagogiska idéer inom kemiundervisningen.
    – Det känns jätteroligt, säger kemiläraren Robin Löfgren.

    Så skapar du ett aktivt matematikklassrum

    Matematik

    Läraren och läromedelsförfattaren Åsa Brorsson tipsar under Skolforum om hur du bedriver en matematikundervisning som engagerar alla – även de osäkra.

    Speciallärare tog hem årets Guldäpple

    Prisad lärargärning

    Maria Glawe är speciallärare med inriktning på språk-, läs-, och skrivutveckling. Nu belönas hon med lärarpriset Guldäpplet, bland annat för sina innovativa samarbetsprojekt.
    – IT ger fantastiska möjligheter att jobba kreativt och inkluderande, säger hon.

    Lärare och författare

    Björn Ranelid om undervisning och att skriva böcker: Det finns en likhet

    Böcker

    Ligger det nära till hands att just lärare drömmer om att bli författare? Björn Ranelid började sin bana som lärare och ser flera likheter mellan att undervisa och skriva böcker:
    – Det krävs att man har bildning och beläsenhet – och en noggrannhet med det du säger och skriver, säger han.

    Bengt om sin bok: ”Mina kollegor känner säkert igen saker som hänt”

    Böcker

    För grundskolläraren Bengt Nyman var det självklart att låta sin bok ”Beethoven suger!” utspela sig i skolans värld. 
    – Det är en värld jag kan och det kändes kul att få skildra den.

    Mattias är lärare och författare: ”Jag har ett drömläge”

    Böcker

    Mattias Edvardsson älskar att undervisa och vill inte ge upp sitt lärarjobb trots flera utgivna böcker.
    – Kombinationen av att både skriva och undervisa är ett drömläge. 

    Lotta: ”Många lärare drömmer om att skriva”

    Böcker

    När läraren Lotta Fagerholm skrev sin bok kunde hon äntligen gå på djupet i sina undervisningsämnen. 
    Och hon ser flera likheter mellan läraryrket och rollen som författare.

    Lärarnas arbetsmiljö förbättrades med klassmentorer

    Arbetsmiljö

    Satsningen på klassmentorer har stärkt lärarnas arbetssituation på Norrängsskolan. Nu vittnar personalen om bättre arbetsmiljö, mer tid till återhämtning och mindre stress.

    Arbetsmiljö

    Skyddsstopp på skola efter knivhot mot lärare

    Arbetsmiljö

    Två elever har vid upprepade tillfällen misshandlat och hotat lärarna på Grindskolan i Norrtälje. Nu har huvudskyddsombudet på skolan lagt ett skyddsstopp efter att en av lärarna knivhotats.

     

    Oenigt mellan fack och kommun efter skyddsstopp på skola

    Arbetsmiljö

    Efter att en elev knivhotat en lärare på en skola i Norrtälje valde huvudskyddsombudet att lägga ett skyddsstopp – och eleven stängdes av under en vecka. Nu råder det oenighet mellan fack och förvaltning om huruvida fallet har hanterats korrekt eller inte.

    Lärarna i kläm när Täby sparar på skolan

    Arbetsmiljö

    Täby kommun gör miljonbesparingar på skolan och nu varnar facket för att lärarnas arbetssituation inte är hållbar.
    – Många har slutat som en konsekvens av det här. Politikerna måste höja skolpengen, säger Lasse Gottfriedz på Lärarnas riksförbund.

    Steinberg: Förstå budskapet bakom metoden

    Debatt

    ”Metoder blir populära och sprider sig, sedan kommer kritiken om brist på vetenskapliga bevis och så småningom går man vidare till nästa trend”. John Steinberg skriver om vad pedagoger bör beakta när trender och nya metoder kommer.

    Kommentera

    Gustav Fridolin lämnar politiken – återvänder till att undervisa

    Politik

    Efter åtta år som språkrör för Miljöpartiet och fyra år som utbildningsminister meddelar Gustav Fridolin att han fått nog.
    – Jag ska undervisa igen, säger han till Skolvärlden.

    ”Arbetsbelastningen är inte acceptabel i läraryrket”

    Arbetsmiljö

    Lars Santelius, huvudskyddsombud på LR Stockholm, firar skyddsombudens dag genom att arbeta och lyfta arbetsmiljö-frågor för lärare och syv.

    Efter SKL-avtalet: Lärarna får slita när kommunen skär i skolan

    Arbetsmiljö

    I kommunernas nya avtal med lärarfacken utlovas krafttag i arbetsmiljöarbetet. Men i Norrköping tvingas lärarna nu täcka upp för 150 bortskurna tjänster.

    OECD: Inga skolsystem är likvärdiga

    Forskning

    Ditt postnummer avgör kvaliteten på din utbildning, enligt en ny OECD-rapport. Och Sverige ligger bitvis under genomsnittet.
    – Det är ett stort nederlag, säger Svante Tideman på LR.

    Kurs- och ämnesplaner

    Skolverket om förändringsarbetet: ”Lärarnas synpunkter väger tungt”

    Kurs- och ämnesplaner

    Skolverket har inlett förarbetet inför kommande revideringar av kurs- och ämnesplanerna. Nu uppmanas lärare att lämna synpunkter på hur kurs- och ämnesplanerna fungerar – och intresset har varit stort.

     

    Lärare oroas inför revideringsarbetet: Skolverket måste lyssna på oss

    Kurs- och ämnesplaner

    Läraren Filippa Mannerheim vill se en förändring inom svenskämnet och har därför lämnat synpunkter på kurs- och ämnesplanerna till Skolverket. Samtidigt oroas hon över att lärarnas anmärkningar inte tas på allvar.

    Kommunen gav 120 lärare utbildning i syv

    Syv

    Med syftet att öka elevernas studiemotivation har Smedjebackens alla lärare utbildats i studie- och yrkesvägledning.
    – Att alla lärare skulle utbildas var skönt att höra, säger studie- och yrkesvägledaren Helena Reichbauer.

    SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

    NPF

    Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

    Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

    Replik

    Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

    Kommentera

    ”Sverige behöver inte färre friskolor”

    Debatt

    ”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

    Kommentera

    Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

    Reportage

    Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
    Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

    Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

    Värderingar

    En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

    Annons
    Betyg & bedömning

    Samlat

    Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

    Annons
    Annons