Annons
De nordiska ländernas position i förhållande till de 33 OECD-länder som deltagit i samtliga fyra Pisa-undersökningar sedan 2006. Källa Skolverket.
Sveriges position i förhållande till de 33 OECD-länder som deltagit i samtliga fyra Pisa-undersökningar sedan 2006 i läsförståelse. Källa Skolverket.
Bild 1/3

Äntligen uppåt för svenska skolan

Publicerad 6 december 2016

Fakta

Här hittar du Pisa 2015

  • PISA står för Programme for International Student Assessment. Undersökningen organiseras av OECD (Organisation for Economic Cooperation and Development).
  • Under 2015 deltog 72 länder eller regioner i PISA 2015, däribland alla 35 OECD-länder. Ungefär 540 000 15-åriga elever testades totalt i PISA 2015. I Sverige deltog knappt 5 500 elever från 202 skolor.
  • PISA har tidigare genomförts år 2000, 2003, 2006, 2009 och 2012.
  • Här kan du läsa Pisa-undersökningen.

Relaterat

Svenska elever klättrar i Pisa-undersökningen för första gången, och ligger numera på eller över medel jämfört med andra OECD-länder.
– Lärarna har alltid jobbat hårt, och nu har de dessutom fått lite råg i ryggen av statliga satsningar, säger Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund (LR).

Mellan 2009 och 2012 var Sverige det land som tappade mest i Pisa. Men i undersökningen som utfördes 2015 har trenden vänt.

– Jag tror att det är viktigt för lärarna, så att man orkar och kämpa på. Lärarna har jobbat hårt i alla år, men nu handlar det offentliga samtalet mer om kunskap, undervisning och legitimerade lärare. Det stärker såklart professionen, säger Åsa Fahlén.

De tre mätområdena i undersökningen är matematik, naturvetenskap och läsförståelse. I alla tre har de svenska eleverna ökat sina resultat, även om lyftet i naturvetenskap inte är statistiskt säkerställt.

Åsa Fahlén menar att de senaste årens statliga satsningar är en av flera pusselbitar som lett till dagens resultat.

– Det har varit fler inslag av statlig finansiering och intervenering, som matematik- och läslyften. Sådana satsningar vi måste se mer av, man kan inte låta huvudmännen bara göra som de vill. 

Hon betonar också att det fortfarande är stor skillnad mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund.

– Trendbrottet är bra, men vi har inte lyckats med det kompensatoriska uppdraget. Det är lite oroväckande är att ojämlikheten fortsätter att öka, och ovanpå det är lärarbristen störst där den socioekonomiska utsattheten är som störst. Huvudmännen klarar inte av att matcha resurserna dit de behövs, det behövs en statlig styrning.

– 2009 och 2012 låg vi under genomsnittet i naturvetenskap, nu ligger vi på. Men det beror också på att OECD-genomsnittet har försämrats, säger Eva Lundgren, Pisa-expert på Skolverket.

Inom läsförståelse syns också en ökning, från 483 poäng 2009 till 500 idag, vilket dock är sämre än tidigare resultat.

För matematiken syns en förbättring från 478 poäng 2012 till dagens 494, vilket också betyder att Sverige inte längre ligger under genomsnittet.

– Efter Timss har mattelyftet lyfts fram som en förklaring, men det finns inget empiriskt stöd för att säga det. Men vi kan säga att tre av fyra lärare har genomgått mattelyftet, säger Mikael Halápi, tillförordnad generalsekreterare för Skolverket.

– Ni ska vara mycket stolta, säger han med adress till alla svenska lärare.

Jag tror något positivt äntligen kommit ut av Pisa-chocken

Läsförståelsen visar också plusresultat. Från 483 poäng 2012 till 500 poäng 2015. Även där befinner sig svenska elever över genomsnittet.

Internationellt är Singapore toppresterare.

När det gäller naturvetenskap toppas OECD-listan av Japan, Estland och Finland, även om de finska resultaten sjunkit. Sverige slår nordiska grannen Island.

Läsförståelsen leds Singapore, och inom OECD av Kanada. Sverige, Chile och Slovenien är de enda länder som lyft sig sedan 2012.

– Jag tror att det handlar om att något positivt äntligen kommit ut av Pisa-chocken. Det har blivit ett annat fokus. Men det är bara mina spekulationer, säger Mikael Halápi.

Även på matteområdet toppar Singapore.

Det finns också skillnader mellan elevgrupper.

– Skillnaden mellan hög och lågpresterande elever har ökat jämfört med 2006, vi ligger över OECD-resultatet, säger Anders Auer.

I läsförståelse har de lågpresterande pojkarna gjort det största lyftet, medan en rent generell trend är att skillnaden mellan hur pojkar och flickor presterar minskar.

– Det är en generell trend inom hela OECD, säger Anders Auer.

När det gäller likvärdighet har Sverige inga guldmedaljer att utkräva.

Skillnaden mellan elever med inhemsk och de med utländsk bakgrund är högre än OECD-genomsnittet, samtidigt som de nyanlända provdeltagarna inte har påverkat resultatet negativt.

Likvärdigheten har försämrats jämfört med 2006, då naturvetenskap också var huvudämne i undersökningen. År 2000 hade Sverige ett av de mest likvärdiga skolsystemen.

–Vi är numera ett genomsnittligt OECD-land. Men det här är inte en samlad bedömning, det här är ett empiriskt underlag, och det ska man vara medveten om, säger Anders Auer.

Utbildningsminister Gustav Fridolin kallar resultatet ett ”styrkebesked för Sveriges lärare och elever”, i ett pressmeddelande, men tillägger:

­­– Det är vad du gör i skolan som ska avgöra din framtid, inte i vilket hem du växer upp. PISA är glädjande, men ställer krav på politiken. Vi ska fortsätta prioritera mer tid för lärarna, att bryta segregationen och ge elever stöd i tid. Ingen ska lämnas efter.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Annons
Annons

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera
Annons

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Annons
Annons

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

”Lärare bör vara objektiva i sin undervisning – i samtliga ämnen”

Debatt

”Om lärare nu skall få vara subjektiva när det gäller politik, vilka områden står på tur?”, frågar sig fyra sverigedemokrater i utbildningsutskottet.

Kommentera
Annons

Tydligare trend: Så läser fler till lärare

Lärarutbildning

Allt fler läser den kompletterande pedagogiska utbildningen för att bli lärare. I höst har antalet antagna stigit till nära 800, enligt UHR.

Idrottslärare hinner inte utveckla eleverna

Idrott och hälsa

Relationsbygget mellan lärare och elev är extra viktigt i ett så pass utlämnande ämne som idrott och hälsa. 
Men tidsbrist gör att lärarna i stället måste ägna sig åt bedömning – varje lektion.

Läsning

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.
– Det är viktigt att vi fortsätter fokusera på elever i alla åldersgrupper, säger Ann Boglind, tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg.

”Vi vuxna måste visa barnen att vi också läser”

Läsning

– Jag tror att det är viktigt att vi visar våra barn och elever mer att vi vuxna också läser, säger Sara Persson som arbetar med svenska som andraspråk både i årskurs fyra, fem och sex på två olika skolor i Västervik.

I Sofies bokcirkel hoppar ingen över läxan

Läsning

– Det allra viktigaste för mina elever är läsförståelsen, att de ska ha strategin för att verkligen förstå texten och ta sig igenom den, säger Sofie Palm, 1–7-lärare som arbetar med svenska för årskurs 6 på Aggarpskolan i Svedala.

Diskussioner är en nyckel för att skapa läslust

Läsning

– Målet måste vara att upprätthålla läsintresset hos eleverna även på fritiden. Det skiljer ju så mycket mellan de som läser mycket och de som inte gör det, säger Åsa Söderström, svensklärare i årskurs åtta och nio på Junedalsskolan i Jönköping.

”Tunga, lite svåra ämnen, kan vara bra”

Läsning

– När man väljer rätt bok, läser tillsammans och har boksamtal så blir oftast även den elev som tycker det är svårt intresserad, säger Martin Ahlstedt, lärare i svenska och engelska på Lindholmens tekniska gymnasium.

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Arbetsmiljö

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor. Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.

 

Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons