Annons

Så mycket tjänar lärarna

Publicerad 21 januari 2016

Fakta

Lönelistor i korthet

Högst snittlön i riket
(Rikssnittet är 31 823 kr/mån)

Storstäderna: +1 368
Huvudstadsregionen: +1 681
Göteborg-Borås: +65

Lägst snittlön i riket

Klassiska universitetsstäder: –167
Sveriges 10 minsta kommuner: –1 729
Öresundsregionen: –463

Högst lön under 30 år

Stockholms och Gotlands län: 29 654
Hallands län: 27 779
Kronobergs län: 27 730

Lägst lön under 30 år

Örebro län: 26 169
Östergötlands län: 26 050
Värmlands län: 26 116

Högst lön 31-59 år

Stockholms och Gotlands län: 33 787
Södermanlands län: 31 724
Västra Götalands län: 31 576

Lägst lön 31-59 år

Kalmar län: 30 724
Västerbottens län: 30 568
Dalarnas län: 30 714

Högst lön över 60

Stockholms och Gotlands län: 35 416
Västra Götalands län: 34 057
Jämtlands län: 34 034

Lägst lön över 60

Kalmar län: 32 852
Dalarnas län: 32 507
Örebro län: 32 800

Relaterat

De svenska lärarlönerna är för låga och sammanpressade, enligt OECD.
Det är en uppfattning som delas av Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, som menar att det dessutom finns ett samband med lärarlönernas nivå och elevernas resultat.
Skolvärlden har granskat lärarnas löner och utveckling i Sverige under 2015.

Skolvärlden har undersökt i vilken utsträckning genomsnittslönerna för lärare (medlemmar i Lärarnas Riksförbund) skiljer mellan Sveriges olika län (2015). (Uppdaterad version som visar vad lärarna tjänade län för län 2016 finns här).
Det finns skillnader, men de är ganska små.

  • Lärarna i Stockholms län tjänar mest, kollegorna i Västerbotten minst.
  • I genomsnitt skiljer det cirka 3 000 kronor i månadslön mellan LR-medlemmar i Stockholms län och i Västerbotten. Mellan övriga län skiljer det som mest 1 000 kronor.
  • Lärare i små kommuner tjänar något mindre än lärare i stora. Detsamma gäller för kommuner där medborgarna har hög genomsnittsinkomst jämfört med kommuner där de har låg.
  • Störst skillnad mellan yngre och äldre lärares löner är det i Östergötland (cirka 8 000 kronor i månaden). Minst skillnad är det i Dalarna (5 500 kronor).
  • I genomsnitt tjänar manliga LR-medlemmar 500 kronor mer i månaden än kvinnliga. I Halland är skillnaden dubbelt så stor.

– Jag tror att det i huvudsak beror på att männen i genomsnitt är något äldre än kvinnorna och därmed har fler år i yrket, åtminstone när det gäller gymnasielärare och senarelärare i grundskolan, säger Sten Hagberg som är distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Halland.

– När det gäller tidigarelärare i grundskolan bryts mönstret, åtminstone i Varberg som är den kommun där jag själv är med och förhandlar och har bäst koll på. Där är männen bara ett år äldre i genomsnitt, men har drygt 800 kr mer i medellön. Det är troligen en effekt av att det finns få legitimerade manliga lärare på lägre stadier. Konkurrensen om dessa avspeglar sig i en högre medellön.

Ökar konkurrensen om legitimerade lärare även i andra kommuner i Halland?

– Ja. Det har hänt mycket under senare tid. Det finns i dag en större medvetenhet hos arbetsgivarna om att de måste vara beredda att konkurrera om personalen. När lärare upptäcker att det går att få upp till 5 000 kronor mer i månaden genom att byta arbetsgivare, ökar rörligheten.

Är det ett trendbrott?

- Det är definitivt ett trendbrott. Bristen kommer att slå igenom på lönerna. Det gäller bara att se till att det håller i sig.

Finns det en risk att vissa lärare drar iväg, medan andra står kvar?

– När löneglidningen ökar, ökar också den risken. Men jag brukar säga att på sikt gynnas vi alla av att en kollega får högre lön. Ju högre löner vi har genomsnitt, desto bättre är prognosen för den enskilde individens löneutveckling, även om det inte alltid syns omedelbart.

Är det inte känsligt om exempelvis en nyanställd kemilärare får högre lön än en slöjdlärare som arbetat länge på skolan?

– Jo, det är klart att det kan vara känsligt. Men det är alltid bättre för kollektivet att en kollega får högre lön. Det bidrar till att skapa ett tryck som gör att arbetsgivaren måste satsa även på de som är redan är anställda, om de inte ska förloras till andra.

Docenten och nationalekonomen Björn Öckert vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) i Uppsala forskar inom utbildnings- och arbetsmarknadsekonomi. 

Han berättar att lönespridningen inom lärarkåren var större när det fanns löneskalor och innan systemet med individuellt lönesättning infördes.

– Löneskillnaderna har faktiskt minskat. Det är lite besynnerligt.

Kommer det att hålla i sig?

– Det finns många faktorer som pekar åt att såväl lärarlönerna som lönespridningen kommer att öka. Det finns till exempel en allmän enighet – i debatten – om att lärarlönerna är för sammanpressade, staten genomför olika satsningar som syftar till att öka lönespridningen och det råder lärarbrist. Det är faktorer som talar för ökad lönenivå och lönespridning.

– Men hittills har vi inte sett någon bra statistik som visar på att detta har skett eller är på väg att ske. Därför vill jag vänta och se.

Betydligt mer övertygad om att något verkligen har skett med lärarlönerna är LR:s före detta ordförande Bo Jansson.

– Lärarnas löneutveckling under de senaste åren är den bästa på marknaden. Fler och fler arbetsgivare och politiker verkar ha förstått att det nu är allvar, att de måste göra något om de vill ha utbildade lärare i framtiden.

– Lärarbristen gör att många kommuner bjuder över varandra för att kunna rekrytera utbildade och legitimerade lärare och då inte bara i bristämnen som moderna språk och naturvetenskap. Det blir också allt vanligare att lärare byter arbetsgivare. I dag kan en legitimerad lärare räkna med minst 5 000 kronor i lönehöjning när hen byter arbetsgivare.

Det gäller väl främst i storstadsområdena?

– Det är klart att det är lättare att byta arbetsgivare i områden där finns många arbetsgivare inom pendlingsavstånd. Men lönepåslagen sker inte bara i storstadsområdena, utan även i många andra regioner.

– Det avgörande är om kommunen/arbetsgivaren insett att det måste satsas på högre lärarlöner eller inte. Tyvärr har inte alla arbetsgivare ännu förstått att det är allvar. Men det kommer de att göra. Det är jag övertygad om.

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, säger till Skolvärlden att hon och övriga regeringen delar OECD:s ofta framförda kritik mot de svenska lärarnas (svaga) löneutveckling.

– Det är därför vi har presenterat lärarlönelyftet som går ut på att bidra till att löneutvecklingen blir starkare för lärarna.

Räcker verkligen tre miljarder kronor till det?

– Nej, det kommer inte att räcka. Vi har även den förra regeringens reformer i form av karriärtjänster. Men huvudansvaret för att fortsätta att förstärka löneutvecklingen ligger på parterna.

– Lärarnas löneutveckling, och möjligheten att utvecklas i sitt yrke, är Sveriges svaghet. Vi har ganska bra ingångslöner, medan löneutvecklingen över tid är för svag.

Bör lönespridningen bland lärarna öka?

– Det måste finnas en tydligare möjlighet att genom ökad erfarenhet, ökad kunskap, fördjupningar och större ansvar utvecklas löne- och yrkesmässigt. Det är det som skapar attraktivitet till yrket. Och ska vi komma till bukt med lärarbristen måste vi ha ett attraktivt läraryrke.

Vad är en rimlig lön för en lärare högstadielärare i tyska eller engelska som arbetat i 15 år?

– Det är väldigt svårt för mig att säga. Det är en fråga för parterna. Men vi vet vad snittet ligger på. Löneutvecklingen behöver bli tydligare. Det är väldigt låg lönespridning och låg löneutveckling inom läraryrket.

Men vad är en rimlig lön?

– Vi vill inte ha en precis uppfattning om var lönenivåerna ska ligga. Men lärarlönelyftet innebär en ökning på mellan 2 500 kronor och 3 500 kronor i månaden. Karriärtjänstreformen med förstelärare innebär en ökning med upp till 5 000 kronor och en lektor som är forskarutbildad kan få en löneökning på upp till 10 000 kronor i månaden. Det är så här vi vill att det ska se ut. Genom att fördjupa sin kunskap, skaffa sig erfarenheter och ta ansvar, ska man få en bra löneutveckling.

Vad tycker du om att lärarlönerna höjs mest i områden där konkurrensen om dem är som störst?

– Jag tycker att det ska finnas en löneutveckling som är kopplad till erfarenhet, kunskap och hur mycket man bidrar till skolutvecklingen. Sedan är det självklart att en bristsituation gör att lönerna går upp. Men då sker det på marknadens villkor istället i stället utifrån kriterierna.

Är det bra?

– Det är väl bra att man speglar den marknadssituationen som råder. Men det som är viktigt för att göra läraryrket attraktivt är att det finns en tydlig löneutveckling som är kopplad till något som individen kan förutse.

Är det risk för att lönerna främst ökar i storstadsregionerna och andra områden där det är konkurrens som lärarna?

– Det är viktigt att finns en attraktivitet för läraryrket i hela landet. Det gäller därför för kommuner och friskolor att vara attraktiva även i områden som inte dras av marknaden. 

Finns det ett samband mellan högre lärarlöner, högre undervisningskvalitet och färre underkända elever?

– Ja, absolut. Det är klart att det finns ett samband.

Lena Hensvik är filosofie doktor i nationalekonomi och forskare vid IFAU. I sin avhandling från 2011 konstaterade hon att införandet av friskolor innebar ökad lönekonkurrens på utbildningsområdet, framför allt i regioner och områden där antalalet arbetsgivare blev fler.

– Lönerna ökade, speciellt för duktiga lärare och lärare inom vissa bristområden, till exempel matematik. Det handlar om utbud och efterfråga och är inte mer komplicerat än så.

– Men det är inte frågan om någon jättestor effekt.

Varför inte?

– Det här är trots allt ingen privat marknad, efter om det svenska skolsystemet är mycket liberalt i en internationell jämförelse. Det kan vara så att ökad konkurrens inte räcker för att få upp lönerna generellt. Det krävs också mer pengar. 

Leder lärarbristen till ökade löneskillnader mellan olika lärarkategorier?

– Mycket handlar om vilken relativ förhandlingsförmåga man har. I en bristsituation är det till exempel ofta enklare för den som är inträdande att förhandla upp lönen, vilket kan öka lönespridningen mellan nya lärare och de som varit länge i yrket. Den alternativa arbetsmarknaden ser också olika ut för olika lärargrupper, vilket ytterligare påverkar förhandlingsläget.

Vilken betydelse har satsningen på karriärtjänster på lärarnas löneutveckling?

– Man kan tänka sig att de ökar lönespridningen. Jag ingår i ett projekt som ska utvärdera satsningen på förstelärartjänster när det till exempel gäller löneutveckling, lärarnas rörlighet och elevernas resultat. Det lär dock dröja ett par år innan vi har några resultat. Hittills har vi för lite data.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Annons
Annons

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

Annons

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

Annons
Annons

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

Annons

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Lärares arbetstid

Ingen tid för rast i lärarnas schema

Arbetstid

En granskning av Malmölärarnas scheman visar att över hälften av grundskolorna bryter mot arbetstidslagen.
– De har inga inlagda raster och för lite tid till lunchen, konstaterar Johan Åström, huvudskyddsombud för LR Malmö.

Läraren Tina: ”Vi hinner inte ens gå på toaletten”

Arbetstid

15 minuters lunch, ingen möjlighet att ta kisspauser och en stressig arbetsvardag som drabbar både elever och lärare.
– Vi hinner inte ta en nödvändig paus, inte ens för att gå på toaletten, säger Tina, lärare på en av Malmös grundskolor. 

Debatt: ”Så vill Fi få skolan på fötter igen”

Debatt

”Fi vill återförstatliga skolan, ta bort det fria skolvalet och rita om skolornas upptagningsområden, så att elevgrupperna blir mer blandade”, skriver Karin Odelblad, Fi:s ledamot i utbildningsnämnen i Norrköping.

Kommentera

Ny statistik: Akut brist på språklärare

Reportage + Grafik

Bristen på behöriga lärare i moderna språk blir allt mer akut. Läsåret 2017/2018 fanns det i 80 svenska kommuner ingen behörig undervisande högstadielärare i antingen tyska, spanska eller franska. Dessutom är många språklärare på väg att gå i pension.
– Vi närmar oss en språkkatastrof, säger Christina Rosén som är lektor i tyska på Linnéuniversitetet i Växjö.

Här saknas lärare i tyska, spanska och franska

Lärarbrist

I östgötska Boxholm finns det inga behöriga lärare i vare sig spanska, tyska eller franska.
– Eleverna är de stora förlorarna, säger Dominik Dolenec som är lärare på Stenbockskolan.

Här är statusen för moderna språk hög

Moderna språk

Språksamlingar från årskurs 3 har gjort moderna språk till ett populärt ämne på grundskolan British Junior. Skolan arbetar aktivt för att introducera ämnet för elever i de låga åldrarna.
– I dagsläget ges elever inte möjlighet att göra ett aktivt språkval, säger Zandra Aase, förstelärare på skolan.

Den fria läsningen kan bli en social hävstång

Debatt

”Den fria läsningen skulle leda till social mobilitet  och föräldrarnas utbildningsnivå eller bakgrund skulle inte längre ha samma betydelse”, menar läraren Jenny Edvardsson. 

Kommentera

Skolexperten: "Vårt skolsystem ökar segregationen"

Likvärdighet

Skolan ska utjämna skillnader mellan elever – men en ny rapport visar att det är precis tvärtom.  
– Vårt nuvarande skolsystem ökar segregationen, istället för att minska den, säger German Bender som är en av rapportförfattarna.

Jenny är ensam lärare på Sveriges minsta skola

Reportage

Där vägen slutar, och börjar, ligger en av Sveriges minsta skolor. 
Sju elever går i skolan i fjällbyn Ammarnäs. 
För läraren Jenny Sjöström gäller det att hela tiden ligga steget före.

Unik lärardom: Förälder fälls för hot mot tjänsteman

Arbetsmiljö

Föräldern skickade hotfulla sms och mejl till läraren. Nu fälls hon för hot mot tjänsteman i hovrätten. 
– Det är en extremt ovanlig dom, säger Kristina Rollbäck som är chefsjurist på Lärarnas Riksförbund. 

Lärare efter rektorns lön- och betygsmejl: ”Alarmerande”

Lön

Efter sitt medarbetarsamtal fick läraren Christian Jensen ett mejl från sin rektor som kopplade hans betygssättning till löneförhöjning.
– Jag blev förvånad och uppgiven att det kom från just rektorshåll, säger Christian Jensen.

Krav: Inför legitimation för studie- och yrkesvägledare

Syv

Inför legitimation för studie- och yrkesvägledare och sätt ett maxtak för antal elever per vägledare. Det föreslår Lärarnas Riksförbunds studerandeförening och Sveriges elevråd SVEA för att höja yrkets status.

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Roger Haddad (L): Permanenta Lärarlyftet för fler behöriga lärare

Debatt

”Den absolut viktigaste faktorn för att vända skolans resultat är lärarkompetensen, därför kommer vi nu agera i riksdagen för att hitta en lösning för att behålla Lärarlyftet”, skriver Roger Haddad, (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott. 

Kommentera

Läspedagogen: Så ökade vi elevernas läsflyt

Läsning

På Ljuraskolan i Norrköping testar man regelbundet eleverna för att säkerställa läskunskaperna – och satsningen har gett resultat. 
– Samtliga elever har ökat sitt läsflyt, säger Jenny Borovszky Axelsson, läspedagog på skolan.

 

Skolverkets råd om bedömning

Lärare hyllar Skolverkets nya råd om betyg och betygssättning

Betyg

Skolverket har släppt nya allmänna råd om betyg och betygssättning. En viktig markering om den riktning man vill att skolan ska ta framöver, menar läraren Nicklas Mörk.
 

 

Jonas Vlachos kritisk mot nya råden: Verkningslöst

Likvärdighet 

Skolverket hoppas att de nya allmänna råden om betyg och betygssättning ska leda till att betygen ska bli rättvisande och likvärdiga. Men Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, menar att det omöjligt kommer att leda till ökad likvärdighet i betygssättningen.

Kornhall: Ett stort fall framåt, Skolverket!

Bedömning

”Skolverkets nya allmänna råd visar på en tydlig kursändring hos Skolverket, som jag välkomnar”, skriver Per Kornhall.

Tack, Skolverket – en guldgruva för oss som lidit under matrisernas tyranni

Debatt

”Skolverkets text visar sig vara inte bara en hyllning till den professionelle läraren, utan också en guldgruva för oss som lidit svårt under matrisernas tyranni”, skriver läraren Gunnar Hyltegren.

Kommentera

Skolor brister i undervisningen om källkritik

Granskning

Undervisning i källkritik är otillräcklig på flera skolor i landet. Det framgår i en ny granskning av Skolinspektionen. 
– Flera resultat var överraskande, säger Roger Thuring, projektledare för granskningen.

Läraren: Så lär jag eleverna programmering utan datorer

Programmering

Med hjälp av problemlösningssamtal och enkla koder kan elever lära sig programmering – utan några datorer. Det menar lärare Monika Helgesson som i stället undervisar i programmering utifrån fiktiva ramberättelser.

De är vinnare av Helgepriset

Helgepriset

Fyra gymnasielärare från Uppsala är några av pristagarna som tilldelats Sveriges största lärarpris, Helgepriset 2018. Lärarna belönas med 125 000 kronor för sina pedagogiska idéer inom kemiundervisningen.
– Det känns jätteroligt, säger kemiläraren Robin Löfgren.

Så skapar du ett aktivt matematikklassrum

Matematik

Läraren och läromedelsförfattaren Åsa Brorsson tipsar under Skolforum om hur du bedriver en matematikundervisning som engagerar alla – även de osäkra.

Speciallärare tog hem årets Guldäpple

Prisad lärargärning

Maria Glawe är speciallärare med inriktning på språk-, läs-, och skrivutveckling. Nu belönas hon med lärarpriset Guldäpplet, bland annat för sina innovativa samarbetsprojekt.
– IT ger fantastiska möjligheter att jobba kreativt och inkluderande, säger hon.

Lärare och författare

Björn Ranelid om undervisning och att skriva böcker: Det finns en likhet

Böcker

Ligger det nära till hands att just lärare drömmer om att bli författare? Björn Ranelid började sin bana som lärare och ser flera likheter mellan att undervisa och skriva böcker:
– Det krävs att man har bildning och beläsenhet – och en noggrannhet med det du säger och skriver, säger han.

Bengt om sin bok: ”Mina kollegor känner säkert igen saker som hänt”

Böcker

För grundskolläraren Bengt Nyman var det självklart att låta sin bok ”Beethoven suger!” utspela sig i skolans värld. 
– Det är en värld jag kan och det kändes kul att få skildra den.

Mattias är lärare och författare: ”Jag har ett drömläge”

Böcker

Mattias Edvardsson älskar att undervisa och vill inte ge upp sitt lärarjobb trots flera utgivna böcker.
– Kombinationen av att både skriva och undervisa är ett drömläge. 

Lotta: ”Många lärare drömmer om att skriva”

Böcker

När läraren Lotta Fagerholm skrev sin bok kunde hon äntligen gå på djupet i sina undervisningsämnen. 
Och hon ser flera likheter mellan läraryrket och rollen som författare.

Lärarnas arbetsmiljö förbättrades med klassmentorer

Arbetsmiljö

Satsningen på klassmentorer har stärkt lärarnas arbetssituation på Norrängsskolan. Nu vittnar personalen om bättre arbetsmiljö, mer tid till återhämtning och mindre stress.

Arbetsmiljö

Skyddsstopp på skola efter knivhot mot lärare

Arbetsmiljö

Två elever har vid upprepade tillfällen misshandlat och hotat lärarna på Grindskolan i Norrtälje. Nu har huvudskyddsombudet på skolan lagt ett skyddsstopp efter att en av lärarna knivhotats.

 

Oenigt mellan fack och kommun efter skyddsstopp på skola

Arbetsmiljö

Efter att en elev knivhotat en lärare på en skola i Norrtälje valde huvudskyddsombudet att lägga ett skyddsstopp – och eleven stängdes av under en vecka. Nu råder det oenighet mellan fack och förvaltning om huruvida fallet har hanterats korrekt eller inte.

Lärarna i kläm när Täby sparar på skolan

Arbetsmiljö

Täby kommun gör miljonbesparingar på skolan och nu varnar facket för att lärarnas arbetssituation inte är hållbar.
– Många har slutat som en konsekvens av det här. Politikerna måste höja skolpengen, säger Lasse Gottfriedz på Lärarnas riksförbund.

Steinberg: Förstå budskapet bakom metoden

Debatt

”Metoder blir populära och sprider sig, sedan kommer kritiken om brist på vetenskapliga bevis och så småningom går man vidare till nästa trend”. John Steinberg skriver om vad pedagoger bör beakta när trender och nya metoder kommer.

Kommentera

Gustav Fridolin lämnar politiken – återvänder till att undervisa

Politik

Efter åtta år som språkrör för Miljöpartiet och fyra år som utbildningsminister meddelar Gustav Fridolin att han fått nog.
– Jag ska undervisa igen, säger han till Skolvärlden.

”Arbetsbelastningen är inte acceptabel i läraryrket”

Arbetsmiljö

Lars Santelius, huvudskyddsombud på LR Stockholm, firar skyddsombudens dag genom att arbeta och lyfta arbetsmiljö-frågor för lärare och syv.

Efter SKL-avtalet: Lärarna får slita när kommunen skär i skolan

Arbetsmiljö

I kommunernas nya avtal med lärarfacken utlovas krafttag i arbetsmiljöarbetet. Men i Norrköping tvingas lärarna nu täcka upp för 150 bortskurna tjänster.

OECD: Inga skolsystem är likvärdiga

Forskning

Ditt postnummer avgör kvaliteten på din utbildning, enligt en ny OECD-rapport. Och Sverige ligger bitvis under genomsnittet.
– Det är ett stort nederlag, säger Svante Tideman på LR.

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket om förändringsarbetet: ”Lärarnas synpunkter väger tungt”

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket har inlett förarbetet inför kommande revideringar av kurs- och ämnesplanerna. Nu uppmanas lärare att lämna synpunkter på hur kurs- och ämnesplanerna fungerar – och intresset har varit stort.

 

Lärare oroas inför revideringsarbetet: Skolverket måste lyssna på oss

Kurs- och ämnesplaner

Läraren Filippa Mannerheim vill se en förändring inom svenskämnet och har därför lämnat synpunkter på kurs- och ämnesplanerna till Skolverket. Samtidigt oroas hon över att lärarnas anmärkningar inte tas på allvar.

Kommunen gav 120 lärare utbildning i syv

Syv

Med syftet att öka elevernas studiemotivation har Smedjebackens alla lärare utbildats i studie- och yrkesvägledning.
– Att alla lärare skulle utbildas var skönt att höra, säger studie- och yrkesvägledaren Helena Reichbauer.

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons