Annons

Så mycket tjänar lärarna

Publicerad 21 januari 2016

Fakta

Lönelistor i korthet

Högst snittlön i riket
(Rikssnittet är 31 823 kr/mån)

Storstäderna: +1 368
Huvudstadsregionen: +1 681
Göteborg-Borås: +65

Lägst snittlön i riket

Klassiska universitetsstäder: –167
Sveriges 10 minsta kommuner: –1 729
Öresundsregionen: –463

Högst lön under 30 år

Stockholms och Gotlands län: 29 654
Hallands län: 27 779
Kronobergs län: 27 730

Lägst lön under 30 år

Örebro län: 26 169
Östergötlands län: 26 050
Värmlands län: 26 116

Högst lön 31-59 år

Stockholms och Gotlands län: 33 787
Södermanlands län: 31 724
Västra Götalands län: 31 576

Lägst lön 31-59 år

Kalmar län: 30 724
Västerbottens län: 30 568
Dalarnas län: 30 714

Högst lön över 60

Stockholms och Gotlands län: 35 416
Västra Götalands län: 34 057
Jämtlands län: 34 034

Lägst lön över 60

Kalmar län: 32 852
Dalarnas län: 32 507
Örebro län: 32 800

Relaterat

De svenska lärarlönerna är för låga och sammanpressade, enligt OECD.
Det är en uppfattning som delas av Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, som menar att det dessutom finns ett samband med lärarlönernas nivå och elevernas resultat.
Skolvärlden har granskat lärarnas löner och utveckling i Sverige under 2015.

Skolvärlden har undersökt i vilken utsträckning genomsnittslönerna för lärare (medlemmar i Lärarnas Riksförbund) skiljer mellan Sveriges olika län (2015).
Det finns skillnader, men de är ganska små.

  • Lärarna i Stockholms län tjänar mest, kollegorna i Västerbotten minst.
  • I genomsnitt skiljer det cirka 3 000 kronor i månadslön mellan LR-medlemmar i Stockholms län och i Västerbotten. Mellan övriga län skiljer det som mest 1 000 kronor.
  • Lärare i små kommuner tjänar något mindre än lärare i stora. Detsamma gäller för kommuner där medborgarna har hög genomsnittsinkomst jämfört med kommuner där de har låg.
  • Störst skillnad mellan yngre och äldre lärares löner är det i Östergötland (cirka 8 000 kronor i månaden). Minst skillnad är det i Dalarna (5 500 kronor).
  • I genomsnitt tjänar manliga LR-medlemmar 500 kronor mer i månaden än kvinnliga. I Halland är skillnaden dubbelt så stor.

– Jag tror att det i huvudsak beror på att männen i genomsnitt är något äldre än kvinnorna och därmed har fler år i yrket, åtminstone när det gäller gymnasielärare och senarelärare i grundskolan, säger Sten Hagberg som är distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Halland.

– När det gäller tidigarelärare i grundskolan bryts mönstret, åtminstone i Varberg som är den kommun där jag själv är med och förhandlar och har bäst koll på. Där är männen bara ett år äldre i genomsnitt, men har drygt 800 kr mer i medellön. Det är troligen en effekt av att det finns få legitimerade manliga lärare på lägre stadier. Konkurrensen om dessa avspeglar sig i en högre medellön.

Ökar konkurrensen om legitimerade lärare även i andra kommuner i Halland?

– Ja. Det har hänt mycket under senare tid. Det finns i dag en större medvetenhet hos arbetsgivarna om att de måste vara beredda att konkurrera om personalen. När lärare upptäcker att det går att få upp till 5 000 kronor mer i månaden genom att byta arbetsgivare, ökar rörligheten.

Är det ett trendbrott?

- Det är definitivt ett trendbrott. Bristen kommer att slå igenom på lönerna. Det gäller bara att se till att det håller i sig.

Finns det en risk att vissa lärare drar iväg, medan andra står kvar?

– När löneglidningen ökar, ökar också den risken. Men jag brukar säga att på sikt gynnas vi alla av att en kollega får högre lön. Ju högre löner vi har genomsnitt, desto bättre är prognosen för den enskilde individens löneutveckling, även om det inte alltid syns omedelbart.

Är det inte känsligt om exempelvis en nyanställd kemilärare får högre lön än en slöjdlärare som arbetat länge på skolan?

– Jo, det är klart att det kan vara känsligt. Men det är alltid bättre för kollektivet att en kollega får högre lön. Det bidrar till att skapa ett tryck som gör att arbetsgivaren måste satsa även på de som är redan är anställda, om de inte ska förloras till andra.

Docenten och nationalekonomen Björn Öckert vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) i Uppsala forskar inom utbildnings- och arbetsmarknadsekonomi. 

Han berättar att lönespridningen inom lärarkåren var större när det fanns löneskalor och innan systemet med individuellt lönesättning infördes.

– Löneskillnaderna har faktiskt minskat. Det är lite besynnerligt.

Kommer det att hålla i sig?

– Det finns många faktorer som pekar åt att såväl lärarlönerna som lönespridningen kommer att öka. Det finns till exempel en allmän enighet – i debatten – om att lärarlönerna är för sammanpressade, staten genomför olika satsningar som syftar till att öka lönespridningen och det råder lärarbrist. Det är faktorer som talar för ökad lönenivå och lönespridning.

– Men hittills har vi inte sett någon bra statistik som visar på att detta har skett eller är på väg att ske. Därför vill jag vänta och se.

Betydligt mer övertygad om att något verkligen har skett med lärarlönerna är LR:s före detta ordförande Bo Jansson.

– Lärarnas löneutveckling under de senaste åren är den bästa på marknaden. Fler och fler arbetsgivare och politiker verkar ha förstått att det nu är allvar, att de måste göra något om de vill ha utbildade lärare i framtiden.

– Lärarbristen gör att många kommuner bjuder över varandra för att kunna rekrytera utbildade och legitimerade lärare och då inte bara i bristämnen som moderna språk och naturvetenskap. Det blir också allt vanligare att lärare byter arbetsgivare. I dag kan en legitimerad lärare räkna med minst 5 000 kronor i lönehöjning när hen byter arbetsgivare.

Det gäller väl främst i storstadsområdena?

– Det är klart att det är lättare att byta arbetsgivare i områden där finns många arbetsgivare inom pendlingsavstånd. Men lönepåslagen sker inte bara i storstadsområdena, utan även i många andra regioner.

– Det avgörande är om kommunen/arbetsgivaren insett att det måste satsas på högre lärarlöner eller inte. Tyvärr har inte alla arbetsgivare ännu förstått att det är allvar. Men det kommer de att göra. Det är jag övertygad om.

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, säger till Skolvärlden att hon och övriga regeringen delar OECD:s ofta framförda kritik mot de svenska lärarnas (svaga) löneutveckling.

– Det är därför vi har presenterat lärarlönelyftet som går ut på att bidra till att löneutvecklingen blir starkare för lärarna.

Räcker verkligen tre miljarder kronor till det?

– Nej, det kommer inte att räcka. Vi har även den förra regeringens reformer i form av karriärtjänster. Men huvudansvaret för att fortsätta att förstärka löneutvecklingen ligger på parterna.

– Lärarnas löneutveckling, och möjligheten att utvecklas i sitt yrke, är Sveriges svaghet. Vi har ganska bra ingångslöner, medan löneutvecklingen över tid är för svag.

Bör lönespridningen bland lärarna öka?

– Det måste finnas en tydligare möjlighet att genom ökad erfarenhet, ökad kunskap, fördjupningar och större ansvar utvecklas löne- och yrkesmässigt. Det är det som skapar attraktivitet till yrket. Och ska vi komma till bukt med lärarbristen måste vi ha ett attraktivt läraryrke.

Vad är en rimlig lön för en lärare högstadielärare i tyska eller engelska som arbetat i 15 år?

– Det är väldigt svårt för mig att säga. Det är en fråga för parterna. Men vi vet vad snittet ligger på. Löneutvecklingen behöver bli tydligare. Det är väldigt låg lönespridning och låg löneutveckling inom läraryrket.

Men vad är en rimlig lön?

– Vi vill inte ha en precis uppfattning om var lönenivåerna ska ligga. Men lärarlönelyftet innebär en ökning på mellan 2 500 kronor och 3 500 kronor i månaden. Karriärtjänstreformen med förstelärare innebär en ökning med upp till 5 000 kronor och en lektor som är forskarutbildad kan få en löneökning på upp till 10 000 kronor i månaden. Det är så här vi vill att det ska se ut. Genom att fördjupa sin kunskap, skaffa sig erfarenheter och ta ansvar, ska man få en bra löneutveckling.

Vad tycker du om att lärarlönerna höjs mest i områden där konkurrensen om dem är som störst?

– Jag tycker att det ska finnas en löneutveckling som är kopplad till erfarenhet, kunskap och hur mycket man bidrar till skolutvecklingen. Sedan är det självklart att en bristsituation gör att lönerna går upp. Men då sker det på marknadens villkor istället i stället utifrån kriterierna.

Är det bra?

– Det är väl bra att man speglar den marknadssituationen som råder. Men det som är viktigt för att göra läraryrket attraktivt är att det finns en tydlig löneutveckling som är kopplad till något som individen kan förutse.

Är det risk för att lönerna främst ökar i storstadsregionerna och andra områden där det är konkurrens som lärarna?

– Det är viktigt att finns en attraktivitet för läraryrket i hela landet. Det gäller därför för kommuner och friskolor att vara attraktiva även i områden som inte dras av marknaden. 

Finns det ett samband mellan högre lärarlöner, högre undervisningskvalitet och färre underkända elever?

– Ja, absolut. Det är klart att det finns ett samband.

Lena Hensvik är filosofie doktor i nationalekonomi och forskare vid IFAU. I sin avhandling från 2011 konstaterade hon att införandet av friskolor innebar ökad lönekonkurrens på utbildningsområdet, framför allt i regioner och områden där antalalet arbetsgivare blev fler.

– Lönerna ökade, speciellt för duktiga lärare och lärare inom vissa bristområden, till exempel matematik. Det handlar om utbud och efterfråga och är inte mer komplicerat än så.

– Men det är inte frågan om någon jättestor effekt.

Varför inte?

– Det här är trots allt ingen privat marknad, efter om det svenska skolsystemet är mycket liberalt i en internationell jämförelse. Det kan vara så att ökad konkurrens inte räcker för att få upp lönerna generellt. Det krävs också mer pengar. 

Leder lärarbristen till ökade löneskillnader mellan olika lärarkategorier?

– Mycket handlar om vilken relativ förhandlingsförmåga man har. I en bristsituation är det till exempel ofta enklare för den som är inträdande att förhandla upp lönen, vilket kan öka lönespridningen mellan nya lärare och de som varit länge i yrket. Den alternativa arbetsmarknaden ser också olika ut för olika lärargrupper, vilket ytterligare påverkar förhandlingsläget.

Vilken betydelse har satsningen på karriärtjänster på lärarnas löneutveckling?

– Man kan tänka sig att de ökar lönespridningen. Jag ingår i ett projekt som ska utvärdera satsningen på förstelärartjänster när det till exempel gäller löneutveckling, lärarnas rörlighet och elevernas resultat. Det lär dock dröja ett par år innan vi har några resultat. Hittills har vi för lite data.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Lärarstudenter lockas med 70 000 kronor

Lärarstudenter lockas med 70 000 kronor

Lärarutbildning

Sjuttio tusen kronor för den som tar lärarexamen. Det är Moderaternas recept för att locka fler in i yrket.

Annons
Annons
Läsa-skriva-räkna-garanti blir åtgärdsgaranti

Läsa-skriva-räkna-garanti blir åtgärdsgaranti

Betänkande

Obligatorisk kartläggning i förskoleklassen och diagnostiska tester i lågstadiet, kopplat till krav på stödåtgärder för de elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven. Det är utredarens förslag på läsa-skriva-räkna-garanti.

Annons
Så undviker du fallgroparna i matten

Så undviker du fallgroparna i matten

Matematik

Svenska matteelever får dåliga resultat i internationella jämförelser. Systematiska inlärningsfel och begreppsförvirring är några av orsakerna.

Kritik mot skola som inte står för material

Kritik mot skola som inte står för material

Pengar

En grundskola i Stockholm som ber eleverna att själva stå för pennor, sudd, miniräknare och läsebok väcker upprörda känslor. Föräldrar på skolan menar att det strider mot lagen om avgiftsfri skola.
– Det är skolans uppgift att tillhandahålla material, säger Ragnar Sjölander, ordförande LR Stockholm.

Annons
Annons
Annons
I hans skola bestämmer lärarna hur arbetet ska utföras

I hans skola bestämmer lärarna hur arbetet ska utföras

Arbetsmiljö

Det är lärarna som kan höja skolans resultat – medan rektors jobb är att implementera lärarnas vision. Det menar Bill Martin, amerikansk skolutvecklare, vars metod följs av skolor över hela världen.

Anna Kaya: "Digitala verktyg blev livsviktigt"

Anna Kaya: "Digitala verktyg blev livsviktigt"

Anpassa stödet efter elevernas nivå – inte uppgifterna.
– Digitala medier blev livsviktigt för att individanpassa, menar Anna Kaya.

Eleverna möter världen i Saras klassrum

Eleverna möter världen i Saras klassrum

Feedback

Ämnesspanaren och läraren Sara Bruun låter sin klass möta världen under lektionerna. Och hon läser in sin feedback till elevernas individuella texter.
– Jag hinner säga mycket på en minut, säger hon.

Hon fick Ranelidpriset 2016

Hon fick Ranelidpriset 2016

Ranelidpriset

Björn Ranelidpriset 2016 går till Elisabet Reslegård, Läsrörelsens grundare. 

Videobloggen ska lyfta nyanlända elever

Videobloggen ska lyfta nyanlända elever

SFI

Helena Stenman saknade undervisningsmaterial i ljudform för sina nyanlända elever. Resultatet blev en videoblogg för de som precis startat sin undervisning i svenska.

”Pennor och sudd ska vara gratis i skolan”

”Pennor och sudd ska vara gratis i skolan”

Debatt

Föräldrar uppmanas köpa pennor och limstift till barnen i en skola där ägaren samtidigt tar ut flera miljoner i vinst. Det är inte bara fel – det är ett tydligt brott mot den svenska skollagen. Och det visar med all önskvärd tydlighet att vinstjakt inte hör hemma i den svenska skolan, skriver Freddy Grip (V), skolpolitisk talesperson för Vänsterpartiet i Stockholm.

Kommentera
Svenska metoder intresserar lärare över hela världen

Svenska metoder intresserar lärare över hela världen

Undervisningsmetoder

Lärarna Emelie Hahn och Catarina Eriksson fick mycket uppmärksamhet under en konferens i Singapore när de pratade om det svenska entreprenöriella lärandet. Övriga deltagare visade stort intresserade för hur långt Sverige kommit i arbetet med mjuka värden.

Tekniken hjälper Hülya att undervisa nyanlända

Tekniken hjälper Hülya att undervisa nyanlända

Nyanlända

Ibland tänkte hon att alla nyanlända elever hade inlärningssvårigheter. Sen kom hon på att det nog var hon som hade undervisningssvårigheter.
Så Hülya Basaran vände sig till digital teknik för att undervisa nyanlända.

Lärarens nya kollega – en robot

Lärarens nya kollega – en robot

Digitalt

Professor Stefan Fölster ser en snar framtid med robotlärare och andra innovativa hjälpmedel i klassrummen. Men han ser även riskerna för de skolorna som inte tar till sig av den digitala utvecklingen.

Digitalisering
Varannan lärare nekas digitala läromedel

Varannan lärare nekas digitala läromedel

Digitala läromedel

Nästan hälften av landets lärare saknar helt tillgång till digitala läromedel, och endast var tionde får fortbildning på området av sin arbetsgivare. Det visar en ny rapport från Lärarnas Riksförbund.

"Lärares IT-utveckling ska skötas av akademin"

"Lärares IT-utveckling ska skötas av akademin"

IT

Likvärdigheten i svensk skola brister i den digitala undervisningen.
– Kompetensutvecklingen måste tillbaka till akademin, säger ämnesspanaren och författaren Helena Kvarnsell, en av redaktörerna bakom ”Vi får det att funka”.

”Bok på burk” risk med digitala verktyg

”Bok på burk” risk med digitala verktyg

Digitala verktyg

Forskaren Håkan Fleischer betonar vikten av att göra digitaliseringen på rätt sätt.
– Det behövs smarta digitala verktyg som ger möjligheten för eleverna att jobba på olika sätt, säger han.

Peer instruction – lärares vapen mot korvstoppning

Peer instruction – lärares vapen mot korvstoppning

Digitala verktyg

I kampen mot korvstoppning är digitala verktyg en möjlighet. Ämnesspanaren Mikael Bruér gillar Peer instruction – en undervisningsmetod som gör eleverna mer delaktiga i undervisningen.

Speciallärare ska stärkas av bidrag

Speciallärare ska stärkas av bidrag

Bidrag

Skolverket meddelar idag att ett bidrag på 14 miljoner kronor kommer att betalas ut för att kunna stärka över 1700 lärares specialpedagogiska kompetenser.

Mattesidan ska lösa problemen i klassrummet

Mattesidan ska lösa problemen i klassrummet

Matematik

Problem med matematiken? Nylanserade matematikinspiration.se ska hjälpa lärare att undervisa genom att skapa diskussioner med eleverna.

Läsförståelse
Barbro Westlund: Därför är läsförståelse viktigt i alla ämnen

Barbro Westlund: Därför är läsförståelse viktigt i alla ämnen

Läsning

Läsförståelse borde vara en viktig del i alla ämnen, inte bara i svenskundervisningen.
– Innan du kan undervisa måste du fundera på hur du själv läser en text, säger läsforskaren Barbro Westlund.

Lässtrategier gav bättre resultat – för alla elever

Lässtrategier gav bättre resultat – för alla elever

Läsförståelse

Ämnesläraren Anna Nord forskade på sitt eget införande av lässtrategier i gymnasiets år tre. Nu har hon dåligt samvete för alla år hon jobbat utan.
– Det finns så många fördelar, och det gynnar både de goda läsarna och de med större utmaningar, säger hon.

Så ska eleverna lära sig förstå vad de läser

Så ska eleverna lära sig förstå vad de läser

Läsförståelse

Lämna inte eleverna ensamma. Och läraren måste ta ett ansvar i undervisningen. Det har varit viktiga punkter för Nyköpingslärarna Marie Trapp och Marika Nylund Ek när de tillsammans tagit fram ett nytt läromedel i läsförståelse.

Han tar över efter Anna Ekström

Han tar över efter Anna Ekström

Skolkommissionen

Professor Jan-Eric Gustafsson har utsetts som ny ordförande i Skolkommissionen. Han ersätter Anna Ekström som förra veckan utsågs till gymnasieminister.

Budget 2017
Grönvall (m): ”Obegripligt att inte inkludera vux och SFI i lärarlönelyftet”

Grönvall (m): ”Obegripligt att inte inkludera vux och SFI i lärarlönelyftet”

Budget 2017

Moderaternas skolpolitiska talesperson tycker att problemet med regeringens budgetproposition är det som saknas i den: förslag för mer lärartid per elev, kvalitetshöjning av lärarutbildningen och nolltolerans mot dåliga skolor.

Fridolin om budgeten: ”Vi behöver göra mer”

Fridolin om budgeten: ”Vi behöver göra mer”

Budget 2017

Fler platser på lärarutbildningen och webbkurser för återvändande lärare är ett par av inslagen i regeringens budgetproposition. Några höjda komvux-löner eller allmän fortbildning i språkutvecklande arbetssätt står inte på agendan.

De är Sveriges främsta lärare i entreprenörskap

De är Sveriges främsta lärare i entreprenörskap

Lärare

Två lärare från Sundsvall blev utkorade till Sveriges främsta lärare i entreprenörskap.

Arbeta utomlands
Malin undervisar på paradisön

Malin undervisar på paradisön

Arbeta utomlands

Idrottslektioner på stranden – palmer utanför klassrumsfönstret. På den svenska skolan Sanuk i Thailand gör matte- och biologiläraren Malin Axelsson sin tredje säsong.
– Om någon som vill prova något liknande frågade mig så skulle jag säga ”Gör det! Våga!”, säger Malin.

Rektorn: ”Jag är positiv till att man får nya idéer”

Arbeta utomlands

När Malin Axelsson bestämde sig för att jobba i Thailand var hennes chef en ivrig påhejare.
– Jag är positiv till att man är iväg och får nya impulser och nya idéer, säger Lars Speziali, rektor på Stadsskogsskolan i Lindesberg.

Här är svenska skolor i fler länder

Här är svenska skolor i fler länder

Arbeta utomlands

Många lärare funderar på att arbeta utomlands. Här är några tips.

”Det är inte bara idrottslärarnas ansvar att eleverna rör på sig”

”Det är inte bara idrottslärarnas ansvar att eleverna rör på sig”

Elevhälsa

En ny undersökning visar många elevers aktivitetsnivå inte är tillräckligt hög under idrottslektionerna. Men Daniel Gomejzon, lärare i idrott och hälsa, menar att det inte längre är ämnets syfte.

Åsa Fahlén: Sju miljarder för att vända skoltrenden

Åsa Fahlén: Sju miljarder för att vända skoltrenden

Skolsatsning

Det behöver satsas ytterligare sju miljarder kronor på skolan.
– Regeringens lönesatsning är otillräcklig för att locka lärare tillbaka till yrket, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en intervju om satsningar på skolan, det fria skolvalet och diskussionen om en sammanslagning av lärarfacken.

Här är de viktigaste skolfrågorna just nu

Här är de viktigaste skolfrågorna just nu

Skolfrågor

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, förde nyligen fram krav på fem nya reformer för att lyfta den svenska skolan.
Skolvärlden ställde frågan till LR:s styrelse: Vilka är de viktigaste skolfrågorna under läsåret 2016/17. Här är deras svar.

Det är inte rimligt att skillnaderna är så stora mellan skolor

Det är inte rimligt att skillnaderna är så stora mellan skolor

Debatt

Här avgörs framtiden för våra barn och det är ett lotteri. Och som vanligt är det de mest resursstarka som vinner, skriver författaren och journalisten Ann-Helén Laestadius.

Kommentera
Så många blir lärare efter kompletterande utbildning i Sverige

Så många blir lärare efter kompletterande utbildning i Sverige

Lärarutbildning

Lärarstudenter med utländsk utbildning har en naturlig väg in i klassrummet via den svenska akademin.

”Nationalism är också ett av skolans ansvar”

”Nationalism är också ett av skolans ansvar”

Debatt

Hur väver man in nationalismen på ett naturligt sätt i klassrummet? SO-läraren Ulf Martinsson delar med sig av sina tankar kring ämnet.

Kommentera
Svenska lärare jobbar mest i OECD

Svenska lärare jobbar mest i OECD

Ny rapport

De svenska lärarna jobbar flest timmar men ligger nära botten vad gäller löneutveckling jämfört med andra OECD-länder, visar ny rapport.

”Nästa steg borde vara ett arbetsmiljölyft”

”Nästa steg borde vara ett arbetsmiljölyft”

Debatt

Lönen är viktig, men vi får inte glömma arbetsmiljön. Vill man behålla sina lärare måste man satsa, både på löner och förbättrade arbetsförhållanden! Ett lönelyft följt av ett arbetsmiljölyft skulle göra både lärare och elever till vinnare, skriver Gunnar Vallinder i Göteborg.

Kommentera
Forskning: Harry Potter bra för skolans värdegrundsarbete

Forskning: Harry Potter bra för skolans värdegrundsarbete

Skönlitteratur

Harry Potter har en roll att spela i skolans värdegrundsarbete. Det menar litteraturforskaren Malin Alkestrand, som snart kommer ut med sin avhandling om fantasylitteratur i skolan.

Läs bättre med hjälp av fisk

Läs bättre med hjälp av fisk

Läsförståelse

En ny svensk studie med lågstadiebarn visar att fettsyror påverkar koncentrationsförmåga och läsning positivt.

NY MINISTER
Anna Ekström ny gymnasieminister

Anna Ekström ny gymnasieminister

Ny minister

Klockan 15.01 twittrade generaldirektören för Skolverket, Anna Ekström ”Alea iacta est”.
Det står nu klart att hon är ny gymnasie- och kunskapslyftsminister (S).

"Jätteviktigt låta lärarna ägna sig åt undervisning"

"Jätteviktigt låta lärarna ägna sig åt undervisning"

Intervju

LR:s ordförande Åsa Fahlén presenterade i veckan ett antal åtgärder hon önskar att Anna Ekström ska genomföra som ny gymnasieminister. Skolvärlden ringde upp ministern för att få svar.

De dåliga resultaten gör Anna Ekström rasande

Skolresultat

Anna Ekström lämnar Skolverket och blir ny gymnasie- och kunskapslyftsminister. I en intervju med Skolvärlden förklarar hon varför hon är argare i dag än när hon började på Skolverket för fem år sedan.
– Jag är extremt upprörd, säger hon.

Reaktioner på Ekström som ny gymnasieminister

Reaktioner på Ekström som ny gymnasieminister

Politik

För 15 år sedan slutade Anna Ekström som statssekreterare. Nu är hon tillbaka i partipolitiken som ny gymnasie- och kunskapslyftsminister.

Turkiska elever tvingas lämna svensk skola

Turkiska elever tvingas lämna svensk skola

Friskolor

Elever på både svenska och danska turkiska friskolor hotas av turkiska regeringsintressen och tvingas sluta på friskolorna. Sedan höstens skolstart har skolorna mist över 500 elever. Skolorna stämplas som Gülen-trogna och föräldrar skräms därför att agera genom att tvinga bort sina barn från skolorna.

Stora skillnader i kommunernas frånvaroregistrering

Stora skillnader i kommunernas frånvaroregistrering

Frånvaro

Huvudmännen har det yttersta ansvaret för elevernas närvaro. Men en ny undersökning visar att endast hälften av kommunerna samlar in statistik. 

Matematik lockar fler att bli ämneslärare

Matematik lockar fler att bli ämneslärare

På ämneslärarprogrammet på Karlstads universitet har i år 37 procent fler av studenterna valt inriktning matematik.

Webbsatsning ska råda bot på lärarbristen

Webbsatsning ska råda bot på lärarbristen

Utbildning

Här är regeringssatsningen som ska få fler lärare till skolan.
Efter lönelyft och ytterligare skolpengar lanseras det nästa år en webbutbildning som ska locka tillbaka några av de 40 000 redan utbildade lärarna.

Kommungranskning
Bästa och sämsta kommunerna i Sverige

Bästa och sämsta kommunerna i Sverige

Granskning

Lärarnas Riksförbunds rankning av skolan i Sveriges 290 kommuner visar på mycket stora kvalitetsskillnader. I en del kommuner når nästan alla elever skolans mål, i andra underkänns närmare hälften.
Här hittar du hela listan - kommun för kommun.

Här tjänar  de mest  i Sverige

Här tjänar de mest i Sverige

Lärarlöner

Lärarna i Nacka har högst snittlön i Sverige.
– Många tjänar över 40 000 kronor i månaden och en del över 50 000 kronor, säger Kristian Smitter­berg som är ordförande för LR i Nacka.

”Klar koppling mellan resultat och behöriga lärare”

”Klar koppling mellan resultat och behöriga lärare”

Behörighet

– Risken är att vi snart får stafettlärare som åker runt och sätter betyg. Det vore en vansinnigt olycklig utveckling, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Björklund vill sätta stopp för religiösa friskolor

Björklund vill sätta stopp för religiösa friskolor

Friskolor

Liberalernas partiledare Jan Björklund återvinner sitt gamla förslag om att förbjuda religiösa friskolor.

Minskad stress med längre lektioner och plustid

Minskad stress med längre lektioner och plustid

Skolmiljö

Med längre undervisningspass och möjlighet till personlig lektionstid utanför schemat hoppas Nybyggeskolan i Västerås att alla elever ska bli sedda och att stressen ska minska.

Regeringen vill minska detaljstyrningen av Skolverket

Riksdagen

I sin budgetproposition för 2017 föreslår regeringen förändringar i styrningen av Skolverket. Större frihet att anpassa verksamheten ska ge en effektivare myndighet.

Så fixar Sandra SYV i alla ämnen

Så fixar Sandra SYV i alla ämnen

Studie- och yrkesvägledning

På Västervångsskolan i Landskrona integreras studie- och yrkesvägledningen i undervisningen, med hjälp av en SYV-plan.

Elever delas upp efter etnicitet

Elever delas upp efter etnicitet

Segregation

Ett danskt gymnasium sätter ihop klasser utifrån elevernas etnicitet för att stoppa flykten av danska elever från skolan.

Översatt matematikbok ska påskynda integrationen

Översatt matematikbok ska påskynda integrationen

Skolmedel

En digital matematikbok för elever i årskurs 3-9 har översatts till arabiska och ska underlätta för nyanlända elever som inte får det stöd de behöver i skolan.

Fler tjejer behöriga till högskolan efter gymnasiet

Fler tjejer behöriga till högskolan efter gymnasiet

Betyg

Fler klarar av sin gymnasieutbildning på tre år men färre är behöriga till högskolor och universtitet. Procentuellt är det fler tjejer än killar som är behöriga efter gymnasieexamen. Detta visar en ny undersökning från Sveriges Kommuner och Landsting.

Eleverna vill prata mer om internet med sina lärare

Eleverna vill prata mer om internet med sina lärare

I en ny undersökning uppger 23 procent av de tillfrågade att deras lärare aldrig frågat dem om vad de gör på internet. Samtidigt säger sju av tio elever att de vill att man ska prata mer om vardagen på nätet i skolan.

Lärarna rasar över kommunens rekryteringsfilm

Lärarna rasar över kommunens rekryteringsfilm

Rekrytering

Genom en rekryteringsfilm söker Skövde kommun en ny rektor till Rydskolan. Men det enda projektet, som kostat en halv miljon kronor, hittills resulterat i är ledsna och besvikna lärare som tappat förtroendet för sin kommun.
– Det finns inget i den här svartmålningsfilmen som stämmer. Jag tycker att det är en jävla skitfilm, säger en upprörd Magnus Sannö, lokalombud Lärarnas Riksförbund i Skövde kommun.

Metoden halverade skolket på ett år

Metoden halverade skolket på ett år

Skolk

Ann Tunell, specialpedagog på Högbergsskolan i Tierp, har genom att lyssna på eleverna, ge dem respekt och stötta dem lyckats halvera skolkandet på skolan på ett år.

Heltidsmentorer hjälper fler ta studenten

Heltidsmentorer hjälper fler ta studenten

Arbetsmiljö

När mentorskapet lyftes över på heltidsanställda mentorer ökade antalet elever som tog examen från Vretagymnasiet i Linköping.

– Lärarna får koncentera sig på att undervisa, säger Annika Gabrielsson, en av mentorerna på skolan.

Nationalekonom: Därför är SYV viktigt

Nationalekonom: Därför är SYV viktigt

Studie- och yrkesvägledning

Även små insatser från studie- och yrkesvägledare kan göra stor skillnad för elevernas studieval. Men studievägledning kan också minska antalet val som sker på grund av fördomar och vanor. 

Lärare saknar kunskap kring anmälningplikt

Elevkränkning

Anledningen till att inte fler skolor anmäler brott och kränkningar kan handla om okunskap hos lärarna.

Delad uppfattning kring lärarläget i Huddinge

Delad uppfattning kring lärarläget i Huddinge

Lärarflykt

En kommun som inte vill satsa pengar, ett stort missnöje när det kommer till skolledningar och dåliga löner får Huddinges lärare att söka sig bort till närliggande kommuner. Men hur många det är som slutat är ännu oklart.

Stärkt meddelarskydd för lärare på friskolor

Stärkt meddelarskydd för lärare på friskolor

Meddelarskydd 

Lärare som jobbar för en delvis offentligt finansierad skola men som är privat anställd ska nu få samma meddelarskydd som den som är offentligt anställd.  

 

Så mycket tjänar lärarna – län för län

Så mycket tjänar lärarna – län för län

Lön

Nu ökar lärarlönerna. Förra året steg till exempel snittlönen för en grundskollärare med 4,2 procent och för en gymnasielärare med 3,9 procent.
Här är hela listan över lärarlönerna – län för län.

90-talsdebatten: Vad var det de sa egentligen?

90-talsdebatten: Vad var det de sa egentligen?

Pedagogik

Det pågår en het debatt om klassrummet i media, sedan professor Jonas Linderoth bett om ursäkt för 90-talets pedagogik på DN Debatt. Skolvärlden nystar i årets skolsnackis.

Endast en av fyra elever får de anpassningar som behövs

Rapport

Skolinspektionen har granskat hur väl svenska skolor lever upp till kravet att anpassa undervisningen till elevens behov. Svaret: inte särskilt väl.

Lärargalan: Prisbelönta lärare ger sina tips

Lärarpris

Lärargalan vill ge positiva bilder av skolan och läraryrket.
Skolvärlden har samlat tips från två av pristagarna.

”Lär eleverna strunta i mobilen”

”Lär eleverna strunta i mobilen”

Mobilförbud

En ny undersökning visar att barn i skolan anser att mobilförbud är bra. Men Helena Kvarnsell, lärare på Björknässkolan i Nacka, menar att det är viktigt att eleverna lär sig att fokusera även om mobilen finns i närheten.

Lärarlöner
Lärarlönelyftet: Här prioriteras långtidsanställda lärare

Lärarlönelyftet: Här prioriteras långtidsanställda lärare

Lärarlönelyftet

I Hörby kommun föreslås lärarlönelyftet delas ut till de 65 lärare som arbetat längst tid.
– Jag förstår att det är medlemmar som blir besvikna, men jag förstår också att kommunen vill att erfarna lärare ska stanna, säger läraren Maria Westlund.

Gärna permanent lönelyft – om staten betalar

Gärna permanent lönelyft – om staten betalar

Löner

Eskilstuna är en av de kommuner som beslutat sig för att inte permanenta lärarlönelyftet.
– Det är prioriteringar som måste göras, säger Åsa Lundqvist, förvaltningschef.

”Borde inte vara några problem att permanenta lönelyftet”

”Borde inte vara några problem att permanenta lönelyftet”

Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet börjar betalas ut under hösten. Medan regeringen menar att det är en permanent satsning, har flera kommuner valt att betala ut det endast under ett år.
– Det borde inte vara några problem att permanenta lönelyftet, säger Sara Svanlund, Lärarnas Riksförbund.

Kreativ matte ger bättre resultat

Kreativ matte ger bättre resultat

Forskning

Gymnasieelever som arbetar med kreativa förhållningssätt till matematiken lär sig bättre och kommer ihåg vad de lärt sig längre. Det visar ny, svensk forskning.

Massiv kritik mot ja till könsuppdelad idrott

Massiv kritik mot ja till könsuppdelad idrott

En muslimsk skola i Stockholm undervisar flickor och pojkar separat i idrott. Skolinspektionen bedömer att det inte bryter mot reglerna, men varken regeringen eller Allianspartierna delar den analysen.
– Jag ser inga rimliga skäl till att dela upp flickor och pojkar i olika grupper, säger Svante Tideman på LR.

”Förbjud slöjan i svenska grundskolan”

”Förbjud slöjan i svenska grundskolan”

Debatt

Samtidigt som Frankrike får kritik för att polisen tvingar kvinnor i burkini eller sjal och tunika att klä av sig så går Moderaternas oppositionsråd och gruppledare i Norrköping Sophia Jarl ut och propagerar för ett slöjförbud i grundskolan.

Skräddarsydd skoldag hjälper barn med särskilda behov

Skräddarsydd skoldag hjälper barn med särskilda behov

Särskilda behov

Inkludering kan inte vara samma sak för alla, menar Tobias Hulthén, lärare i Varberg. Sedan kommunen började med skräddarsydda skoldagar för barn med särskilda behov, har antalet anmälningar till Skolinspektionen gått från 16­ – till 0.

SKL: Lärarnas sociala arbetsmiljö måste förbättras

SKL: Lärarnas sociala arbetsmiljö måste förbättras

Arbetsmiljö

Sveriges kommuner och landsting presenterar i höst ett stödmaterial för att minska problemen med bland annat stress och sömnsvårigheter hos lärare.

Så visar du film i klassrummet – lagligt

Så visar du film i klassrummet – lagligt

Upphovsrätt

Upphovsrätten för rörliga medier är snårig. Sex av tio lärare känner att de har dålig koll på vad som gäller. Skolvärlden hjälper dig att visa film lagligt.

Bred remisskritik mot betyg i fyran

Bred remisskritik mot betyg i fyran

Skolpolitik

Förslaget att på försök införa betyg från årskurs fyra får kritik från flera remissinstanser i dagarna, bland annat från Skolverket och Lärarnas Riksförbund.

Skolan på väg mot stadieindelad timplan

Skolan på väg mot stadieindelad timplan

Timplan

Regeringen föreslår en återgång till stadieindelad timplan.
– Det här är ett sätt att se till att alla får en mer likvärdig utbildning, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

För synskadade språkläraren Joakim är ingenting omöjligt

För synskadade språkläraren Joakim är ingenting omöjligt

Språk

Synskadad och lärare – är det ens möjligt? Frågar man Joakim Vasiliadis, språklärare på Katedralskolan i Lund, är ingenting omöjligt. Nyss har han släppt sin första lärobok på eget förlag.
– Det är det ultimata beviset för att jag kan göra vad som helst. Trots att jag inte kan se.

Moderaternas krav: ordningsregler i skollagen

Moderaternas krav: ordningsregler i skollagen

Arbetsmiljö

Ett av Moderaternas krav för att samverka med regeringen i skolfrågor är tydligare regler för sanktioner för de elever som inte sköter sig i klassrummet.
– Det ligger mycket i deras analys, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Fler platser på lärarutbildningen skapar spricka mellan blocken

Fler platser på lärarutbildningen skapar spricka mellan blocken

Utbildningspolitik

Idén om en blocköverskridande skolpolitik fick en knäck under helgens politikertal.
Regeringen lovar 3 600 nya platser på lärarutbildningarna.
– Kvantitet i stället för kvalitet, menar Camilla Waltersson Grönvall (M).

”Sluta undvika det riktiga problemet: Arbetsmiljö”

”Sluta undvika det riktiga problemet: Arbetsmiljö”

Debatt

Kära politiker som vill reformera skolan, sluta undvika det riktiga problemet: Arbetsmiljö. Det är nyckeln till en bättre skola. Tänk om någon mer än jag och mina kollegor kunde se det, skriver läraren Peter Dahlgren.

Kommentera
Rektorer kritiserar lärarnas lönelyft

Rektorer kritiserar lärarnas lönelyft

Lärarlöner

Lärarlönelyftets tre miljarder per år beräknas räcka till 60 000 lärare. Rektorn Maria Jarlsdotter är kritisk.
– Vi har åtminstone tre lärare som lämnar oss på grund av det inte räckt till dem, säger hon.

Sexton gymnasister ska stötta lärarna

Sexton gymnasister ska stötta lärarna

Lärarbrist

Direkt efter sommarlovet kliver 16 före detta gymnasieelever in i ett traineeprogram i skolorna i Malmö stad.
– Andra yrken har traineeprogram, varför skulle inte lärare ha det, säger Birgitta Spjuth, enhetschef.

 

Studenterna: ”Minska antalet lärarutbildningar”

Studenterna: ”Minska antalet lärarutbildningar”

Lärarutbildning

De är snart på väg ut till klass- och lärarrum för en förhoppningsvis lång karriär i skolan. Vad tycker morgondagens lärare om utbildningen och om sitt framtida yrke? Skolvärlden pratade med tre lärarstudenter om allt från framtidsplaner till vikten av praktik.

Student – så får du ut max av din utbildning

Student – så får du ut max av din utbildning

Lärarutbildning

I dagarna startar tusentals nya lärarstudenter på lärarutbildningarna runt om i landet. Studenten och LR:s studerandeförenings ordförande Isak Skogstad tipsar om hur man får ut maximalt av sin utbildning.

”Rusta eleverna så de kan hantera källkritik”

”Rusta eleverna så de kan hantera källkritik”

Debatt

Sociala medier har inneburit makten att agera som en journalist – att publicera sig, att synas framför hundratusentals läsare, lyssnare och tittare. Skolans, lärarnas, plikt är att rusta ungdomar så de kan hantera den makten, skriver Jack Werner.

Kommentera
Drömmen om läraryrket
Vägarna till läraryrket blir fler

Vägarna till läraryrket blir fler

Lärarutbildning

Vägarna till läraryrket blir fler, påskyndat av den stora lärarbristen. 
– Vi ska inte sänka kraven, men behöver sänka trösklarna in till läraryrket, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

”Det finns en oförtjänt dålig bild av läraryrket”

”Det finns en oförtjänt dålig bild av läraryrket”

Ny karriär

Susanna Lundh hade bra jobb som forskare men sadlade om. I dag är hon lärare i Husby i Stockholm.

”Fler borde våga byta yrke i högre ålder”

”Fler borde våga byta yrke i högre ålder”

Ny karriär

Efter 25 år som säljare satte sig Mats Aronzon i skolbänken för att bli lärare.
– Att se ett barn knäcka läskoden är mer värt än att göra en miljonaffär.

”Jag kände: Åh, vad det här är kul”

”Jag kände: Åh, vad det här är kul”

Ny karriär

Sanna Sender hade bra jobb som civilingenjör men sadlade om till lärare.
– Efter bara två dagar kände jag ”Å vad det här är kul!”.

”Jag har stor nytta av min bakgrund”

”Jag har stor nytta av min bakgrund”

Ny karriär

Som reporter på Dagens Nyheter hade Ann Persson många journalisters drömjobb. I dag undervisar hon nyanlända ungdomar på en gymnasieskola.

Så stora är skillnaderna i lärarledd undervisning

Så stora är skillnaderna i lärarledd undervisning

Lärarutbildning

Hur många timmar i veckan som lärarstudenterna har lärarledd undervisning och hur mycket de får plugga på egen hand, varierar mellan lärosätena.

Resultatet av lärarjakten: en gymnasiestudent

Resultatet av lärarjakten: en gymnasiestudent

Lärarbristen

En nybakad student är anställd som lärarvikarie. Det blev resultatet av lärarjakten på gymnasieungdomar i Lindesbergs kommun i våras.
– Det finns de som känner att det är tungjobbat med oerfarna kolleger, och det förstår vi och har respekt för, säger Åsa Jönsson, ansvarig för skolutveckling.

Skola möter kris med kravlista på lärarna

Skola möter kris med kravlista på lärarna

Arbetsmiljö

En lista med 33 uppgifter – allt från att du ska vara klassföreståndare till att du ska stänga fönstret i klassrummet. Den har lärare på Sjumilaskolan i Göteborg fått skriva under – om de vill jobba kvar.

Så kan avhoppen stoppas: Halvera antalet lärarutbildningar

Så kan avhoppen stoppas: Halvera antalet lärarutbildningar

Lärarutbildningen

Trots växande lärarbrist, stigande löner och mer eller mindre jobbgaranti, väljer många lärarstuderande att avsluta utbildningen i förtid.
– Kvaliteten på lärarutbildningarna måste höjas ordentligt, men då kan vi inte ha lärarutbildningar i varje buske, säger Isak Skogstad, ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Lärare bryter mot lagen med rörlig bild

Lärare bryter mot lagen med rörlig bild

Upphovsrätt

Sex av tio lärare använder rörlig bild i undervisningen minst en gång i veckan, men varannan lärare säger sig sakna tillräcklig kunskap om vilka regler som gäller.
Den vanligaste källan är video-tjänsten Youtube, en kanal där upphovsrätten ofta är oklar, och där klippen även varvas med reklam.

SO-läraren: ”Svårt hitta material lagligt”

SO-läraren: ”Svårt hitta material lagligt”

Upphovsrätt

SO-läraren Mikael Bruér använder rörlig bild från framförallt internet, SVT och UR, och gör egna videofilmer till eleverna som han lägger ut på sin Youtube-kanal.
– Mediesituationen har förändrats drastiskt de senaste åren. Vi förväntas använda digitala medier i stor utsträckning, men vi får ingen utbildning, säger han.

Kränkningar vanligast på mellanstadiet

Kränkningar vanligast på mellanstadiet

Mobbning

Många barn är pirriga inför skolstart. För en del handlar det inte om förväntan. Fyra av tio barn på lågstadiet känner otrygghet någonstans på skolan.

Saknas: Snabba lösningar på lärarbristen

Saknas: Snabba lösningar på lärarbristen

Lärarbristen

Det saknas 60 000 lärare fram till 2019. Men det finns gott om långsiktiga planer på hur fler ska lockas till och stanna inom yrket.
– Det är som om vi skulle bygga ut ladan samtidigt som det brinner på höskullen, säger Patrik Isestad (S), skolpolitiker i Nynäshamn.

Lärarutbildningen pilotfall i UKÄ:s utvärdering

Lärarutbildningen pilotfall i UKÄ:s utvärdering

Lärarutbildning

I höst börjar utvärderingen av åtta lärarutbildningar.
– Vi ska testa den kommande modellen för att utvärdera kvalitén på högskoleutbildningar, säger projektledare Lee Gleichmann Linnarsson vid Universitetskanslersämbetet (UKÄ).

Pokémon Go skapar lärarstress

Pokémon Go skapar lärarstress

Digitalt

Populära Pokémon Go står redo att börja i skolan. Men digitala kulturfenomen riskerar att skapa lärarstress.
– Jag tror att vi måste fundera på om spel är det bästa sättet att nå kunskapsmålen, säger Håkan Fleischer, forskare i pedagogik.

"Politiker pratar mycket, men det händer för lite"

"Politiker pratar mycket, men det händer för lite"

Lärarbristen

I går publicerade regeringen en artikel om hur den akuta bristen i skolan ska lösas, bland annat genom lärarlönelyft och minskad administration.
Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund, recenserar förslagen.