Annons

Så mycket tjänar lärarna

Publicerad 21 januari 2016

Fakta

Lönelistor i korthet

Högst snittlön i riket
(Rikssnittet är 31 823 kr/mån)

Storstäderna: +1 368
Huvudstadsregionen: +1 681
Göteborg-Borås: +65

Lägst snittlön i riket

Klassiska universitetsstäder: –167
Sveriges 10 minsta kommuner: –1 729
Öresundsregionen: –463

Högst lön under 30 år

Stockholms och Gotlands län: 29 654
Hallands län: 27 779
Kronobergs län: 27 730

Lägst lön under 30 år

Örebro län: 26 169
Östergötlands län: 26 050
Värmlands län: 26 116

Högst lön 31-59 år

Stockholms och Gotlands län: 33 787
Södermanlands län: 31 724
Västra Götalands län: 31 576

Lägst lön 31-59 år

Kalmar län: 30 724
Västerbottens län: 30 568
Dalarnas län: 30 714

Högst lön över 60

Stockholms och Gotlands län: 35 416
Västra Götalands län: 34 057
Jämtlands län: 34 034

Lägst lön över 60

Kalmar län: 32 852
Dalarnas län: 32 507
Örebro län: 32 800

Relaterat

De svenska lärarlönerna är för låga och sammanpressade, enligt OECD.
Det är en uppfattning som delas av Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, som menar att det dessutom finns ett samband med lärarlönernas nivå och elevernas resultat.
Skolvärlden har granskat lärarnas löner och utveckling i Sverige under 2015.

Skolvärlden har undersökt i vilken utsträckning genomsnittslönerna för lärare (medlemmar i Lärarnas Riksförbund) skiljer mellan Sveriges olika län (2015). (Uppdaterad version som visar vad lärarna tjänade län för län 2016 finns här).
Det finns skillnader, men de är ganska små.

  • Lärarna i Stockholms län tjänar mest, kollegorna i Västerbotten minst.
  • I genomsnitt skiljer det cirka 3 000 kronor i månadslön mellan LR-medlemmar i Stockholms län och i Västerbotten. Mellan övriga län skiljer det som mest 1 000 kronor.
  • Lärare i små kommuner tjänar något mindre än lärare i stora. Detsamma gäller för kommuner där medborgarna har hög genomsnittsinkomst jämfört med kommuner där de har låg.
  • Störst skillnad mellan yngre och äldre lärares löner är det i Östergötland (cirka 8 000 kronor i månaden). Minst skillnad är det i Dalarna (5 500 kronor).
  • I genomsnitt tjänar manliga LR-medlemmar 500 kronor mer i månaden än kvinnliga. I Halland är skillnaden dubbelt så stor.

– Jag tror att det i huvudsak beror på att männen i genomsnitt är något äldre än kvinnorna och därmed har fler år i yrket, åtminstone när det gäller gymnasielärare och senarelärare i grundskolan, säger Sten Hagberg som är distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Halland.

– När det gäller tidigarelärare i grundskolan bryts mönstret, åtminstone i Varberg som är den kommun där jag själv är med och förhandlar och har bäst koll på. Där är männen bara ett år äldre i genomsnitt, men har drygt 800 kr mer i medellön. Det är troligen en effekt av att det finns få legitimerade manliga lärare på lägre stadier. Konkurrensen om dessa avspeglar sig i en högre medellön.

Ökar konkurrensen om legitimerade lärare även i andra kommuner i Halland?

– Ja. Det har hänt mycket under senare tid. Det finns i dag en större medvetenhet hos arbetsgivarna om att de måste vara beredda att konkurrera om personalen. När lärare upptäcker att det går att få upp till 5 000 kronor mer i månaden genom att byta arbetsgivare, ökar rörligheten.

Är det ett trendbrott?

- Det är definitivt ett trendbrott. Bristen kommer att slå igenom på lönerna. Det gäller bara att se till att det håller i sig.

Finns det en risk att vissa lärare drar iväg, medan andra står kvar?

– När löneglidningen ökar, ökar också den risken. Men jag brukar säga att på sikt gynnas vi alla av att en kollega får högre lön. Ju högre löner vi har genomsnitt, desto bättre är prognosen för den enskilde individens löneutveckling, även om det inte alltid syns omedelbart.

Är det inte känsligt om exempelvis en nyanställd kemilärare får högre lön än en slöjdlärare som arbetat länge på skolan?

– Jo, det är klart att det kan vara känsligt. Men det är alltid bättre för kollektivet att en kollega får högre lön. Det bidrar till att skapa ett tryck som gör att arbetsgivaren måste satsa även på de som är redan är anställda, om de inte ska förloras till andra.

Docenten och nationalekonomen Björn Öckert vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) i Uppsala forskar inom utbildnings- och arbetsmarknadsekonomi. 

Han berättar att lönespridningen inom lärarkåren var större när det fanns löneskalor och innan systemet med individuellt lönesättning infördes.

– Löneskillnaderna har faktiskt minskat. Det är lite besynnerligt.

Kommer det att hålla i sig?

– Det finns många faktorer som pekar åt att såväl lärarlönerna som lönespridningen kommer att öka. Det finns till exempel en allmän enighet – i debatten – om att lärarlönerna är för sammanpressade, staten genomför olika satsningar som syftar till att öka lönespridningen och det råder lärarbrist. Det är faktorer som talar för ökad lönenivå och lönespridning.

– Men hittills har vi inte sett någon bra statistik som visar på att detta har skett eller är på väg att ske. Därför vill jag vänta och se.

Betydligt mer övertygad om att något verkligen har skett med lärarlönerna är LR:s före detta ordförande Bo Jansson.

– Lärarnas löneutveckling under de senaste åren är den bästa på marknaden. Fler och fler arbetsgivare och politiker verkar ha förstått att det nu är allvar, att de måste göra något om de vill ha utbildade lärare i framtiden.

– Lärarbristen gör att många kommuner bjuder över varandra för att kunna rekrytera utbildade och legitimerade lärare och då inte bara i bristämnen som moderna språk och naturvetenskap. Det blir också allt vanligare att lärare byter arbetsgivare. I dag kan en legitimerad lärare räkna med minst 5 000 kronor i lönehöjning när hen byter arbetsgivare.

Det gäller väl främst i storstadsområdena?

– Det är klart att det är lättare att byta arbetsgivare i områden där finns många arbetsgivare inom pendlingsavstånd. Men lönepåslagen sker inte bara i storstadsområdena, utan även i många andra regioner.

– Det avgörande är om kommunen/arbetsgivaren insett att det måste satsas på högre lärarlöner eller inte. Tyvärr har inte alla arbetsgivare ännu förstått att det är allvar. Men det kommer de att göra. Det är jag övertygad om.

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, säger till Skolvärlden att hon och övriga regeringen delar OECD:s ofta framförda kritik mot de svenska lärarnas (svaga) löneutveckling.

– Det är därför vi har presenterat lärarlönelyftet som går ut på att bidra till att löneutvecklingen blir starkare för lärarna.

Räcker verkligen tre miljarder kronor till det?

– Nej, det kommer inte att räcka. Vi har även den förra regeringens reformer i form av karriärtjänster. Men huvudansvaret för att fortsätta att förstärka löneutvecklingen ligger på parterna.

– Lärarnas löneutveckling, och möjligheten att utvecklas i sitt yrke, är Sveriges svaghet. Vi har ganska bra ingångslöner, medan löneutvecklingen över tid är för svag.

Bör lönespridningen bland lärarna öka?

– Det måste finnas en tydligare möjlighet att genom ökad erfarenhet, ökad kunskap, fördjupningar och större ansvar utvecklas löne- och yrkesmässigt. Det är det som skapar attraktivitet till yrket. Och ska vi komma till bukt med lärarbristen måste vi ha ett attraktivt läraryrke.

Vad är en rimlig lön för en lärare högstadielärare i tyska eller engelska som arbetat i 15 år?

– Det är väldigt svårt för mig att säga. Det är en fråga för parterna. Men vi vet vad snittet ligger på. Löneutvecklingen behöver bli tydligare. Det är väldigt låg lönespridning och låg löneutveckling inom läraryrket.

Men vad är en rimlig lön?

– Vi vill inte ha en precis uppfattning om var lönenivåerna ska ligga. Men lärarlönelyftet innebär en ökning på mellan 2 500 kronor och 3 500 kronor i månaden. Karriärtjänstreformen med förstelärare innebär en ökning med upp till 5 000 kronor och en lektor som är forskarutbildad kan få en löneökning på upp till 10 000 kronor i månaden. Det är så här vi vill att det ska se ut. Genom att fördjupa sin kunskap, skaffa sig erfarenheter och ta ansvar, ska man få en bra löneutveckling.

Vad tycker du om att lärarlönerna höjs mest i områden där konkurrensen om dem är som störst?

– Jag tycker att det ska finnas en löneutveckling som är kopplad till erfarenhet, kunskap och hur mycket man bidrar till skolutvecklingen. Sedan är det självklart att en bristsituation gör att lönerna går upp. Men då sker det på marknadens villkor istället i stället utifrån kriterierna.

Är det bra?

– Det är väl bra att man speglar den marknadssituationen som råder. Men det som är viktigt för att göra läraryrket attraktivt är att det finns en tydlig löneutveckling som är kopplad till något som individen kan förutse.

Är det risk för att lönerna främst ökar i storstadsregionerna och andra områden där det är konkurrens som lärarna?

– Det är viktigt att finns en attraktivitet för läraryrket i hela landet. Det gäller därför för kommuner och friskolor att vara attraktiva även i områden som inte dras av marknaden. 

Finns det ett samband mellan högre lärarlöner, högre undervisningskvalitet och färre underkända elever?

– Ja, absolut. Det är klart att det finns ett samband.

Lena Hensvik är filosofie doktor i nationalekonomi och forskare vid IFAU. I sin avhandling från 2011 konstaterade hon att införandet av friskolor innebar ökad lönekonkurrens på utbildningsområdet, framför allt i regioner och områden där antalalet arbetsgivare blev fler.

– Lönerna ökade, speciellt för duktiga lärare och lärare inom vissa bristområden, till exempel matematik. Det handlar om utbud och efterfråga och är inte mer komplicerat än så.

– Men det är inte frågan om någon jättestor effekt.

Varför inte?

– Det här är trots allt ingen privat marknad, efter om det svenska skolsystemet är mycket liberalt i en internationell jämförelse. Det kan vara så att ökad konkurrens inte räcker för att få upp lönerna generellt. Det krävs också mer pengar. 

Leder lärarbristen till ökade löneskillnader mellan olika lärarkategorier?

– Mycket handlar om vilken relativ förhandlingsförmåga man har. I en bristsituation är det till exempel ofta enklare för den som är inträdande att förhandla upp lönen, vilket kan öka lönespridningen mellan nya lärare och de som varit länge i yrket. Den alternativa arbetsmarknaden ser också olika ut för olika lärargrupper, vilket ytterligare påverkar förhandlingsläget.

Vilken betydelse har satsningen på karriärtjänster på lärarnas löneutveckling?

– Man kan tänka sig att de ökar lönespridningen. Jag ingår i ett projekt som ska utvärdera satsningen på förstelärartjänster när det till exempel gäller löneutveckling, lärarnas rörlighet och elevernas resultat. Det lär dock dröja ett par år innan vi har några resultat. Hittills har vi för lite data.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
I spåren av #MeToo

Efter #tystiklassen: ”Behövs nya skrivningar i läroplanen”

#tystiklassen

1 700 elever från grundskolan och gymnasiet deltar i uppropet #tystiklassen. Läraren Malin Appeltofft tycker att det är hög tid att börja agera för en skola som är fri från sexuella trakasserier.

Annons
Annons

”Vifta inte bort trakasserier i skolan som en jargong”

Debatt

”Ingen ska behöva må dåligt i skolan. Jag vill se är ett tydligt, landsomfattande ställningstagande från skolan där de fördömer och inleder ett omfattande arbete mot kränkande beteende, mot mobbing”, skriver barnboksförfattaren Björn Augustson.

Kommentera
Annons

LR och facken i upprop mot sexuella trakasserier

#InteFörhandlingsbart

I ett gemensamt upprop samlas Lärarnas Riksförbund och fackförbunden för att protestera mot sexuella övergrepp och trakasserier som kvinnor har fått utstå inom fackföreningsrörelsen.

Fem tips: Så arbetar du med #MeToo i undervisningen

#MeToo

Lärarna uppmanas prata om #MeToo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Annons
Annons

”Machokulturen förtjänar att belysas i skolan”

#MeToo

Hashtagen #MeToo sköljer över världen och sätter fingret på mäns övergrepp mot kvinnor. På LBS Kreativa gymnasiet jobbar en klass på 24 teknik-killar med att utforska mansnormer och machokultur.

Annons

Därför avgår chefen för skolforskningen i protest

Forskning

Skolforskningsinstitutets första myndighetschef, Lena Adamson, avgår i protest mot regeringens bristande stöd.
För Skolvärlden förklarar hon bakgrunden till avhoppet.

Elever i krismöte med politikerna om tidigt stöd

Åtgärdsgarantin

Regeringens så kallade Läsa-skriva-räkna-garanti ser ut att inte bli verklighet. Därför bjöd Sveriges Elevråd (Svea) in utbildningsutskottet till ett krismöte.
– Vi får många berättelser från elever om hur stödet uteblir vilket leder till stress, psykisk ohälsa och att många tappar motivationen, säger Jakob Amnér, vice förbundsordförande för Svea.

Från forskning till handfasta tips om NPF i klassrummet

Särskilt stöd

Det kan vara svårt att hitta vägen till en mer inkluderande skola. Beteendevetaren Linda Jensen har omvandlat ny aktuell forskning till hundratals handfasta tips för lärare hur man skapar en lyckad skolgång för elever med ADHD och autism. 

Stora skillnader när lärare bedömer nationella prov

Granskning

Skolinspektionen har granskat rättningen av de nationella proven. I över hälften av fallen har den ombedömande läraren satt ett annat betyg än ordinarie lärare.

OECD-rapport: Flickor är vassare än pojkar

OECD

Flickor är mycket bättre än pojkar på gemensam problemlösning i grupp, visar en ny Pisa-rapport. Men jämfört med andra länder placerar sig Sverige en bit ovanför OECD-snittet.

Skolverkets svar på DO-anmälningen: Vi följer lagen

Replik.

Anna Vieru, enhetschef på Skolverket, svarar på DO-anmälningen från modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

”Skolverket diskriminerar modersmålslärare”

Debatt

Modersmålsläraren Sebüktay Kaan har anmält Skolverket till Diskrimineringsombudsmannen (DO) för diskriminering.

Kommentera

Nytt avtal klart för friskolelärarna

Avtal

Ett nytt löneavtal har tecknats för lärare som arbetar inom friskolorna. Det är treårigt och sifferlöst. Enligt LR-ordförande Åsa skapar det nya avtalet förutsättningar för bättre arbetsmiljö och bättre arbetsvillkor.

Forskare: Så skapar kommunikation mening i klassrummet

Forskning

Lärare och elever ger och får återkoppling av varandra i klassrummet hela tiden – men hur ser samspelet egentligen ut? Forskaren Anna Öhman har studerat hur återkoppling mellan lärare och elev görs och gestaltas.

8 av 10 lärare känner till elever som saknar särskilt stöd

Särskilt stöd

Åtta av tio högstadielärare känner till elever i behov av särskilt stöd som inte får det, visar en undersökning som Lärarnas Riksförbund gjort. Granskningen tyder också på att bristen är som störst i skolor med elever som har sämre socioekonomiska förutsättningar.

Lärarna stressade av skolans lärplattform

Arbetsmiljö

Lärarna i Uppsala blir stressade av dokumentationssystemet Unikum. Nu vill Lärarnas Riksförbund se ett ramverk för hur mycket information som lärarna ska lägga ut på lärplattformen.

Ämnesföreningar – så funkar det

Ämnesföreningar

Fortbildning, inspiration och kollegialt utbyte. Landets ämnesföreningar samlar lärare från förskola till universitet. 
– Vi är också remissinstans till Skolverket och har en reell möjlighet att påverka, säger Per Berggren, ordförande för Sveriges Matematiklärarförening.

16 ämnesföreningar – detta gör de

Ämnesföreningar

De är ideella föreningar som samlar engagerade lärare och bevakar frågor för respektive ämne, ordnar fortbildningar, samverkar med forskare, inspirerar och erbjuder en möjlighet till kollegialt utbyte. Här är 16 ämnesföreningar att ha koll på.

NPF-krav införs på lärarutbildningen

Specialpedagogik.

Utbildning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska bli obligatorisk för lärare. Ett bra regeringsbeslut anser specialpedagogen Daniel Johansson.
– Nu tar vi ett steg i helt rätt riktning, säger han.

Så ska minoritetsspråken räddas

Politik

Möjligheterna för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk ska bli bättre – nu föreslås det till och med bli ett eget skolämne.

Nu blir nationella proven mer styrande

Likvärdighet

De nationella proven ska bli mer styrande vid betygsättning. Det beslutar riksdagen idag.
– Det är ett steg närmare en mer likvärdig bedömning, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

Elever strejkade efter alla lärarbyten

Strejk

Eleverna på Bjärnums skola tröttande på situationen med sjukskrivna lärare och den senaste tidens lärarbyten – så de gick ut i strejk.

Granskning hyrlärare

Bemanningsföretagen gör rekordvinster på lärarbristen

Hyrlärare.

I lärarbristens spår växer bemanningsföretagen och gör rekordvinster, visar Skolvärldens granskning. 
– Det huvudmännen betalar till bemanningsföretagen borde de betala direkt till lärarna, säger Sara Svanlund, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Hyrlärare lockas med 50 000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Likvärdigheten brister på många plan

Konferens

Olikvärdig betygsättning och pedagogisk segregationen. Det är några av skolans stora utmaningar som lyftes vid ett seminarium om likvärdighet.

Ny undersökning: Så osund är lärarnas arbetsmiljö

Modersmål.

Modersmålslärarna kämpar med dåliga lokaler, inget arbetsmaterial och låg status. Men det finns skolor som väljer att ge lärarna bättre villkor och förutsättningar.
– Jag jobbar heltid på Tallidsskolan och här har man lagt tyngd på modersmålsundervisningen, säger Ülker Balta.

De får 1500 kronor för att avstå förtroendetid

Arbetstid

Ett lokalt kollektivavtal ger lärarna i Skellefteå möjlighet att arbeta 40 timmars reglerad arbetstid och få 1500 kronor extra i månaden.

Stina Oscarson: Om jag vore bildningsminister...

Debatt

Om Stina Oscarson, regissör, författare och samhällsdebattör, fick uppdraget som bildningsminister skulle ingenting bli sig likt. Här förklarar hon vad hon skulle göra.

Kommentera

Projekt med hemmasittare blev en succé

Hemmasittare

Projektet #jagmed lyckas locka hemmasittare tillbaka till skolan. Satsningen har hjälpt många elever att fortsätta med sina studier.

Forskning: Pojkar blir duktigare av många flickor

Forskning

Har din skola en hög andel flickor? Grattis, pojkar! Det vinner ni mycket på. Ny forskning visar nämligen att pojkar presterar bättre om skolan de går i har en hög andel flickor.

YRKESLÄRARE

De klipper till med legitimation

Yrkeslärare

Det är hög tid att införa krav på lärarlegitimation för yrkeslärare. Det menar de yrkeslärare som Skolvärlden träffat.
– Vi är lika viktiga som andra lärare. Krav på legitimation är en signal om att inte vem som helst kan göra våra jobb, säger fordonsläraren Uwe Müller.

Krav på legitimation kan bli verklighet

Yrkeslärare

Det ligger redan ett förslag hos regeringen om att undantaget från kravet på legitimation och behörighet för yrkeslärare bör tas bort.

Skolvärlden möter Herta Müller

”Människan behöver böcker för att inte bli korkad”

Nobelpriset

Skolvärlden träffar Herta Müller, nobelpristagare i litteratur och före detta lärare: ”Litteratur i skolan är ett helt nödvändigt skydd mot dumhet, populism och förtryck, och viktigare än någonsin”, säger hon.

Utan lärare – inga nya nobelpristagare

Nobelpriset

350 lärare från 15 länder, tre nobelpristagare och ett antal andra forskare möttes för att diskutera läraryrket, vetenskap och demokrati.

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Forskare: Viktigt att åtgärdsgarantin blir verklighet

Åtgärdsgaranti

Det är oerhört viktigt att sätta in stöd redan på lågstadiet. Det säger professorn i pedagogik, Ulrika Wolff, som är kritisk till att regeringens läsa-skriva-räkna-garantin riskerar att inte blir verklighet.

Specialläraren: ”Att misslyckas i skolan är katastrof”

Psykisk ohälsa 

Dåliga betyg är kopplade till ökad risk för självmordsförsök, visar ny forskning. Specialläraren och psykoterapeuten Birgitta Kimber delar med sig av råd hur man i skolan kan hjälpa elever med psykisk ohälsa.

SO-läraren: ”Jag är inte förvånad över framgången”

Kunskapsmätning

Det finns en stark konsensus bland lärare om hur viktigt skolans demokratiuppdrag är. Det säger SO-läraren Fredrik Astin med anledning av elevernas goda samhälls- och demokratikunskaper.
Men vi kan inte slå oss till ro, menar både han och utbildningsminister Gustav Fridolin.

Efter topplatsen: ”Svenska lärare ska vara stolta”

Kunskapsmätning

Svenska högstadieelever toppresterar när det gäller samhällskunskaps- och demokratifrågor. Det visar en internationell undersökning som presenteras idag.
– Svenska elever och lärare har anledning att vara stolta, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Ny studie hjälper lärare lösa didaktiska dilemman

Forskning

Lärarvardagen är ofta fullspäckad av olösta problem. I en forskningsstudie lyfts nio didaktiska dilemman fram av lärare och undersöks noga.

Steinberg: ”Så skapar vi bättre villkor för lärarna”

Pedagogik

Lärarna måste få bättre förutsättningar att utöva sitt artisteri – och bli mer som internet. Det menar skolforskaren John Steinberg som i sin nya bok diskuterar hur man ska befria lärarna från dagens ohållbara situation.

4 faktorer som stärker elevernas självkänsla

Skolforum

Enligt psykologen och psykoterapeuten Lisa Clefberg hänger barns självkänsla ihop med hur det går för dem i skolan.
– En av de värsta uppgifterna man kan ge i skolan är att låta elever själva välja lag.

”Nyanlända måste undervisas på ett språk de behärskar”

Debatt

Eva Lindström har ändrat karriär från gymnasielärare i naturvetenskap till svenska som andra språk: ”I många klassrum finns idag många nyanlända som kämpar för att förstå läroböckernas texter och vad läraren säger – och gissar alltför ofta”, skriver hon.

Kommentera

Språkforskaren: ”Tack för att mina barn fick undervisning i modersmål”

Debatt

Modersmålsutveckling främjar integration. ”Som språkforskare vet jag det”, skriver Andrea C. Schalley, professor i engelsk språkvetenskap vid Karlstads Universitet som replik på de tre moderata politikernas debattartikel.

Kommentera

BEO: Vi vill utreda sexuella trakasserier i skolan

#MeToo

Elever som utsätts för sexuella trakasserier i skolan går miste om upprättelse och skadestånd när det faller mellan stolarna.

Forskare: Därför väljer elever utbildning utifrån kön

Valkompentens 

Elever väljer fortfarande utbildning utifrån kön.
Nu har forskare tagit reda på varför.

Skolledarens uppmaning: ”Rektorer, satsa på tvålärarsystem”

Debatt

En uppmaning från skolledaren Eva Myrehed Karlsson: ”Rektorer, använd statliga medel för att införa tvålärarsystem i ett långsiktigt pedagogiskt utvecklingsarbete”.

Kommentera
Skolforum 2017

Pristagaren: ”Lärare behöver veta mer om särbegåvade elever”

Helgepriset

Läraren Lotta Hambraeus är en av vinnarna av Helgepriset 2017.
För prissumman ska hon skapa ett verktyg för öka och sprida kunskap om särbegåvade elever, och ge andra konkreta tips på uppgifter att använda i undervisningen.

Cecilia och Ulrihca får Guldäpplet 2017

Guldäpplet

Två lärare med lång erfarenhet av att jobba med digitala verktyg i undervisningen tilldelas Guldäpplet 2017: Cecilia Christiansen och Ulrihca Malmberg.
– Det digitala kommer in väldigt naturligt överallt, säger Ulrihca Malmberg.

Lär dina elever bråka smartare

Skolforum

Om man lär eleverna hantera konflikter och har en gemensam princip för konflikthantering på skolan blir det enklare lösa motsättningar innan de urartar. Det menar Oskar Palmenfelt som föreläste om att ”bråka smartare” på Skolforum.

Hon skrev om läroplanen så fler kan förstå den

Skolforum

Läroplanens språk är många gånger mer avancerat än språket i en avhandling. Läraren Gitte Jansson har jämfört.
Nu har hon tagit fram ett eget material för att eleverna lättare ska förstå vad syfte, centralt innehåll och kunskapskrav faktiskt säger.

Panelen – så tycker lärare i tre heta frågor

Panelen

Kollegialt lärande, rektorer och ny utbildningsminister – fyra lärare på fyra olika platser i Sverige svarar på tre aktuella frågor.

Bolibompa-Johans nya uppdrag: Väcka läslusten hos eleverna

Läsning

Sveriges nya läsambassadör är ett känt ansikte – för både små och stora barn. Under Läslovet inleder tidigare Bolibompa-programledaren Johan Anderblad arbetet att ge alla barn och ungdomar lika möjligheter att nå litteraturen.

Ny forskning lyfter fram könsskillnaderna i stöd

Särskilt stöd

Hur ser egentligen skillnaderna ut mellan flickors och pojkars stöd i skolan? Forskare har undersökt vad vi kan göra för att höja kunskapen om genus, funktionsnedsättningar och specialpedagogik i skolan.

Så blev läraren en miljonsuccé på Youtube

Digitalt

Hur kan man som lärare optimera undervisningen och göra så att eleverna lär sig mer? Dessa frågor ställde sig läraren Fredrik Lindmark. Lösningen blev en egen Youtube-kanal.

Larmet: ”Skolledningen har blundat för övergreppen”

Arbetsmiljö

Fysiska övergrepp och utfrysning bland eleverna, och en skolledning som inte vill ta i problemet. Så beskriver lärare i Östersund situationen med de omdiskuterade gymnasieföreningarna på Wargetinskolan.

”Läraryrket hänger på skyddsombuden”

Arbetsmiljö

I dag är det skyddsombudens dag – men Lars Santelius, huvudskyddsombud på LR Stockholm, önskar att det fanns mer att fira. En ny undersökning visar att 9 av 10 skyddsombud ser stress och arbetsbelastning som ett av de mest angelägna arbetsmiljöproblemen.

Forskare: Därför måste lärarflykten stoppas

Lärarna flyr Karlshamn. Nu ska orsakerna till massavhoppen kartläggas. Livsviktigt, anser skolforskaren Ulf Blossing:
– Framgångsrika skolor utmärks av att det är liten omsättning på lärare.

Specialpedagogen: ”Öronmärk medel för fortbildning om NPF”

Debatt

”Jag har kämpat för att behålla min son i skolan. Öronmärk medel till stöd åt elever med npf och fortbildning om dessa funktionshinder”, skriver specialpedagogen och mamman Johanna Lüddeckens.

Kommentera

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50 000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons