lonelista_puff
Hela listan län för län

Så mycket tjänar lärarna

De svenska lärarlönerna är för låga och sammanpressade, enligt OECD.
Det är en uppfattning som delas av Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, som menar att det dessutom finns ett samband med lärarlönernas nivå och elevernas resultat.
Skolvärlden har granskat lärarnas löner och utveckling i Sverige under 2015.

Lönelistor i korthet

Högst snittlön i riket
(Rikssnittet är 31 823 kr/mån)

Storstäderna: +1 368
Huvudstadsregionen: +1 681
Göteborg-Borås: +65

Lägst snittlön i riket

Klassiska universitetsstäder: –167
Sveriges 10 minsta kommuner: –1 729
Öresundsregionen: –463

Högst lön under 30 år

Stockholms och Gotlands län: 29 654
Hallands län: 27 779
Kronobergs län: 27 730

Lägst lön under 30 år

Örebro län: 26 169
Östergötlands län: 26 050
Värmlands län: 26 116

Högst lön 31-59 år

Stockholms och Gotlands län: 33 787
Södermanlands län: 31 724
Västra Götalands län: 31 576

Lägst lön 31-59 år

Kalmar län: 30 724
Västerbottens län: 30 568
Dalarnas län: 30 714

Högst lön över 60

Stockholms och Gotlands län: 35 416
Västra Götalands län: 34 057
Jämtlands län: 34 034

Lägst lön över 60

Kalmar län: 32 852
Dalarnas län: 32 507
Örebro län: 32 800

Skolvärlden har undersökt i vilken utsträckning genomsnittslönerna för lärare (medlemmar i Lärarnas Riksförbund) skiljer mellan Sveriges olika län (2015). (Uppdaterad version som visar vad lärarna tjänade län för län 2016 finns här).
Det finns skillnader, men de är ganska små.

  • Lärarna i Stockholms län tjänar mest, kollegorna i Västerbotten minst.
  • I genomsnitt skiljer det cirka 3 000 kronor i månadslön mellan LR-medlemmar i Stockholms län och i Västerbotten. Mellan övriga län skiljer det som mest 1 000 kronor.
  • Lärare i små kommuner tjänar något mindre än lärare i stora. Detsamma gäller för kommuner där medborgarna har hög genomsnittsinkomst jämfört med kommuner där de har låg.
  • Störst skillnad mellan yngre och äldre lärares löner är det i Östergötland (cirka 8 000 kronor i månaden). Minst skillnad är det i Dalarna (5 500 kronor).
  • I genomsnitt tjänar manliga LR-medlemmar 500 kronor mer i månaden än kvinnliga. I Halland är skillnaden dubbelt så stor.

– Jag tror att det i huvudsak beror på att männen i genomsnitt är något äldre än kvinnorna och därmed har fler år i yrket, åtminstone när det gäller gymnasielärare och senarelärare i grundskolan, säger Sten Hagberg som är distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Halland.

– När det gäller tidigarelärare i grundskolan bryts mönstret, åtminstone i Varberg som är den kommun där jag själv är med och förhandlar och har bäst koll på. Där är männen bara ett år äldre i genomsnitt, men har drygt 800 kr mer i medellön. Det är troligen en effekt av att det finns få legitimerade manliga lärare på lägre stadier. Konkurrensen om dessa avspeglar sig i en högre medellön.

Ökar konkurrensen om legitimerade lärare även i andra kommuner i Halland?

– Ja. Det har hänt mycket under senare tid. Det finns i dag en större medvetenhet hos arbetsgivarna om att de måste vara beredda att konkurrera om personalen. När lärare upptäcker att det går att få upp till 5 000 kronor mer i månaden genom att byta arbetsgivare, ökar rörligheten.

Är det ett trendbrott?

– Det är definitivt ett trendbrott. Bristen kommer att slå igenom på lönerna. Det gäller bara att se till att det håller i sig.

Finns det en risk att vissa lärare drar iväg, medan andra står kvar?

– När löneglidningen ökar, ökar också den risken. Men jag brukar säga att på sikt gynnas vi alla av att en kollega får högre lön. Ju högre löner vi har genomsnitt, desto bättre är prognosen för den enskilde individens löneutveckling, även om det inte alltid syns omedelbart.

Är det inte känsligt om exempelvis en nyanställd kemilärare får högre lön än en slöjdlärare som arbetat länge på skolan?

– Jo, det är klart att det kan vara känsligt. Men det är alltid bättre för kollektivet att en kollega får högre lön. Det bidrar till att skapa ett tryck som gör att arbetsgivaren måste satsa även på de som är redan är anställda, om de inte ska förloras till andra.

Docenten och nationalekonomen Björn Öckert vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) i Uppsala forskar inom utbildnings- och arbetsmarknadsekonomi. 

Han berättar att lönespridningen inom lärarkåren var större när det fanns löneskalor och innan systemet med individuellt lönesättning infördes.

– Löneskillnaderna har faktiskt minskat. Det är lite besynnerligt.

Kommer det att hålla i sig?

– Det finns många faktorer som pekar åt att såväl lärarlönerna som lönespridningen kommer att öka. Det finns till exempel en allmän enighet – i debatten – om att lärarlönerna är för sammanpressade, staten genomför olika satsningar som syftar till att öka lönespridningen och det råder lärarbrist. Det är faktorer som talar för ökad lönenivå och lönespridning.

– Men hittills har vi inte sett någon bra statistik som visar på att detta har skett eller är på väg att ske. Därför vill jag vänta och se.

Betydligt mer övertygad om att något verkligen har skett med lärarlönerna är LR:s före detta ordförande Bo Jansson.

– Lärarnas löneutveckling under de senaste åren är den bästa på marknaden. Fler och fler arbetsgivare och politiker verkar ha förstått att det nu är allvar, att de måste göra något om de vill ha utbildade lärare i framtiden.

– Lärarbristen gör att många kommuner bjuder över varandra för att kunna rekrytera utbildade och legitimerade lärare och då inte bara i bristämnen som moderna språk och naturvetenskap. Det blir också allt vanligare att lärare byter arbetsgivare. I dag kan en legitimerad lärare räkna med minst 5 000 kronor i lönehöjning när hen byter arbetsgivare.

Det gäller väl främst i storstadsområdena?

– Det är klart att det är lättare att byta arbetsgivare i områden där finns många arbetsgivare inom pendlingsavstånd. Men lönepåslagen sker inte bara i storstadsområdena, utan även i många andra regioner.

– Det avgörande är om kommunen/arbetsgivaren insett att det måste satsas på högre lärarlöner eller inte. Tyvärr har inte alla arbetsgivare ännu förstått att det är allvar. Men det kommer de att göra. Det är jag övertygad om.

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, säger till Skolvärlden att hon och övriga regeringen delar OECD:s ofta framförda kritik mot de svenska lärarnas (svaga) löneutveckling.

– Det är därför vi har presenterat lärarlönelyftet som går ut på att bidra till att löneutvecklingen blir starkare för lärarna.

Räcker verkligen tre miljarder kronor till det?

– Nej, det kommer inte att räcka. Vi har även den förra regeringens reformer i form av karriärtjänster. Men huvudansvaret för att fortsätta att förstärka löneutvecklingen ligger på parterna.

– Lärarnas löneutveckling, och möjligheten att utvecklas i sitt yrke, är Sveriges svaghet. Vi har ganska bra ingångslöner, medan löneutvecklingen över tid är för svag.

Bör lönespridningen bland lärarna öka?

– Det måste finnas en tydligare möjlighet att genom ökad erfarenhet, ökad kunskap, fördjupningar och större ansvar utvecklas löne- och yrkesmässigt. Det är det som skapar attraktivitet till yrket. Och ska vi komma till bukt med lärarbristen måste vi ha ett attraktivt läraryrke.

Vad är en rimlig lön för en lärare högstadielärare i tyska eller engelska som arbetat i 15 år?

– Det är väldigt svårt för mig att säga. Det är en fråga för parterna. Men vi vet vad snittet ligger på. Löneutvecklingen behöver bli tydligare. Det är väldigt låg lönespridning och låg löneutveckling inom läraryrket.

Men vad är en rimlig lön?

– Vi vill inte ha en precis uppfattning om var lönenivåerna ska ligga. Men lärarlönelyftet innebär en ökning på mellan 2 500 kronor och 3 500 kronor i månaden. Karriärtjänstreformen med förstelärare innebär en ökning med upp till 5 000 kronor och en lektor som är forskarutbildad kan få en löneökning på upp till 10 000 kronor i månaden. Det är så här vi vill att det ska se ut. Genom att fördjupa sin kunskap, skaffa sig erfarenheter och ta ansvar, ska man få en bra löneutveckling.

Vad tycker du om att lärarlönerna höjs mest i områden där konkurrensen om dem är som störst?

– Jag tycker att det ska finnas en löneutveckling som är kopplad till erfarenhet, kunskap och hur mycket man bidrar till skolutvecklingen. Sedan är det självklart att en bristsituation gör att lönerna går upp. Men då sker det på marknadens villkor istället i stället utifrån kriterierna.

Är det bra?

– Det är väl bra att man speglar den marknadssituationen som råder. Men det som är viktigt för att göra läraryrket attraktivt är att det finns en tydlig löneutveckling som är kopplad till något som individen kan förutse.

Är det risk för att lönerna främst ökar i storstadsregionerna och andra områden där det är konkurrens som lärarna?

– Det är viktigt att finns en attraktivitet för läraryrket i hela landet. Det gäller därför för kommuner och friskolor att vara attraktiva även i områden som inte dras av marknaden. 

Finns det ett samband mellan högre lärarlöner, högre undervisningskvalitet och färre underkända elever?

– Ja, absolut. Det är klart att det finns ett samband.

Lena Hensvik är filosofie doktor i nationalekonomi och forskare vid IFAU. I sin avhandling från 2011 konstaterade hon att införandet av friskolor innebar ökad lönekonkurrens på utbildningsområdet, framför allt i regioner och områden där antalalet arbetsgivare blev fler.

– Lönerna ökade, speciellt för duktiga lärare och lärare inom vissa bristområden, till exempel matematik. Det handlar om utbud och efterfråga och är inte mer komplicerat än så.

– Men det är inte frågan om någon jättestor effekt.

Varför inte?

– Det här är trots allt ingen privat marknad, efter om det svenska skolsystemet är mycket liberalt i en internationell jämförelse. Det kan vara så att ökad konkurrens inte räcker för att få upp lönerna generellt. Det krävs också mer pengar. 

Leder lärarbristen till ökade löneskillnader mellan olika lärarkategorier?

– Mycket handlar om vilken relativ förhandlingsförmåga man har. I en bristsituation är det till exempel ofta enklare för den som är inträdande att förhandla upp lönen, vilket kan öka lönespridningen mellan nya lärare och de som varit länge i yrket. Den alternativa arbetsmarknaden ser också olika ut för olika lärargrupper, vilket ytterligare påverkar förhandlingsläget.

Vilken betydelse har satsningen på karriärtjänster på lärarnas löneutveckling?

– Man kan tänka sig att de ökar lönespridningen. Jag ingår i ett projekt som ska utvärdera satsningen på förstelärartjänster när det till exempel gäller löneutveckling, lärarnas rörlighet och elevernas resultat. Det lär dock dröja ett par år innan vi har några resultat. Hittills har vi för lite data.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm