larare_pengar
Arbetsmiljö

Hyrlärare erbjuds 50 000 kr i månadslön

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Runt om i landet söker arbetsgivare med ljus och lykta efter behöriga lärare. Samtidigt blir det vanligare att vända sig till bemanningsföretag för lösa situationen. I landets storstadskommuner har kostnaderna ökat mest. Enligt Sveriges Radio lade Stockholm stad och Göteborg tillsammans 140 miljoner på inhyrd pedagogisk personal i förskola, grundskola och gymnasiet under 2016. Det är nästan dubbelt så mycket jämfört med tre år tidigare.

Ett bemanningsföretag som sticker ut hakan och erbjuder legitimerade lärare omkring 50 000 kronor i månadslön är Zest bemanning.

Enligt företagets vd Outi Luiro vänder man sig till de många behöriga lärare som lämnat skolans värld för andra jobb, på grund av dåliga villkor. Förutom bra lön lockar man med privat sjukvårdsförsäkring, relevant fortbildning och en ambition att den uthyrda läraren ska kunna lägga mer energi på pedagogik och undervisning och mindre på kringuppgifter och administration.

– Det lönar sig inte att rekrytera lärare som redan har en fast tjänst och som trivs med det. Trots allt vill de flesta ha en fast tjänst. Det är heller ingen samhällsvinst att locka personal från en del av Sverige till en annan. Istället tänker vi, att om vi kan locka tillbaka lärare som slutat genom att erbjuda väldigt bra villkor, då kan vi hjälpa svenska skolan.

Hur är det möjligt för er att erbjuda så bra villkor om inte skolan kan det?

– Varför skolan inte tar hand om sina anställda är en gåta för oss också. Det är ingen rocket science. Om man inte tar hand om sina anställda så blir det en dyr affär eftersom man får en enorm personalomsättning. Man brukar säga att det kostar upp emot en miljon kronor att få en kvalificerad befattning funktionsduglig och på rull. Det absolut mest kapitalförstörande man kan göra är att inte ta hand om sin personal. Det är skolans problem.

Outi Luiro säger att de har möjlighet att erbjuda lite högre löner och avtal som är bättre än kollektivavtalet. Lönen de legitimerade lärarna erbjuds är omkring 50 000 kronor i månaden. Avgiften en skola betalar för att hyra in en lärare är alltså betydligt högre än så. 

– Å andra sidan slipper skolan den stora rekryteringskostnaden. Vi gör samtliga kontroller. Fungerar inte personen ute i verkligheten har vi möjlighet att erbjuda skolan en annan. Skolan slipper hela arbetsgivaransvaret där sjuklönekostnaden är en stor del, säger hon.

Outi Luiro uppskattar att kostanden för en kommun, totalt sett, blir 15 till 20 procent dyrare, när de hyr in personal.

– Inte mer. Men viktigast för kommunernas del är nog friheten. Många rektorer som vi pratat med säger att när de söker någon, för ett föräldravikariat till exempel, så måste de utlysa en fast tjänst för att få sökande. Och då är de fast med den personen. Genom oss kan de anställa en person en månad, eller fem. Det är flexibelt.

En ambition ni har är att era lärare ska kunna fokusera på undervisning. Betyder det att ni förhandlar bort administrativa delar?

– Vi har alltid dialog med skola och lärare. Säger läraren ”jag vill bara arbeta med pedagogik, inte rastvakta och sköta administration” då förhandlar vi bort det. Då har vi möjlighet att erbjudna andra administrativ tjänster istället.

Finns det inte en risk att de arbetsuppgifterna läggs på skolans befintliga personal?

– Nej, jag tror att skolan börja inse att man inte kan lägga enkla arbetsuppgifter på kvalificerade behöriga lärare. Många lärare som lämnat skolan gör det eftersom de inte får ägna sig åt undervisning. Det är galet att utnyttja högutbildade människor på det sättet, tycker jag. Skolan måste gå tillbaka till assistenter och administrativ personal så att lärarna får jobba med det de brinner för.

Ragnar Sjölander är ordförande för Lärarnas Riksförbund Stockholm. Han är kritisk till att Stockholm stad lägger mycket pengar på bemanningsföretag istället för att lösa vikariefrågan själva.

– Företagen tar marknadsmässigt betalt och min erfarenhet är att det stor skillnad i vad lärarna får i lön och vad företaget tar betalt. Så det är pengar som försvinner iväg, säger han.

– En annan aspekt är det är noga specificerat vad företagen tar betalt för. Det finns en taxa för att ta en lektion, det är skillnad på legitimerade lärare och obehöriga, etcetera. Det är bra, men det innebär att det arbete som ligger utöver själva undervisningen – att vara mentor, vara rastvakt, vakta prov – vill skolan inte betala extra för och då riskerar det att falla på den befintliga personalen

Zest bemanning gör en poäng av precis det. Att lärarna får koncentrera sig på pedagogiken.

– Ja, och jag attraheras ju också av det. Lärare ska vara lärare. Men som det ser ut på de flesta skolor idag så finns det en massa uppgifter som lärare gör som inte har med undervisning att göra.

Kan det faktum att Zest bemanning erbjuder bra villkor ha betydelse för övriga lärares arbetssituation?

– Det kan absolut vara påtryckande för att lärare ska få vara lärare. Då börjar rektorer också fundera på om lärare verkligen ska göra detta eller detta.

Generellt sett är det förstås bra att skolor tar in vikarier, betonar Ragnar Sjölander. Problemet är kostnaden.

– Att låta lärare vikariera för varandra, springa mellan klassrum och vikariera på håltimmar skapar en otrolig stress. En organisation som inte bygger en bemanning utifrån statistiskt normal frånvaro blir en blödande organisation.

Men istället för att vända sig till bemanningsföretag borde en utbildningsförvaltning så stor som Stockholms kunna ha en egen vikariepool, säger han.

– De borde kunna klara mycket själva, mycket av det de idag betalar dyrt för.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm