Annons

Tack för skolorna, LKAB!

Publicerad 18 mars 2015

Fakta

Sponsring och skollagen

Sponsring är tillåtet. Men det finns några förbehåll:

  • Undervisningen ska vara saklig och allsidig.
  • Skolan får inte vara beroende av sponsringen.
  • Vid sponsring får sponsorns logga synas. Reklam eller marknadsföring regleras däremot av marknadsföringslagen där det finns flera förbehåll när det gäller barn.
  • Skolverket rekommenderar skolor och kommuner att ta fram lokala policys.

Möjligheter och risker med pengar från näringslivet

PLUS:

  • Bättre och modernare utrustning och material.
  • Extra lärarresurser ger bättre undervisning.
  • Bidrar med det lilla extra som en studieresa eller besök på museum.
  • Bättre koppling till arbetslivet.

MINUS:

  • Skolans oberoende ifrågasätts.
  • Pengar utifrån avgör vilka satsningar som ska göras.
  • Elever kan utsättas för påverkan eller reklam.
  • Vinklade budskap smygs in i skolan.

Relaterat

Ikea är inte ensamt. Sponsring i skolan finns i många former och med flera olika motiv. Det kan handla om att säkra tillgången på arbetskraft eller om att rädda den lokala byskolan. Flera stora industriföretag har till och med startat egna gymnasieskolor.

Debatten om sponsring har främst handlat om läromedel. I tryckt och digital form omsätter de sponsrade läromedlen miljontals kronor varje år och når ett stort antal elever. Men det finns också många andra former av sponsring som det inte talas lika mycket om, trots att det inte är någon ny företeelse. Inte minst på de svenska industriorterna har företag stöttat skolor på olika sätt. Det gäller till exempel i Kiruna, en stad som byggdes upp i samband med att LKAB anlade malmgruvan där vid förra sekelskiftet.

–  LKAB har i över 130 år haft skolsamverkan högt på dagordningen. Företagets förste disponent Hjalmar Lundbohm var en vän av nykterhet, utbildning och utveckling, säger Lars Gavelin på LKAB.

LKAB:s stöd till skolorna har varierat genom åren. För några år sedan beslöt man dock att avsätta 75 miljoner kronor till en särskild fond för att få en bättre struktur på stödet. Elever, lärare och skolledningar i både kommunala och fristående skolor i Kiruna, Gällivare och Narvik kan ansöka om pengar ur fonden. Grundskolorna kan söka för projekt inom teknik och naturvetenskapliga ämnen, medan gymnasier kan söka för medel till projekt i elevernas huvudämne oavsett vilket det är.

De första tre åren av satsningen har cirka fem till sex miljoner delats ut årligen. De går till studieresor, läromedel, teknisk utrustning och liknande saker. Rymdgymnasiet i Kiruna har till exempel fått ett teleskop värt 200 000 kronor och ett elprogram har fått en väldigt dyr maskin.

– Det är svårt att mäta, men det har gett jättemycket. Skolorna har inte pengar till något extra. Det är så det ser ut, säger Lars Gavelin och fortsätter:

– Vi vill ha Sveriges bästa skola. För oss är det en rekryteringsfråga. De flesta av eleverna kommer till oss eller något företag som är underleverantör till oss.

En del av pengarna har gått direkt till Kiruna kommun. De har bland annat använt dem för att delta i den nationella satsningen ”NTA – Naturvetenskap och teknik för alla”. 

– Om inte LKAB hade stöttat oss hade endast ett par tre skolor varit med. Nu är det alla. Det hade vi aldrig lyckats med annars, säger Asta Nilsson som till 20 procent är anställd som NTA-samordnare i kommunen.

Asta Nilsson tycker inte att det är någon svår gränsdragning kring vad som är kommunens ansvar.

– LKAB har själva satt en gräns. De ger inte till sådant som är undervisningens bas eller till datorer och läsplattor. Det ska vara något som är utöver.

Längre söderut, i Ragunda kommun i Jämtland, beslöt kommunfullmäktige i början av 2012 att lägga ned byskolan i Bispgården. Eleverna skulle i stället bussas till nästa by Hammarstrand två mil bort. Det blev starten på ett lokalt engagemang där en föräldraförening tillsammans med det lokala föreningslivet och inte minst företagarföreningen på orten gick samman för att rädda skolan. Namninsamlingar, demonstrationer och slutligen ett sponsoravtal på 250 000 kronor med flera lokala företag fick politikerna att tänka om. När beslutet om nedläggning drogs tillbaka bjöd lokala Ica Forsen alla på tårta.

– Det var en väldigt omtumlande tid. Men det ledde fram till något positivt. Vi insåg hur viktigt det var att ha kvar skolan, säger Terese Bengard (S), avgående kommunalråd i Ragunda som nu fått jobb på organisationen Hela Sverige ska leva.

Med hjälp av pengarna och ideella krafter kunde man bygga en ishockeyrink, en pulkabacke, köpa läsplattor, whiteboards och ge lärarna viss fortbildning. Nu diskuteras att företagarföreningen ska ta över drift och underhåll av skolan. Den gemensamma målsättningen är att skapa ”Sveriges bästa låg- och mellanstadieskola”.

– Det handlar inte om att pumpa in pengar utan om hur man kan hjälpas åt. För oss är det framförallt viktigt med det engagemang som finns. Det handlar om att få bygden att leva vidare, säger Terese Bengard.

Kommunen har antagit en policy om sponsring där man bland annat tar upp att det inte får finnas några motkrav.

– Det ska inte gå till vår grundverksamhet. Det ska vara en guldkant. Andra skolor i kommunen har medel i fonder och stiftelser som de kan använda för det där extra.

På yrkesprogrammen på gymnasiet har det av naturliga skäl alltid funnits en nära samverkan mellan det lokala näringslivet och skolorna. Ett vanligt stöd är att skänka bort moderna maskiner. I Köping skänkte lokala företag med Volvo i spetsen nyligen ny utrustning i miljonklassen till Ullvigymnasiet. Andra har gått ett steg längre och startat egna fristående gymnasieskolor. Det har till exempel SKF, Volvo, Skanska, Scania, Astra Zeneca och Sandvik gjort.

Sandvik äger numera två gymnasieskolor med respektive kommun som minoritetsägare: Göranssonska skolan i Sandviken och Wilhelm Haglunds gymnasium i Gimo i Östhammars kommun. På ett sätt kan man säga att cirkeln är sluten. De första skolorna i Sandviken byggdes nämligen av Sandvik som då, i slutet 1800-talet, dominerade samhället. Kommunen övertog skolorna år 1909, men nu har Sandviken alltså återigen startat egna skolor.

– Vi var inte nöjda med den utbildning som det kommunala gymnasiet gav. De som gick ut därifrån var inte anställningsbara, säger Per Sjöberg, vd för båda skolorna.

Han säger att det är en kombination av att ta samhällsansvar och att säkra framtida rekryteringsbehov. Sandviks två gymnasieskolor har ”utökade” teknikprogram. Det innebär att alla elever uppmanas att läsa in högskolebehörighet eftersom det är en efterfrågad kompetens. Dessutom har skolan moderna industrimaskiner och arbetsplatsförlagt lärande på Sandviks industrier: antingen på den lokala fabriken eller på någon av Sandviks anläggningar runt om i världen.

–  Sandvik skjuter till pengar, som ett koncernbidrag, för de extra resurser som krävs. Det är ungefär 30 procent extra utöver elevpengen, säger Per Sjöberg.

Sandvik är nöjda med resultatet. Många av deras elever tar anställning på företaget, och flera av dem som läst vidare på universitet uppger att de i framtiden vill jobba på Sandvik.

Per Sjöberg säger att eleverna ”får en nära anknytning till Sandvik”.

– Jag ser det som ett privilegium. Det är en fantastiskt grej att de får var nära ett industriföretag, de lär sig otroligt mycket på det arbetsplatsförlagda lärandet. Sandvik ligger långt fram när det gäller säkerhetstänkande och linjeproduktion. Eleverna kommer att ha ett försprång eller i varje fall något att tillföra om de kommer till ett annat företag som inte har kommit lika långt.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Regeringen utreder statligt finansierad skola

Nytt uppdrag

En statlig utredning ska följa upp Skolkommissionens förslag på ökad statlig finansiering av grundskolan, meddelar regeringen på torsdagen.
– Ett första och viktigt steg mot en statligt finansierad skola, säger Svante Tideman, 1:e vice ordförande för LR.

Annons
Annons

Tävla och vinn!

Tävling

Hur ser din sommar som lärare ut? Skriv och berätta vad du gör för att ha något att minnas när höstterminen går in i mörka november. Som belöning lottar vi ut fem exemplar av Danny Wattins succéroman ”Historiegeneratorn”.

Annons

6 tips: Din röst påverkar eleverna

Läraryrket är ett röstyrke. Men lärarens kanske viktigaste verktyg får sällan den kärlek den behöver. 
– Det förvånar mig att lärarens röst får så lite uppmärksamhet, säger Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi.

Magister Nordström: Så höjer du undervisningen med Instagram

Digitalt

Läraren Rickard Nordström har Sveriges största lärarkonto på Instagram och är en stor inspiratör för många lärare.

Annons
Annons

”Dags för oss vägledare att sluta acceptera små tjänster”

SYV

”Bristen på satsningar visar tyvärr på att man trots allt inte tycker att studie- och yrkesvägledningen är så viktig”, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Otydliga krav på syv i kommunerna

SYV

Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

Annons
Almedalen 2018

”Lärare kan för lite om dyslexi”

Dyslexi

Lärare kan inte tillräckligt mycket om dyslexi, menar Christina Hellman, ordförande för Svenska Dyslexiföreningen.
– Man måste återinföra klassisk läs- och skrivinlärning på lärarutbildningen.

Jenny Madestam: Så var skolpolitiken i partiledartalen

Almedalen 2018

Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar exklusivt för Skolvärlden skolpolitiken i partiledartalen från årets politikervecka.

Förstatligande hett debattämne i Almedalen

Val 2018

Riksdagspartierna gick i clinch under Almedalens stora skoldebatt. Mycket handlade om det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun.
– Den kommunala budgeten står över skollagen i princip i varje kommun. Det måste vi råda bot på, säger LR:s Åsa Fahlén.

Partiernas kandidater: ”Om jag fick bli utbildningsminister…”

Val 2018

Under den stora skoldebatten i Almedalen fick alla riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner svara på frågan ”Vad gör du om du blir utbildningsminister efter valet?” Här är svaren.

Väljarna om skolpolitiken

Liberalernas skolpolitik ”stjäl” väljare från andra partier

Valet 2018

Skolan är en av valets viktigaste frågor, så viktig att väljarna kan tänka sig att byta parti. Störst stöd bland andra väljare än sina egna har Liberalerna.

Bara 2 av 10 KD-väljare nöjda med partiets skolpolitik

Val 2018

Kristdemokraterna är det riksdagsparti som får lägst stöd för sin skolpolitik av de egna väljarna.
– Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

Skolfrågan oviktig för SD:s väljare

Val 2018

Sverigedemokraterna har svagt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Samtidigt kan få av dem tänka sig att rösta på ett annat parti på grund av det.

Hälften av M:s väljare mot vinster i skolan

Val 2018

Moderata väljare håller det fria skolvalet högst av alla väljargrupper, men hälften av dem är negativa till vinstuttag ur friskolor.
– Det är tydligt att moderata väljare inte ser valfrihet och vinstuttag som förutsättningar för varandra, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

S-väljare vill se förstatligande av skolan

Val 2018

Socialdemokraternas väljare är de som är allra mest positiva till ett statligt övertagande av ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver inte frågan.
– Skulle Stefan Löfven lyssna på sina väljare borde han driva den frågan, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Varannan C-väljare redo att byta parti för skolans skull

Val 2018

En majoritet av Centerpartiets tillfrågade väljare anser att staten bör ta över ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver en annan linje. Det kan kosta dem väljare, enligt en färsk undersökning.

MP:s väljare säger ja till statlig skola – men partiet säger nej

Val 2018

Skolan är viktig för Miljöpartiets väljare, men bara 36 procent av dem tycker att MP har den bästa skolpolitiken, enligt en ny väljarundersökning.
– Det är nog hög tid för Miljöpartiet att lyssna på sina väljare, säger LR:s orförande Åsa Fahlén.

V-väljarna: Inga vinstuttag för friskolor

Val 2018

Fler än åtta av tio Vänsterpartistiska väljare menar att friskolor inte borde kunna ta ut vinst. Lika många vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.

Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

Debatt

Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

Kommentera
Valet 2018

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Text + webb-tv

I mötet med Jonas Sjöstedt (V) vill läraren Ragnar Sjölander veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Anna Ekström: Marknadsstyrningen av skolan leder fel

Valet 2018

Hur ser Socialdemokraternas minister Anna Ekström på lärarnas arbetssituation? Vad vill hon göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Socialdemokraterna?

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Valet 2018

Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Text + webb-tv

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
– Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Text + webb-tv

Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Björklund: ”Det är många amatörer som styr skolan”

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Valet 2018

Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

”Jag vill lyfta de estetiska ämnena”

Bild

Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse.
Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.  

LR och M: Fem förslag för ökad studiero

Ordning och reda

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nästan dubblerats sedan 2014. Nu presenterar LR:s Åsa Fahlén och moderaternas Erik Bengtzboe fem förslag som ska bryta trenden.

”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

Debatt

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Kommentera

Läraren: Så blir programmering roligt

Digitalisering

Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
– Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

"Kritiken mot Academedia felaktig"

Replik

Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera
Valet 2018

På rast med Annie Lööf

Valet 2018

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
Läraren Ragnar Sjölander frågar ut Annie Lööf i serien ”På rast med...”.

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Val 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under sina raster från lektionerna på skolan. 
Hur ser Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Valet 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons