Annons

Tack för skolorna, LKAB!

Publicerad 18 mars 2015

Fakta

Sponsring och skollagen

Sponsring är tillåtet. Men det finns några förbehåll:

  • Undervisningen ska vara saklig och allsidig.
  • Skolan får inte vara beroende av sponsringen.
  • Vid sponsring får sponsorns logga synas. Reklam eller marknadsföring regleras däremot av marknadsföringslagen där det finns flera förbehåll när det gäller barn.
  • Skolverket rekommenderar skolor och kommuner att ta fram lokala policys.

Möjligheter och risker med pengar från näringslivet

PLUS:

  • Bättre och modernare utrustning och material.
  • Extra lärarresurser ger bättre undervisning.
  • Bidrar med det lilla extra som en studieresa eller besök på museum.
  • Bättre koppling till arbetslivet.

MINUS:

  • Skolans oberoende ifrågasätts.
  • Pengar utifrån avgör vilka satsningar som ska göras.
  • Elever kan utsättas för påverkan eller reklam.
  • Vinklade budskap smygs in i skolan.

Relaterat

Ikea är inte ensamt. Sponsring i skolan finns i många former och med flera olika motiv. Det kan handla om att säkra tillgången på arbetskraft eller om att rädda den lokala byskolan. Flera stora industriföretag har till och med startat egna gymnasieskolor.

Debatten om sponsring har främst handlat om läromedel. I tryckt och digital form omsätter de sponsrade läromedlen miljontals kronor varje år och når ett stort antal elever. Men det finns också många andra former av sponsring som det inte talas lika mycket om, trots att det inte är någon ny företeelse. Inte minst på de svenska industriorterna har företag stöttat skolor på olika sätt. Det gäller till exempel i Kiruna, en stad som byggdes upp i samband med att LKAB anlade malmgruvan där vid förra sekelskiftet.

–  LKAB har i över 130 år haft skolsamverkan högt på dagordningen. Företagets förste disponent Hjalmar Lundbohm var en vän av nykterhet, utbildning och utveckling, säger Lars Gavelin på LKAB.

LKAB:s stöd till skolorna har varierat genom åren. För några år sedan beslöt man dock att avsätta 75 miljoner kronor till en särskild fond för att få en bättre struktur på stödet. Elever, lärare och skolledningar i både kommunala och fristående skolor i Kiruna, Gällivare och Narvik kan ansöka om pengar ur fonden. Grundskolorna kan söka för projekt inom teknik och naturvetenskapliga ämnen, medan gymnasier kan söka för medel till projekt i elevernas huvudämne oavsett vilket det är.

De första tre åren av satsningen har cirka fem till sex miljoner delats ut årligen. De går till studieresor, läromedel, teknisk utrustning och liknande saker. Rymdgymnasiet i Kiruna har till exempel fått ett teleskop värt 200 000 kronor och ett elprogram har fått en väldigt dyr maskin.

– Det är svårt att mäta, men det har gett jättemycket. Skolorna har inte pengar till något extra. Det är så det ser ut, säger Lars Gavelin och fortsätter:

– Vi vill ha Sveriges bästa skola. För oss är det en rekryteringsfråga. De flesta av eleverna kommer till oss eller något företag som är underleverantör till oss.

En del av pengarna har gått direkt till Kiruna kommun. De har bland annat använt dem för att delta i den nationella satsningen ”NTA – Naturvetenskap och teknik för alla”. 

– Om inte LKAB hade stöttat oss hade endast ett par tre skolor varit med. Nu är det alla. Det hade vi aldrig lyckats med annars, säger Asta Nilsson som till 20 procent är anställd som NTA-samordnare i kommunen.

Asta Nilsson tycker inte att det är någon svår gränsdragning kring vad som är kommunens ansvar.

– LKAB har själva satt en gräns. De ger inte till sådant som är undervisningens bas eller till datorer och läsplattor. Det ska vara något som är utöver.

Längre söderut, i Ragunda kommun i Jämtland, beslöt kommunfullmäktige i början av 2012 att lägga ned byskolan i Bispgården. Eleverna skulle i stället bussas till nästa by Hammarstrand två mil bort. Det blev starten på ett lokalt engagemang där en föräldraförening tillsammans med det lokala föreningslivet och inte minst företagarföreningen på orten gick samman för att rädda skolan. Namninsamlingar, demonstrationer och slutligen ett sponsoravtal på 250 000 kronor med flera lokala företag fick politikerna att tänka om. När beslutet om nedläggning drogs tillbaka bjöd lokala Ica Forsen alla på tårta.

– Det var en väldigt omtumlande tid. Men det ledde fram till något positivt. Vi insåg hur viktigt det var att ha kvar skolan, säger Terese Bengard (S), avgående kommunalråd i Ragunda som nu fått jobb på organisationen Hela Sverige ska leva.

Med hjälp av pengarna och ideella krafter kunde man bygga en ishockeyrink, en pulkabacke, köpa läsplattor, whiteboards och ge lärarna viss fortbildning. Nu diskuteras att företagarföreningen ska ta över drift och underhåll av skolan. Den gemensamma målsättningen är att skapa ”Sveriges bästa låg- och mellanstadieskola”.

– Det handlar inte om att pumpa in pengar utan om hur man kan hjälpas åt. För oss är det framförallt viktigt med det engagemang som finns. Det handlar om att få bygden att leva vidare, säger Terese Bengard.

Kommunen har antagit en policy om sponsring där man bland annat tar upp att det inte får finnas några motkrav.

– Det ska inte gå till vår grundverksamhet. Det ska vara en guldkant. Andra skolor i kommunen har medel i fonder och stiftelser som de kan använda för det där extra.

På yrkesprogrammen på gymnasiet har det av naturliga skäl alltid funnits en nära samverkan mellan det lokala näringslivet och skolorna. Ett vanligt stöd är att skänka bort moderna maskiner. I Köping skänkte lokala företag med Volvo i spetsen nyligen ny utrustning i miljonklassen till Ullvigymnasiet. Andra har gått ett steg längre och startat egna fristående gymnasieskolor. Det har till exempel SKF, Volvo, Skanska, Scania, Astra Zeneca och Sandvik gjort.

Sandvik äger numera två gymnasieskolor med respektive kommun som minoritetsägare: Göranssonska skolan i Sandviken och Wilhelm Haglunds gymnasium i Gimo i Östhammars kommun. På ett sätt kan man säga att cirkeln är sluten. De första skolorna i Sandviken byggdes nämligen av Sandvik som då, i slutet 1800-talet, dominerade samhället. Kommunen övertog skolorna år 1909, men nu har Sandviken alltså återigen startat egna skolor.

– Vi var inte nöjda med den utbildning som det kommunala gymnasiet gav. De som gick ut därifrån var inte anställningsbara, säger Per Sjöberg, vd för båda skolorna.

Han säger att det är en kombination av att ta samhällsansvar och att säkra framtida rekryteringsbehov. Sandviks två gymnasieskolor har ”utökade” teknikprogram. Det innebär att alla elever uppmanas att läsa in högskolebehörighet eftersom det är en efterfrågad kompetens. Dessutom har skolan moderna industrimaskiner och arbetsplatsförlagt lärande på Sandviks industrier: antingen på den lokala fabriken eller på någon av Sandviks anläggningar runt om i världen.

–  Sandvik skjuter till pengar, som ett koncernbidrag, för de extra resurser som krävs. Det är ungefär 30 procent extra utöver elevpengen, säger Per Sjöberg.

Sandvik är nöjda med resultatet. Många av deras elever tar anställning på företaget, och flera av dem som läst vidare på universitet uppger att de i framtiden vill jobba på Sandvik.

Per Sjöberg säger att eleverna ”får en nära anknytning till Sandvik”.

– Jag ser det som ett privilegium. Det är en fantastiskt grej att de får var nära ett industriföretag, de lär sig otroligt mycket på det arbetsplatsförlagda lärandet. Sandvik ligger långt fram när det gäller säkerhetstänkande och linjeproduktion. Eleverna kommer att ha ett försprång eller i varje fall något att tillföra om de kommer till ett annat företag som inte har kommit lika långt.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Annons

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons