Annons

Tack för skolorna, LKAB!

Publicerad 18 mars 2015

Fakta

Sponsring och skollagen

Sponsring är tillåtet. Men det finns några förbehåll:

  • Undervisningen ska vara saklig och allsidig.
  • Skolan får inte vara beroende av sponsringen.
  • Vid sponsring får sponsorns logga synas. Reklam eller marknadsföring regleras däremot av marknadsföringslagen där det finns flera förbehåll när det gäller barn.
  • Skolverket rekommenderar skolor och kommuner att ta fram lokala policys.

Möjligheter och risker med pengar från näringslivet

PLUS:

  • Bättre och modernare utrustning och material.
  • Extra lärarresurser ger bättre undervisning.
  • Bidrar med det lilla extra som en studieresa eller besök på museum.
  • Bättre koppling till arbetslivet.

MINUS:

  • Skolans oberoende ifrågasätts.
  • Pengar utifrån avgör vilka satsningar som ska göras.
  • Elever kan utsättas för påverkan eller reklam.
  • Vinklade budskap smygs in i skolan.

Relaterat

Ikea är inte ensamt. Sponsring i skolan finns i många former och med flera olika motiv. Det kan handla om att säkra tillgången på arbetskraft eller om att rädda den lokala byskolan. Flera stora industriföretag har till och med startat egna gymnasieskolor.

Debatten om sponsring har främst handlat om läromedel. I tryckt och digital form omsätter de sponsrade läromedlen miljontals kronor varje år och når ett stort antal elever. Men det finns också många andra former av sponsring som det inte talas lika mycket om, trots att det inte är någon ny företeelse. Inte minst på de svenska industriorterna har företag stöttat skolor på olika sätt. Det gäller till exempel i Kiruna, en stad som byggdes upp i samband med att LKAB anlade malmgruvan där vid förra sekelskiftet.

–  LKAB har i över 130 år haft skolsamverkan högt på dagordningen. Företagets förste disponent Hjalmar Lundbohm var en vän av nykterhet, utbildning och utveckling, säger Lars Gavelin på LKAB.

LKAB:s stöd till skolorna har varierat genom åren. För några år sedan beslöt man dock att avsätta 75 miljoner kronor till en särskild fond för att få en bättre struktur på stödet. Elever, lärare och skolledningar i både kommunala och fristående skolor i Kiruna, Gällivare och Narvik kan ansöka om pengar ur fonden. Grundskolorna kan söka för projekt inom teknik och naturvetenskapliga ämnen, medan gymnasier kan söka för medel till projekt i elevernas huvudämne oavsett vilket det är.

De första tre åren av satsningen har cirka fem till sex miljoner delats ut årligen. De går till studieresor, läromedel, teknisk utrustning och liknande saker. Rymdgymnasiet i Kiruna har till exempel fått ett teleskop värt 200 000 kronor och ett elprogram har fått en väldigt dyr maskin.

– Det är svårt att mäta, men det har gett jättemycket. Skolorna har inte pengar till något extra. Det är så det ser ut, säger Lars Gavelin och fortsätter:

– Vi vill ha Sveriges bästa skola. För oss är det en rekryteringsfråga. De flesta av eleverna kommer till oss eller något företag som är underleverantör till oss.

En del av pengarna har gått direkt till Kiruna kommun. De har bland annat använt dem för att delta i den nationella satsningen ”NTA – Naturvetenskap och teknik för alla”. 

– Om inte LKAB hade stöttat oss hade endast ett par tre skolor varit med. Nu är det alla. Det hade vi aldrig lyckats med annars, säger Asta Nilsson som till 20 procent är anställd som NTA-samordnare i kommunen.

Asta Nilsson tycker inte att det är någon svår gränsdragning kring vad som är kommunens ansvar.

– LKAB har själva satt en gräns. De ger inte till sådant som är undervisningens bas eller till datorer och läsplattor. Det ska vara något som är utöver.

Längre söderut, i Ragunda kommun i Jämtland, beslöt kommunfullmäktige i början av 2012 att lägga ned byskolan i Bispgården. Eleverna skulle i stället bussas till nästa by Hammarstrand två mil bort. Det blev starten på ett lokalt engagemang där en föräldraförening tillsammans med det lokala föreningslivet och inte minst företagarföreningen på orten gick samman för att rädda skolan. Namninsamlingar, demonstrationer och slutligen ett sponsoravtal på 250 000 kronor med flera lokala företag fick politikerna att tänka om. När beslutet om nedläggning drogs tillbaka bjöd lokala Ica Forsen alla på tårta.

– Det var en väldigt omtumlande tid. Men det ledde fram till något positivt. Vi insåg hur viktigt det var att ha kvar skolan, säger Terese Bengard (S), avgående kommunalråd i Ragunda som nu fått jobb på organisationen Hela Sverige ska leva.

Med hjälp av pengarna och ideella krafter kunde man bygga en ishockeyrink, en pulkabacke, köpa läsplattor, whiteboards och ge lärarna viss fortbildning. Nu diskuteras att företagarföreningen ska ta över drift och underhåll av skolan. Den gemensamma målsättningen är att skapa ”Sveriges bästa låg- och mellanstadieskola”.

– Det handlar inte om att pumpa in pengar utan om hur man kan hjälpas åt. För oss är det framförallt viktigt med det engagemang som finns. Det handlar om att få bygden att leva vidare, säger Terese Bengard.

Kommunen har antagit en policy om sponsring där man bland annat tar upp att det inte får finnas några motkrav.

– Det ska inte gå till vår grundverksamhet. Det ska vara en guldkant. Andra skolor i kommunen har medel i fonder och stiftelser som de kan använda för det där extra.

På yrkesprogrammen på gymnasiet har det av naturliga skäl alltid funnits en nära samverkan mellan det lokala näringslivet och skolorna. Ett vanligt stöd är att skänka bort moderna maskiner. I Köping skänkte lokala företag med Volvo i spetsen nyligen ny utrustning i miljonklassen till Ullvigymnasiet. Andra har gått ett steg längre och startat egna fristående gymnasieskolor. Det har till exempel SKF, Volvo, Skanska, Scania, Astra Zeneca och Sandvik gjort.

Sandvik äger numera två gymnasieskolor med respektive kommun som minoritetsägare: Göranssonska skolan i Sandviken och Wilhelm Haglunds gymnasium i Gimo i Östhammars kommun. På ett sätt kan man säga att cirkeln är sluten. De första skolorna i Sandviken byggdes nämligen av Sandvik som då, i slutet 1800-talet, dominerade samhället. Kommunen övertog skolorna år 1909, men nu har Sandviken alltså återigen startat egna skolor.

– Vi var inte nöjda med den utbildning som det kommunala gymnasiet gav. De som gick ut därifrån var inte anställningsbara, säger Per Sjöberg, vd för båda skolorna.

Han säger att det är en kombination av att ta samhällsansvar och att säkra framtida rekryteringsbehov. Sandviks två gymnasieskolor har ”utökade” teknikprogram. Det innebär att alla elever uppmanas att läsa in högskolebehörighet eftersom det är en efterfrågad kompetens. Dessutom har skolan moderna industrimaskiner och arbetsplatsförlagt lärande på Sandviks industrier: antingen på den lokala fabriken eller på någon av Sandviks anläggningar runt om i världen.

–  Sandvik skjuter till pengar, som ett koncernbidrag, för de extra resurser som krävs. Det är ungefär 30 procent extra utöver elevpengen, säger Per Sjöberg.

Sandvik är nöjda med resultatet. Många av deras elever tar anställning på företaget, och flera av dem som läst vidare på universitet uppger att de i framtiden vill jobba på Sandvik.

Per Sjöberg säger att eleverna ”får en nära anknytning till Sandvik”.

– Jag ser det som ett privilegium. Det är en fantastiskt grej att de får var nära ett industriföretag, de lär sig otroligt mycket på det arbetsplatsförlagda lärandet. Sandvik ligger långt fram när det gäller säkerhetstänkande och linjeproduktion. Eleverna kommer att ha ett försprång eller i varje fall något att tillföra om de kommer till ett annat företag som inte har kommit lika långt.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Annons
Annons

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Annons
Annons

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Annons
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons