Annons
Foto: Maja Zetterberg

Tjejerna mot killarna - betygsskillnaderna består

Publicerad 31 oktober 2013

Fakta

Jämställd skola - tips för dig som lärare

Läromedel. Granska dina läromedel. Är författarna både kvinnor och män? Är båda könen representerade i pedagogiska exempel? Ta eleverna till hjälp i granskningen. 

Klassrummet. Vilken roll har elevernas kön vid exempelvis gruppindelningar och placering i klassrummet? Försök luckra upp invanda mönster. 

Lärarrollen. Reflektera över din egen roll. Vilka normer förmedlar du? Vilka förväntningar har du på pojkar respektive flockor och vilken betydelse har detta för elevernas resultat?

Övningar. Det finns många olika värderingsövningar som kan vara användbara, exempelvis fyra hörn, heta stolen, värdebarometer eller rollspel. Känner du inte till dem så finns det gott om exempel på nätet. 

Syns alla? Fundera över om alla i klassrummet ges lika stort talutrymme. Tas alla synpunkter på allvar i diskussionen?

Statistik. Använd statistiken som ett verktyg. Ta fram siffror för klassen, skolan, kommunen och riket. Skolverkets databaser är enkla att använda och kan ge värdefull hjälp. 

Blanda. Dela inte in klassen i pojkar och flickor. Det förstärker bara könsrollerna. 

Källa: "Jämställdhet i grundskolan - en handledning", Anna Sundman Marknäs och Björn Svensson. 

Relaterat

Betygsskillnaderna mellan flickor och pojkar fortsätter att öka och slår nu på allvar igenom i olika yrkesval. Orsakerna stavas förväntningar och värderingar och de går inte att isolera till ett skolproblem. Att synliggöra skillnader och diskutera dem kan vara en väg att vända utvecklingen.

Sedan Mats Björnsson, tidigare ämnesråd på utbildningsdepartementet, 2005 skrev rapporten ”Kön och skolframgång: tolkningar och perspektiv” har betygsskillnaderna mellan pojkar och flickor fortsatt att öka.

– Slutsatserna från då gäller fortfarande och har snarare förstärkts ytterligare, säger Mats Björnsson.

Och skillnaderna har nu blivit så stora att de har fått mer synliga genomslag.

– Högskolor med hög prestige befolkas allt mer av flickor och de med lägre prestige av pojkar. Utbildningar för arkitekter, jurister, apotekare och tandläkare kommer att befolkas av unga kvinnor i allt högre utsträckning, säger Mats Björnsson, som beskriver utvecklingen som ett stabilt mönster.

Klass och kön är alltjämt de viktigaste orsakerna till skolframgångar, trots att många tror att det är etnisk bakgrund. Varför är det skillnader, varför ökar de och vad kan man göra åt dem? Debatten kring betygsskillnaderna mellan pojkar och flickor har varit ganska tyst de senaste åren.

– Det finns inga enkla svar, men jag har pekat på ett slags problem med maskuliniteten. När jag noterade i statistiken att flickorna genomgående var på frammarsch så var det många som blev förvånade och få kände till det. Problemet hade delvis dolts bakom diskussionen att flickor valde bort naturvetenskapliga ämnen. Jag tror inte folk vet vad de ska säga, de flesta undrar nog varför det är så här, säger Mats Björnsson.

Han tror att det är svårt för enskilda skolor att komma så långt med olika projekt.

– Jag tror inte sådana satsningar har så stor betydelse. Det finns inga effektiva medel, på nationell nivå. Det här handlar om kulturella och sociala faktorer och om vilka ideal som råder. Normen är att flickor ska har bra betyg och motsvarande norm för pojkar är att de inte behöver det. Med en viss överdrift. Det har utvecklats skilda ideal och dagens samhälle ser också annorlunda ut. Den här typen av mönster kunde också ses på den tiden när pojkar hade högre betyg än flickor i matematik och fysik. Då fanns det en förväntan att det var så och då blev det så. Det här är svårstyrda saker och svårlösta fenomen. Men man kan vara nyfiken på detta och inte genast vara så normativ. Det finns mycket usch och fy när det gäller sådana här normer. Har man grepp om hur det ser ut på den egna platsen och synliggör skillnaderna så kan man också börja diskutera normer och faktorer som styr, säger Mats Björnsson.

Trenden har synts under de senaste 25 åren. Den är långsam, men ligger fast, och att gapet ökar beror främst på att flickor får allt högre betyg. En annan viktig parameter är att pojkar har dålig läsförståelse. I den allra senaste statistiken från Skolverket har dock avståndet mellan pojkar och flickor krympt med 2,4 poäng. Mätningen visar de första eleverna som lämnar grundskolan helt stöpta i det nya betygsstystemet.

Ulrika Lorentzi, tidigare frilansjournalist och feministisk debattör och nu jämställdhetspolitisk utredare på fackförbundet Kommunal, lyfter upp de kulturer som lätt byggs upp på skolor som ett problem.

– Det kan lätt passa som kille att inte vara duktig. Och är man arbetarkille så ”får” man kanske inte vara duktig, de förväntas prestera undermåligt. Där märks även klasskillnaderna tydligt.

Vad tycker du att man ska göra?

– Jag har i mitt nuvarande uppdrag tittat på försök med genuspedagoger i förskolan. Det kan handla om att  erbjuda alternativ och inte klumpa ihop pojkar och flickor. Vad har vi för förväntningar? Ska flickor vara tysta och lugna och pojkar stökiga och ta plats? Om man förmår se individer i stället för bara pojkar och flickor så finns det möjlighet att se förbi det där. Det finns förskolor där man har personal som jobbar bra med detta. Men ofta händer något när eleverna kommer till fyran. Då blir det väldigt tydligt att pojkar och flickor delas upp i olika roller. Jag tycker att skolvärlden måste fundera på vad vi förväntar oss av flickor och pojkar och om de kommer att bete sig som vi förväntar oss, säger Ulrika Lorentzi.

Hon lyfter upp ytterligare en aspekt:

– I dag är det mycket tidiga krav på att man som elev ska organisera sig själv och eftersom pojkar i viss mån är senare i utvecklingen så finns uppenbara risker att de misslyckas och då börjar loopa neråt. Fritids i dag är otroligt nedskuret om man jämför 20 år bakåt. Det är tre gånger så lite personal nu som då. På många ställen handlar det om att ”släcka bränder” och ge sig på utåtagerande och jobbiga elever, menar Ulrika Lorentzi.

Hon flaggar även för det som hon menar är en alldeles för stor fokusering på kunskap i skolan:

– Många upplever det irriterande att det bara pratas betyg i skolan. Nästan jobbigt. Jag inbillar mig att barn kan ha nytta av att vara engagerade även i andra saker. Det finns en konstig baksida med detta enorma kunskapsfokus, nämligen att man har tappat bort att man ska må bra. Att göra en skoltidning, eller något helt annat än traditionell kunskapsundervisning, kan få större betydelse för en elev än att man hade alla rätt på alla prov, säger Ulrika Lorentzi.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Friskolor

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Skolverket bemöter kritiken: ”Självklart inte politiserad”

Friskolor

Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton tycker att Skolverkets senaste rapport om betyg både är bristfällig och politiserad.

Annons
Annons
Annons

Här har eleverna machokultur på schemat

Sex- och samlevnad

Timslånga gruppsamtal med pojkar från årskurs 7 och uppåt för att diskutera normer och machokultur. Läraren Makz Bjuggfält driver projektet på en skola i Bromma.
– I samband med metoo har det uppkommit många frågor från ungdomarna, säger han.

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons
Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Annons

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons