Annons

Varför har ditt parti den bästa skolpolitiken?

Publicerad 24 juli 2014

Relaterat

Lärarna är de riktiga experterna på skolpolitik. En del av dem är dessutom politiskt engagerade. Skolvärlden ställde samma fråga till åtta lärare, som alla valt att engagera sig politiskt. 

Bo Frid, Socialdemokraterna: ”Skolan allra först”

– Det första och egentligen allra viktigaste är skola och välfärd före skattesänkningar. Därigenom får vi råd att satsa på skolan. Konkret är det allra viktigaste tidiga insatser, redan i förskoleklass och första klass. Alla ska ha knäckt läskoden i första klass. De som inte knäcker den tidigt tappar intresset längre upp. Vi tror på forskning, Björklund tror på sig själv. De flesta som sitter i fängelse i dag har läs- och skrivsvårigheter. Den kostnaden är skyhögt mycket högre för samhället än vad tidiga satsningar är.

Jag vill även lyfta fram kulturskolans roll i undervisningen. Det är centralt att unga och barn får möjlighet att uttrycka sig genom kultur. Längre upp i åldrarna vill vi införa sommarskola. För de som inte klarar målen ska den vara obligatorisk, men den måste vara attraktiv och ska vara en upplevelse och inte en bestraffning. Sommarskolan måste innehålla fritidsaktiviteter, det ska vara roligt. För gymnasiet vill vi se till att alla program ger högskolebehörighet. Det handlar om att ha chansen att välja om här i livet. Det kan vara intresseskäl eller att man helt enkelt är utmattad av sitt nuvarande jobb. Ett livslångt lärande kräver satsningar på vuxen-
utbildningen. Vinster ska återinvesteras i verksamheten.

Synen på läraryrket måste förändras. Det måste bli attraktivt och där är lönen en stor del för att de mest lämpade ska söka sig till läraryrket. Vi vill ha mer fokus på undervisning och mindre dokumentation.

61 år, lärare i matematik och datakunskap på Komvux i Landskrona. Ledamot i kommunfullmäktige, vice ordförande i kulturnämnden. LR-ombud.

Dónal Gaynor, Centerpartiet: ”Tron på individen”

– Vår tro på individens förmåga genomsyrar vår skolpolitik. Varje elev har egna behov och unik kapacitet. Därför vill vi ha ett mer individanpassat system. Valfrihet att välja skola och vilken utbildning som man nu vill ha. Det gäller även inom lärarkåren. Som lärare måste man ha friheten att kunna rikta sin lektion till de som sitter framför en och då måste saker vara anpassade efter dig och dina elever.

Vi vill inte återförstatliga skolan, det måste vara lokalt och egna skolor måste få ha frihet. Vi är positiva till friskole-
reformen. Vi vill även behålla bredden i det svenska utbildningssystemet med folkhögskolor, vuxenutbildning och olika gymnasiala yrkeshögskolor och akademiska högskolor. Det är viktigt att möjligheten finns med många former av vidareutbildning.

Sen vill vi höja lärarlönerna. I den dagliga lärargärningen måste den administrativa belastningen tas bort, för att man ska kunna fokusera på eleverna. Man blir inte lärare för att administrera. Mer tid för eleverna, både för att utveckla högpresterarna och för de som behöver en push. Lärarna ska kunna påverka sin skola och måste ha tid. Vi vill ta bort åtgärdsprogrammen och lägga dem på specialpedagoger
i stället. Sedan kan investering i ny teknik ha en avlastande effekt. Till exempel närvarorapportering kan göras smidigare. Men det kräver resurser och investeringar. Vi vill fortsätta investera och göra skolan till den plats det bör vara. Skolan ska inte ständigt bli störd utifrån. Det är inte myndigheternas behov utan elevernas behov som ska sättas i centrum!

30 år, gymnasielärare i samhällskunskap, sociologi och biologi på Framtidsgymnasiet i Malmö. Vice ordförande i Centerpartiets Malmöavdelning. Kandiderar till region- och kommunfullmäktige.

Hanna Granér, Vänsterpartiet: ”Förbjud vinstuttag”

– Just nu är vi det enda partiet som tagit ställning mot vinster i välfärden när det kommer till utbildning. Vi vill förbjuda vinstuttag. Just utbildning är det tydligaste exemplet på varför marknadskrafterna inte klarar av skolan. Effekten av att skolor konkurrerar med varandra blir dels att väldigt mycket pengar går till marknadsföring, dels leder det till betygsinflation. Skolor lägger pengar på saker som gymkort och liknande för att locka elever, när resurserna borde gå till utbildning.

Vissa saker måste skolor ha, som till exempel skolbibliotek och elevhälsa. Ibland blir det något som bara visas upp på papper, för det kostar för mycket. Vi tycker att elevhälsan är något att satsa på. Många unga mår dåligt och har hög press på sig att klara skolan. Friskolereformen har dränerat den svenska skolan på pengar och dessutom har Alliansens skattesänkningar också dränerat skolan på en massa resurser. Mer skattepengar måste rakt in i skolan. Mycket av debatten handlar om att det inte är resursbrist som är skolans problem. Jag menar att det visst handlar om resurser.

Som vänsterpartist kan jag stå för att jag jobbar på en privatskola som faktiskt är riktigt bra, men den kunde ha varit ännu bättre om skolpengen hade använts fullt ut till elevernas utbildning. Jag har svårt att tänka mig ett enda hållbart argument för vinster i skolan. Utbildningsministern stödjer sig inte på forskning och etablerad vetenskap, utan på sina liberala värderingar.

37 år, gymnasielärare i samhällskunskap och historia på Hermodsgymnasiet i Malmö. Förste vice ordförande i förskolenämnden.

Fredrik Sjögren, Folkpartiet: ”Vi är inte nöjda”

– Folkpartiet har en offensiv skolpolitik. Det gillar jag. Vi är inte nöjda med hur det ser ut utan tänker nytt. Fokus är på att lyfta kunskap. Det lockar mig. Det är även därför jag är lärare, för att stötta elever att lyfta sin kunskapsnivå.

Det finns många utmaningar för svensk skola i dag och Folkpartiet är det parti som har flest idéer och förslag på hur man kan ta sig an dem. Men jag är liberal och har valt Folkpartiet inte bara för skolpolitiken.

Vi har infört ett nytt betygssystem som är bra och nya läroplaner som tidigare fokuserar på kunskaper och progres-
sion, hur man kan gå vidare och komma längre. Det är bra, inte minst för högskolan. Vi har återinfört speciallärare och nationella prov och höjt ambitionsnivån i yrkesprogrammen.

Men det finns mycket som vi vill göra också. Vi vill utveckla satsningen på förstelärare och fokusera på själva lektions-
tiden. Vi vill göra ännu fler lönesatsningar på lärare och även införa obligatorisk läxhjälp. En annan viktig fråga är förstatligandet av skolan. Det är väldigt viktigt, speciellt i Malmö där skolan ser väldigt olika ut i de olika stadsdelarna. Vi har 290 huvudmän i landet och det skiljer sig på tok för mycket. Det är inte en likvärdig skola. Hade vi haft en huvudman som sätter ramarna nationellt, men för ner upplägget av undervisning på respektive skola, så hade det varit bättre. Det ska vara lärare som utvecklar skolan, och inte kommunpolitiker som inte satt sin fot i en skola på 20 år. Det saknas kompetens i kommunerna. Vi ska ha nationella ramar men utförandet ska skötas av lärare och rektorer i samråd med föräldrar och elever.

37 år, gymnasielärare i samhällskunskap och historia på Bladins gymnasium i Malmö. Ersättare i kommunstyrelsen och fullmäktige, andre vice ordförande i förskolenämnden.

Malin Nilsson Moderaterna: ”Vi lyssnar och ser”

– Vi är ute och lyssnar på elever, föräldrar, lärare och rektorer. Vi identifierar de problem som finns och sedan är vi lyhörda för det stöd som finns i forskning och hur andra länder löst frågor. Jag skulle vilja säga att vi har ett väldigt systematiskt sätt att ta oss an de utmaningar som finns inom skolan och överföra dem i politik. Vi blundar inte för att det finns problem och att även saker som är bra kan bli bättre. Just nu händer det otroligt mycket bra i svensk skola. Det märks att lärare är mer stolta och trivs och utvecklas. Bara detta med sociala medier har utvidgat kollegiet och ger en otrolig kraft.

Vi lyfter skickliga lärare som utvecklar undervisningen. Förstelärare vars huvuduppdrag fortfarande är undervisning i klassrummet ges möjlighet att fördjupa sig inom sitt område och inspirera sina kollegor.

Vi är övertygade om att pedagogiska erfarenheter mixat med digitala möjligheter förbättrar resultaten i skolan. Här behövs kompetensutveckling och vi vill föreslå ett Lärarlyft 3.0 med fokus på IT i skolan.

Vi vet att tidiga insatser ger resultat. Tydliga mål och nationella prov i årskurs tre har införts och därmed ett tidigt fokus på kunskap. Nästa steg är att de nationella proven digitaliseras för att minska administrationen och stärka likvärdigheten.

Här i Sjöbo har vi lyckats vända en negativ trend på en skola genom att jobba målfokuserat med bland annat tidiga insatser och aktiv elevhälsa. Moderaternas skolpolitiker i riksdagen kom hit på besök. Den typen av lyssnande politik tror jag bygger en kunskapsskola där eleverna är väl rustade för framtiden.

32 år, lärare i svenska och SO i årskurs 1–7, IT-pedagog. Ersättare i vård- och omsorgsnämnden, kandiderar till kommunfullmäktige och riksdagen.

Nima Gholam Ali Pour, Sverigedemokraterna: ”Pragmatisk politik”

– När det gäller skolpolitiken har Sverigedemokraterna inga ideologiska låsningar. Vi har inga vänster mot höger-argument. Till exempel säger vi nej till att man tar ut vinster ur skolverksamheten och nej till avknoppningar i allmänhet. Men vi är för att kommuner får lägga in sitt veto mot nyetableringar av friskolor. Vi har tänkt på vad som är bra för skolorna i stället för att automatiskt lägga ideologiska förslag. Vi är inte emot friskolor utan tror att de kan hjälpa till att förbättra kvalitén i sin helhet.

Vi är för ett förstatligande av skolan och där har vi lärarens perspektiv. De som styr skolor i dag ute i kommunerna saknar kompetensen som krävs. Så fort de har en chans så skär de ner. Sammanfattningsvis är vår skolpolitik väldigt pragmatisk. Ideologiska argument leder ofta till en debatt som inte leder någonvart. Vi kan se hur de olika facken ibland har olika syn på saker men i skolan är det ofta läraren som står emot kommunpolitikerna. Det säger en del.

Det behövs en statlig skola som vågar satsa och som inte skär ner, där de som styr har kompetens. Det kan inte vara fritidspolitiker, det går inte.

32 år, lärarstudent. Läser sjätte terminen till grundskolelärare i samhällskunskap, religion och historia. Kandiderar till kommunfullmäktige.

 

Maria Liljefors, Miljöpartiet: ”Ge ordinationsrätt”

– För mig är det viktigt att ge lärarna tilliten och professionaliteten tillbaka. Miljöpartiet vill ge lärarna ordinationsrätt. Jag som lärare ska själv kunna bedöma om en elev behöver extra stöd. Det ska vi kunna göra utan en massa utredningar och ledningsbeslut och då ska vi kunna ordinera det. Vidare vill vi minska den administrativa bördan som till exempel åtgärdsrapportering. I många situationer tar det mer än det ger. Om man lagt den tiden på eleven hade det gett bättre resultat. Vi vill även anställa fler i skolan. Det har skurits ner och personal som skolvärdar, fritidspedagoger och skolkuratorer måste bli fler. Rektorernas arbetsbörda måste ändras så att de kan hinna vara pedagogiska ledare.

Hela synen på läraren måste bli mer statusfylld. När regeringen inrättade en skolkommission kring kunskapsresultaten fanns inga lärare med! Självklart ska lärarna också vara med i en sådan diskussion. Nu är det mycket dekret ovan-ifrån. Vi tror på kompetensutveckling, höjda lärarlöner och fler karriärsmöjligheter. Saker som delvis satts igång, men det handlar också om hur det görs. Det ska vara genomtänkta reformer som bygger på forskning och vetenskap. Och att lärarna lämnas lite ifred. Det har varit för mycket reformer och tvära kast. Sedan måste tiden mellan lärare och elev öka. Det är avgörande.

Miljöpartiet vill få in mer forskning i skolan. Det är positivt med lärare som kan forska samtidigt och vi vill föra in mer av den varan. Vi säger nej till betyg från årskurs 4. Det viktiga är kunskapsutvecklingen. Mer kontroll ger inte automatiskt bättre kunskap. Miljöpartiet är positivt inställt till olika typer av pedagogik och till friskolor, men när en skola går med vinst så ska den vinsten återinvesteras i verksamheten. Utbildning ska vara syftet, inte att tjäna pengar på barn och ungas kunskap.

30 år, 1–7-lärare och förskolelärare. Medlem i Miljöpartiet.

Anna-Karin Davidsson, Kristdemokraterna: ”Världens bästa land”

– Vi vill att Sverige ska vara världens bästa land att växa upp i och där är skolan central. Vi vill ha fler lärarledda undervisningstimmar med fokus på läsning. Lärarnas arbetsuppgifter och ansvar måste rensas och lärarna ska få vara lärare i stället för att behöva lägga tid på administrativa uppgifter. Sådana insatser är också på gång nu.

Sedan måste vi underlätta för att få in fler vuxna i skolan. Klassmorfar och klassfarmor är ett exempel, där pensionärer kan vara med på lektioner och raster och vara vuxna förebilder. Eller för all del unga vuxna som rastvakter. Vi vill utveckla och uppvärdera speciallärarens och fritidspedagogens roll i skolan, så att deras betydelse växer än mer. Barn med extra behov ska få den hjälp de behöver.

För att höja kvalitén vill vi även höja betygskraven för att få komma in på lärarutbildningen, så att vi får riktigt bra lärare. Nu är kraven för låga. Vi tror även att man ska öka forskningsanslagen till forskning kring vilka pedagogiska metoder som faktiskt fungerar i klassrummet och som ger bra resultat.

Sommarskola är ett förslag som vi vill realisera, att de elever som inte uppnått målen i kärnämnena erbjuds sommarskola. Kristdemokraterna vill även utveckla metoder så att de som har läs- och skrivsvårigheter kan identifieras så tidigt det går. Sedan vill vi göra en satsning på skolor i de mest utsatta områdena. Exempel kan vara att man rekryterar de allra bästa lärarna dit och att klassernas storlek minskas. 

46 år, lågstadielärare. Ledamot i kommunfullmäktige och barn- och utbildningsnämnden, kandiderar till kommunfullmäktige.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

Annons
Annons
Annons

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera
Annons
Annons

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Annons
Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons