Annons

Varför har ditt parti den bästa skolpolitiken?

Publicerad 24 juli 2014

Relaterat

Lärarna är de riktiga experterna på skolpolitik. En del av dem är dessutom politiskt engagerade. Skolvärlden ställde samma fråga till åtta lärare, som alla valt att engagera sig politiskt. 

Bo Frid, Socialdemokraterna: ”Skolan allra först”

– Det första och egentligen allra viktigaste är skola och välfärd före skattesänkningar. Därigenom får vi råd att satsa på skolan. Konkret är det allra viktigaste tidiga insatser, redan i förskoleklass och första klass. Alla ska ha knäckt läskoden i första klass. De som inte knäcker den tidigt tappar intresset längre upp. Vi tror på forskning, Björklund tror på sig själv. De flesta som sitter i fängelse i dag har läs- och skrivsvårigheter. Den kostnaden är skyhögt mycket högre för samhället än vad tidiga satsningar är.

Jag vill även lyfta fram kulturskolans roll i undervisningen. Det är centralt att unga och barn får möjlighet att uttrycka sig genom kultur. Längre upp i åldrarna vill vi införa sommarskola. För de som inte klarar målen ska den vara obligatorisk, men den måste vara attraktiv och ska vara en upplevelse och inte en bestraffning. Sommarskolan måste innehålla fritidsaktiviteter, det ska vara roligt. För gymnasiet vill vi se till att alla program ger högskolebehörighet. Det handlar om att ha chansen att välja om här i livet. Det kan vara intresseskäl eller att man helt enkelt är utmattad av sitt nuvarande jobb. Ett livslångt lärande kräver satsningar på vuxen-
utbildningen. Vinster ska återinvesteras i verksamheten.

Synen på läraryrket måste förändras. Det måste bli attraktivt och där är lönen en stor del för att de mest lämpade ska söka sig till läraryrket. Vi vill ha mer fokus på undervisning och mindre dokumentation.

61 år, lärare i matematik och datakunskap på Komvux i Landskrona. Ledamot i kommunfullmäktige, vice ordförande i kulturnämnden. LR-ombud.

Dónal Gaynor, Centerpartiet: ”Tron på individen”

– Vår tro på individens förmåga genomsyrar vår skolpolitik. Varje elev har egna behov och unik kapacitet. Därför vill vi ha ett mer individanpassat system. Valfrihet att välja skola och vilken utbildning som man nu vill ha. Det gäller även inom lärarkåren. Som lärare måste man ha friheten att kunna rikta sin lektion till de som sitter framför en och då måste saker vara anpassade efter dig och dina elever.

Vi vill inte återförstatliga skolan, det måste vara lokalt och egna skolor måste få ha frihet. Vi är positiva till friskole-
reformen. Vi vill även behålla bredden i det svenska utbildningssystemet med folkhögskolor, vuxenutbildning och olika gymnasiala yrkeshögskolor och akademiska högskolor. Det är viktigt att möjligheten finns med många former av vidareutbildning.

Sen vill vi höja lärarlönerna. I den dagliga lärargärningen måste den administrativa belastningen tas bort, för att man ska kunna fokusera på eleverna. Man blir inte lärare för att administrera. Mer tid för eleverna, både för att utveckla högpresterarna och för de som behöver en push. Lärarna ska kunna påverka sin skola och måste ha tid. Vi vill ta bort åtgärdsprogrammen och lägga dem på specialpedagoger
i stället. Sedan kan investering i ny teknik ha en avlastande effekt. Till exempel närvarorapportering kan göras smidigare. Men det kräver resurser och investeringar. Vi vill fortsätta investera och göra skolan till den plats det bör vara. Skolan ska inte ständigt bli störd utifrån. Det är inte myndigheternas behov utan elevernas behov som ska sättas i centrum!

30 år, gymnasielärare i samhällskunskap, sociologi och biologi på Framtidsgymnasiet i Malmö. Vice ordförande i Centerpartiets Malmöavdelning. Kandiderar till region- och kommunfullmäktige.

Hanna Granér, Vänsterpartiet: ”Förbjud vinstuttag”

– Just nu är vi det enda partiet som tagit ställning mot vinster i välfärden när det kommer till utbildning. Vi vill förbjuda vinstuttag. Just utbildning är det tydligaste exemplet på varför marknadskrafterna inte klarar av skolan. Effekten av att skolor konkurrerar med varandra blir dels att väldigt mycket pengar går till marknadsföring, dels leder det till betygsinflation. Skolor lägger pengar på saker som gymkort och liknande för att locka elever, när resurserna borde gå till utbildning.

Vissa saker måste skolor ha, som till exempel skolbibliotek och elevhälsa. Ibland blir det något som bara visas upp på papper, för det kostar för mycket. Vi tycker att elevhälsan är något att satsa på. Många unga mår dåligt och har hög press på sig att klara skolan. Friskolereformen har dränerat den svenska skolan på pengar och dessutom har Alliansens skattesänkningar också dränerat skolan på en massa resurser. Mer skattepengar måste rakt in i skolan. Mycket av debatten handlar om att det inte är resursbrist som är skolans problem. Jag menar att det visst handlar om resurser.

Som vänsterpartist kan jag stå för att jag jobbar på en privatskola som faktiskt är riktigt bra, men den kunde ha varit ännu bättre om skolpengen hade använts fullt ut till elevernas utbildning. Jag har svårt att tänka mig ett enda hållbart argument för vinster i skolan. Utbildningsministern stödjer sig inte på forskning och etablerad vetenskap, utan på sina liberala värderingar.

37 år, gymnasielärare i samhällskunskap och historia på Hermodsgymnasiet i Malmö. Förste vice ordförande i förskolenämnden.

Fredrik Sjögren, Folkpartiet: ”Vi är inte nöjda”

– Folkpartiet har en offensiv skolpolitik. Det gillar jag. Vi är inte nöjda med hur det ser ut utan tänker nytt. Fokus är på att lyfta kunskap. Det lockar mig. Det är även därför jag är lärare, för att stötta elever att lyfta sin kunskapsnivå.

Det finns många utmaningar för svensk skola i dag och Folkpartiet är det parti som har flest idéer och förslag på hur man kan ta sig an dem. Men jag är liberal och har valt Folkpartiet inte bara för skolpolitiken.

Vi har infört ett nytt betygssystem som är bra och nya läroplaner som tidigare fokuserar på kunskaper och progres-
sion, hur man kan gå vidare och komma längre. Det är bra, inte minst för högskolan. Vi har återinfört speciallärare och nationella prov och höjt ambitionsnivån i yrkesprogrammen.

Men det finns mycket som vi vill göra också. Vi vill utveckla satsningen på förstelärare och fokusera på själva lektions-
tiden. Vi vill göra ännu fler lönesatsningar på lärare och även införa obligatorisk läxhjälp. En annan viktig fråga är förstatligandet av skolan. Det är väldigt viktigt, speciellt i Malmö där skolan ser väldigt olika ut i de olika stadsdelarna. Vi har 290 huvudmän i landet och det skiljer sig på tok för mycket. Det är inte en likvärdig skola. Hade vi haft en huvudman som sätter ramarna nationellt, men för ner upplägget av undervisning på respektive skola, så hade det varit bättre. Det ska vara lärare som utvecklar skolan, och inte kommunpolitiker som inte satt sin fot i en skola på 20 år. Det saknas kompetens i kommunerna. Vi ska ha nationella ramar men utförandet ska skötas av lärare och rektorer i samråd med föräldrar och elever.

37 år, gymnasielärare i samhällskunskap och historia på Bladins gymnasium i Malmö. Ersättare i kommunstyrelsen och fullmäktige, andre vice ordförande i förskolenämnden.

Malin Nilsson Moderaterna: ”Vi lyssnar och ser”

– Vi är ute och lyssnar på elever, föräldrar, lärare och rektorer. Vi identifierar de problem som finns och sedan är vi lyhörda för det stöd som finns i forskning och hur andra länder löst frågor. Jag skulle vilja säga att vi har ett väldigt systematiskt sätt att ta oss an de utmaningar som finns inom skolan och överföra dem i politik. Vi blundar inte för att det finns problem och att även saker som är bra kan bli bättre. Just nu händer det otroligt mycket bra i svensk skola. Det märks att lärare är mer stolta och trivs och utvecklas. Bara detta med sociala medier har utvidgat kollegiet och ger en otrolig kraft.

Vi lyfter skickliga lärare som utvecklar undervisningen. Förstelärare vars huvuduppdrag fortfarande är undervisning i klassrummet ges möjlighet att fördjupa sig inom sitt område och inspirera sina kollegor.

Vi är övertygade om att pedagogiska erfarenheter mixat med digitala möjligheter förbättrar resultaten i skolan. Här behövs kompetensutveckling och vi vill föreslå ett Lärarlyft 3.0 med fokus på IT i skolan.

Vi vet att tidiga insatser ger resultat. Tydliga mål och nationella prov i årskurs tre har införts och därmed ett tidigt fokus på kunskap. Nästa steg är att de nationella proven digitaliseras för att minska administrationen och stärka likvärdigheten.

Här i Sjöbo har vi lyckats vända en negativ trend på en skola genom att jobba målfokuserat med bland annat tidiga insatser och aktiv elevhälsa. Moderaternas skolpolitiker i riksdagen kom hit på besök. Den typen av lyssnande politik tror jag bygger en kunskapsskola där eleverna är väl rustade för framtiden.

32 år, lärare i svenska och SO i årskurs 1–7, IT-pedagog. Ersättare i vård- och omsorgsnämnden, kandiderar till kommunfullmäktige och riksdagen.

Nima Gholam Ali Pour, Sverigedemokraterna: ”Pragmatisk politik”

– När det gäller skolpolitiken har Sverigedemokraterna inga ideologiska låsningar. Vi har inga vänster mot höger-argument. Till exempel säger vi nej till att man tar ut vinster ur skolverksamheten och nej till avknoppningar i allmänhet. Men vi är för att kommuner får lägga in sitt veto mot nyetableringar av friskolor. Vi har tänkt på vad som är bra för skolorna i stället för att automatiskt lägga ideologiska förslag. Vi är inte emot friskolor utan tror att de kan hjälpa till att förbättra kvalitén i sin helhet.

Vi är för ett förstatligande av skolan och där har vi lärarens perspektiv. De som styr skolor i dag ute i kommunerna saknar kompetensen som krävs. Så fort de har en chans så skär de ner. Sammanfattningsvis är vår skolpolitik väldigt pragmatisk. Ideologiska argument leder ofta till en debatt som inte leder någonvart. Vi kan se hur de olika facken ibland har olika syn på saker men i skolan är det ofta läraren som står emot kommunpolitikerna. Det säger en del.

Det behövs en statlig skola som vågar satsa och som inte skär ner, där de som styr har kompetens. Det kan inte vara fritidspolitiker, det går inte.

32 år, lärarstudent. Läser sjätte terminen till grundskolelärare i samhällskunskap, religion och historia. Kandiderar till kommunfullmäktige.

 

Maria Liljefors, Miljöpartiet: ”Ge ordinationsrätt”

– För mig är det viktigt att ge lärarna tilliten och professionaliteten tillbaka. Miljöpartiet vill ge lärarna ordinationsrätt. Jag som lärare ska själv kunna bedöma om en elev behöver extra stöd. Det ska vi kunna göra utan en massa utredningar och ledningsbeslut och då ska vi kunna ordinera det. Vidare vill vi minska den administrativa bördan som till exempel åtgärdsrapportering. I många situationer tar det mer än det ger. Om man lagt den tiden på eleven hade det gett bättre resultat. Vi vill även anställa fler i skolan. Det har skurits ner och personal som skolvärdar, fritidspedagoger och skolkuratorer måste bli fler. Rektorernas arbetsbörda måste ändras så att de kan hinna vara pedagogiska ledare.

Hela synen på läraren måste bli mer statusfylld. När regeringen inrättade en skolkommission kring kunskapsresultaten fanns inga lärare med! Självklart ska lärarna också vara med i en sådan diskussion. Nu är det mycket dekret ovan-ifrån. Vi tror på kompetensutveckling, höjda lärarlöner och fler karriärsmöjligheter. Saker som delvis satts igång, men det handlar också om hur det görs. Det ska vara genomtänkta reformer som bygger på forskning och vetenskap. Och att lärarna lämnas lite ifred. Det har varit för mycket reformer och tvära kast. Sedan måste tiden mellan lärare och elev öka. Det är avgörande.

Miljöpartiet vill få in mer forskning i skolan. Det är positivt med lärare som kan forska samtidigt och vi vill föra in mer av den varan. Vi säger nej till betyg från årskurs 4. Det viktiga är kunskapsutvecklingen. Mer kontroll ger inte automatiskt bättre kunskap. Miljöpartiet är positivt inställt till olika typer av pedagogik och till friskolor, men när en skola går med vinst så ska den vinsten återinvesteras i verksamheten. Utbildning ska vara syftet, inte att tjäna pengar på barn och ungas kunskap.

30 år, 1–7-lärare och förskolelärare. Medlem i Miljöpartiet.

Anna-Karin Davidsson, Kristdemokraterna: ”Världens bästa land”

– Vi vill att Sverige ska vara världens bästa land att växa upp i och där är skolan central. Vi vill ha fler lärarledda undervisningstimmar med fokus på läsning. Lärarnas arbetsuppgifter och ansvar måste rensas och lärarna ska få vara lärare i stället för att behöva lägga tid på administrativa uppgifter. Sådana insatser är också på gång nu.

Sedan måste vi underlätta för att få in fler vuxna i skolan. Klassmorfar och klassfarmor är ett exempel, där pensionärer kan vara med på lektioner och raster och vara vuxna förebilder. Eller för all del unga vuxna som rastvakter. Vi vill utveckla och uppvärdera speciallärarens och fritidspedagogens roll i skolan, så att deras betydelse växer än mer. Barn med extra behov ska få den hjälp de behöver.

För att höja kvalitén vill vi även höja betygskraven för att få komma in på lärarutbildningen, så att vi får riktigt bra lärare. Nu är kraven för låga. Vi tror även att man ska öka forskningsanslagen till forskning kring vilka pedagogiska metoder som faktiskt fungerar i klassrummet och som ger bra resultat.

Sommarskola är ett förslag som vi vill realisera, att de elever som inte uppnått målen i kärnämnena erbjuds sommarskola. Kristdemokraterna vill även utveckla metoder så att de som har läs- och skrivsvårigheter kan identifieras så tidigt det går. Sedan vill vi göra en satsning på skolor i de mest utsatta områdena. Exempel kan vara att man rekryterar de allra bästa lärarna dit och att klassernas storlek minskas. 

46 år, lågstadielärare. Ledamot i kommunfullmäktige och barn- och utbildningsnämnden, kandiderar till kommunfullmäktige.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Annons

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons