Annons

Varför har ditt parti den bästa skolpolitiken?

Publicerad 24 juli 2014

Relaterat

Lärarna är de riktiga experterna på skolpolitik. En del av dem är dessutom politiskt engagerade. Skolvärlden ställde samma fråga till åtta lärare, som alla valt att engagera sig politiskt. 

Bo Frid, Socialdemokraterna: ”Skolan allra först”

– Det första och egentligen allra viktigaste är skola och välfärd före skattesänkningar. Därigenom får vi råd att satsa på skolan. Konkret är det allra viktigaste tidiga insatser, redan i förskoleklass och första klass. Alla ska ha knäckt läskoden i första klass. De som inte knäcker den tidigt tappar intresset längre upp. Vi tror på forskning, Björklund tror på sig själv. De flesta som sitter i fängelse i dag har läs- och skrivsvårigheter. Den kostnaden är skyhögt mycket högre för samhället än vad tidiga satsningar är.

Jag vill även lyfta fram kulturskolans roll i undervisningen. Det är centralt att unga och barn får möjlighet att uttrycka sig genom kultur. Längre upp i åldrarna vill vi införa sommarskola. För de som inte klarar målen ska den vara obligatorisk, men den måste vara attraktiv och ska vara en upplevelse och inte en bestraffning. Sommarskolan måste innehålla fritidsaktiviteter, det ska vara roligt. För gymnasiet vill vi se till att alla program ger högskolebehörighet. Det handlar om att ha chansen att välja om här i livet. Det kan vara intresseskäl eller att man helt enkelt är utmattad av sitt nuvarande jobb. Ett livslångt lärande kräver satsningar på vuxen-
utbildningen. Vinster ska återinvesteras i verksamheten.

Synen på läraryrket måste förändras. Det måste bli attraktivt och där är lönen en stor del för att de mest lämpade ska söka sig till läraryrket. Vi vill ha mer fokus på undervisning och mindre dokumentation.

61 år, lärare i matematik och datakunskap på Komvux i Landskrona. Ledamot i kommunfullmäktige, vice ordförande i kulturnämnden. LR-ombud.

Dónal Gaynor, Centerpartiet: ”Tron på individen”

– Vår tro på individens förmåga genomsyrar vår skolpolitik. Varje elev har egna behov och unik kapacitet. Därför vill vi ha ett mer individanpassat system. Valfrihet att välja skola och vilken utbildning som man nu vill ha. Det gäller även inom lärarkåren. Som lärare måste man ha friheten att kunna rikta sin lektion till de som sitter framför en och då måste saker vara anpassade efter dig och dina elever.

Vi vill inte återförstatliga skolan, det måste vara lokalt och egna skolor måste få ha frihet. Vi är positiva till friskole-
reformen. Vi vill även behålla bredden i det svenska utbildningssystemet med folkhögskolor, vuxenutbildning och olika gymnasiala yrkeshögskolor och akademiska högskolor. Det är viktigt att möjligheten finns med många former av vidareutbildning.

Sen vill vi höja lärarlönerna. I den dagliga lärargärningen måste den administrativa belastningen tas bort, för att man ska kunna fokusera på eleverna. Man blir inte lärare för att administrera. Mer tid för eleverna, både för att utveckla högpresterarna och för de som behöver en push. Lärarna ska kunna påverka sin skola och måste ha tid. Vi vill ta bort åtgärdsprogrammen och lägga dem på specialpedagoger
i stället. Sedan kan investering i ny teknik ha en avlastande effekt. Till exempel närvarorapportering kan göras smidigare. Men det kräver resurser och investeringar. Vi vill fortsätta investera och göra skolan till den plats det bör vara. Skolan ska inte ständigt bli störd utifrån. Det är inte myndigheternas behov utan elevernas behov som ska sättas i centrum!

30 år, gymnasielärare i samhällskunskap, sociologi och biologi på Framtidsgymnasiet i Malmö. Vice ordförande i Centerpartiets Malmöavdelning. Kandiderar till region- och kommunfullmäktige.

Hanna Granér, Vänsterpartiet: ”Förbjud vinstuttag”

– Just nu är vi det enda partiet som tagit ställning mot vinster i välfärden när det kommer till utbildning. Vi vill förbjuda vinstuttag. Just utbildning är det tydligaste exemplet på varför marknadskrafterna inte klarar av skolan. Effekten av att skolor konkurrerar med varandra blir dels att väldigt mycket pengar går till marknadsföring, dels leder det till betygsinflation. Skolor lägger pengar på saker som gymkort och liknande för att locka elever, när resurserna borde gå till utbildning.

Vissa saker måste skolor ha, som till exempel skolbibliotek och elevhälsa. Ibland blir det något som bara visas upp på papper, för det kostar för mycket. Vi tycker att elevhälsan är något att satsa på. Många unga mår dåligt och har hög press på sig att klara skolan. Friskolereformen har dränerat den svenska skolan på pengar och dessutom har Alliansens skattesänkningar också dränerat skolan på en massa resurser. Mer skattepengar måste rakt in i skolan. Mycket av debatten handlar om att det inte är resursbrist som är skolans problem. Jag menar att det visst handlar om resurser.

Som vänsterpartist kan jag stå för att jag jobbar på en privatskola som faktiskt är riktigt bra, men den kunde ha varit ännu bättre om skolpengen hade använts fullt ut till elevernas utbildning. Jag har svårt att tänka mig ett enda hållbart argument för vinster i skolan. Utbildningsministern stödjer sig inte på forskning och etablerad vetenskap, utan på sina liberala värderingar.

37 år, gymnasielärare i samhällskunskap och historia på Hermodsgymnasiet i Malmö. Förste vice ordförande i förskolenämnden.

Fredrik Sjögren, Folkpartiet: ”Vi är inte nöjda”

– Folkpartiet har en offensiv skolpolitik. Det gillar jag. Vi är inte nöjda med hur det ser ut utan tänker nytt. Fokus är på att lyfta kunskap. Det lockar mig. Det är även därför jag är lärare, för att stötta elever att lyfta sin kunskapsnivå.

Det finns många utmaningar för svensk skola i dag och Folkpartiet är det parti som har flest idéer och förslag på hur man kan ta sig an dem. Men jag är liberal och har valt Folkpartiet inte bara för skolpolitiken.

Vi har infört ett nytt betygssystem som är bra och nya läroplaner som tidigare fokuserar på kunskaper och progres-
sion, hur man kan gå vidare och komma längre. Det är bra, inte minst för högskolan. Vi har återinfört speciallärare och nationella prov och höjt ambitionsnivån i yrkesprogrammen.

Men det finns mycket som vi vill göra också. Vi vill utveckla satsningen på förstelärare och fokusera på själva lektions-
tiden. Vi vill göra ännu fler lönesatsningar på lärare och även införa obligatorisk läxhjälp. En annan viktig fråga är förstatligandet av skolan. Det är väldigt viktigt, speciellt i Malmö där skolan ser väldigt olika ut i de olika stadsdelarna. Vi har 290 huvudmän i landet och det skiljer sig på tok för mycket. Det är inte en likvärdig skola. Hade vi haft en huvudman som sätter ramarna nationellt, men för ner upplägget av undervisning på respektive skola, så hade det varit bättre. Det ska vara lärare som utvecklar skolan, och inte kommunpolitiker som inte satt sin fot i en skola på 20 år. Det saknas kompetens i kommunerna. Vi ska ha nationella ramar men utförandet ska skötas av lärare och rektorer i samråd med föräldrar och elever.

37 år, gymnasielärare i samhällskunskap och historia på Bladins gymnasium i Malmö. Ersättare i kommunstyrelsen och fullmäktige, andre vice ordförande i förskolenämnden.

Malin Nilsson Moderaterna: ”Vi lyssnar och ser”

– Vi är ute och lyssnar på elever, föräldrar, lärare och rektorer. Vi identifierar de problem som finns och sedan är vi lyhörda för det stöd som finns i forskning och hur andra länder löst frågor. Jag skulle vilja säga att vi har ett väldigt systematiskt sätt att ta oss an de utmaningar som finns inom skolan och överföra dem i politik. Vi blundar inte för att det finns problem och att även saker som är bra kan bli bättre. Just nu händer det otroligt mycket bra i svensk skola. Det märks att lärare är mer stolta och trivs och utvecklas. Bara detta med sociala medier har utvidgat kollegiet och ger en otrolig kraft.

Vi lyfter skickliga lärare som utvecklar undervisningen. Förstelärare vars huvuduppdrag fortfarande är undervisning i klassrummet ges möjlighet att fördjupa sig inom sitt område och inspirera sina kollegor.

Vi är övertygade om att pedagogiska erfarenheter mixat med digitala möjligheter förbättrar resultaten i skolan. Här behövs kompetensutveckling och vi vill föreslå ett Lärarlyft 3.0 med fokus på IT i skolan.

Vi vet att tidiga insatser ger resultat. Tydliga mål och nationella prov i årskurs tre har införts och därmed ett tidigt fokus på kunskap. Nästa steg är att de nationella proven digitaliseras för att minska administrationen och stärka likvärdigheten.

Här i Sjöbo har vi lyckats vända en negativ trend på en skola genom att jobba målfokuserat med bland annat tidiga insatser och aktiv elevhälsa. Moderaternas skolpolitiker i riksdagen kom hit på besök. Den typen av lyssnande politik tror jag bygger en kunskapsskola där eleverna är väl rustade för framtiden.

32 år, lärare i svenska och SO i årskurs 1–7, IT-pedagog. Ersättare i vård- och omsorgsnämnden, kandiderar till kommunfullmäktige och riksdagen.

Nima Gholam Ali Pour, Sverigedemokraterna: ”Pragmatisk politik”

– När det gäller skolpolitiken har Sverigedemokraterna inga ideologiska låsningar. Vi har inga vänster mot höger-argument. Till exempel säger vi nej till att man tar ut vinster ur skolverksamheten och nej till avknoppningar i allmänhet. Men vi är för att kommuner får lägga in sitt veto mot nyetableringar av friskolor. Vi har tänkt på vad som är bra för skolorna i stället för att automatiskt lägga ideologiska förslag. Vi är inte emot friskolor utan tror att de kan hjälpa till att förbättra kvalitén i sin helhet.

Vi är för ett förstatligande av skolan och där har vi lärarens perspektiv. De som styr skolor i dag ute i kommunerna saknar kompetensen som krävs. Så fort de har en chans så skär de ner. Sammanfattningsvis är vår skolpolitik väldigt pragmatisk. Ideologiska argument leder ofta till en debatt som inte leder någonvart. Vi kan se hur de olika facken ibland har olika syn på saker men i skolan är det ofta läraren som står emot kommunpolitikerna. Det säger en del.

Det behövs en statlig skola som vågar satsa och som inte skär ner, där de som styr har kompetens. Det kan inte vara fritidspolitiker, det går inte.

32 år, lärarstudent. Läser sjätte terminen till grundskolelärare i samhällskunskap, religion och historia. Kandiderar till kommunfullmäktige.

 

Maria Liljefors, Miljöpartiet: ”Ge ordinationsrätt”

– För mig är det viktigt att ge lärarna tilliten och professionaliteten tillbaka. Miljöpartiet vill ge lärarna ordinationsrätt. Jag som lärare ska själv kunna bedöma om en elev behöver extra stöd. Det ska vi kunna göra utan en massa utredningar och ledningsbeslut och då ska vi kunna ordinera det. Vidare vill vi minska den administrativa bördan som till exempel åtgärdsrapportering. I många situationer tar det mer än det ger. Om man lagt den tiden på eleven hade det gett bättre resultat. Vi vill även anställa fler i skolan. Det har skurits ner och personal som skolvärdar, fritidspedagoger och skolkuratorer måste bli fler. Rektorernas arbetsbörda måste ändras så att de kan hinna vara pedagogiska ledare.

Hela synen på läraren måste bli mer statusfylld. När regeringen inrättade en skolkommission kring kunskapsresultaten fanns inga lärare med! Självklart ska lärarna också vara med i en sådan diskussion. Nu är det mycket dekret ovan-ifrån. Vi tror på kompetensutveckling, höjda lärarlöner och fler karriärsmöjligheter. Saker som delvis satts igång, men det handlar också om hur det görs. Det ska vara genomtänkta reformer som bygger på forskning och vetenskap. Och att lärarna lämnas lite ifred. Det har varit för mycket reformer och tvära kast. Sedan måste tiden mellan lärare och elev öka. Det är avgörande.

Miljöpartiet vill få in mer forskning i skolan. Det är positivt med lärare som kan forska samtidigt och vi vill föra in mer av den varan. Vi säger nej till betyg från årskurs 4. Det viktiga är kunskapsutvecklingen. Mer kontroll ger inte automatiskt bättre kunskap. Miljöpartiet är positivt inställt till olika typer av pedagogik och till friskolor, men när en skola går med vinst så ska den vinsten återinvesteras i verksamheten. Utbildning ska vara syftet, inte att tjäna pengar på barn och ungas kunskap.

30 år, 1–7-lärare och förskolelärare. Medlem i Miljöpartiet.

Anna-Karin Davidsson, Kristdemokraterna: ”Världens bästa land”

– Vi vill att Sverige ska vara världens bästa land att växa upp i och där är skolan central. Vi vill ha fler lärarledda undervisningstimmar med fokus på läsning. Lärarnas arbetsuppgifter och ansvar måste rensas och lärarna ska få vara lärare i stället för att behöva lägga tid på administrativa uppgifter. Sådana insatser är också på gång nu.

Sedan måste vi underlätta för att få in fler vuxna i skolan. Klassmorfar och klassfarmor är ett exempel, där pensionärer kan vara med på lektioner och raster och vara vuxna förebilder. Eller för all del unga vuxna som rastvakter. Vi vill utveckla och uppvärdera speciallärarens och fritidspedagogens roll i skolan, så att deras betydelse växer än mer. Barn med extra behov ska få den hjälp de behöver.

För att höja kvalitén vill vi även höja betygskraven för att få komma in på lärarutbildningen, så att vi får riktigt bra lärare. Nu är kraven för låga. Vi tror även att man ska öka forskningsanslagen till forskning kring vilka pedagogiska metoder som faktiskt fungerar i klassrummet och som ger bra resultat.

Sommarskola är ett förslag som vi vill realisera, att de elever som inte uppnått målen i kärnämnena erbjuds sommarskola. Kristdemokraterna vill även utveckla metoder så att de som har läs- och skrivsvårigheter kan identifieras så tidigt det går. Sedan vill vi göra en satsning på skolor i de mest utsatta områdena. Exempel kan vara att man rekryterar de allra bästa lärarna dit och att klassernas storlek minskas. 

46 år, lågstadielärare. Ledamot i kommunfullmäktige och barn- och utbildningsnämnden, kandiderar till kommunfullmäktige.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Eleverna möter världen i Saras klassrum

Eleverna möter världen i Saras klassrum

Feedback

Ämnesspanaren och läraren Sara Bruun låter sin klass möta världen under lektionerna. Och hon läser in sin feedback till elevernas individuella texter.
– Jag hinner säga mycket på en minut, säger hon.

Annons
Annons
Hon fick Ranelidpriset 2016

Hon fick Ranelidpriset 2016

Ranelidpriset

Björn Ranelidpriset 2016 går till Elisabet Reslegård, Läsrörelsens grundare. 

Annons
Videobloggen ska lyfta nyanlända elever

Videobloggen ska lyfta nyanlända elever

SFI

Helena Stenman saknade undervisningsmaterial i ljudform för sina nyanlända elever. Resultatet blev en videoblogg för de som precis startat sin undervisning i svenska.

”Pennor och sudd ska vara gratis i skolan”

”Pennor och sudd ska vara gratis i skolan”

Debatt

Föräldrar uppmanas köpa pennor och limstift till barnen i en skola där ägaren samtidigt tar ut flera miljoner i vinst. Det är inte bara fel – det är ett tydligt brott mot den svenska skollagen. Och det visar med all önskvärd tydlighet att vinstjakt inte hör hemma i den svenska skolan, skriver Freddy Grip (V), skolpolitisk talesperson för Vänsterpartiet i Stockholm.

Kommentera
Annons
Annons
Svenska metoder intresserar lärare över hela världen

Svenska metoder intresserar lärare över hela världen

Undervisningsmetoder

Lärarna Emelie Hahn och Catarina Eriksson fick mycket uppmärksamhet under en konferens i Singapore när de pratade om det svenska entreprenöriella lärandet. Övriga deltagare visade stort intresserade för hur långt Sverige kommit i arbetet med mjuka värden.

Annons
Tekniken hjälper Hülya att undervisa nyanlända

Tekniken hjälper Hülya att undervisa nyanlända

Nyanlända

Ibland tänkte hon att alla nyanlända elever hade inlärningssvårigheter. Sen kom hon på att det nog var hon som hade undervisningssvårigheter.
Så Hülya Basaran vände sig till digital teknik för att undervisa nyanlända.

Lärarens nya kollega – en robot

Lärarens nya kollega – en robot

Digitalt

Professor Stefan Fölster ser en snar framtid med robotlärare och andra innovativa hjälpmedel i klassrummen. Men han ser även riskerna för de skolorna som inte tar till sig av den digitala utvecklingen.

Digitalisering
Varannan lärare nekas digitala läromedel

Varannan lärare nekas digitala läromedel

Digitala läromedel

Nästan hälften av landets lärare saknar helt tillgång till digitala läromedel, och endast var tionde får fortbildning på området av sin arbetsgivare. Det visar en ny rapport från Lärarnas Riksförbund.

"Lärares IT-utveckling ska skötas av akademin"

"Lärares IT-utveckling ska skötas av akademin"

IT

Likvärdigheten i svensk skola brister i den digitala undervisningen.
– Kompetensutvecklingen måste tillbaka till akademin, säger ämnesspanaren och författaren Helena Kvarnsell, en av redaktörerna bakom ”Vi får det att funka”.

”Bok på burk” risk med digitala verktyg

”Bok på burk” risk med digitala verktyg

Digitala verktyg

Forskaren Håkan Fleischer betonar vikten av att göra digitaliseringen på rätt sätt.
– Det behövs smarta digitala verktyg som ger möjligheten för eleverna att jobba på olika sätt, säger han.

Peer instruction – lärares vapen mot korvstoppning

Peer instruction – lärares vapen mot korvstoppning

Digitala verktyg

I kampen mot korvstoppning är digitala verktyg en möjlighet. Ämnesspanaren Mikael Bruér gillar Peer instruction – en undervisningsmetod som gör eleverna mer delaktiga i undervisningen.

Speciallärare ska stärkas av bidrag

Speciallärare ska stärkas av bidrag

Bidrag

Skolverket meddelar idag att ett bidrag på 14 miljoner kronor kommer att betalas ut för att kunna stärka över 1700 lärares specialpedagogiska kompetenser.

Mattesidan ska lösa problemen i klassrummet

Mattesidan ska lösa problemen i klassrummet

Matematik

Problem med matematiken? Nylanserade matematikinspiration.se ska hjälpa lärare att undervisa genom att skapa diskussioner med eleverna.

Läsförståelse
Barbro Westlund: Därför är läsförståelse viktigt i alla ämnen

Barbro Westlund: Därför är läsförståelse viktigt i alla ämnen

Läsning

Läsförståelse borde vara en viktig del i alla ämnen, inte bara i svenskundervisningen.
– Innan du kan undervisa måste du fundera på hur du själv läser en text, säger läsforskaren Barbro Westlund.

Lässtrategier gav bättre resultat – för alla elever

Lässtrategier gav bättre resultat – för alla elever

Läsförståelse

Ämnesläraren Anna Nord forskade på sitt eget införande av lässtrategier i gymnasiets år tre. Nu har hon dåligt samvete för alla år hon jobbat utan.
– Det finns så många fördelar, och det gynnar både de goda läsarna och de med större utmaningar, säger hon.

Så ska eleverna lära sig förstå vad de läser

Så ska eleverna lära sig förstå vad de läser

Läsförståelse

Lämna inte eleverna ensamma. Och läraren måste ta ett ansvar i undervisningen. Det har varit viktiga punkter för Nyköpingslärarna Marie Trapp och Marika Nylund Ek när de tillsammans tagit fram ett nytt läromedel i läsförståelse.

Han tar över efter Anna Ekström

Han tar över efter Anna Ekström

Skolkommissionen

Professor Jan-Eric Gustafsson har utsetts som ny ordförande i Skolkommissionen. Han ersätter Anna Ekström som förra veckan utsågs till gymnasieminister.

Budget 2017
Grönvall (m): ”Obegripligt att inte inkludera vux och SFI i lärarlönelyftet”

Grönvall (m): ”Obegripligt att inte inkludera vux och SFI i lärarlönelyftet”

Budget 2017

Moderaternas skolpolitiska talesperson tycker att problemet med regeringens budgetproposition är det som saknas i den: förslag för mer lärartid per elev, kvalitetshöjning av lärarutbildningen och nolltolerans mot dåliga skolor.

Fridolin om budgeten: ”Vi behöver göra mer”

Fridolin om budgeten: ”Vi behöver göra mer”

Budget 2017

Fler platser på lärarutbildningen och webbkurser för återvändande lärare är ett par av inslagen i regeringens budgetproposition. Några höjda komvux-löner eller allmän fortbildning i språkutvecklande arbetssätt står inte på agendan.

De är Sveriges främsta lärare i entreprenörskap

De är Sveriges främsta lärare i entreprenörskap

Lärare

Två lärare från Sundsvall blev utkorade till Sveriges främsta lärare i entreprenörskap.

Arbeta utomlands
Malin undervisar på paradisön

Malin undervisar på paradisön

Arbeta utomlands

Idrottslektioner på stranden – palmer utanför klassrumsfönstret. På den svenska skolan Sanuk i Thailand gör matte- och biologiläraren Malin Axelsson sin tredje säsong.
– Om någon som vill prova något liknande frågade mig så skulle jag säga ”Gör det! Våga!”, säger Malin.

Rektorn: ”Jag är positiv till att man får nya idéer”

Arbeta utomlands

När Malin Axelsson bestämde sig för att jobba i Thailand var hennes chef en ivrig påhejare.
– Jag är positiv till att man är iväg och får nya impulser och nya idéer, säger Lars Speziali, rektor på Stadsskogsskolan i Lindesberg.

Här är svenska skolor i fler länder

Här är svenska skolor i fler länder

Arbeta utomlands

Många lärare funderar på att arbeta utomlands. Här är några tips.

”Det är inte bara idrottslärarnas ansvar att eleverna rör på sig”

”Det är inte bara idrottslärarnas ansvar att eleverna rör på sig”

Elevhälsa

En ny undersökning visar många elevers aktivitetsnivå inte är tillräckligt hög under idrottslektionerna. Men Daniel Gomejzon, lärare i idrott och hälsa, menar att det inte längre är ämnets syfte.

Åsa Fahlén: Sju miljarder för att vända skoltrenden

Åsa Fahlén: Sju miljarder för att vända skoltrenden

Skolsatsning

Det behöver satsas ytterligare sju miljarder kronor på skolan.
– Regeringens lönesatsning är otillräcklig för att locka lärare tillbaka till yrket, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en intervju om satsningar på skolan, det fria skolvalet och diskussionen om en sammanslagning av lärarfacken.

Här är de viktigaste skolfrågorna just nu

Här är de viktigaste skolfrågorna just nu

Skolfrågor

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, förde nyligen fram krav på fem nya reformer för att lyfta den svenska skolan.
Skolvärlden ställde frågan till LR:s styrelse: Vilka är de viktigaste skolfrågorna under läsåret 2016/17. Här är deras svar.

Det är inte rimligt att skillnaderna är så stora mellan skolor

Det är inte rimligt att skillnaderna är så stora mellan skolor

Debatt

Här avgörs framtiden för våra barn och det är ett lotteri. Och som vanligt är det de mest resursstarka som vinner, skriver författaren och journalisten Ann-Helén Laestadius.

Kommentera
Så många blir lärare efter kompletterande utbildning i Sverige

Så många blir lärare efter kompletterande utbildning i Sverige

Lärarutbildning

Lärarstudenter med utländsk utbildning har en naturlig väg in i klassrummet via den svenska akademin.

”Nationalism är också ett av skolans ansvar”

”Nationalism är också ett av skolans ansvar”

Debatt

Hur väver man in nationalismen på ett naturligt sätt i klassrummet? SO-läraren Ulf Martinsson delar med sig av sina tankar kring ämnet.

Kommentera
Svenska lärare jobbar mest i OECD

Svenska lärare jobbar mest i OECD

Ny rapport

De svenska lärarna jobbar flest timmar men ligger nära botten vad gäller löneutveckling jämfört med andra OECD-länder, visar ny rapport.

”Nästa steg borde vara ett arbetsmiljölyft”

”Nästa steg borde vara ett arbetsmiljölyft”

Debatt

Lönen är viktig, men vi får inte glömma arbetsmiljön. Vill man behålla sina lärare måste man satsa, både på löner och förbättrade arbetsförhållanden! Ett lönelyft följt av ett arbetsmiljölyft skulle göra både lärare och elever till vinnare, skriver Gunnar Vallinder i Göteborg.

Kommentera
Forskning: Harry Potter bra för skolans värdegrundsarbete

Forskning: Harry Potter bra för skolans värdegrundsarbete

Skönlitteratur

Harry Potter har en roll att spela i skolans värdegrundsarbete. Det menar litteraturforskaren Malin Alkestrand, som snart kommer ut med sin avhandling om fantasylitteratur i skolan.

Läs bättre med hjälp av fisk

Läs bättre med hjälp av fisk

Läsförståelse

En ny svensk studie med lågstadiebarn visar att fettsyror påverkar koncentrationsförmåga och läsning positivt.

NY MINISTER
Anna Ekström ny gymnasieminister

Anna Ekström ny gymnasieminister

Ny minister

Klockan 15.01 twittrade generaldirektören för Skolverket, Anna Ekström ”Alea iacta est”.
Det står nu klart att hon är ny gymnasie- och kunskapslyftsminister (S).

"Jätteviktigt låta lärarna ägna sig åt undervisning"

"Jätteviktigt låta lärarna ägna sig åt undervisning"

Intervju

LR:s ordförande Åsa Fahlén presenterade i veckan ett antal åtgärder hon önskar att Anna Ekström ska genomföra som ny gymnasieminister. Skolvärlden ringde upp ministern för att få svar.

De dåliga resultaten gör Anna Ekström rasande

Skolresultat

Anna Ekström lämnar Skolverket och blir ny gymnasie- och kunskapslyftsminister. I en intervju med Skolvärlden förklarar hon varför hon är argare i dag än när hon började på Skolverket för fem år sedan.
– Jag är extremt upprörd, säger hon.

Reaktioner på Ekström som ny gymnasieminister

Reaktioner på Ekström som ny gymnasieminister

Politik

För 15 år sedan slutade Anna Ekström som statssekreterare. Nu är hon tillbaka i partipolitiken som ny gymnasie- och kunskapslyftsminister.

Turkiska elever tvingas lämna svensk skola

Turkiska elever tvingas lämna svensk skola

Friskolor

Elever på både svenska och danska turkiska friskolor hotas av turkiska regeringsintressen och tvingas sluta på friskolorna. Sedan höstens skolstart har skolorna mist över 500 elever. Skolorna stämplas som Gülen-trogna och föräldrar skräms därför att agera genom att tvinga bort sina barn från skolorna.

Stora skillnader i kommunernas frånvaroregistrering

Stora skillnader i kommunernas frånvaroregistrering

Frånvaro

Huvudmännen har det yttersta ansvaret för elevernas närvaro. Men en ny undersökning visar att endast hälften av kommunerna samlar in statistik. 

Matematik lockar fler att bli ämneslärare

Matematik lockar fler att bli ämneslärare

På ämneslärarprogrammet på Karlstads universitet har i år 37 procent fler av studenterna valt inriktning matematik.

Webbsatsning ska råda bot på lärarbristen

Webbsatsning ska råda bot på lärarbristen

Utbildning

Här är regeringssatsningen som ska få fler lärare till skolan.
Efter lönelyft och ytterligare skolpengar lanseras det nästa år en webbutbildning som ska locka tillbaka några av de 40 000 redan utbildade lärarna.

Kommungranskning
Bästa och sämsta kommunerna i Sverige

Bästa och sämsta kommunerna i Sverige

Granskning

Lärarnas Riksförbunds rankning av skolan i Sveriges 290 kommuner visar på mycket stora kvalitetsskillnader. I en del kommuner når nästan alla elever skolans mål, i andra underkänns närmare hälften.
Här hittar du hela listan - kommun för kommun.

Här tjänar  de mest  i Sverige

Här tjänar de mest i Sverige

Lärarlöner

Lärarna i Nacka har högst snittlön i Sverige.
– Många tjänar över 40 000 kronor i månaden och en del över 50 000 kronor, säger Kristian Smitter­berg som är ordförande för LR i Nacka.

”Klar koppling mellan resultat och behöriga lärare”

”Klar koppling mellan resultat och behöriga lärare”

Behörighet

– Risken är att vi snart får stafettlärare som åker runt och sätter betyg. Det vore en vansinnigt olycklig utveckling, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Björklund vill sätta stopp för religiösa friskolor

Björklund vill sätta stopp för religiösa friskolor

Friskolor

Liberalernas partiledare Jan Björklund återvinner sitt gamla förslag om att förbjuda religiösa friskolor.

Minskad stress med längre lektioner och plustid

Minskad stress med längre lektioner och plustid

Skolmiljö

Med längre undervisningspass och möjlighet till personlig lektionstid utanför schemat hoppas Nybyggeskolan i Västerås att alla elever ska bli sedda och att stressen ska minska.

Regeringen vill minska detaljstyrningen av Skolverket

Riksdagen

I sin budgetproposition för 2017 föreslår regeringen förändringar i styrningen av Skolverket. Större frihet att anpassa verksamheten ska ge en effektivare myndighet.

Så fixar Sandra SYV i alla ämnen

Så fixar Sandra SYV i alla ämnen

Studie- och yrkesvägledning

På Västervångsskolan i Landskrona integreras studie- och yrkesvägledningen i undervisningen, med hjälp av en SYV-plan.

Elever delas upp efter etnicitet

Elever delas upp efter etnicitet

Segregation

Ett danskt gymnasium sätter ihop klasser utifrån elevernas etnicitet för att stoppa flykten av danska elever från skolan.

Översatt matematikbok ska påskynda integrationen

Översatt matematikbok ska påskynda integrationen

Skolmedel

En digital matematikbok för elever i årskurs 3-9 har översatts till arabiska och ska underlätta för nyanlända elever som inte får det stöd de behöver i skolan.

Fler tjejer behöriga till högskolan efter gymnasiet

Fler tjejer behöriga till högskolan efter gymnasiet

Betyg

Fler klarar av sin gymnasieutbildning på tre år men färre är behöriga till högskolor och universtitet. Procentuellt är det fler tjejer än killar som är behöriga efter gymnasieexamen. Detta visar en ny undersökning från Sveriges Kommuner och Landsting.

Eleverna vill prata mer om internet med sina lärare

Eleverna vill prata mer om internet med sina lärare

I en ny undersökning uppger 23 procent av de tillfrågade att deras lärare aldrig frågat dem om vad de gör på internet. Samtidigt säger sju av tio elever att de vill att man ska prata mer om vardagen på nätet i skolan.

Lärarna rasar över kommunens rekryteringsfilm

Lärarna rasar över kommunens rekryteringsfilm

Rekrytering

Genom en rekryteringsfilm söker Skövde kommun en ny rektor till Rydskolan. Men det enda projektet, som kostat en halv miljon kronor, hittills resulterat i är ledsna och besvikna lärare som tappat förtroendet för sin kommun.
– Det finns inget i den här svartmålningsfilmen som stämmer. Jag tycker att det är en jävla skitfilm, säger en upprörd Magnus Sannö, lokalombud Lärarnas Riksförbund i Skövde kommun.

Metoden halverade skolket på ett år

Metoden halverade skolket på ett år

Skolk

Ann Tunell, specialpedagog på Högbergsskolan i Tierp, har genom att lyssna på eleverna, ge dem respekt och stötta dem lyckats halvera skolkandet på skolan på ett år.

Heltidsmentorer hjälper fler ta studenten

Heltidsmentorer hjälper fler ta studenten

Arbetsmiljö

När mentorskapet lyftes över på heltidsanställda mentorer ökade antalet elever som tog examen från Vretagymnasiet i Linköping.

– Lärarna får koncentera sig på att undervisa, säger Annika Gabrielsson, en av mentorerna på skolan.

Nationalekonom: Därför är SYV viktigt

Nationalekonom: Därför är SYV viktigt

Studie- och yrkesvägledning

Även små insatser från studie- och yrkesvägledare kan göra stor skillnad för elevernas studieval. Men studievägledning kan också minska antalet val som sker på grund av fördomar och vanor. 

Lärare saknar kunskap kring anmälningplikt

Elevkränkning

Anledningen till att inte fler skolor anmäler brott och kränkningar kan handla om okunskap hos lärarna.

Delad uppfattning kring lärarläget i Huddinge

Delad uppfattning kring lärarläget i Huddinge

Lärarflykt

En kommun som inte vill satsa pengar, ett stort missnöje när det kommer till skolledningar och dåliga löner får Huddinges lärare att söka sig bort till närliggande kommuner. Men hur många det är som slutat är ännu oklart.

Stärkt meddelarskydd för lärare på friskolor

Stärkt meddelarskydd för lärare på friskolor

Meddelarskydd 

Lärare som jobbar för en delvis offentligt finansierad skola men som är privat anställd ska nu få samma meddelarskydd som den som är offentligt anställd.  

 

Så mycket tjänar lärarna – län för län

Så mycket tjänar lärarna – län för län

Lön

Nu ökar lärarlönerna. Förra året steg till exempel snittlönen för en grundskollärare med 4,2 procent och för en gymnasielärare med 3,9 procent.
Här är hela listan över lärarlönerna – län för län.

90-talsdebatten: Vad var det de sa egentligen?

90-talsdebatten: Vad var det de sa egentligen?

Pedagogik

Det pågår en het debatt om klassrummet i media, sedan professor Jonas Linderoth bett om ursäkt för 90-talets pedagogik på DN Debatt. Skolvärlden nystar i årets skolsnackis.

Endast en av fyra elever får de anpassningar som behövs

Rapport

Skolinspektionen har granskat hur väl svenska skolor lever upp till kravet att anpassa undervisningen till elevens behov. Svaret: inte särskilt väl.

Lärargalan: Prisbelönta lärare ger sina tips

Lärarpris

Lärargalan vill ge positiva bilder av skolan och läraryrket.
Skolvärlden har samlat tips från två av pristagarna.

”Lär eleverna strunta i mobilen”

”Lär eleverna strunta i mobilen”

Mobilförbud

En ny undersökning visar att barn i skolan anser att mobilförbud är bra. Men Helena Kvarnsell, lärare på Björknässkolan i Nacka, menar att det är viktigt att eleverna lär sig att fokusera även om mobilen finns i närheten.

Lärarlöner
Lärarlönelyftet: Här prioriteras långtidsanställda lärare

Lärarlönelyftet: Här prioriteras långtidsanställda lärare

Lärarlönelyftet

I Hörby kommun föreslås lärarlönelyftet delas ut till de 65 lärare som arbetat längst tid.
– Jag förstår att det är medlemmar som blir besvikna, men jag förstår också att kommunen vill att erfarna lärare ska stanna, säger läraren Maria Westlund.

Gärna permanent lönelyft – om staten betalar

Gärna permanent lönelyft – om staten betalar

Löner

Eskilstuna är en av de kommuner som beslutat sig för att inte permanenta lärarlönelyftet.
– Det är prioriteringar som måste göras, säger Åsa Lundqvist, förvaltningschef.

”Borde inte vara några problem att permanenta lönelyftet”

”Borde inte vara några problem att permanenta lönelyftet”

Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet börjar betalas ut under hösten. Medan regeringen menar att det är en permanent satsning, har flera kommuner valt att betala ut det endast under ett år.
– Det borde inte vara några problem att permanenta lönelyftet, säger Sara Svanlund, Lärarnas Riksförbund.

Kreativ matte ger bättre resultat

Kreativ matte ger bättre resultat

Forskning

Gymnasieelever som arbetar med kreativa förhållningssätt till matematiken lär sig bättre och kommer ihåg vad de lärt sig längre. Det visar ny, svensk forskning.

Massiv kritik mot ja till könsuppdelad idrott

Massiv kritik mot ja till könsuppdelad idrott

En muslimsk skola i Stockholm undervisar flickor och pojkar separat i idrott. Skolinspektionen bedömer att det inte bryter mot reglerna, men varken regeringen eller Allianspartierna delar den analysen.
– Jag ser inga rimliga skäl till att dela upp flickor och pojkar i olika grupper, säger Svante Tideman på LR.

”Förbjud slöjan i svenska grundskolan”

”Förbjud slöjan i svenska grundskolan”

Debatt

Samtidigt som Frankrike får kritik för att polisen tvingar kvinnor i burkini eller sjal och tunika att klä av sig så går Moderaternas oppositionsråd och gruppledare i Norrköping Sophia Jarl ut och propagerar för ett slöjförbud i grundskolan.

Skräddarsydd skoldag hjälper barn med särskilda behov

Skräddarsydd skoldag hjälper barn med särskilda behov

Särskilda behov

Inkludering kan inte vara samma sak för alla, menar Tobias Hulthén, lärare i Varberg. Sedan kommunen började med skräddarsydda skoldagar för barn med särskilda behov, har antalet anmälningar till Skolinspektionen gått från 16­ – till 0.

SKL: Lärarnas sociala arbetsmiljö måste förbättras

SKL: Lärarnas sociala arbetsmiljö måste förbättras

Arbetsmiljö

Sveriges kommuner och landsting presenterar i höst ett stödmaterial för att minska problemen med bland annat stress och sömnsvårigheter hos lärare.

Så visar du film i klassrummet – lagligt

Så visar du film i klassrummet – lagligt

Upphovsrätt

Upphovsrätten för rörliga medier är snårig. Sex av tio lärare känner att de har dålig koll på vad som gäller. Skolvärlden hjälper dig att visa film lagligt.

Bred remisskritik mot betyg i fyran

Bred remisskritik mot betyg i fyran

Skolpolitik

Förslaget att på försök införa betyg från årskurs fyra får kritik från flera remissinstanser i dagarna, bland annat från Skolverket och Lärarnas Riksförbund.

Skolan på väg mot stadieindelad timplan

Skolan på väg mot stadieindelad timplan

Timplan

Regeringen föreslår en återgång till stadieindelad timplan.
– Det här är ett sätt att se till att alla får en mer likvärdig utbildning, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

För synskadade språkläraren Joakim är ingenting omöjligt

För synskadade språkläraren Joakim är ingenting omöjligt

Språk

Synskadad och lärare – är det ens möjligt? Frågar man Joakim Vasiliadis, språklärare på Katedralskolan i Lund, är ingenting omöjligt. Nyss har han släppt sin första lärobok på eget förlag.
– Det är det ultimata beviset för att jag kan göra vad som helst. Trots att jag inte kan se.

Moderaternas krav: ordningsregler i skollagen

Moderaternas krav: ordningsregler i skollagen

Arbetsmiljö

Ett av Moderaternas krav för att samverka med regeringen i skolfrågor är tydligare regler för sanktioner för de elever som inte sköter sig i klassrummet.
– Det ligger mycket i deras analys, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Fler platser på lärarutbildningen skapar spricka mellan blocken

Fler platser på lärarutbildningen skapar spricka mellan blocken

Utbildningspolitik

Idén om en blocköverskridande skolpolitik fick en knäck under helgens politikertal.
Regeringen lovar 3 600 nya platser på lärarutbildningarna.
– Kvantitet i stället för kvalitet, menar Camilla Waltersson Grönvall (M).

”Sluta undvika det riktiga problemet: Arbetsmiljö”

”Sluta undvika det riktiga problemet: Arbetsmiljö”

Debatt

Kära politiker som vill reformera skolan, sluta undvika det riktiga problemet: Arbetsmiljö. Det är nyckeln till en bättre skola. Tänk om någon mer än jag och mina kollegor kunde se det, skriver läraren Peter Dahlgren.

Kommentera
Rektorer kritiserar lärarnas lönelyft

Rektorer kritiserar lärarnas lönelyft

Lärarlöner

Lärarlönelyftets tre miljarder per år beräknas räcka till 60 000 lärare. Rektorn Maria Jarlsdotter är kritisk.
– Vi har åtminstone tre lärare som lämnar oss på grund av det inte räckt till dem, säger hon.

Sexton gymnasister ska stötta lärarna

Sexton gymnasister ska stötta lärarna

Lärarbrist

Direkt efter sommarlovet kliver 16 före detta gymnasieelever in i ett traineeprogram i skolorna i Malmö stad.
– Andra yrken har traineeprogram, varför skulle inte lärare ha det, säger Birgitta Spjuth, enhetschef.

 

Studenterna: ”Minska antalet lärarutbildningar”

Studenterna: ”Minska antalet lärarutbildningar”

Lärarutbildning

De är snart på väg ut till klass- och lärarrum för en förhoppningsvis lång karriär i skolan. Vad tycker morgondagens lärare om utbildningen och om sitt framtida yrke? Skolvärlden pratade med tre lärarstudenter om allt från framtidsplaner till vikten av praktik.

Student – så får du ut max av din utbildning

Student – så får du ut max av din utbildning

Lärarutbildning

I dagarna startar tusentals nya lärarstudenter på lärarutbildningarna runt om i landet. Studenten och LR:s studerandeförenings ordförande Isak Skogstad tipsar om hur man får ut maximalt av sin utbildning.

”Rusta eleverna så de kan hantera källkritik”

”Rusta eleverna så de kan hantera källkritik”

Debatt

Sociala medier har inneburit makten att agera som en journalist – att publicera sig, att synas framför hundratusentals läsare, lyssnare och tittare. Skolans, lärarnas, plikt är att rusta ungdomar så de kan hantera den makten, skriver Jack Werner.

Kommentera
Drömmen om läraryrket
Vägarna till läraryrket blir fler

Vägarna till läraryrket blir fler

Lärarutbildning

Vägarna till läraryrket blir fler, påskyndat av den stora lärarbristen. 
– Vi ska inte sänka kraven, men behöver sänka trösklarna in till läraryrket, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

”Det finns en oförtjänt dålig bild av läraryrket”

”Det finns en oförtjänt dålig bild av läraryrket”

Ny karriär

Susanna Lundh hade bra jobb som forskare men sadlade om. I dag är hon lärare i Husby i Stockholm.

”Fler borde våga byta yrke i högre ålder”

”Fler borde våga byta yrke i högre ålder”

Ny karriär

Efter 25 år som säljare satte sig Mats Aronzon i skolbänken för att bli lärare.
– Att se ett barn knäcka läskoden är mer värt än att göra en miljonaffär.

”Jag kände: Åh, vad det här är kul”

”Jag kände: Åh, vad det här är kul”

Ny karriär

Sanna Sender hade bra jobb som civilingenjör men sadlade om till lärare.
– Efter bara två dagar kände jag ”Å vad det här är kul!”.

”Jag har stor nytta av min bakgrund”

”Jag har stor nytta av min bakgrund”

Ny karriär

Som reporter på Dagens Nyheter hade Ann Persson många journalisters drömjobb. I dag undervisar hon nyanlända ungdomar på en gymnasieskola.

Så stora är skillnaderna i lärarledd undervisning

Så stora är skillnaderna i lärarledd undervisning

Lärarutbildning

Hur många timmar i veckan som lärarstudenterna har lärarledd undervisning och hur mycket de får plugga på egen hand, varierar mellan lärosätena.

Resultatet av lärarjakten: en gymnasiestudent

Resultatet av lärarjakten: en gymnasiestudent

Lärarbristen

En nybakad student är anställd som lärarvikarie. Det blev resultatet av lärarjakten på gymnasieungdomar i Lindesbergs kommun i våras.
– Det finns de som känner att det är tungjobbat med oerfarna kolleger, och det förstår vi och har respekt för, säger Åsa Jönsson, ansvarig för skolutveckling.

Skola möter kris med kravlista på lärarna

Skola möter kris med kravlista på lärarna

Arbetsmiljö

En lista med 33 uppgifter – allt från att du ska vara klassföreståndare till att du ska stänga fönstret i klassrummet. Den har lärare på Sjumilaskolan i Göteborg fått skriva under – om de vill jobba kvar.

Så kan avhoppen stoppas: Halvera antalet lärarutbildningar

Så kan avhoppen stoppas: Halvera antalet lärarutbildningar

Lärarutbildningen

Trots växande lärarbrist, stigande löner och mer eller mindre jobbgaranti, väljer många lärarstuderande att avsluta utbildningen i förtid.
– Kvaliteten på lärarutbildningarna måste höjas ordentligt, men då kan vi inte ha lärarutbildningar i varje buske, säger Isak Skogstad, ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Lärare bryter mot lagen med rörlig bild

Lärare bryter mot lagen med rörlig bild

Upphovsrätt

Sex av tio lärare använder rörlig bild i undervisningen minst en gång i veckan, men varannan lärare säger sig sakna tillräcklig kunskap om vilka regler som gäller.
Den vanligaste källan är video-tjänsten Youtube, en kanal där upphovsrätten ofta är oklar, och där klippen även varvas med reklam.

SO-läraren: ”Svårt hitta material lagligt”

SO-läraren: ”Svårt hitta material lagligt”

Upphovsrätt

SO-läraren Mikael Bruér använder rörlig bild från framförallt internet, SVT och UR, och gör egna videofilmer till eleverna som han lägger ut på sin Youtube-kanal.
– Mediesituationen har förändrats drastiskt de senaste åren. Vi förväntas använda digitala medier i stor utsträckning, men vi får ingen utbildning, säger han.

Kränkningar vanligast på mellanstadiet

Kränkningar vanligast på mellanstadiet

Mobbning

Många barn är pirriga inför skolstart. För en del handlar det inte om förväntan. Fyra av tio barn på lågstadiet känner otrygghet någonstans på skolan.

Saknas: Snabba lösningar på lärarbristen

Saknas: Snabba lösningar på lärarbristen

Lärarbristen

Det saknas 60 000 lärare fram till 2019. Men det finns gott om långsiktiga planer på hur fler ska lockas till och stanna inom yrket.
– Det är som om vi skulle bygga ut ladan samtidigt som det brinner på höskullen, säger Patrik Isestad (S), skolpolitiker i Nynäshamn.

Lärarutbildningen pilotfall i UKÄ:s utvärdering

Lärarutbildningen pilotfall i UKÄ:s utvärdering

Lärarutbildning

I höst börjar utvärderingen av åtta lärarutbildningar.
– Vi ska testa den kommande modellen för att utvärdera kvalitén på högskoleutbildningar, säger projektledare Lee Gleichmann Linnarsson vid Universitetskanslersämbetet (UKÄ).

Pokémon Go skapar lärarstress

Pokémon Go skapar lärarstress

Digitalt

Populära Pokémon Go står redo att börja i skolan. Men digitala kulturfenomen riskerar att skapa lärarstress.
– Jag tror att vi måste fundera på om spel är det bästa sättet att nå kunskapsmålen, säger Håkan Fleischer, forskare i pedagogik.

"Politiker pratar mycket, men det händer för lite"

"Politiker pratar mycket, men det händer för lite"

Lärarbristen

I går publicerade regeringen en artikel om hur den akuta bristen i skolan ska lösas, bland annat genom lärarlönelyft och minskad administration.
Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund, recenserar förslagen.