Annons

"Vi måste få bort skam och skuldkänslorna"

Publicerad 27 april 2015

I klassrummet, på skolgården och i lärarrummet. Överallt finns normer som sätter gränser för vad som anses okej och avgör vem som passar in och inte. En normkritisk pedagogik kan motverka fördomar och kränkningar och främja ett bra likabehandlingsarbete, menar Lotta Eek-Karlsson vid Linnéuniversitetet.

Fakta

Läs och lär mer

• Föreläsning: ”Faran med en enda berättelse” – föreläsning med Chimamanda Ngozi Adichie, författare till bland annat ”En halv gul sol”

• Sajt: Lås upp – utbildningsmaterial och övningar.

• Sajt: Machofabriken – filmer och övningar kring normer och maskulinitet.

• Sajt: BRYT – ett metodmaterial om normer från RFSL Ungdom.

• Bok: ”Normkritisk pedagogik: makt, lärande och strategier för förändring”.

• Bok: ”Normkritiska perspektiv i skolans likabehandlingsarbete”.

Relaterat

Vilka världsledare syns på bild? Hur beskrivs homosexuella och transpersoner i läromedlen? Hur känner eleven som hukar och hoppas slippa frågor om hur jullovet var, eftersom föräldrarna var fulla större delen av tiden? Har du funderat på om alla dina elever ens firar jul?

Att använda sig av generaliseringar i tal och handling är naturligt – vi människor gör det hela tiden – men det kan också ställa till problem. Som om vi tillskriver en person egenskaper enbart för att han är pojke eller född i utlandet. 

– Alla lärare vill gott. Det är något som jag verkligen har sett under mina yrkesverksamma år. Vi har våra styrdokument, vi pratar om värdegrundsfrågor och har som ett mantra i oss att alla är lika mycket värda. Sedan är vi inte alltid medvetna om att retoriken inte alltid stämmer överens med det som händer i klassrummet. Där kanske jag inte ser att jag behandlar pojkar och flickor olika eller har olika förväntningar på eleverna. Att få syn på det självklara är det komplexa, säger Lotta Eek-Karlsson.

Hon är NO-lärare och har undervisat på högstadiet i många år, men arbetar sedan tolv år tillbaka på Linnéuniversitetet i Kalmar. Som universitetsadjunkt och doktorand i pedagogik utbildar hon blivande lärare och har även ansvarat för Skolverkets uppdragsutbildningar om mobbning och diskriminering för verksamma lärare.

Lotta Eek-Karlsson är också en av författarna till ”Normkritiska perspektiv i skolans likabehandlingsarbete”, där hon skriver om hur skolans uppdrag att arbeta för alla människors lika värde krockar med att skolsystemet – vilket forskning har visat – ofta reproducerar orättvisor som finns i samhället. Detta beror på föreställningar som skapar normer, som i sin tur leder till förväntningar – som eleverna anpassar sig efter. Och så rekonstrueras normerna.

– Vi föds in i det samhälle vi gör, med de strukturer som finns där. Det blir ett förgivettagande – saker blir självklara. När något är självklart tänker man inte på att det går att tänka på ett annat sätt, att det är en konstruktion man tagit till sig som blir en bekväm och trygg sanning. Vi som finns inne i normen och är accepterade kan ha oerhört svårt att förstå att det finns andra som känner sig marginaliserade och utsatta. De får hela tiden signaler om att de inte är okej och om att de måste anpassa sig om de vill komma in i gemenskapen.

Det är därför det är så viktigt att som lärare ha ett normkritiskt perspektiv med sig, menar Lotta Eek-Karlsson.

– Det är en kunskapsfråga. Att förstå att du som lärare är en del av en struktur och ett system och att det går att göra skillnad genom hur du pratar och bemöter elever. Det kan vara svårt att upptäcka hur du gör själv, så det är bra om kollegor hjälper varandra. Kanske kan en kollega sitta med på en lektion och observera hur du gör vid en genomgång. Hur ser kroppsspråket ut? Vilka nickar och bekräftar du? Vilka ignorerar du?

Lotta Eek-Karlsson säger att lärare som vill anamma ett normkritiskt förhållningssätt inte ska vara rädda för att göra fel. Det är bättre att omfamna misstagen och lära av dem.

– Jag brukar prata om det som misslyckandets pedagogik. Det går inte att gå runt och vara medveten om allt hela tiden. Lärare säger ibland ”jag gjorde bort mig”. ”Vad bra att du såg det”, brukar jag svara då. Vi måste få bort skuld- och skamkänslorna. Vi kommer hela tiden att falla tillbaka i ett sätt att tänka, men man har kommit ett steg på vägen bara genom att vara medveten om hur man säger saker. Att reflektera över att det faktiskt går att tänka på ett annat sätt.

Det finns en rad enkla saker för att få in normkritiken i klassrummet, säger Lotta Eek-Karlsson:

• Undvika generaliseringar och att tro saker om eleverna, som att ”alla” firar kristna högtider, är heterosexuella och lever med båda sina föräldrar.

• Tänka på hur ni pratar om elever kollegor emellan. Undvik att placera eleverna i fack, som är svåra att ta sig ur.

• Fokusera på likheter i stället för olikheter.

• Se över materialet du använder i undervisningen. Vilka personer syns på bild och hur presenteras de? 

– Våra deltagare på fortbildningskurserna har fått granska och analysera läromedel som de själva använder utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Det är inte en alldeles upplyftande bild som kommer fram. Många kan ha använt en lärobok i många år, men har aldrig tittat på den ur det här perspektivet och blir närmast chockade.

Vad kan de upptäcka?

– Till exempel hur människor från andra kulturer beskrivs och hur pojkar och flickor beskrivs. Vi har precis genomfört en bokanalys av en samhällskunskapsbok. Det handlar om ekonomi och att följa en vara, och då är det två flickor som går ut och shoppar klänningar medan mannen sitter som chef på ett inköpskontor. Tittar man på sex och samlevnad så är det oerhört mycket schabloniseringar och det heteronormativa är starkt. Om jag som lärare inte påtalar det, utan bara för in det oreflekterat i undervisningen, så blir det norm och alla som inte känner sig bekväma i beskrivningen blir avvikare. I en lärobok som jag använde, som förvisso kom ut 1995, behandlas transsexualitet ihop med pedofili och nekrofili. ”Avvikande sexuella beteenden” står det som rubrik. Jag mår dåligt av att jag inte tänkte på det då. 

Vad kan det få för konsekvenser att inte ha ett normkritiskt perspektiv, menar du?

– Det är ett lagbrott, skulle jag säga. Vi har en tydlig diskrimineringslag där det står att vi ska arbeta för att motverka diskriminering och det ska finnas beskrivet i likabehandlingsplanen. Så det här är något som ska finnas i alla verksamheter.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Friskolor

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Skolverket bemöter kritiken: ”Självklart inte politiserad”

Friskolor

Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton tycker att Skolverkets senaste rapport om betyg både är bristfällig och politiserad.

Annons
Annons
Annons

Här har eleverna machokultur på schemat

Sex- och samlevnad

Timslånga gruppsamtal med pojkar från årskurs 7 och uppåt för att diskutera normer och machokultur. Läraren Makz Bjuggfält driver projektet på en skola i Bromma.
– I samband med metoo har det uppkommit många frågor från ungdomarna, säger han.

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons
Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Annons

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons