Annons

Läsarkommentarer: Arbetsbördan

Publicerad 19 februari 2014

Här hittar ni alla läsarkommentarer som vi har fått på den första delen i vår serie om skolkrisen, den som handlade om lärarnas pressade arbetssituation. 

Relaterat

Det är ju inte konstigt att man är som en trasa på kvällen (ibland redan på eftermiddagen). Jag är ju liksom inte udda på något vis. Klarar inte av att hinna med jobbet på heltid, måste därför jobba deltid!
/Ingela Jönsson, Hässleholms kommun

Likadant i hela landet alltså, så då kan det väl inte vara så farligt…
/Therese Jansson

Gränsen var nådd för mig för 20 månader sedan. Tar mig tyvärr inte upp på banan igen. Väntar nu på uppsägning frå Ö-o kommun då lön övergår i sjukersättning. Varför kommunen inte tar/har tagit alla enkätundersökningar på allvar framstår som både förunderligt och oansvarigt!
/Caroline Ericson-Welin

USK-släppet 1998 blev en kvarnsten som band oss, och med den sjönk vi och sedan eleverna.
/Lennart Bo Johansson

Läste i tidningen att svenska elever har dalat i läsförståelse, matematik och naturkunskap. Bilden av skolan som media ger är mycket negativ och som lärare känner inte jag igen den i mitt dagliga värv. De flesta lärare i Sverige är mycket engagerade i sina arbeten, kan sina ämnen och arbetar på obetald övertid för elevernas skull.

Finland brukar framhållas som förebild för Sverige vad gäller skolresultat och Finland har behållit katederundervisningen men svenska elever är bättre än de finska på att söka sin egen kunskap samt att analysera och reflektera.

Frågan är vilken kunskap som behövs i vårt samhälle men analys och reflektion är nyttigare färdigheter vid högre studier än att kunna rabbla upp kunskaper.

Själva ordet elev betyder för övrigt något som ska lyftas upp (jämför franskans s'elever: höja sig och engelskans elevator: hiss) men det verkade inte alla lärare ha förstått på min tid som elev på 60- och 70-talet. Då fanns det lärare som hellre ville trycka ned än lyfta upp. Det kunde de göra för på den tiden ifrågasattes inte lärare på samma sätt som idag. En annan sak som skiljer är att nuförtiden finns ämneslag och sambedömning av till exempel uppsatser och nationella prov. Det är mer likvärdig bedömning idag än på min tid när läraren kunde köra sitt eget "rejs" och det gick inte att ifrågasätta resultat och betyg.

De flesta lärare var helt okej på min tid men jag tycker ändå överlag att det tycks finnas en mycket bättre elevsyn hos de flesta lärare i dagens skola. Svenska elever trivs i skolan och har bra relation till sina lärare därför att den svenska skolan är mer demokratisk och lär eleverna att granska fakta kritiskt och att ifrågasätta och eleverna är bra på att kommunicera och att diskutera.

Resultat av Pisas karaktär får man ta med en nypa salt för olika länder har olika skolsystem och det måste vara likvärdiga prov för att resultaten ska kunna jämföras men de flesta verka ändå överens om att resultaten i den svenska skolan sjönk efter kommunaliseringen så låt staten ta över skolan igen och satsa på likvärdighet.
/Lars Thorén, Filosofie magister och gymnasielärare

Har nyss fått tidningen Skolvärlden i min hand och ser krigsrubrikerna i svart på första sidan om lärarnas arbetssituation! Jag kan därför inte låta bli att skriva några rader till dig!

Plattformen för mina åsikter och iakttagelser är dels att jag jobbat inom utbildningssystemet hela mitt yrkesliv, dock inte som lärare, jag har många vänner som är lärare på olika nivåer och sist men inte minst är jag förälder till fyra barn vilket inneburit att jag har varit dagis- och skolförälder i sammanlagt 25 år!

Det som inte upphör att förundra mig är varför diskussionen om skolan fokuseras på lärarnas förmågor? Jag hör aldrig någon som vågar ta upp diskussionen om föräldraansvaret för hur barnen fungerar i miljöer utanför det egna hemmet.

Givetvis ska vi ha lärare som är välutbildade och goda pedagoger, men dessa lärare måste också ges förutsättningar att utöva sitt yrke och inte ägna merparten av sin tid åt att försöka skapa ordning, arbetsro, undanröja konflikter mellan elever med mera, med mera. Listan på vad en lärare i de lägre klasserna får göra under en arbetsdag kan göras lång och mycket handlar inte om att utöva sitt läraryrke. Många kommuner har också i sin effektiviseringsiver sparat in på kringpersonal i skolorna vilket innebär att lärarna utöver sitt pedagogiska uppdrag dessutom får göra tjänst som "vaktmästare" med mera.

En gång i tiden var läraren en auktoritet som inte fick ifrågasättas. Den tiden vill jag inte ha tillbaka. Men jag kan inte tycka att det är rimligt att högskoleutbildade lärare inte ges förutsättningar att utöva sitt yrke som pedagoger.

Jag vet att barnen inte valt sina föräldrar, jag vet att barn har olika förutsättningar och stöd, men någon gång måste vi ändå våga ta upp vilket ansvar som föräldrar har för sina barn och dess fostran.

Det är dags att lärarkåren tar av sig sin "tagelskjorta" och börjar kräva vettiga arbetsförhållanden på sin arbetsplats! Med det menar jag inte nödvändigtvis mer pengar och mer personal utan mer av respekt för vad skolan är till för och vad som ska ske där och att andra parter - föräldrar och vårdnadshavare tar sitt ansvar!
/Ingegerd Olofsson, mamma till fyra tidigare skolbarn

Debatten om lärarnas arbetsbörda har handlat mycket om dokumentation, men det man borde uppmärksamma mer är hur mycket undervisningstiden har ökat för lärarna. Det var ett stort misstag av lärarfacken att gå med på att slopa taket för undervisningsskyldigheten i det centrala avtalet år 2000. Ett tak för undervisningsskyldigheten behöver införas igen för att komma till rätta med arbetsbelastningen. Usken behöver anpassas till vilka ämnen man undervisar i, till exempel har en språklärare mer efterarbete än en idrottslärare. Om vi ska kunna lyfta resultaten i skolan måste lärarna ha tid att utföra både planering och efterarbete. Dessutom bör det även finnas tid för kompetensutveckling på arbetstid för att inte behöva göra det på sin fritid. Som det är nu arbetar många lärare kvällar och helger för att hinna med och om vi inte kommer till rätta med det obetalda hemarbetet som inkräktar på fritiden blir det svårt att höja läraryrkets status.
/Anne Frideland, gymnasielärare 

Det känns sorgligt och mycket frustrerande att det måste gå så här långt innan de svenska lärarnas arbetssituation uppmärksammas. Att vara lärare för barn och unga är det viktigaste uppdraget i vårt samhälle. Vi lärare är/ har varit lojala och tålmodiga in absurdum. Det är tack vare att vi och rektorerna brinner/ brunnit för våra elever och vårt uppdrag, som skolan ändå fungerat så pass bra. NU har det gått så långt, att en stor förändring måste till.,för att inte nästa PISA- undersökning ska visa ännu sämre resultat.Min erfarenhet, adjunkt sedan 1973, säger att kommunaliseringen försämrade både lärares och rektorers förutsättningar att skapa optimalt resultat. Att se till att varje elev lär sig och utvecklas så mycket den bara kan är varje lärares viktiga uppdrag. Tyvärr har de styrande i kommunerna inte visat fantasi nog och levt sig in i hur mycket en lärare ska göra innan och efter varje undervisningstilfälle. Vår arbetsro mellan lektioner har försämrats pga att det ska sparas på kvadratmetrar. Vi trängs ihoop och ny teknik mentorskapet.
/Karin Törnkvist, Uppsala

Jag undrar i mitt trötta, stilla sinne: var tog tiden med eleverna vägen? Jag som hade så många nya och fräscha idéer till undervisningen, de har fått stuvas in i det mörkaste hörnet i garderoben. Varför? Det finns ingen tid till planeringen (och ibland ens till ett genomförande av dem)! Brinner verkligen för mitt jobb. Att få jobba med ungdomar, få sitta mitt i smeten och se och påverka mina elevers växande kunskaper. Det är magiskt! Det var ju DÄRFÖR jag utbildade mig till lärare. Som det ser ut nu känns mitt yrke mer som en administratörs och det har jag ju ingen utbildning (eller licens) för! Vad hände egentligen?
/Martina Jonasson, Ljungby

Är glad för att ni tar upp skolkrisen. Meningarna "Lärarna går på knäna" och "Eleverna lär sig inte det de ska", är en bra sammanfattning av hur det är på min skola. 

På min skola har vi börjat lyfta problemet gemensamt och planerat åtgärder som är riktade mot oss, pedagoger. Det handlar hela tiden om hur vi utför vårt uppdrag, hur vi ska bli bättre, hur vår mentala styrka ska stärkas för att vi ska orka med.

Jag känner att lösningarna ofta handlar om att vi, pedagoger, ska lära oss strategier för att kunna fortsätta jobba som lärare.

Jag efterfrågar åtgärder som löser de egentliga problemen. Skolan saknar i dag ryggrad och civilkurage. Den är inte längre inriktad på kunskap utan är en social verksamhet med ett stort ansvar för eleven. Ett ansvar som den inte har fått förutsättningarna för att klara av. 

Städpersonalen är mer rakryggade och har högre status. De har sett till att få en arbetsbeskrivning som tydligt visar vad de ska göra och de vågar använda den! Vid förändringar kollar de på sin lista för att se om det ingår i deras arbetsuppgifter och de ifrågasätter hur alla förändringar påverkar arbetsbördan, arbetssituationen, arbetstiden, arbetsställning mm. Vi har en hel del att lära av städpersonalen.   

Vi sätter sällan ner foten och ifrågasätter, vi vänder oss inte ens till facket för att få tydliga riktlinjer. Svenska lärare är inte lärare längre. Vi har blivit några slags tusenkonstnärer som ska sköta allt!

Nu mer än någonsin måste det på varje skola finnas ett team som består av olika yrkesgrupper som samarbetar och använder sina olika kompetenser som ett nätverk runt eleverna. 

Vi hade en diskussion på min skola i torsdags som rörde en elev i årskurs 2 med svår diabetes. Läraren sa att hon kände sig stressad över ansvaret. Jag sa att jag inte hade tagit på mig det ansvaret. Jag hade vägrat ta blodprov, avgöra om insulin ska ges eller inte, ha koll på elevens tillstånd och samtidigt ha ansvar för undervisningen i klassen. Aldrig! Det kan väl ändå inte ingå i vårt uppdrag som pedagoger, menade jag. Detta är bara ett exempel av många. 

En lärare ska undervisa, planera, reflektera, utvärdera, utveckla, ge respons, dokumentera och bedöma det egna och elevernas arbete. Hur svårt kan det vara! 

En tydlig arbetsfördelning krävs på alla håll. Det måste bli ett slut på neddragningar som leder till att kuratorer och skolsköterskor kan ha sin tjänst fördelade på 4–5 skolor! Att vår kommun sedan påstår sig jobba för Hållbar utveckling är skrattretande.
/Åsa W S  

Det är naturligt för alla som jobbar i skolan att göra sitt yttersta för att se till alla elevers olika behov, att ta hänsyn till diagnoser och olika förutsättningar.  Skolpersonalen gör allt man kan, och försöker räcka till gentemot alla de krav, dolda eller tydliga, som elever, föräldrar, kollegor, skolledning och samhälle ställer.

Men vem ser till läraren och hans/hennes begränsningar? Hur många bollar kan en människa hålla i luften samtidigt och under hur många år? Hur bibehåller man engagemang och motivation när kraften sinar hos den åldrande delen av lärarkåren? Vad gör man med de lärare som känner sig utslitna, trötta, ljudkänsliga efter många år i skolan, eller som inte har kraft kvar till engagemang i samma utsträckning som förr. Att åldras är naturligt, men idag "ska" man jobba allt längre upp i åren – hur kommer skolan se ut när slitna 70-åringar ska försöka engagera tonåringar i helklass? Vad finns det för plan för detta, hos regering och fackföreningar? Och hur får man alla pedagoger att känna att de blir lyssnade på, att de får möjlighet att jobba efter sina egna förutsättningar och individuella behov av en lugn och samtidigt stimulerande arbetsmiljö, med utrymme för reflektion, planering, samtal och samarbete?

Det talas mycket om hur man ska locka studerande till lärarutbildningar, och att man ska höja statusen och lönen. Bra, jättebra – men vad görs i andra änden? Är det vettigt att se kompetent, utbildad, erfaren, kunnig och i grunden engagerad personal gå in i väggen alternativt sluta – om de lyckas hitta något annat. Det finns en arbetsmiljölagstiftning och avtal som talar om att arbetet ska anpassas efter var och ens förutsättningar – men hur efterföljs den?

Jag vill minnas att det för några år sedan var en artikel i Skolvärlden om att äldre lärare delvis skulle kunna gå som resurs och fungera som mentor för yngre och nyutbildade lärare. Vad hände med den tanken? Vill man inte ta vara på den resurs som utbildade pedagoger utgör? En bra skola måste få kosta - inte bara i lön, utan framför allt i en hållbar arbetssituation för alla.
/Birgitta Gustafsson, Sollentuna

Gör en kopp koffeinfritt kaffe efter att ha gjort andningsövningar denna morgon och konstaterar att jag nu är inne på min sjätte månad som sjukskriven. Känner mig fortfarande kraftlös och flera kroppsfunktioner fungerar inte som de ska. Funderar på hur det blev så här. Droppen tror jag var en av de sista klasserna jag hade, en gymnasieklass där flera elever hade bokstavsdiagnoser och många av de andra eleverna verkade se det som en sport att föra oväsen och förhindra alla former av undervisning. Därtill tampades jag, liksom klassens övriga lärare, med risken för att bli sedd som en sämre pedagog om man klagar på sådana förhållanden. Man själv blir lätt felet.

Nåväl, detta var en svår klass, det var alla eniga om. Det hölls ofta krismöten och elevsamtal hos rektor. Jag dristade mig vid ett samtal med en av de mest svårhanterliga elevernas mamma att påstå att eleven nog skulle må bättre av att gå i en specialklass. Jag vet av erfarenhet att man kan hjälpa oroliga elever i små grupper som anpassas efter deras behov. Mamman blev dock rejält upprörd och klagade hos rektorn. Det var ”bedrövligt” vilken syn jag hade på hennes son. Visst kan jag förstå att det är smärtsamt och oerhört jobbigt att ha ett barn som inte fungerar i skolan men sanningen är att det blir för mycket för de flesta lärare att klara av dessa barn i stora grupper. Undervisningen havererar, hela klasser mår dåligt, lärare bränns ut och de ”stökiga” eleverna själva lär sig absolut ingenting. Kort sagt, principen att elever med koncentrationssvårigheter och diagnoser ska integreras bidrar i högsta grad till att knäcka lärare och sabotera undervisningen. Men hur lärarna upplever sin situation tycks inte spela någon större roll i dagens skola.

Här kommer vi in på nästa svårighet för lärarna i dag. Eleverna, som nu är kunder på en skolmarknad har en enorm makt. Kunden har ju som alla vet ”alltid rätt”. Jag läste till exempel i det senaste numret av Skolvärlden om hur en lärare som sökte arbete fick göra en provlektion inför elever som sedan betygsatte hur ”rolig” och ”lustfylld” lektionen var. Detta förvånar mig inte alls då vi lärare redan är vana vid att bedömas och granskas utifrån och in dels via lektionsbesök av skolledningen samt ständiga elevutvärderingar och annat som vägs in i bedömningen av vår kompetens. Elevernas tyckanden avgör faktiskt ofta vem som får behålla jobbet och vem som får några extra hundralappar i lönekuvertet. Vi har lärt dem att de har rätt till roliga och lustfyllda lektioner, bra betyg och att klaga hos rektor vid minsta missnöje. Vi har lärt dagens elever att de får vad de vill ha.

Så vad gör man? Jo man sätter det högre betyget om det står och väger eller om ens jobb står på spel, särskilt eftersom det också är vad skolledningen föredrar även om de inte kan säga det rakt ut. Rektorerna vill inte ha några klagomål, de vill ha en populär skola och duktig är den lärare som gör eleverna nöjda. Men bra känns det ju inte, att rucka på rättvisan. Dock hinner man inte grubbla närmare på detta i den vanliga stresspanik som brukar råda i lärarrummen med administration, mail, lektionsplanering, uppgiftsbedömning med mera, samtidigt som elever knackar på och ställer frågor om allt mellan himmel och jord. Och som om det inte vore nog med detta, så måste vi lärare också hänga med på den senaste utvecklingen inom IT-området.

Skolornas ledningar försöker ju locka elever med utdelning av det senaste i dataväg. Detta skapar förutom alla andra krav på lärarna, en duktig teknikstress. Man måste snabbt lära sig att bedriva undervisning via surfplattor, mobiler, facebook med mera och ständigt uppdatera sig i nya finesser inom det tekniska, ty detta är vad eleverna anses vilja ha. Här finns inte plats för några tråkiga synpunkter som att eleverna börjar få gamnackar av allt stirrande på skärmar och blir splittrade av den ständiga uppkopplingen. Oförmåga att stava korrekt, läsa komplicerade texter och andra grundläggande kunskaper får stå tillbaka för färggranna ”roliga” och ”lustfyllda” dataprogram. Ve den lärare som vågar ifrågasätta teknikens frammarsch i skolan. Åsiktsfrihet gäller inte där, inte. Nej, sådana bakåtsträvare vill ingen skolledning i dag veta av. Lärare som är med och driver denna utveckling blir däremot belönade. Visst ska skolan hänga med i utvecklingen men rimlig tid för detta finns inte i jobbet i dag. Kravet på att kunna ny teknik pressas liksom bara in mellan de enorma högarna av nationella prov, vanliga prov, planering, lektioner och annan fortbildning. 

När jag går ut en kort stund i snålblåsten tänker jag att det är många saker som blivit spiken i kistan för mig som lärare. Men kanske värst av alla påfrestningar var det att inte vara säker på att man har skolledningens stöd när man sätter ett impopulärt men rättvist betyg, kastas in i ett ämne man inte är behörig i, eller får en klass som är känd för att vara svårhanterlig. Som det ser ut i dag är det lättare att låta en lärare falla till marken än att ändra rutiner eller ta en diskussion med elever och föräldrar.  Någonstans där orkade jag inte mera.
/En utmattad lärare.

Jag är yrkeslärare på industritekniska programmet. De sista tre, fyra åren har jag och mina kollegor fått en ökning av undervisningen med cirka 50 till sextio timmar per läsår. Från cirka 580/600 till numera 740 upp till 850. Då är inte alla andra uppgiftsökningar medräknade som Gy11, omorganisationer, större antal elever med lässvårigheter mm. Timmersättningar för allt arbete med apl/apu är bortplockade. De ingår i tjänsten numera, som det låter så fint. När en kollega gick i pension för några år sedan ersattes inte hans tjänst trots ökad arbetsbelastning.

Vi måste få tillbaka maxgränser för undervisningen (500 till 575 tim/läsår) och tid för för- och efterarbete (faktor 1.5 till 2) i konkreta och tydliga siffror. Individanpassningen fungerar inte eller åt fel håll.

Det individuella lönesättningssystemet fungerar dåligt resp. inte alls. Det påverkar bl.a. betygsättningen negativt (betygsinflation) och disciplinerar lärarna (de som säger emot). Karriärtjänster är inga lösningar alls. Det måste löna sig att vara en "normal bra" lärare! Extrauppdrag måste ges tid för i första hand.

Administrativa uppgifter måste läggas på andra tjänster än på lärare så att vi kan fokusera igen på våra kärnuppgifter att undervisa. För pedagogisk arbete med elever som behöver extra stöd och hjälp måste det även ges tid och resurser. Att bara stoppar de in i klassen för att budgeten ska gå ihop duger inte.

Lärarfortbildningen får inte komma i kläm bara därför att pengarna och tiden inte längre finns. Skolan får inte vara stöddämpare för kommunala budgetproblem.
/Lärare

Det är helt uppenbart varför svenska skolan är  i kris: Skolvärlden 2014/1 ''Fler och fler kommuner hoppar på en-till-en-trenden''.  Enligt Håkan Fleischer, magister i kommunikation och doktor i pedagogik (''Skolvärlden'' januari 2014), höjer  en-till-en-trenden inte elevernas betyg ''utan i stället gör dem mer stressade''.  

Visst är svenska elever helt stressad av datorer, surfplattor, ipads. Sverige som är så livrädd för att vara ''omodern'' har gått över till trådlöst uppkoppling av datorer oavsett hälsoriskerna. Skolbetyg rasar eftersom datorer nuförtiden kopplas till internet via mikrovågor, så kallad ''wifi" (istället för kabelbunden internet)  som gör att fler och fler elever har svårt att koncentrera sig och sitta stilla.  

Fler och fler elever får kraftig huvudvärk och blir sjuka av den trådlösa tekniken. Fler och fler lärare får också kraftig huvudvärk av wifi på skolan men det är vetenskapligt känt att barn är känsligare än vuxna för alla typer av miljöproblem.

Det finns en stor mängd forskning på hälsoeffekter av mikrovågor, bland annat att de skadar DNA. Personer som sitter framför en dator som är uppkopplad mot trådlöst internet utsätts för ca 50 000 mikrowatt per kvadrameter. Den internationella Bioinitiative Report från 2012 (www.bioinitiative.org) rekommenderar att vi inte bör utsättas för mer än 3 mikrowatt per kvadrameter.

Stoppar vi inte den trådlösa trenden omedelbart kommer Sveriges skolbetyg bara rasa ännu mer och vi lärare kommer vara ännu mer stressade.
Googla mikrovågsexperten Barrie Trower för ytterligare information.
/Sharon Ingram-Johansson

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

Annons
Annons

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

Annons
Annons

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Annons
Skolutveckling

Så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Bokmässan 2017

Emerich Roth: ”Skolan borde vara ett andra hem för de som behöver det”

Ny bok

Skolan är en av de viktigaste pusselbitarna till det svenska samhället för barn som flytt krig och förföljelse. I den nya boken ”Skolan och integrationen” söker man svaren på hur man bäst hjälper nyanlända ungdomar i skolan på ett bra sätt.
– Framtiden sitter fem dagar i veckan i skolbänken, säger Emerich Roth som överlevde förintelsen.

Här är finalisterna i Guldäpplet 2017

Lärarpris

Fyra lärare har valts ut till finalomgången av Guldäpplet, som varje år tilldelas en lärare som förnyat lärandet och inspirerat elever och kollegor med digital teknik.

10 tips som hjälper elever att börja läsa

Läsa

Populära barnboksförfattarna Helena Bross och Magnus Ljunggren har lång klassrumserfarenhet och på bokmässan delar de med sig av sina bästa tips för att stimulera elevernas läslust. Dessutom berättar de om sin egen dyslexi.

”Växla uttrycksformer och nå bättre resultat”

Digitalt

Elever behöver växla mellan olika uttrycksformer för att effektivisera lärandet. Det menar läraren Ivana Eklund som har utvecklat ett arbetssätt med digitala resurser i SFI-undervisningen.
– Om fler sinnen blir involverade förstärks lärandet, säger hon.

Var femte elev saknar behörighet till gymnasiet

Nära en femtedel av niorna som gick ut grundskolan i våras saknar behörighet till gymnasiet, visar ny statistik från Skolverket.
Elever med högutbildade föräldrar har betydligt högre behörighet än elever vars föräldrar har en kortare utbildning.

”Regeringens förslag offrar djupa ämneskunskaper”

Lärarutbildning

LR:s ordförande Åsa Fahlén tycker att regeringens förslag till kortare ämneslärarutbildning för högstadiet offrar djupa ämneskunskaper.

Lärarna hyllar Stig-Helmer i SFI-undervisningen

SFI

Svenska filmklassiker ska hjälpa landets SFI-pedagoger att göra språkinlärningen hos nyanlända bättre. Tusentals SFI-pedagoger har redan anmält sig till projektet Filmtegration.
– Nu behöver jag inte sitta och skriva lektionsmaterial på kvällarna, säger läraren Britt Lewis.

LR: Därför bojkottar vi inte bokmässan

Bokmässan 2017

139 författare bojkottar bokmässan i Göteborg i protest mot högerextrema Nya Tiders medverkan. Men LR tror inte att bojkott är vägen framåt. Istället använder de mässan för att lansera en ny bok om integration i skolan.
– Vår uppgift är att stå upp för allas lika värde och demokratiska principer, säger ordförande Åsa Fahlén.

Rapport: Lärarnas löner ökar mest

Lön

Lärare är en av de yrkeskårer vars lön ökat mest de senaste åren, visar en ny rapport från LO.

”Obligatoriskt språkval i sexan förvärrar lärarbristen”

Språkval

Nästa läsår blir språkvalet obligatoriskt för alla elever i årskurs 6.
– Lärarbristen är den stora utmaningen, den är redan stor och kommer bli än mer kännbar nu, säger språkläraren Mia Smith.

En kurs kan avgöra gymnasieexamen: ”100 poäng ska vara 100 timmar”

Undersökning

Många elever som inte tar gymnasieexamen stupar på målsnöret och saknar betyg i en kurs. Det visar en undersökning från Skolverket.
– Eleverna måste få sin garanterade undervisningstid. 100 poäng ska motsvara 100 timmar. Så ser det inte ut idag, säger LR-ordförande Åsa Fahlén.

”Satsningen skapar splittring i lärarkåren”

Lön

Lärarlönelyftet har gjort att lärarnas lönenivå har stigit. Men lönesatsningen har även skapat splittringar i lärarkåren. Det visar en ny rapport från Riksrevisionen.

Särskilt stöd eller extra anpassningar – har du koll?

Specialpedagogik

Vad är extra anpassningar och när blir det särskilt stöd? Det är individuellt, och till att börja med måste skolan se över hur organisationen kring eleven fungerar.
– Se till lärmiljön först, menar SPSM-rådgivaren Lennart Hansson. 

Så jobbar specialpedagogen med Karlstadmodellen

Specialpedagogik

Specialpedagogen Marie Sundgren använder sig framgångsrikt av Karlstadmodellen tillsammans med sina elever. En modell som har gjort att alla barn, oavsett hinder, får en plats i skolan.
– Det har gjort att de som ingen trodde skulle kunna genomföra ett nationellt prov gjorde det, säger hon.

 

Nyhetskollen: Vad hände i helgen?

Börja måndagen med att snabbt få koll på läget i Skolsverige. Här är en sammanställning av vad som hände under helgen.

Sex punkter för ett bättre föräldramöte

Föräldramöten

Borde föräldramötet skrotas eller fyller det en funktion i skolan? En som är säker på sin sak och som vill behålla föräldramötet är läraren Cecilia Jalkebo.
– Det finns jättemånga anledningar för varför föräldramöten fyller en viktig funktion, säger hon.

Sara Bruun: ”Fyller föräldramöten ens någon funktion?”

Blogg

Sara Bruun om föräldramöten: ”Majoriteten kan tas bort. Det är min åsikt både ur lärar- och föräldraperspektivet.”

Priolistan som ska rädda lärarnas hälsa

Arbetsmiljö

I Lund har fack och arbetsgivare enats om vilka delar av grundskolelärarnas arbete som kan plockas bort när tiden inte räcker till.
Läs listan här.

Flest unga lärare jobbar där de pluggat

Unga lärare

En majoritet av Sveriges unga legitimerade lärare bor i en kommun med lärarutbildning.
– Jag utbildade mig på Örebro universitet och arbetar nu som lärare i engelska på en högstadieskola i Örebro, säger Isac Bergwall, 25.

Grafik: Här bor det flest unga lärare

Grafik

Sambandet mellan hur stor en kommun är och hur många unga lärare det bor i den är tydlig.

Så påverkades undervisningen av tidiga betyg

Avhandling

Större fokus på mätbara kunskaper och mindre möjligheter att anpassa undervisningen. Pedagogikforskaren Ola Strandler har undersökt hur en grupp lärares undervisning påverkades när betyg i sexan infördes.
– Jag ser med viss oro på utvecklingen, säger han.

Här blir stora klasser små

Stora klasser

Högre lärartäthet, klassöverskridande samplanering och täta samarbeten mellan lärare och fritidspedagoger. 
– Ibland kan det faktiskt vara lättare att ha 30 elever, om man är fler vuxna också, säger lågstadieläraren Dögg Gunnarsdóttir.

”Låt läraren avgöra storleken på klassen”

Stora klasser

Proffstyckare och politiker: bort med tassarna. Det är läraren som ska avgöra elevgruppens storlek för varje moment.
– Det måste finnas utrymme för lärare att välja, och skolans organisation måste möjliggöra det, säger lågstadieläraren Karin Johansson.

Höstbudgeten

Sammanställning: Här är skolsatsningarna i budgeten

Budget

Regeringen har presenterat sin höstbudget – hur investerar man i skolan? Skolvärlden har sammanställt det du behöver veta i regeringens höstbudget som berör skolan och lärarna.

Regeringens lärarsatsning hyllas: ”Jättebra lösning”

Höstbudget

Regeringen anslår nya miljoner i höstbudgeten för att minska lärarbristen. Bland annat läggs stora summor på olika utbildningar för blivande och redan verksamma lärare.

162 miljoner till gymnasieskolan

Gymnasieskolan

Regeringen satsar 162 miljoner kronor på gymnasieskolan nästa år. 83 miljoner går till att stärka yrkesprogrammen och locka fler till jobbet som yrkeslärare.

Efter regeringens beslut: ”Viktigt för arbetsmiljön”

Nationella prov

Regeringen har beslutat att de nationella proven ska digitaliseras och resultaten ska väga tyngre vid betygssättningen.
– Det är bra att det blir ett tydligt syfte med de nationella proven, säger Åsa Fahlén.

Sex miljarder till skolor i utsatta områden

Budget

Regeringen föreslår ett tillskott på sex miljarder till skolan i budgeten för att bryta ojämlikheten i skolsystemet.
– Det är den viktigaste dagen i mitt politiska liv, säger Gustav Fridolin. 

Så får du bättre digital arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Allt fler av lärarnas arbetsuppgifter görs digitalt, men den digitala arbetsmiljön på skolorna behöver bli bättre.
– Börja med att göra en IT-skyddsrond, föreslår läraren Helena Kvarnsell.

Skolverket: Friskolor lägger mindre pengar på löner

Siffror

Ny statistik från Skolverket visar att friskolor har lägre genomsnittliga kostnader för löner än kommunala, både i grundskolan och på gymnasiet.
– Vill de vara med i matchen är det upp till bevis nu, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

”Friskolorna har inte varit lönedrivande”

Replik.

”Ulla Hamilton glömmer att nämna en fråga som är utomordentligt viktig”, skriver Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm, och Magnus Ekblom, lärare i Sjölins gymnasium inom Academedia.

Kommentera

”Det är inte bara högst lön som lockar”

Slutreplik

Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, skriver i en slutreplik: ”I valet mellan högst löner och bättre verksamhet är det trots allt bättre verksamhet som också kommer eleverna till del.”

Kommentera

Lösningen på lärarbristen i Malmö kan vara lagbrott

I Malmö vill grundskoleförvaltningen anställa lärare utan legitimation för att lösa lärarbristen. Nu ska Skolverket undersöka om det är ett lagbrott.
– Utbildade lärare är en framgångsfaktor för elevernas resultat, säger Sara Svanlund på LR.

Granskning: Arbetsmiljö

Stoppa (tids)tjuven!

Arbetsmiljö

Trots löften om motsatsen, ökar arbetsbelastningen på skolorna. Tidstjuvarna är många och flera arbetsuppgifter skulle gå att rationalisera bort.
– Mycket av arbetstiden går åt till sådant som inte har med undervisningen att göra. Läraruppdraget måste renodlas, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Läraren: De här uppgifterna kan tas bort

Tid.

En del av lärarnas arbetsuppgifter är helt onödiga och kan tas bort utan att undervisningen eller elevernas resultat försämras. Det menar läraren och författaren Johan Alm.

”Lärare behöver visa att de är professionella”

Intervju

Som ny generaldirektör för Skolverket vill Peter Fredriksson öka dialogen med lärarna. 
I en intervju med Skolvärlden förklarar han fördelen med att ha 30 års erfarenhet från skolans värld och vad han själv, som lärare, saknade från Skolverket.

Guldäpplet-vinnaren: ”Därför använder jag ny digital teknik”

WEBB-TV

I Guldäpplet-vinnaren Jonas Halls klassrum tar datorer, robotar och andra digitala verktyg plats för att stimulera elevernas kreativitet och höja nivån på undervisningen.

Tusentals kronor lägre lön på friskolor

Lön

Det skiljer tusenlappar i månadslön mellan lärare inom de stora friskolekoncernerna och offentligt anställda lärare. Det visar Lärarnas Riksförbunds egna siffror.

Högre lön? Då måste de undervisa mer

Lön

Högre lön till lärare som accepterar mer undervisningstid. Det genomförs nu i Uppsala och facket rasar.
– Verklighetsfrånvänt och rent hälsofarligt, säger Katarina Reineck, LR Uppsala.

OECD-rapport

OECD: Lärarlönelyftet är en bra reform

OECD

De svenska lärarlönerna släpar fortfarande efter internationellt, enligt en ny OECD-rapport. Ingångslönerna är goda, men efter en längre tid i yrket halkar lärarna efter. Räddning enligt OECD? Den statliga satsningen Lärarlönelyftet.

Färre undervisningstimmar i svensk skola

OECD

Svenska elever får färre timmar med läraren än i många andra OECD-länder. Det visar en färsk rapport. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons