Annons

Läsarkommentarer: Arbetsbördan

Publicerad 19 februari 2014

Här hittar ni alla läsarkommentarer som vi har fått på den första delen i vår serie om skolkrisen, den som handlade om lärarnas pressade arbetssituation. 

Relaterat

Det är ju inte konstigt att man är som en trasa på kvällen (ibland redan på eftermiddagen). Jag är ju liksom inte udda på något vis. Klarar inte av att hinna med jobbet på heltid, måste därför jobba deltid!
/Ingela Jönsson, Hässleholms kommun

Likadant i hela landet alltså, så då kan det väl inte vara så farligt…
/Therese Jansson

Gränsen var nådd för mig för 20 månader sedan. Tar mig tyvärr inte upp på banan igen. Väntar nu på uppsägning frå Ö-o kommun då lön övergår i sjukersättning. Varför kommunen inte tar/har tagit alla enkätundersökningar på allvar framstår som både förunderligt och oansvarigt!
/Caroline Ericson-Welin

USK-släppet 1998 blev en kvarnsten som band oss, och med den sjönk vi och sedan eleverna.
/Lennart Bo Johansson

Läste i tidningen att svenska elever har dalat i läsförståelse, matematik och naturkunskap. Bilden av skolan som media ger är mycket negativ och som lärare känner inte jag igen den i mitt dagliga värv. De flesta lärare i Sverige är mycket engagerade i sina arbeten, kan sina ämnen och arbetar på obetald övertid för elevernas skull.

Finland brukar framhållas som förebild för Sverige vad gäller skolresultat och Finland har behållit katederundervisningen men svenska elever är bättre än de finska på att söka sin egen kunskap samt att analysera och reflektera.

Frågan är vilken kunskap som behövs i vårt samhälle men analys och reflektion är nyttigare färdigheter vid högre studier än att kunna rabbla upp kunskaper.

Själva ordet elev betyder för övrigt något som ska lyftas upp (jämför franskans s'elever: höja sig och engelskans elevator: hiss) men det verkade inte alla lärare ha förstått på min tid som elev på 60- och 70-talet. Då fanns det lärare som hellre ville trycka ned än lyfta upp. Det kunde de göra för på den tiden ifrågasattes inte lärare på samma sätt som idag. En annan sak som skiljer är att nuförtiden finns ämneslag och sambedömning av till exempel uppsatser och nationella prov. Det är mer likvärdig bedömning idag än på min tid när läraren kunde köra sitt eget "rejs" och det gick inte att ifrågasätta resultat och betyg.

De flesta lärare var helt okej på min tid men jag tycker ändå överlag att det tycks finnas en mycket bättre elevsyn hos de flesta lärare i dagens skola. Svenska elever trivs i skolan och har bra relation till sina lärare därför att den svenska skolan är mer demokratisk och lär eleverna att granska fakta kritiskt och att ifrågasätta och eleverna är bra på att kommunicera och att diskutera.

Resultat av Pisas karaktär får man ta med en nypa salt för olika länder har olika skolsystem och det måste vara likvärdiga prov för att resultaten ska kunna jämföras men de flesta verka ändå överens om att resultaten i den svenska skolan sjönk efter kommunaliseringen så låt staten ta över skolan igen och satsa på likvärdighet.
/Lars Thorén, Filosofie magister och gymnasielärare

Har nyss fått tidningen Skolvärlden i min hand och ser krigsrubrikerna i svart på första sidan om lärarnas arbetssituation! Jag kan därför inte låta bli att skriva några rader till dig!

Plattformen för mina åsikter och iakttagelser är dels att jag jobbat inom utbildningssystemet hela mitt yrkesliv, dock inte som lärare, jag har många vänner som är lärare på olika nivåer och sist men inte minst är jag förälder till fyra barn vilket inneburit att jag har varit dagis- och skolförälder i sammanlagt 25 år!

Det som inte upphör att förundra mig är varför diskussionen om skolan fokuseras på lärarnas förmågor? Jag hör aldrig någon som vågar ta upp diskussionen om föräldraansvaret för hur barnen fungerar i miljöer utanför det egna hemmet.

Givetvis ska vi ha lärare som är välutbildade och goda pedagoger, men dessa lärare måste också ges förutsättningar att utöva sitt yrke och inte ägna merparten av sin tid åt att försöka skapa ordning, arbetsro, undanröja konflikter mellan elever med mera, med mera. Listan på vad en lärare i de lägre klasserna får göra under en arbetsdag kan göras lång och mycket handlar inte om att utöva sitt läraryrke. Många kommuner har också i sin effektiviseringsiver sparat in på kringpersonal i skolorna vilket innebär att lärarna utöver sitt pedagogiska uppdrag dessutom får göra tjänst som "vaktmästare" med mera.

En gång i tiden var läraren en auktoritet som inte fick ifrågasättas. Den tiden vill jag inte ha tillbaka. Men jag kan inte tycka att det är rimligt att högskoleutbildade lärare inte ges förutsättningar att utöva sitt yrke som pedagoger.

Jag vet att barnen inte valt sina föräldrar, jag vet att barn har olika förutsättningar och stöd, men någon gång måste vi ändå våga ta upp vilket ansvar som föräldrar har för sina barn och dess fostran.

Det är dags att lärarkåren tar av sig sin "tagelskjorta" och börjar kräva vettiga arbetsförhållanden på sin arbetsplats! Med det menar jag inte nödvändigtvis mer pengar och mer personal utan mer av respekt för vad skolan är till för och vad som ska ske där och att andra parter - föräldrar och vårdnadshavare tar sitt ansvar!
/Ingegerd Olofsson, mamma till fyra tidigare skolbarn

Debatten om lärarnas arbetsbörda har handlat mycket om dokumentation, men det man borde uppmärksamma mer är hur mycket undervisningstiden har ökat för lärarna. Det var ett stort misstag av lärarfacken att gå med på att slopa taket för undervisningsskyldigheten i det centrala avtalet år 2000. Ett tak för undervisningsskyldigheten behöver införas igen för att komma till rätta med arbetsbelastningen. Usken behöver anpassas till vilka ämnen man undervisar i, till exempel har en språklärare mer efterarbete än en idrottslärare. Om vi ska kunna lyfta resultaten i skolan måste lärarna ha tid att utföra både planering och efterarbete. Dessutom bör det även finnas tid för kompetensutveckling på arbetstid för att inte behöva göra det på sin fritid. Som det är nu arbetar många lärare kvällar och helger för att hinna med och om vi inte kommer till rätta med det obetalda hemarbetet som inkräktar på fritiden blir det svårt att höja läraryrkets status.
/Anne Frideland, gymnasielärare 

Det känns sorgligt och mycket frustrerande att det måste gå så här långt innan de svenska lärarnas arbetssituation uppmärksammas. Att vara lärare för barn och unga är det viktigaste uppdraget i vårt samhälle. Vi lärare är/ har varit lojala och tålmodiga in absurdum. Det är tack vare att vi och rektorerna brinner/ brunnit för våra elever och vårt uppdrag, som skolan ändå fungerat så pass bra. NU har det gått så långt, att en stor förändring måste till.,för att inte nästa PISA- undersökning ska visa ännu sämre resultat.Min erfarenhet, adjunkt sedan 1973, säger att kommunaliseringen försämrade både lärares och rektorers förutsättningar att skapa optimalt resultat. Att se till att varje elev lär sig och utvecklas så mycket den bara kan är varje lärares viktiga uppdrag. Tyvärr har de styrande i kommunerna inte visat fantasi nog och levt sig in i hur mycket en lärare ska göra innan och efter varje undervisningstilfälle. Vår arbetsro mellan lektioner har försämrats pga att det ska sparas på kvadratmetrar. Vi trängs ihoop och ny teknik mentorskapet.
/Karin Törnkvist, Uppsala

Jag undrar i mitt trötta, stilla sinne: var tog tiden med eleverna vägen? Jag som hade så många nya och fräscha idéer till undervisningen, de har fått stuvas in i det mörkaste hörnet i garderoben. Varför? Det finns ingen tid till planeringen (och ibland ens till ett genomförande av dem)! Brinner verkligen för mitt jobb. Att få jobba med ungdomar, få sitta mitt i smeten och se och påverka mina elevers växande kunskaper. Det är magiskt! Det var ju DÄRFÖR jag utbildade mig till lärare. Som det ser ut nu känns mitt yrke mer som en administratörs och det har jag ju ingen utbildning (eller licens) för! Vad hände egentligen?
/Martina Jonasson, Ljungby

Är glad för att ni tar upp skolkrisen. Meningarna "Lärarna går på knäna" och "Eleverna lär sig inte det de ska", är en bra sammanfattning av hur det är på min skola. 

På min skola har vi börjat lyfta problemet gemensamt och planerat åtgärder som är riktade mot oss, pedagoger. Det handlar hela tiden om hur vi utför vårt uppdrag, hur vi ska bli bättre, hur vår mentala styrka ska stärkas för att vi ska orka med.

Jag känner att lösningarna ofta handlar om att vi, pedagoger, ska lära oss strategier för att kunna fortsätta jobba som lärare.

Jag efterfrågar åtgärder som löser de egentliga problemen. Skolan saknar i dag ryggrad och civilkurage. Den är inte längre inriktad på kunskap utan är en social verksamhet med ett stort ansvar för eleven. Ett ansvar som den inte har fått förutsättningarna för att klara av. 

Städpersonalen är mer rakryggade och har högre status. De har sett till att få en arbetsbeskrivning som tydligt visar vad de ska göra och de vågar använda den! Vid förändringar kollar de på sin lista för att se om det ingår i deras arbetsuppgifter och de ifrågasätter hur alla förändringar påverkar arbetsbördan, arbetssituationen, arbetstiden, arbetsställning mm. Vi har en hel del att lära av städpersonalen.   

Vi sätter sällan ner foten och ifrågasätter, vi vänder oss inte ens till facket för att få tydliga riktlinjer. Svenska lärare är inte lärare längre. Vi har blivit några slags tusenkonstnärer som ska sköta allt!

Nu mer än någonsin måste det på varje skola finnas ett team som består av olika yrkesgrupper som samarbetar och använder sina olika kompetenser som ett nätverk runt eleverna. 

Vi hade en diskussion på min skola i torsdags som rörde en elev i årskurs 2 med svår diabetes. Läraren sa att hon kände sig stressad över ansvaret. Jag sa att jag inte hade tagit på mig det ansvaret. Jag hade vägrat ta blodprov, avgöra om insulin ska ges eller inte, ha koll på elevens tillstånd och samtidigt ha ansvar för undervisningen i klassen. Aldrig! Det kan väl ändå inte ingå i vårt uppdrag som pedagoger, menade jag. Detta är bara ett exempel av många. 

En lärare ska undervisa, planera, reflektera, utvärdera, utveckla, ge respons, dokumentera och bedöma det egna och elevernas arbete. Hur svårt kan det vara! 

En tydlig arbetsfördelning krävs på alla håll. Det måste bli ett slut på neddragningar som leder till att kuratorer och skolsköterskor kan ha sin tjänst fördelade på 4–5 skolor! Att vår kommun sedan påstår sig jobba för Hållbar utveckling är skrattretande.
/Åsa W S  

Det är naturligt för alla som jobbar i skolan att göra sitt yttersta för att se till alla elevers olika behov, att ta hänsyn till diagnoser och olika förutsättningar.  Skolpersonalen gör allt man kan, och försöker räcka till gentemot alla de krav, dolda eller tydliga, som elever, föräldrar, kollegor, skolledning och samhälle ställer.

Men vem ser till läraren och hans/hennes begränsningar? Hur många bollar kan en människa hålla i luften samtidigt och under hur många år? Hur bibehåller man engagemang och motivation när kraften sinar hos den åldrande delen av lärarkåren? Vad gör man med de lärare som känner sig utslitna, trötta, ljudkänsliga efter många år i skolan, eller som inte har kraft kvar till engagemang i samma utsträckning som förr. Att åldras är naturligt, men idag "ska" man jobba allt längre upp i åren – hur kommer skolan se ut när slitna 70-åringar ska försöka engagera tonåringar i helklass? Vad finns det för plan för detta, hos regering och fackföreningar? Och hur får man alla pedagoger att känna att de blir lyssnade på, att de får möjlighet att jobba efter sina egna förutsättningar och individuella behov av en lugn och samtidigt stimulerande arbetsmiljö, med utrymme för reflektion, planering, samtal och samarbete?

Det talas mycket om hur man ska locka studerande till lärarutbildningar, och att man ska höja statusen och lönen. Bra, jättebra – men vad görs i andra änden? Är det vettigt att se kompetent, utbildad, erfaren, kunnig och i grunden engagerad personal gå in i väggen alternativt sluta – om de lyckas hitta något annat. Det finns en arbetsmiljölagstiftning och avtal som talar om att arbetet ska anpassas efter var och ens förutsättningar – men hur efterföljs den?

Jag vill minnas att det för några år sedan var en artikel i Skolvärlden om att äldre lärare delvis skulle kunna gå som resurs och fungera som mentor för yngre och nyutbildade lärare. Vad hände med den tanken? Vill man inte ta vara på den resurs som utbildade pedagoger utgör? En bra skola måste få kosta - inte bara i lön, utan framför allt i en hållbar arbetssituation för alla.
/Birgitta Gustafsson, Sollentuna

Gör en kopp koffeinfritt kaffe efter att ha gjort andningsövningar denna morgon och konstaterar att jag nu är inne på min sjätte månad som sjukskriven. Känner mig fortfarande kraftlös och flera kroppsfunktioner fungerar inte som de ska. Funderar på hur det blev så här. Droppen tror jag var en av de sista klasserna jag hade, en gymnasieklass där flera elever hade bokstavsdiagnoser och många av de andra eleverna verkade se det som en sport att föra oväsen och förhindra alla former av undervisning. Därtill tampades jag, liksom klassens övriga lärare, med risken för att bli sedd som en sämre pedagog om man klagar på sådana förhållanden. Man själv blir lätt felet.

Nåväl, detta var en svår klass, det var alla eniga om. Det hölls ofta krismöten och elevsamtal hos rektor. Jag dristade mig vid ett samtal med en av de mest svårhanterliga elevernas mamma att påstå att eleven nog skulle må bättre av att gå i en specialklass. Jag vet av erfarenhet att man kan hjälpa oroliga elever i små grupper som anpassas efter deras behov. Mamman blev dock rejält upprörd och klagade hos rektorn. Det var ”bedrövligt” vilken syn jag hade på hennes son. Visst kan jag förstå att det är smärtsamt och oerhört jobbigt att ha ett barn som inte fungerar i skolan men sanningen är att det blir för mycket för de flesta lärare att klara av dessa barn i stora grupper. Undervisningen havererar, hela klasser mår dåligt, lärare bränns ut och de ”stökiga” eleverna själva lär sig absolut ingenting. Kort sagt, principen att elever med koncentrationssvårigheter och diagnoser ska integreras bidrar i högsta grad till att knäcka lärare och sabotera undervisningen. Men hur lärarna upplever sin situation tycks inte spela någon större roll i dagens skola.

Här kommer vi in på nästa svårighet för lärarna i dag. Eleverna, som nu är kunder på en skolmarknad har en enorm makt. Kunden har ju som alla vet ”alltid rätt”. Jag läste till exempel i det senaste numret av Skolvärlden om hur en lärare som sökte arbete fick göra en provlektion inför elever som sedan betygsatte hur ”rolig” och ”lustfylld” lektionen var. Detta förvånar mig inte alls då vi lärare redan är vana vid att bedömas och granskas utifrån och in dels via lektionsbesök av skolledningen samt ständiga elevutvärderingar och annat som vägs in i bedömningen av vår kompetens. Elevernas tyckanden avgör faktiskt ofta vem som får behålla jobbet och vem som får några extra hundralappar i lönekuvertet. Vi har lärt dem att de har rätt till roliga och lustfyllda lektioner, bra betyg och att klaga hos rektor vid minsta missnöje. Vi har lärt dagens elever att de får vad de vill ha.

Så vad gör man? Jo man sätter det högre betyget om det står och väger eller om ens jobb står på spel, särskilt eftersom det också är vad skolledningen föredrar även om de inte kan säga det rakt ut. Rektorerna vill inte ha några klagomål, de vill ha en populär skola och duktig är den lärare som gör eleverna nöjda. Men bra känns det ju inte, att rucka på rättvisan. Dock hinner man inte grubbla närmare på detta i den vanliga stresspanik som brukar råda i lärarrummen med administration, mail, lektionsplanering, uppgiftsbedömning med mera, samtidigt som elever knackar på och ställer frågor om allt mellan himmel och jord. Och som om det inte vore nog med detta, så måste vi lärare också hänga med på den senaste utvecklingen inom IT-området.

Skolornas ledningar försöker ju locka elever med utdelning av det senaste i dataväg. Detta skapar förutom alla andra krav på lärarna, en duktig teknikstress. Man måste snabbt lära sig att bedriva undervisning via surfplattor, mobiler, facebook med mera och ständigt uppdatera sig i nya finesser inom det tekniska, ty detta är vad eleverna anses vilja ha. Här finns inte plats för några tråkiga synpunkter som att eleverna börjar få gamnackar av allt stirrande på skärmar och blir splittrade av den ständiga uppkopplingen. Oförmåga att stava korrekt, läsa komplicerade texter och andra grundläggande kunskaper får stå tillbaka för färggranna ”roliga” och ”lustfyllda” dataprogram. Ve den lärare som vågar ifrågasätta teknikens frammarsch i skolan. Åsiktsfrihet gäller inte där, inte. Nej, sådana bakåtsträvare vill ingen skolledning i dag veta av. Lärare som är med och driver denna utveckling blir däremot belönade. Visst ska skolan hänga med i utvecklingen men rimlig tid för detta finns inte i jobbet i dag. Kravet på att kunna ny teknik pressas liksom bara in mellan de enorma högarna av nationella prov, vanliga prov, planering, lektioner och annan fortbildning. 

När jag går ut en kort stund i snålblåsten tänker jag att det är många saker som blivit spiken i kistan för mig som lärare. Men kanske värst av alla påfrestningar var det att inte vara säker på att man har skolledningens stöd när man sätter ett impopulärt men rättvist betyg, kastas in i ett ämne man inte är behörig i, eller får en klass som är känd för att vara svårhanterlig. Som det ser ut i dag är det lättare att låta en lärare falla till marken än att ändra rutiner eller ta en diskussion med elever och föräldrar.  Någonstans där orkade jag inte mera.
/En utmattad lärare.

Jag är yrkeslärare på industritekniska programmet. De sista tre, fyra åren har jag och mina kollegor fått en ökning av undervisningen med cirka 50 till sextio timmar per läsår. Från cirka 580/600 till numera 740 upp till 850. Då är inte alla andra uppgiftsökningar medräknade som Gy11, omorganisationer, större antal elever med lässvårigheter mm. Timmersättningar för allt arbete med apl/apu är bortplockade. De ingår i tjänsten numera, som det låter så fint. När en kollega gick i pension för några år sedan ersattes inte hans tjänst trots ökad arbetsbelastning.

Vi måste få tillbaka maxgränser för undervisningen (500 till 575 tim/läsår) och tid för för- och efterarbete (faktor 1.5 till 2) i konkreta och tydliga siffror. Individanpassningen fungerar inte eller åt fel håll.

Det individuella lönesättningssystemet fungerar dåligt resp. inte alls. Det påverkar bl.a. betygsättningen negativt (betygsinflation) och disciplinerar lärarna (de som säger emot). Karriärtjänster är inga lösningar alls. Det måste löna sig att vara en "normal bra" lärare! Extrauppdrag måste ges tid för i första hand.

Administrativa uppgifter måste läggas på andra tjänster än på lärare så att vi kan fokusera igen på våra kärnuppgifter att undervisa. För pedagogisk arbete med elever som behöver extra stöd och hjälp måste det även ges tid och resurser. Att bara stoppar de in i klassen för att budgeten ska gå ihop duger inte.

Lärarfortbildningen får inte komma i kläm bara därför att pengarna och tiden inte längre finns. Skolan får inte vara stöddämpare för kommunala budgetproblem.
/Lärare

Det är helt uppenbart varför svenska skolan är  i kris: Skolvärlden 2014/1 ''Fler och fler kommuner hoppar på en-till-en-trenden''.  Enligt Håkan Fleischer, magister i kommunikation och doktor i pedagogik (''Skolvärlden'' januari 2014), höjer  en-till-en-trenden inte elevernas betyg ''utan i stället gör dem mer stressade''.  

Visst är svenska elever helt stressad av datorer, surfplattor, ipads. Sverige som är så livrädd för att vara ''omodern'' har gått över till trådlöst uppkoppling av datorer oavsett hälsoriskerna. Skolbetyg rasar eftersom datorer nuförtiden kopplas till internet via mikrovågor, så kallad ''wifi" (istället för kabelbunden internet)  som gör att fler och fler elever har svårt att koncentrera sig och sitta stilla.  

Fler och fler elever får kraftig huvudvärk och blir sjuka av den trådlösa tekniken. Fler och fler lärare får också kraftig huvudvärk av wifi på skolan men det är vetenskapligt känt att barn är känsligare än vuxna för alla typer av miljöproblem.

Det finns en stor mängd forskning på hälsoeffekter av mikrovågor, bland annat att de skadar DNA. Personer som sitter framför en dator som är uppkopplad mot trådlöst internet utsätts för ca 50 000 mikrowatt per kvadrameter. Den internationella Bioinitiative Report från 2012 (www.bioinitiative.org) rekommenderar att vi inte bör utsättas för mer än 3 mikrowatt per kvadrameter.

Stoppar vi inte den trådlösa trenden omedelbart kommer Sveriges skolbetyg bara rasa ännu mer och vi lärare kommer vara ännu mer stressade.
Googla mikrovågsexperten Barrie Trower för ytterligare information.
/Sharon Ingram-Johansson

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Regeringen utreder statligt finansierad skola

Nytt uppdrag

En statlig utredning ska följa upp Skolkommissionens förslag på ökad statlig finansiering av grundskolan, meddelar regeringen på torsdagen.
– Ett första och viktigt steg mot en statligt finansierad skola, säger Svante Tideman, 1:e vice ordförande för LR.

Annons
Annons

Tävla och vinn!

Tävling

Hur ser din sommar som lärare ut? Skriv och berätta vad du gör för att ha något att minnas när höstterminen går in i mörka november. Som belöning lottar vi ut fem exemplar av Danny Wattins succéroman ”Historiegeneratorn”.

Annons

6 tips: Din röst påverkar eleverna

Läraryrket är ett röstyrke. Men lärarens kanske viktigaste verktyg får sällan den kärlek den behöver. 
– Det förvånar mig att lärarens röst får så lite uppmärksamhet, säger Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi.

Magister Nordström: Så höjer du undervisningen med Instagram

Digitalt

Läraren Rickard Nordström har Sveriges största lärarkonto på Instagram och är en stor inspiratör för många lärare.

Annons
Annons

”Dags för oss vägledare att sluta acceptera små tjänster”

SYV

”Bristen på satsningar visar tyvärr på att man trots allt inte tycker att studie- och yrkesvägledningen är så viktig”, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Otydliga krav på syv i kommunerna

SYV

Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

Annons
Almedalen 2018

”Lärare kan för lite om dyslexi”

Dyslexi

Lärare kan inte tillräckligt mycket om dyslexi, menar Christina Hellman, ordförande för Svenska Dyslexiföreningen.
– Man måste återinföra klassisk läs- och skrivinlärning på lärarutbildningen.

Jenny Madestam: Så var skolpolitiken i partiledartalen

Almedalen 2018

Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar exklusivt för Skolvärlden skolpolitiken i partiledartalen från årets politikervecka.

Förstatligande hett debattämne i Almedalen

Val 2018

Riksdagspartierna gick i clinch under Almedalens stora skoldebatt. Mycket handlade om det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun.
– Den kommunala budgeten står över skollagen i princip i varje kommun. Det måste vi råda bot på, säger LR:s Åsa Fahlén.

Partiernas kandidater: ”Om jag fick bli utbildningsminister…”

Val 2018

Under den stora skoldebatten i Almedalen fick alla riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner svara på frågan ”Vad gör du om du blir utbildningsminister efter valet?” Här är svaren.

Väljarna om skolpolitiken

Liberalernas skolpolitik ”stjäl” väljare från andra partier

Valet 2018

Skolan är en av valets viktigaste frågor, så viktig att väljarna kan tänka sig att byta parti. Störst stöd bland andra väljare än sina egna har Liberalerna.

Bara 2 av 10 KD-väljare nöjda med partiets skolpolitik

Val 2018

Kristdemokraterna är det riksdagsparti som får lägst stöd för sin skolpolitik av de egna väljarna.
– Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

Skolfrågan oviktig för SD:s väljare

Val 2018

Sverigedemokraterna har svagt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Samtidigt kan få av dem tänka sig att rösta på ett annat parti på grund av det.

Hälften av M:s väljare mot vinster i skolan

Val 2018

Moderata väljare håller det fria skolvalet högst av alla väljargrupper, men hälften av dem är negativa till vinstuttag ur friskolor.
– Det är tydligt att moderata väljare inte ser valfrihet och vinstuttag som förutsättningar för varandra, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

S-väljare vill se förstatligande av skolan

Val 2018

Socialdemokraternas väljare är de som är allra mest positiva till ett statligt övertagande av ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver inte frågan.
– Skulle Stefan Löfven lyssna på sina väljare borde han driva den frågan, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Varannan C-väljare redo att byta parti för skolans skull

Val 2018

En majoritet av Centerpartiets tillfrågade väljare anser att staten bör ta över ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver en annan linje. Det kan kosta dem väljare, enligt en färsk undersökning.

MP:s väljare säger ja till statlig skola – men partiet säger nej

Val 2018

Skolan är viktig för Miljöpartiets väljare, men bara 36 procent av dem tycker att MP har den bästa skolpolitiken, enligt en ny väljarundersökning.
– Det är nog hög tid för Miljöpartiet att lyssna på sina väljare, säger LR:s orförande Åsa Fahlén.

V-väljarna: Inga vinstuttag för friskolor

Val 2018

Fler än åtta av tio Vänsterpartistiska väljare menar att friskolor inte borde kunna ta ut vinst. Lika många vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.

Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

Debatt

Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

Kommentera
Valet 2018

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Text + webb-tv

I mötet med Jonas Sjöstedt (V) vill läraren Ragnar Sjölander veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Anna Ekström: Marknadsstyrningen av skolan leder fel

Valet 2018

Hur ser Socialdemokraternas minister Anna Ekström på lärarnas arbetssituation? Vad vill hon göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Socialdemokraterna?

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Valet 2018

Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Text + webb-tv

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
– Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Text + webb-tv

Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Björklund: ”Det är många amatörer som styr skolan”

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Valet 2018

Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

”Jag vill lyfta de estetiska ämnena”

Bild

Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse.
Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.  

LR och M: Fem förslag för ökad studiero

Ordning och reda

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nästan dubblerats sedan 2014. Nu presenterar LR:s Åsa Fahlén och moderaternas Erik Bengtzboe fem förslag som ska bryta trenden.

”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

Debatt

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Kommentera

Läraren: Så blir programmering roligt

Digitalisering

Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
– Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

"Kritiken mot Academedia felaktig"

Replik

Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera
Valet 2018

På rast med Annie Lööf

Valet 2018

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
Läraren Ragnar Sjölander frågar ut Annie Lööf i serien ”På rast med...”.

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Val 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under sina raster från lektionerna på skolan. 
Hur ser Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Valet 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons