Annons

Läsarkommentarer: Arbetsbördan

Publicerad 19 februari 2014

Här hittar ni alla läsarkommentarer som vi har fått på den första delen i vår serie om skolkrisen, den som handlade om lärarnas pressade arbetssituation. 

Relaterat

Det är ju inte konstigt att man är som en trasa på kvällen (ibland redan på eftermiddagen). Jag är ju liksom inte udda på något vis. Klarar inte av att hinna med jobbet på heltid, måste därför jobba deltid!
/Ingela Jönsson, Hässleholms kommun

Likadant i hela landet alltså, så då kan det väl inte vara så farligt…
/Therese Jansson

Gränsen var nådd för mig för 20 månader sedan. Tar mig tyvärr inte upp på banan igen. Väntar nu på uppsägning frå Ö-o kommun då lön övergår i sjukersättning. Varför kommunen inte tar/har tagit alla enkätundersökningar på allvar framstår som både förunderligt och oansvarigt!
/Caroline Ericson-Welin

USK-släppet 1998 blev en kvarnsten som band oss, och med den sjönk vi och sedan eleverna.
/Lennart Bo Johansson

Läste i tidningen att svenska elever har dalat i läsförståelse, matematik och naturkunskap. Bilden av skolan som media ger är mycket negativ och som lärare känner inte jag igen den i mitt dagliga värv. De flesta lärare i Sverige är mycket engagerade i sina arbeten, kan sina ämnen och arbetar på obetald övertid för elevernas skull.

Finland brukar framhållas som förebild för Sverige vad gäller skolresultat och Finland har behållit katederundervisningen men svenska elever är bättre än de finska på att söka sin egen kunskap samt att analysera och reflektera.

Frågan är vilken kunskap som behövs i vårt samhälle men analys och reflektion är nyttigare färdigheter vid högre studier än att kunna rabbla upp kunskaper.

Själva ordet elev betyder för övrigt något som ska lyftas upp (jämför franskans s'elever: höja sig och engelskans elevator: hiss) men det verkade inte alla lärare ha förstått på min tid som elev på 60- och 70-talet. Då fanns det lärare som hellre ville trycka ned än lyfta upp. Det kunde de göra för på den tiden ifrågasattes inte lärare på samma sätt som idag. En annan sak som skiljer är att nuförtiden finns ämneslag och sambedömning av till exempel uppsatser och nationella prov. Det är mer likvärdig bedömning idag än på min tid när läraren kunde köra sitt eget "rejs" och det gick inte att ifrågasätta resultat och betyg.

De flesta lärare var helt okej på min tid men jag tycker ändå överlag att det tycks finnas en mycket bättre elevsyn hos de flesta lärare i dagens skola. Svenska elever trivs i skolan och har bra relation till sina lärare därför att den svenska skolan är mer demokratisk och lär eleverna att granska fakta kritiskt och att ifrågasätta och eleverna är bra på att kommunicera och att diskutera.

Resultat av Pisas karaktär får man ta med en nypa salt för olika länder har olika skolsystem och det måste vara likvärdiga prov för att resultaten ska kunna jämföras men de flesta verka ändå överens om att resultaten i den svenska skolan sjönk efter kommunaliseringen så låt staten ta över skolan igen och satsa på likvärdighet.
/Lars Thorén, Filosofie magister och gymnasielärare

Har nyss fått tidningen Skolvärlden i min hand och ser krigsrubrikerna i svart på första sidan om lärarnas arbetssituation! Jag kan därför inte låta bli att skriva några rader till dig!

Plattformen för mina åsikter och iakttagelser är dels att jag jobbat inom utbildningssystemet hela mitt yrkesliv, dock inte som lärare, jag har många vänner som är lärare på olika nivåer och sist men inte minst är jag förälder till fyra barn vilket inneburit att jag har varit dagis- och skolförälder i sammanlagt 25 år!

Det som inte upphör att förundra mig är varför diskussionen om skolan fokuseras på lärarnas förmågor? Jag hör aldrig någon som vågar ta upp diskussionen om föräldraansvaret för hur barnen fungerar i miljöer utanför det egna hemmet.

Givetvis ska vi ha lärare som är välutbildade och goda pedagoger, men dessa lärare måste också ges förutsättningar att utöva sitt yrke och inte ägna merparten av sin tid åt att försöka skapa ordning, arbetsro, undanröja konflikter mellan elever med mera, med mera. Listan på vad en lärare i de lägre klasserna får göra under en arbetsdag kan göras lång och mycket handlar inte om att utöva sitt läraryrke. Många kommuner har också i sin effektiviseringsiver sparat in på kringpersonal i skolorna vilket innebär att lärarna utöver sitt pedagogiska uppdrag dessutom får göra tjänst som "vaktmästare" med mera.

En gång i tiden var läraren en auktoritet som inte fick ifrågasättas. Den tiden vill jag inte ha tillbaka. Men jag kan inte tycka att det är rimligt att högskoleutbildade lärare inte ges förutsättningar att utöva sitt yrke som pedagoger.

Jag vet att barnen inte valt sina föräldrar, jag vet att barn har olika förutsättningar och stöd, men någon gång måste vi ändå våga ta upp vilket ansvar som föräldrar har för sina barn och dess fostran.

Det är dags att lärarkåren tar av sig sin "tagelskjorta" och börjar kräva vettiga arbetsförhållanden på sin arbetsplats! Med det menar jag inte nödvändigtvis mer pengar och mer personal utan mer av respekt för vad skolan är till för och vad som ska ske där och att andra parter - föräldrar och vårdnadshavare tar sitt ansvar!
/Ingegerd Olofsson, mamma till fyra tidigare skolbarn

Debatten om lärarnas arbetsbörda har handlat mycket om dokumentation, men det man borde uppmärksamma mer är hur mycket undervisningstiden har ökat för lärarna. Det var ett stort misstag av lärarfacken att gå med på att slopa taket för undervisningsskyldigheten i det centrala avtalet år 2000. Ett tak för undervisningsskyldigheten behöver införas igen för att komma till rätta med arbetsbelastningen. Usken behöver anpassas till vilka ämnen man undervisar i, till exempel har en språklärare mer efterarbete än en idrottslärare. Om vi ska kunna lyfta resultaten i skolan måste lärarna ha tid att utföra både planering och efterarbete. Dessutom bör det även finnas tid för kompetensutveckling på arbetstid för att inte behöva göra det på sin fritid. Som det är nu arbetar många lärare kvällar och helger för att hinna med och om vi inte kommer till rätta med det obetalda hemarbetet som inkräktar på fritiden blir det svårt att höja läraryrkets status.
/Anne Frideland, gymnasielärare 

Det känns sorgligt och mycket frustrerande att det måste gå så här långt innan de svenska lärarnas arbetssituation uppmärksammas. Att vara lärare för barn och unga är det viktigaste uppdraget i vårt samhälle. Vi lärare är/ har varit lojala och tålmodiga in absurdum. Det är tack vare att vi och rektorerna brinner/ brunnit för våra elever och vårt uppdrag, som skolan ändå fungerat så pass bra. NU har det gått så långt, att en stor förändring måste till.,för att inte nästa PISA- undersökning ska visa ännu sämre resultat.Min erfarenhet, adjunkt sedan 1973, säger att kommunaliseringen försämrade både lärares och rektorers förutsättningar att skapa optimalt resultat. Att se till att varje elev lär sig och utvecklas så mycket den bara kan är varje lärares viktiga uppdrag. Tyvärr har de styrande i kommunerna inte visat fantasi nog och levt sig in i hur mycket en lärare ska göra innan och efter varje undervisningstilfälle. Vår arbetsro mellan lektioner har försämrats pga att det ska sparas på kvadratmetrar. Vi trängs ihoop och ny teknik mentorskapet.
/Karin Törnkvist, Uppsala

Jag undrar i mitt trötta, stilla sinne: var tog tiden med eleverna vägen? Jag som hade så många nya och fräscha idéer till undervisningen, de har fått stuvas in i det mörkaste hörnet i garderoben. Varför? Det finns ingen tid till planeringen (och ibland ens till ett genomförande av dem)! Brinner verkligen för mitt jobb. Att få jobba med ungdomar, få sitta mitt i smeten och se och påverka mina elevers växande kunskaper. Det är magiskt! Det var ju DÄRFÖR jag utbildade mig till lärare. Som det ser ut nu känns mitt yrke mer som en administratörs och det har jag ju ingen utbildning (eller licens) för! Vad hände egentligen?
/Martina Jonasson, Ljungby

Är glad för att ni tar upp skolkrisen. Meningarna "Lärarna går på knäna" och "Eleverna lär sig inte det de ska", är en bra sammanfattning av hur det är på min skola. 

På min skola har vi börjat lyfta problemet gemensamt och planerat åtgärder som är riktade mot oss, pedagoger. Det handlar hela tiden om hur vi utför vårt uppdrag, hur vi ska bli bättre, hur vår mentala styrka ska stärkas för att vi ska orka med.

Jag känner att lösningarna ofta handlar om att vi, pedagoger, ska lära oss strategier för att kunna fortsätta jobba som lärare.

Jag efterfrågar åtgärder som löser de egentliga problemen. Skolan saknar i dag ryggrad och civilkurage. Den är inte längre inriktad på kunskap utan är en social verksamhet med ett stort ansvar för eleven. Ett ansvar som den inte har fått förutsättningarna för att klara av. 

Städpersonalen är mer rakryggade och har högre status. De har sett till att få en arbetsbeskrivning som tydligt visar vad de ska göra och de vågar använda den! Vid förändringar kollar de på sin lista för att se om det ingår i deras arbetsuppgifter och de ifrågasätter hur alla förändringar påverkar arbetsbördan, arbetssituationen, arbetstiden, arbetsställning mm. Vi har en hel del att lära av städpersonalen.   

Vi sätter sällan ner foten och ifrågasätter, vi vänder oss inte ens till facket för att få tydliga riktlinjer. Svenska lärare är inte lärare längre. Vi har blivit några slags tusenkonstnärer som ska sköta allt!

Nu mer än någonsin måste det på varje skola finnas ett team som består av olika yrkesgrupper som samarbetar och använder sina olika kompetenser som ett nätverk runt eleverna. 

Vi hade en diskussion på min skola i torsdags som rörde en elev i årskurs 2 med svår diabetes. Läraren sa att hon kände sig stressad över ansvaret. Jag sa att jag inte hade tagit på mig det ansvaret. Jag hade vägrat ta blodprov, avgöra om insulin ska ges eller inte, ha koll på elevens tillstånd och samtidigt ha ansvar för undervisningen i klassen. Aldrig! Det kan väl ändå inte ingå i vårt uppdrag som pedagoger, menade jag. Detta är bara ett exempel av många. 

En lärare ska undervisa, planera, reflektera, utvärdera, utveckla, ge respons, dokumentera och bedöma det egna och elevernas arbete. Hur svårt kan det vara! 

En tydlig arbetsfördelning krävs på alla håll. Det måste bli ett slut på neddragningar som leder till att kuratorer och skolsköterskor kan ha sin tjänst fördelade på 4–5 skolor! Att vår kommun sedan påstår sig jobba för Hållbar utveckling är skrattretande.
/Åsa W S  

Det är naturligt för alla som jobbar i skolan att göra sitt yttersta för att se till alla elevers olika behov, att ta hänsyn till diagnoser och olika förutsättningar.  Skolpersonalen gör allt man kan, och försöker räcka till gentemot alla de krav, dolda eller tydliga, som elever, föräldrar, kollegor, skolledning och samhälle ställer.

Men vem ser till läraren och hans/hennes begränsningar? Hur många bollar kan en människa hålla i luften samtidigt och under hur många år? Hur bibehåller man engagemang och motivation när kraften sinar hos den åldrande delen av lärarkåren? Vad gör man med de lärare som känner sig utslitna, trötta, ljudkänsliga efter många år i skolan, eller som inte har kraft kvar till engagemang i samma utsträckning som förr. Att åldras är naturligt, men idag "ska" man jobba allt längre upp i åren – hur kommer skolan se ut när slitna 70-åringar ska försöka engagera tonåringar i helklass? Vad finns det för plan för detta, hos regering och fackföreningar? Och hur får man alla pedagoger att känna att de blir lyssnade på, att de får möjlighet att jobba efter sina egna förutsättningar och individuella behov av en lugn och samtidigt stimulerande arbetsmiljö, med utrymme för reflektion, planering, samtal och samarbete?

Det talas mycket om hur man ska locka studerande till lärarutbildningar, och att man ska höja statusen och lönen. Bra, jättebra – men vad görs i andra änden? Är det vettigt att se kompetent, utbildad, erfaren, kunnig och i grunden engagerad personal gå in i väggen alternativt sluta – om de lyckas hitta något annat. Det finns en arbetsmiljölagstiftning och avtal som talar om att arbetet ska anpassas efter var och ens förutsättningar – men hur efterföljs den?

Jag vill minnas att det för några år sedan var en artikel i Skolvärlden om att äldre lärare delvis skulle kunna gå som resurs och fungera som mentor för yngre och nyutbildade lärare. Vad hände med den tanken? Vill man inte ta vara på den resurs som utbildade pedagoger utgör? En bra skola måste få kosta - inte bara i lön, utan framför allt i en hållbar arbetssituation för alla.
/Birgitta Gustafsson, Sollentuna

Gör en kopp koffeinfritt kaffe efter att ha gjort andningsövningar denna morgon och konstaterar att jag nu är inne på min sjätte månad som sjukskriven. Känner mig fortfarande kraftlös och flera kroppsfunktioner fungerar inte som de ska. Funderar på hur det blev så här. Droppen tror jag var en av de sista klasserna jag hade, en gymnasieklass där flera elever hade bokstavsdiagnoser och många av de andra eleverna verkade se det som en sport att föra oväsen och förhindra alla former av undervisning. Därtill tampades jag, liksom klassens övriga lärare, med risken för att bli sedd som en sämre pedagog om man klagar på sådana förhållanden. Man själv blir lätt felet.

Nåväl, detta var en svår klass, det var alla eniga om. Det hölls ofta krismöten och elevsamtal hos rektor. Jag dristade mig vid ett samtal med en av de mest svårhanterliga elevernas mamma att påstå att eleven nog skulle må bättre av att gå i en specialklass. Jag vet av erfarenhet att man kan hjälpa oroliga elever i små grupper som anpassas efter deras behov. Mamman blev dock rejält upprörd och klagade hos rektorn. Det var ”bedrövligt” vilken syn jag hade på hennes son. Visst kan jag förstå att det är smärtsamt och oerhört jobbigt att ha ett barn som inte fungerar i skolan men sanningen är att det blir för mycket för de flesta lärare att klara av dessa barn i stora grupper. Undervisningen havererar, hela klasser mår dåligt, lärare bränns ut och de ”stökiga” eleverna själva lär sig absolut ingenting. Kort sagt, principen att elever med koncentrationssvårigheter och diagnoser ska integreras bidrar i högsta grad till att knäcka lärare och sabotera undervisningen. Men hur lärarna upplever sin situation tycks inte spela någon större roll i dagens skola.

Här kommer vi in på nästa svårighet för lärarna i dag. Eleverna, som nu är kunder på en skolmarknad har en enorm makt. Kunden har ju som alla vet ”alltid rätt”. Jag läste till exempel i det senaste numret av Skolvärlden om hur en lärare som sökte arbete fick göra en provlektion inför elever som sedan betygsatte hur ”rolig” och ”lustfylld” lektionen var. Detta förvånar mig inte alls då vi lärare redan är vana vid att bedömas och granskas utifrån och in dels via lektionsbesök av skolledningen samt ständiga elevutvärderingar och annat som vägs in i bedömningen av vår kompetens. Elevernas tyckanden avgör faktiskt ofta vem som får behålla jobbet och vem som får några extra hundralappar i lönekuvertet. Vi har lärt dem att de har rätt till roliga och lustfyllda lektioner, bra betyg och att klaga hos rektor vid minsta missnöje. Vi har lärt dagens elever att de får vad de vill ha.

Så vad gör man? Jo man sätter det högre betyget om det står och väger eller om ens jobb står på spel, särskilt eftersom det också är vad skolledningen föredrar även om de inte kan säga det rakt ut. Rektorerna vill inte ha några klagomål, de vill ha en populär skola och duktig är den lärare som gör eleverna nöjda. Men bra känns det ju inte, att rucka på rättvisan. Dock hinner man inte grubbla närmare på detta i den vanliga stresspanik som brukar råda i lärarrummen med administration, mail, lektionsplanering, uppgiftsbedömning med mera, samtidigt som elever knackar på och ställer frågor om allt mellan himmel och jord. Och som om det inte vore nog med detta, så måste vi lärare också hänga med på den senaste utvecklingen inom IT-området.

Skolornas ledningar försöker ju locka elever med utdelning av det senaste i dataväg. Detta skapar förutom alla andra krav på lärarna, en duktig teknikstress. Man måste snabbt lära sig att bedriva undervisning via surfplattor, mobiler, facebook med mera och ständigt uppdatera sig i nya finesser inom det tekniska, ty detta är vad eleverna anses vilja ha. Här finns inte plats för några tråkiga synpunkter som att eleverna börjar få gamnackar av allt stirrande på skärmar och blir splittrade av den ständiga uppkopplingen. Oförmåga att stava korrekt, läsa komplicerade texter och andra grundläggande kunskaper får stå tillbaka för färggranna ”roliga” och ”lustfyllda” dataprogram. Ve den lärare som vågar ifrågasätta teknikens frammarsch i skolan. Åsiktsfrihet gäller inte där, inte. Nej, sådana bakåtsträvare vill ingen skolledning i dag veta av. Lärare som är med och driver denna utveckling blir däremot belönade. Visst ska skolan hänga med i utvecklingen men rimlig tid för detta finns inte i jobbet i dag. Kravet på att kunna ny teknik pressas liksom bara in mellan de enorma högarna av nationella prov, vanliga prov, planering, lektioner och annan fortbildning. 

När jag går ut en kort stund i snålblåsten tänker jag att det är många saker som blivit spiken i kistan för mig som lärare. Men kanske värst av alla påfrestningar var det att inte vara säker på att man har skolledningens stöd när man sätter ett impopulärt men rättvist betyg, kastas in i ett ämne man inte är behörig i, eller får en klass som är känd för att vara svårhanterlig. Som det ser ut i dag är det lättare att låta en lärare falla till marken än att ändra rutiner eller ta en diskussion med elever och föräldrar.  Någonstans där orkade jag inte mera.
/En utmattad lärare.

Jag är yrkeslärare på industritekniska programmet. De sista tre, fyra åren har jag och mina kollegor fått en ökning av undervisningen med cirka 50 till sextio timmar per läsår. Från cirka 580/600 till numera 740 upp till 850. Då är inte alla andra uppgiftsökningar medräknade som Gy11, omorganisationer, större antal elever med lässvårigheter mm. Timmersättningar för allt arbete med apl/apu är bortplockade. De ingår i tjänsten numera, som det låter så fint. När en kollega gick i pension för några år sedan ersattes inte hans tjänst trots ökad arbetsbelastning.

Vi måste få tillbaka maxgränser för undervisningen (500 till 575 tim/läsår) och tid för för- och efterarbete (faktor 1.5 till 2) i konkreta och tydliga siffror. Individanpassningen fungerar inte eller åt fel håll.

Det individuella lönesättningssystemet fungerar dåligt resp. inte alls. Det påverkar bl.a. betygsättningen negativt (betygsinflation) och disciplinerar lärarna (de som säger emot). Karriärtjänster är inga lösningar alls. Det måste löna sig att vara en "normal bra" lärare! Extrauppdrag måste ges tid för i första hand.

Administrativa uppgifter måste läggas på andra tjänster än på lärare så att vi kan fokusera igen på våra kärnuppgifter att undervisa. För pedagogisk arbete med elever som behöver extra stöd och hjälp måste det även ges tid och resurser. Att bara stoppar de in i klassen för att budgeten ska gå ihop duger inte.

Lärarfortbildningen får inte komma i kläm bara därför att pengarna och tiden inte längre finns. Skolan får inte vara stöddämpare för kommunala budgetproblem.
/Lärare

Det är helt uppenbart varför svenska skolan är  i kris: Skolvärlden 2014/1 ''Fler och fler kommuner hoppar på en-till-en-trenden''.  Enligt Håkan Fleischer, magister i kommunikation och doktor i pedagogik (''Skolvärlden'' januari 2014), höjer  en-till-en-trenden inte elevernas betyg ''utan i stället gör dem mer stressade''.  

Visst är svenska elever helt stressad av datorer, surfplattor, ipads. Sverige som är så livrädd för att vara ''omodern'' har gått över till trådlöst uppkoppling av datorer oavsett hälsoriskerna. Skolbetyg rasar eftersom datorer nuförtiden kopplas till internet via mikrovågor, så kallad ''wifi" (istället för kabelbunden internet)  som gör att fler och fler elever har svårt att koncentrera sig och sitta stilla.  

Fler och fler elever får kraftig huvudvärk och blir sjuka av den trådlösa tekniken. Fler och fler lärare får också kraftig huvudvärk av wifi på skolan men det är vetenskapligt känt att barn är känsligare än vuxna för alla typer av miljöproblem.

Det finns en stor mängd forskning på hälsoeffekter av mikrovågor, bland annat att de skadar DNA. Personer som sitter framför en dator som är uppkopplad mot trådlöst internet utsätts för ca 50 000 mikrowatt per kvadrameter. Den internationella Bioinitiative Report från 2012 (www.bioinitiative.org) rekommenderar att vi inte bör utsättas för mer än 3 mikrowatt per kvadrameter.

Stoppar vi inte den trådlösa trenden omedelbart kommer Sveriges skolbetyg bara rasa ännu mer och vi lärare kommer vara ännu mer stressade.
Googla mikrovågsexperten Barrie Trower för ytterligare information.
/Sharon Ingram-Johansson

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Annons
Annons

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Annons
Annons

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Annons
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons