Annons
Anne-Marie Körling, Caroline Liberg, Maud Nilzén och Barbro Westlund pratar om läsning.

Läsexperterna: Så ska Sverige fortsätta vara bäst i klassen

Publicerad 17 januari 2018

Fakta

Kort om Pirls

  • Pirls undersöker fjärdeklassares läsförmåga och deras attityder till läsning.
  • Sverige har deltagit 2001, 2006, 2011 och 2016.
  • 50 länder deltog 2016.
  • Svenska elever har en medelpoäng på 555 poäng, snittet för EU- och OECD-länderna är 539 poäng.
  • I Sverige skiljer det 15 poäng mellan flickors och pojkars resultat.
  • Mellan gruppen ”elever med högre grad av hemresurser” och ”elever med lägre grad av hemresurser” skiljer det 44 poäng.

Relaterat

Svenska elever var bäst i klassen och är åter på väg mot toppskiktet vad gäller läsförmåga internationellt. Men vad ligger bakom det nya resultatet och ska vi vara nöjda med det? 
Skolvärlden har pratat med fyra framstående profiler inom läsförståelse.

Enligt den senaste internationella undersökningen, Pirls 2016, har de svenska fjärdeklassarnas läsförmåga förbättrats och ligger nu på samma nivå som 2001, då Sverige presterade som bäst.

– Det här var ett resultat som skolan och eleverna behövde för sitt kommande läsandeliv, det är väldigt positivt, men det innebär inte att arbetet är slut nu – eller någonsin, säger Anne-Marie Körling, lärare och utbildare som tidigare arbetat som Sveriges läsambassadör.

2016 var det fjärde gången som Sverige deltog i undersökningen Pirls som genomförs vart femte år. Första året, 2001, presterade de svenska fjärdeklassarna bättre än samtliga deltagande länder. Men bara fem år senare var resultatet alarmerande. Och det blev inte bättre till undersökningen 2011.

När resultaten från 2006 och 2011 analyserades fick den svenska undervisningen bland annat kritik för att barnen fick för mycket tid till enskild läsning, och att det kollegiala lärandet måste utvecklas. Lärare behöver vidareutbildning och tillsammans diskutera vad som behöver göras. 

–Vi såg och ser fortfarande att lärarkompetensen slår igenom hela tiden. Lärarnas kompetens är avgörande från förskolan upp till högre utbildning. Det behövs fortbildning, säger Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet, som djupgående analyserade resultaten 2006.

Hon ser positivt på den senaste undersökningen.

–Det är glädjande för alla insatser som gjorts inom läsandets område där bland annat läslyftet är framträdande, säger hon.

Hon gjorde det så tydligt så att vi vanliga lärare har kunnat förstå.

Barbro Westlund, tidigare lågstadielärare som numera är lektor i läs- och skrivutveckling vid institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet, pekar på att analysen av resultatet 2006 kom som en viktig väckarklocka. 

– Den bidrog till en medvetenhet bland forskare och lärare. Där var det ett sorts uppvaknande, vi började känna oro, säger hon.

Analysen pekade på att eleverna i allt för stor omfattning fick sitta och läsa själva. Och i en avhandling 2013, som byggde på 2006 års analys, kom Barbro Westlund fram till att det fanns en brist på strategier i svensk undervisning. Genom att betona metaspråkets betydelse lyfte hon upp det nödvändiga arbetet med att undervisa i olika läsförståelsestrategier och hur man bearbetar, reflekterar och diskuterar en text.

– Hon gjorde det så tydligt så att vi vanliga lärare har kunnat förstå. Tack vare Barbro Westlund så har lärarna tagit mer ansvar över undervisningen, säger språk-, läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzén.  

De dåliga resultaten från 2006 och 2011 resulterade bland annat i diskussioner och en rad satsningar. Barbro Westlund själv säger att läslyftet, där hon bland annat föreläser, startade först 2015 och därför inte kan ha gett utslag på resultatet redan nu. Men hon tvivlar inte på att det ändå är alla satsningar som gett resultat.

– Först måste jag bara säga att det här är ett styrkebesked. Men jag tror att en förklaring kan vara att alla lärare, oavsett ämne, börjat undervisa i läsförståelse. Jag tror inte att det har undgått någon, det har nästan blivit en internationell trend, säger Barbro Westlund.

 Barbro Westlund vill inte bara titta på det bra resultatet från den senaste undersökningen. Om man går på djupet och tittar på siffror bakom så finns det fortfarande mycket att arbeta med, menar hon.

Skolorna borde bättre kunna kompensera för olika hembakgrund.

Hemresurserna har fortfarande stor betydelse för elevers läsförståelse och lärande. Då pratar man om antal böcker i hemmet, föräldrars utbildningsnivå och tillgång till eget rum eller arbetsplats.

– Det är väldigt oroväckande, vi borde ha bättre likvärdighet i Sverige. Skolorna borde bättre kunna kompensera för olika hembakgrund, säger Barbro Westlund.

Tidigare har bristande läsförmåga ofta kopplats ihop med utländsk härkomst.

– Men Pirls-resultaten slår delvis ut den myten, säger hon och förklarar att barn med migrationsbakgrund som har föräldrar med högre utbildning och en tradition av att läsa böcker också kommer att få bättre resultat än andra barn som har föräldrar med till exempel lägre utbildningsnivå, oavsett härkomst.

Det här är något som också Caroline Liberg uppmärksammat. Hon tror att ett sätt att komma åt hemresursproblemet är att gå ner i åldrarna och att starta ett läsintresse tidigt.

– Redan på förskolan kan vi göra så mycket mer än vad vi gör i dag, det är där grunderna läggs, säger hon och förklarar att man bara kan råda föräldrar till att uppmuntra barnen att läsa.

– Har man inte själv växt upp med att ha en läsande tradition så är det inte lätt att förmedla vidare och det är där förskolan och skolan ska komma in och kompensera och därför behövs det resurser, säger Caroline Liberg.

Maud Nilzén går ett steg längre. Hon tror inte att alla föräldrar är medvetna om hur stor betydelse det kan ha att de till exempel läser högt hemma.

– Alla föräldrar vill sitt barns bästa och vill försöka, men de måste ju få veta vad som är viktigt för att barnen ska utveckla läsförståelse, säger hon.

Redan från det att barnen är ett halvår och uppåt så ska vi samtala och relatera det vi möter i boken med barnets verklighet.

– Det är oerhört viktigt och språkutvecklande, säger Maud Nilzén.

Rapporten visar också att elever vars vårdnadshavare ägnade sig åt läsaktiviteter med dem innan de började skolan har ett högre resultat.

Det handlar om hur vi utvecklar undervisningen utan att döda läslusten.

Pirls 2016 visar att 10 procent av de svenska eleverna i fjärde klass fortfarande ligger under genomsnittet för läsförståelse.

– Det är inte acceptabelt, alla barn ska upp, säger Caroline Liberg och menar att utöver lärarnas kompetens så har elevernas motivation visat sig vara avgörande för resultatet.

– Men det är inte helt enkelt att arbeta med, säger hon.

I undersökningen svarar nästan var tredje svensk elev att de inte tycker om att läsa. Rapporten konstaterar också att svenska elever läser i mindre utsträckning på fritiden i dag, jämfört med 2011.

Anne-Marie Körling ser inte detta som ett stort hinder.

– Även om en elev säger att den inte tycker om att läsa så är det något som går att påverka. Vi ska bara inte fastna i åsikten utan gå vidare och fråga varför.

Anne-Marie Körling tror att barn som inte tycker om att läsa har den åsikten för att de inte upplevt något annat. Hon vill att lärare och alla i vuxenvärlden ska intressera sig för vad det egentligen är som barnen vill läsa och läser, och det utan värderingar.

– En pojke berättade för mig att han på rasterna springer till skolsköterskan och smygläser Bamse. Och jag tror det är oerhört viktigt, faktiskt avgörande, att barnen får läsa vad de vill utan att vi ska säga att det är en bok eller tidning för små barn eller något som inte anses vara bra läsning, säger Anne-Marie Körling.

I skolan möter eleverna alla sorters texter, oavsett om barnen tycker de är intressanta eller inte så förväntas de läsa dem.

– Och då blir det extra viktigt att de får läsa sånt som de tycker om för att sen kunna läsa det de inte tycker om, säger Anne-Marie Körling.

Det är viktigt att barnen får börja läsa det de själva väljer, sen är det lärarens uppgift att guida eleven vidare.

– Det handlar om hur vi utvecklar undervisningen utan att döda läslusten.

För de barn som inte har böcker hemma spelar skolbiblioteket en stor roll.

De fyra läsförståelseprofilerna som Skolvärlden pratat med är alla överens om att skolbiblioteken är en annan avgörande faktor för barnens läskunskap.

– Ta bara Harry Potter-fenomenet som ett exempel. Det har gjort att många barn och unga som aldrig förut varit intresserade av att läsa har läst böcker. Så det gäller att hitta de där nycklarna, men för att göra det så krävs det kompetent personal, säger Caroline Liberg.

Trots att det sedan 2011 finns en lag på att alla skolor ska ha skolbibliotek är det långt ifrån alla som har utbildad personal eller ett välfungerande bibliotek.

– För de barn som inte har böcker hemma spelar skolbiblioteket en stor roll, säger Barbro Westlund.

Och bibliotekspersonal kan också hjälpa lärarna.

– På de skolor där man har skolbiblioteket som hjärta så är det en enorm skillnad. Där kan bibliotekspersonalen stötta både barnen och lärarna och de känner till vad barnen kan vara intresserade av att läsa, säger Maud Nilzén.

Skolbiblioteken sänder också signaler till eleverna hur viktigt eller oviktigt det är med läsning. Vuxenvärldens intresse för läsning har en stor betydelse för barnens intresse.

– Vi måste fundera på vilka signaler jag som lärare och vuxen ger, säger Anne-Marie Körling och berättar om högen med egna böcker som hon ofta lägger på sitt skrivbord. Det brukar ge diskussioner och intressanta frågor från eleverna. 

– På det sättet kan man inte bara förändra deras läs-attityd utan även få till de här viktiga diskussionerna runt böcker och det vi läser och inte minst varför jag läser den eller den boken, säger hon.

Vi kan inte sitta med armarna i kors, det är nu utmaningen verkligen börjar.

Den senaste rapporten från Pirls innebär inte att de svenska lärarna kan luta sig tillbaka och slappna av när det handlar om läsförståelse. Det är de fyra profilerna helt överens om.

– Jag tror inte att vi sett alla effekterna av de insatser vi gjort ännu, men resultatet visar att vi aktivt arbetar med det här och att vi måste fortsätta med det, säger Anne-Marie Körling.

– Undervisningen har förändrats, vi jobbar i dag i stort sett mer med lässtrategier som vi bland annat saknade 2006, men det finns mycket kvar att göra. Vi måste också stötta barn och jobba mer tillsammans, ha textsamtal och högläsning, säger Maud Nilzén.

Barbro Westlund befarar till och med att läsförståelsen kan gå ned igen om vi inte fortsätter att arbeta aktivt.

– Vi står inför lärarbrist och har haft många nyanlända. Vad händer till nästa undersökning? Vi kan inte sitta med armarna i kors, det är nu utmaningen verkligen börjar, konstaterar hon. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Friskolor

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Skolverket bemöter kritiken: ”Självklart inte politiserad”

Friskolor

Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton tycker att Skolverkets senaste rapport om betyg både är bristfällig och politiserad.

Annons
Annons
Annons

Här har eleverna machokultur på schemat

Sex- och samlevnad

Timslånga gruppsamtal med pojkar från årskurs 7 och uppåt för att diskutera normer och machokultur. Läraren Makz Bjuggfält driver projektet på en skola i Bromma.
– I samband med metoo har det uppkommit många frågor från ungdomarna, säger han.

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons
Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Annons

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons