Annons

Partierna om gymnasieavhopp

Publicerad 23 augusti 2013

Skolvärlden har ställt två frågor till partiernas representanter i utbildningsutskottet om hur de vill minska avhoppen från gymnasieskolan, samt hur skolan kan bidra till att minska ungdomsarbetslösheten. Här får du en längre version av deras svar än i tidningen. 

Fråga 1. Var tredje elev hoppar av gymnasiet, de flesta under det tredje året. Vilka är era främsta förslag för att få fler elever att ta sig igenom en hel gymnasieutbildning?

Fråga 2. Vilket är ert viktigaste förslag till hur skolan kan bidra till att minska arbetslösheten?

Relaterat

Tomas Tobé (M)

1. För att hjälpa de som inte når kunskapsmålen menar Nya moderaterna att obligatorisk sommarskola redan i grundskolan kan vara en del av lösningen. Vi tror även att bra studie- och yrkesvägledning kan uppmuntra och motivera elever att fortsätta en hel gymnasieutbildning. En långsiktig och hållbar lösning kräver dock att vi satsar mer på tidigare uppföljning redan från grundskolans första årskurser, en ny modell för särskilt stöd och fler speciallärare. Om elever får en bra grund att stå på har de bättre förutsättningar att lyckas med gymnasiet.

2. För att minska ungdomsarbetslösheten vill Nya moderaterna se en tydligare koppling mellan skola och arbetsmarknad. För att lyckas med detta krävs flera åtgärder. På lokal nivå vill vi att alla elever ska erbjudas praktik på gymnasiets alla program, både de yrkesförberedande och de högskoleförberedande. På nationell nivå vill vi fortsätta att satsa på lärlingsutbildningar.

Tina Acketoft (FP):

1. En förskola med hög kvalitet och tidiga insatser i grundskolan så att eleverna har goda kunskaper med sig när de börjar i gymnasieskolan är grunden för allt lärande. Ett av syftena med Gy11 var just att minska avhoppen genom att erbjuda gymnasiemöjligheter för alla elever, även för de som vill lägga större tyngd vid yrkesförberedande moment i utbildningen. För en del elever kan det vara ett alternativ att gå yrkesintroduktion under ungdomsåren, det viktiga är att man fullföljer en utbildning och att möjligheten finns att komma tillbaka och läsa in motsvarande nationellt program inom vuxenutbildningen senare.

2. En skola av hög kvalitet som förmår uppfylla kunskapsuppdraget är nyckeln till att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Förutom att alla elever måste ges goda kunskaper för att kunna ta sig vidare i livet behövs också en förstärkt koppling mellan skola och arbetsliv, till exempel via lärlingssatsningar och bättre arbetsplatsförlagt lärande på alla yrkesprogram.

Annika Eclund (KD)

1. Att göra välinformerade val från början samt öka stödet från SYV. Det är ofta svårt för föräldrar och elever att bedöma vad som är en bra skola. Skolverket har databaser där skolor kan jämföras med avseende på vissa nyckeltal och resultat. Tillgängligheten till databaserna är dock underutvecklad och tjänsten är okänd. 
Om kommunerna ges en informationsplikt, en skyldighet att tillhandahålla och sprida information om skolsystemet, vilka möjligheter det finns att välja samt vilka olika skolor som på orten stärks möjligheten att göra informerade val.
Koppla skola och näringsliv närmare varandra för att öka praktiktillfällena. Det behöver skapas en mer systematisk genomgång, så att det inte vid varje praktiktillfälle letas plats för den enskilde eleven. Skola och näringsliv måste närma sig varandra. Det ligger på våra kommunala politiker och huvudmän att driva frågan.


Utöka lärlingsutbildningen så att det finns fler platser. 

Yrkesutbildningarna ges högre status genom att erkänna att de praktiska yrkena är viktiga för ett samhälles utveckling och fortlevnad. Vi har haft en ensidig syn på vilken kunskap som värderas högst, och det är den akademiska kunskapen som är något värd i vårt samhälle. Vi måste uppgradera de praktiska yrkena. Vi är på god väg med den nya gymnasiereformen och yrkeshögskolorna.

 Lärare får nya verktyg att hitta elever som behöver stöd genom tidigare betygssättning med den nya reformen. KD sneglar också på vårt grannland i detta avseende, vi kan se att Finland satsat på tidiga insatser för specialundervisning. Var tredje elev får särskilt stöd, varav åtta procent hela skoldagen. I Finland får även högpresterande elever särskilt stöd. Att snabbt kunna sätta in lärare med kvalificerad kunskap inom stödundervisning har visat sig vara oerhört framgångsrikt i Finland. Det är naturligtvis viktigt för den enskilde individen som får behövlig hjälp i det ämne där särskilt stöd behövs. Det är också en avlastning för lärarkollegiet. Det blir lättare för läraren att genomföra undervisning i klassen. 


2. Att utbilda mot den arbetsmarknad som finns och öka platserna till de utbildningar som leder till jobb. Det viktigaste är att alla slutför sin skola vilket innebär tidiga insatser i grundskolan om det visar sig att man inte hänger med. Yrkesutbildningar måste få högre status.

Ulrika Carlsson (C)

1. Det mest grundläggande är att man har med sig gedigna kunskaper från grundskolan. Då är förutsättningarna betydligt bättre. Studie- och yrkesvägledningen måste blir bättre, starta tidigare och vara en större del i elevernas skolvardag, liksom prao och praktik med mera. Alla utbildningsvägar måste också lyftas fram. Lärlingsutbildningen till exempel behöver utvecklas för att fungera liknande det i Tyskland eller Österrike. Dessutom kan folkhögskolan vara en bra utbildningsform för att fullfölja gymnasieskolan.

2. Att alla elever får möjlighet till kontakt med arbetslivet i grundskolan. Prao, praktisk, studiebesök, studie och yrkesvägledning mm. 
Dessutom att man uppfyller skollagens krav att alla ungdomar har rätt till kunskap och att skolan ska göra så att man når så långt som möjligt mot hela sin potential. 
Då kommer ungdomar att rustas för arbetslivet på ett betydligt bättre sätt än idag. Att arbeta mer med både kunskap och kreativitet. 


Ibrahim Baylan (S)

1. Obligatorisk gymnasieskola som lägger ansvaret på skolan. Gymnasieskolan ska göras obligatorisk upp till 18 års ålder. Samtidigt som kraven på de unga höjs måste stödet till eleverna stärkas. Eleverna ska få det stöd de behöver för att klara sin utbildning. Det är samhällets och skolans ansvar. Skoltrötthet kan aldrig mötas med uppgivenhet eller kravlöshet. Skolan behöver jobba strategiskt med att behålla elevers studiemotivation och individualisera stödet till varje elev. Det viktigaste är att eleverna möter skickliga och engagerade lärare som hjälper och motiverar i skolarbetet. Därför vill vi investera i lärarnas kompetens och fortbildning. En stärkt elevhälsa är också central för att fler elever ska nå målen i skolan.
Det ska också finnas många olika vägar till gymnasieexamen. Utöver de vägar som finns i dag vill vi utveckla folkhögskolornas roll och ge elever möjlighet att liksom i vårt förslag om utbildningskontrakt för unga arbetslösa kombinera gymnasiestudier med praktik. För att höja kvaliteten i utbildningen och öka elevernas studiemotivation vill vi också reformera gymnasiets yrkesprogram så att de får en närmarekoppling till relevant bransch.

2. För att höja kvaliteten i utbildningen och öka elevernas motivation vill vi förändra yrkesprogrammen så att de får en närmare koppling till relevant bransch. Gymnasieskolans alla yrkesprogram ska utvecklas till yrkescollege med befintliga teknikcollege och vård- och omsorgscollege som förebild.

Yrkescollege är en ambitionshöjning för gymnasieskolans yrkesprogram. Modellen bygger på ett mycket nära samarbete mellan skolans huvudman och regionens näringsliv och arbetsgivare i offentlig sektor. Yrkescollege innebär att arbetsgivarna aktivt deltar i utbildningens utformning, kvalitetssäkring och beslut om antalet utbildningsplatser. Kvaliteten i utbildningen höjs genom gemensamt ansvar mellan arbetsmarknadens parter och skolans huvudman.

Yrkescollege innebär vinster för såväl arbetsgivare, utbildningsanordnare och elever.

• För arbetsgivarna innebär yrkescollege att yrkesutbildningarna anpassas till deras framtida behov av kompetens så att de kan hitta rätt utbildade personer att anställa.

• För utbildningsanordnare ger yrkescollege ett nätverk med regionala företag och arbetsgivare i offentlig sektor, vilket bland annat underlättar utbildningsanordnarens ansvar för att skaffa platser för elevernas arbetsplatsförlagda lärande, något som idag är ett stort problem.

• För eleverna innebär yrkescollege att deras attraktionskraft på arbetsmarknaden ökar eftersom de får kunskaper som matchar arbetsgivarnas kompetensbehov. En nära samverkan med arbetslivet bidrar till att höja elevernas studiemotivation vilket i sin tur kan leda till att fler når en gymnasieexamen. För att en utbildning ska upplevas som meningsfull krävs att eleverna får förståelse för sambanden mellan kunskapsmålen i gymnasieskolan och omvärldens krav på kompetens.

Ulf Dernevik (MP)

1. Lärarna ska få bättre möjligheter att identifiera elever som är i behov av särskilt stöd, vilken typ av studiehjälp som behövs och i vilken omfattning det ska användas. Stödet ska sättas in så snart behovet identifieras. För att en gymnasist ska ha bra möjligheter att slutföra sina studier ska hon eller han ha fått med sig goda kunskaper från grundskolan. Därför måste vi sätta in extra stöd i de tidiga skolåren. Vidare måste vi se till att skolorna har god tillgång till studie- och yrkesvägledare i såväl grund- som gymnasieskola. Undersökningar visar att en väl fungerande studie- och yrkesvägledning i grundskolan förebygger avhopp från gymnasieskolan. Under själva gymnasietiden ska tillgången till studie- och yrkesvägledning vara väl utbyggd.

2. Miljöpartiet vill minska avståndet mellan utbildning och arbetsliv. Tidig kontakt med arbetslivet redan i grundskolan ger unga bättre förutsättningar för förankring på arbetsmarknaden. Sociala kontakter är betydelsefulla för att komma in på arbetsmarknaden, särskilt för unga med sämre studieresultat. Vi vill öka kontaktytorna mellan skola och arbetsliv. Detta görs bland annat genom förbättrad studie- och yrkesvägledning samt utvecklad prao och genom att garantera att alla unga erbjuds sommarjobb. Vi vill också underlätta övergången från högskola till arbetsliv genom praktik för studenter under utbildning och akademikerpraktik. Vi vill också förbättra möjligheten för unga att starta egna företag till exempel genom kooperativ och egenanställningar.

Rosanna Dinamarca (V)

1. Det är hög tid att se gymnasieskolan som en del av den grundläggande utbildningen som varje elev ska ha rätt till. Det ställer högre krav på skolan och lärarna att se till att varje elev har rätt till stöd och stimulans för att klara kunskapsmålen utifrån de behov som eleven har. Framförallt handlar det dock om att göra insatser tidigt i grundskolan. Vi vill bl a satsa på 6 000 fler lärare. 

2. Vi vill ha en gymnasiegaranti som innebär att alla ska ha rätt till gymnasieutbildning innan de fyller 25 år och ett generationsväxlingsprogram på arbetsmarknaden. 25 000 jobb till unga kan skapas genom satsningar på lärlingsanställningar i bristyrken, traineeprogram i offentlig sektor och utbildningsvikariat i omsorgen.

Skolvärlden har trots upprepade påminnelser inte fått svar från Sverigedemokraterna.

 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Annons
Annons

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Annons

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Annons
Annons

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Annons

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Anna Ekström: ”Bättre med undervisning på svenska”

Engelska

När elever till stor del undervisas på engelska riskerar det att gå ut över elevernas kunskaper i svenska, menar Skolverket.
– Om elever ska lära sig riktigt mycket svenska och riktigt mycket i ämnet så är undervisning på svenska det bästa om man har det som modersmål, säger gymnasieminister Anna Ekström till Skolvärlden.

Skolverket: Se över engelskspråkig undervisning

Ny rapport

I ett antal gymnasieskolor bedrivs undervisningen på engelska. Nu vill Skolverket att reglerna för detta ses över. 

Skolan satsar på att bli hjärnsmartast i Sverige

Hjärnsmart

Kattegattgymnasiet har under flera år satsat för att bli Sveriges hjärnsmartaste skola.
Tillsammans har elever, skolpersonal och forskare tagit fram strategier för att främja hjärnhälsa och som samtidigt förbättrar inlärningen hos eleverna.

Avskrivna CSN-lån löser inte skolans problem

Debatt

Joar Forssell, förbundsordförande Liberala ungdomsförbundet, svarar på förslaget om att skriva av CSN-lånen för lärarstudenter. ”Höj lönerna i stället”, skriver han.

Kommentera

Äta bör man – annars förstör man

NPF

Hur bemöter man ett barn med perceptuellkänslighet? Att säga ”du måste äta för att orka” sätter en skuld som barnet inte klarar av. ”Inte konstigt att det är svårt att lita på vuxna”, skriver Alexander Skytte.

Var finns rektorerna i skoldebatten?

Debatt

”Det är mycket som vilar på en rektors stolta axlar, så vi lär väl bjuda på ett leende och stå upp för en framgångsrik långsiktig skola och vara tydliga med att kvalitet kostar”, skriver Eva Myrehed Karlsson.

Kommentera

Åtgärdsgarantin: Fridolin fortfarande hoppfull

Tidiga insatser

Trots nya nej från oppositionen till regeringens läsa-skriva-räknagaranti hoppas fortfarande utbildningsministern på reformen.
– Vi har löpande samtal, säger han till Skolvärlden.

Lärare och elever drabbas när kommunen drar in assistenter

Nedskärningar

129 elever med särskilda behov riskerar att bli av med sin assistent i höst, när Eskilstuna ska spara miljoner på grundskolan.

Utökad elevhälsa avlastar lärarna i skolan

Elevhälsa

Dalhemsskolan förstärkte elevhälsan för att komma till rätta med elevernas låga studieresultat och höga frånvaro. Nu ser man effekt av satsningen.

Avtalsrörelsen: LR växer och blir starkare

Avtalsrörelse

När årets avtalsförhandlingar drar igång visar nya siffror att LR har vuxit till fler än 90 000 medlemmar.
– Ju fler medlemmar vi är desto större tyngd får våra frågor, säger Sara Svanlund, 2:a vice ordförande i förbundet.

De styr upp lärmiljön – för att stötta lärarna

Lärarstöd

Zohra Fahim Bosevska och Tina Rossi arbetar som lärmiljöutvecklare.
– Vi ser oftast brister i lektionsstrukturen och anpassningar till eleven när vi är ute och stöttar lärare, berättar Zohra Fahim Bosevska. 

Avskrivna CSN-lån ska locka fler att bli lärare

Studielån

Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening vill locka fler till läraryrket med avskrivna CSN-lån. Helene Hellmark Knutsson tycker att det är ett intressant förslag.
– Det här ser jag som ett av många förslag som vi behöver titta närmare på för att komma åt lärarbristen, säger hon.

Svårare få rättvisa betyg i idrott

Idrott och hälsa

Elever upplever att möjligheten att kunna få högt betyg i ämnet idrott och hälsa har blivit svårare.

Nu får lärare nytt stöd vid betygsättning

Bedömning

Nu tar Skolverket fram nya allmänna råd för att stötta lärare vid betygssättning.
– Givet de frågor vi får är det klart att vi kan vara tydligare, säger Pernilla Lundgren, Skolverket.

SPSM kritiskt till skolornas inställning till mobilförbud

Mobilförbud

Majoriteten av Sveriges lärare vill ha mobilförbud i skolan, visar en ny undersökning. Specialpedagogiska skolmyndigheten är kritiskt till att stoppa telefonerna på skolan.

Stina Oscarson: ”Jag kände mig sviken av skolan”

Bok

Stina Oscarson har upptäckt ett svart hål i svensk undervisning. I en ny bok beskriver hon hur lärare kan belysa frågorna hon saknar i skolan.
– Jag kände mig sviken av skolan att jag inte fick lära mig det här, säger hon.

Flexibla klassrum har ökat skolans trivsel

Elevhälsa

Stå upp under lektionen, sitt på en pilatesboll eller trampa på en motionscykel. Det är några av alternativen som finns tillgängliga för eleverna i klassrummen på Drottninghögsskolan.
– Projektet startade i höstas, men vi kan redan se positiva resultat, säger Mark Siegbahn som jobbar på skolan. 

Dags för strejk?

Debatt

”Se till att vi får en bra arbetsmiljö med mycket frihet, och se till att skapa tjänster som passar även äldre lärare. Upp till kamp för att göra yrket attraktivt igen”, skriver läraren Anders Åstrand i Simrishamn.

Kommentera

Regeringen ratar förslag om Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet

Riksrevisionens rekommendationer om Lärarlönelyftet nobbas av regeringen.
– Vi ser att det Riksrevisionen föreslår inte riktigt svarar upp mot de intentioner som vi har haft i regeringen, säger minister Helene Hellmark Knutsson.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons