Annons

Partierna om gymnasieavhopp

Publicerad 23 augusti 2013

Skolvärlden har ställt två frågor till partiernas representanter i utbildningsutskottet om hur de vill minska avhoppen från gymnasieskolan, samt hur skolan kan bidra till att minska ungdomsarbetslösheten. Här får du en längre version av deras svar än i tidningen. 

Fråga 1. Var tredje elev hoppar av gymnasiet, de flesta under det tredje året. Vilka är era främsta förslag för att få fler elever att ta sig igenom en hel gymnasieutbildning?

Fråga 2. Vilket är ert viktigaste förslag till hur skolan kan bidra till att minska arbetslösheten?

Relaterat

Tomas Tobé (M)

1. För att hjälpa de som inte når kunskapsmålen menar Nya moderaterna att obligatorisk sommarskola redan i grundskolan kan vara en del av lösningen. Vi tror även att bra studie- och yrkesvägledning kan uppmuntra och motivera elever att fortsätta en hel gymnasieutbildning. En långsiktig och hållbar lösning kräver dock att vi satsar mer på tidigare uppföljning redan från grundskolans första årskurser, en ny modell för särskilt stöd och fler speciallärare. Om elever får en bra grund att stå på har de bättre förutsättningar att lyckas med gymnasiet.

2. För att minska ungdomsarbetslösheten vill Nya moderaterna se en tydligare koppling mellan skola och arbetsmarknad. För att lyckas med detta krävs flera åtgärder. På lokal nivå vill vi att alla elever ska erbjudas praktik på gymnasiets alla program, både de yrkesförberedande och de högskoleförberedande. På nationell nivå vill vi fortsätta att satsa på lärlingsutbildningar.

Tina Acketoft (FP):

1. En förskola med hög kvalitet och tidiga insatser i grundskolan så att eleverna har goda kunskaper med sig när de börjar i gymnasieskolan är grunden för allt lärande. Ett av syftena med Gy11 var just att minska avhoppen genom att erbjuda gymnasiemöjligheter för alla elever, även för de som vill lägga större tyngd vid yrkesförberedande moment i utbildningen. För en del elever kan det vara ett alternativ att gå yrkesintroduktion under ungdomsåren, det viktiga är att man fullföljer en utbildning och att möjligheten finns att komma tillbaka och läsa in motsvarande nationellt program inom vuxenutbildningen senare.

2. En skola av hög kvalitet som förmår uppfylla kunskapsuppdraget är nyckeln till att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Förutom att alla elever måste ges goda kunskaper för att kunna ta sig vidare i livet behövs också en förstärkt koppling mellan skola och arbetsliv, till exempel via lärlingssatsningar och bättre arbetsplatsförlagt lärande på alla yrkesprogram.

Annika Eclund (KD)

1. Att göra välinformerade val från början samt öka stödet från SYV. Det är ofta svårt för föräldrar och elever att bedöma vad som är en bra skola. Skolverket har databaser där skolor kan jämföras med avseende på vissa nyckeltal och resultat. Tillgängligheten till databaserna är dock underutvecklad och tjänsten är okänd. 
Om kommunerna ges en informationsplikt, en skyldighet att tillhandahålla och sprida information om skolsystemet, vilka möjligheter det finns att välja samt vilka olika skolor som på orten stärks möjligheten att göra informerade val.
Koppla skola och näringsliv närmare varandra för att öka praktiktillfällena. Det behöver skapas en mer systematisk genomgång, så att det inte vid varje praktiktillfälle letas plats för den enskilde eleven. Skola och näringsliv måste närma sig varandra. Det ligger på våra kommunala politiker och huvudmän att driva frågan.


Utöka lärlingsutbildningen så att det finns fler platser. 

Yrkesutbildningarna ges högre status genom att erkänna att de praktiska yrkena är viktiga för ett samhälles utveckling och fortlevnad. Vi har haft en ensidig syn på vilken kunskap som värderas högst, och det är den akademiska kunskapen som är något värd i vårt samhälle. Vi måste uppgradera de praktiska yrkena. Vi är på god väg med den nya gymnasiereformen och yrkeshögskolorna.

 Lärare får nya verktyg att hitta elever som behöver stöd genom tidigare betygssättning med den nya reformen. KD sneglar också på vårt grannland i detta avseende, vi kan se att Finland satsat på tidiga insatser för specialundervisning. Var tredje elev får särskilt stöd, varav åtta procent hela skoldagen. I Finland får även högpresterande elever särskilt stöd. Att snabbt kunna sätta in lärare med kvalificerad kunskap inom stödundervisning har visat sig vara oerhört framgångsrikt i Finland. Det är naturligtvis viktigt för den enskilde individen som får behövlig hjälp i det ämne där särskilt stöd behövs. Det är också en avlastning för lärarkollegiet. Det blir lättare för läraren att genomföra undervisning i klassen. 


2. Att utbilda mot den arbetsmarknad som finns och öka platserna till de utbildningar som leder till jobb. Det viktigaste är att alla slutför sin skola vilket innebär tidiga insatser i grundskolan om det visar sig att man inte hänger med. Yrkesutbildningar måste få högre status.

Ulrika Carlsson (C)

1. Det mest grundläggande är att man har med sig gedigna kunskaper från grundskolan. Då är förutsättningarna betydligt bättre. Studie- och yrkesvägledningen måste blir bättre, starta tidigare och vara en större del i elevernas skolvardag, liksom prao och praktik med mera. Alla utbildningsvägar måste också lyftas fram. Lärlingsutbildningen till exempel behöver utvecklas för att fungera liknande det i Tyskland eller Österrike. Dessutom kan folkhögskolan vara en bra utbildningsform för att fullfölja gymnasieskolan.

2. Att alla elever får möjlighet till kontakt med arbetslivet i grundskolan. Prao, praktisk, studiebesök, studie och yrkesvägledning mm. 
Dessutom att man uppfyller skollagens krav att alla ungdomar har rätt till kunskap och att skolan ska göra så att man når så långt som möjligt mot hela sin potential. 
Då kommer ungdomar att rustas för arbetslivet på ett betydligt bättre sätt än idag. Att arbeta mer med både kunskap och kreativitet. 


Ibrahim Baylan (S)

1. Obligatorisk gymnasieskola som lägger ansvaret på skolan. Gymnasieskolan ska göras obligatorisk upp till 18 års ålder. Samtidigt som kraven på de unga höjs måste stödet till eleverna stärkas. Eleverna ska få det stöd de behöver för att klara sin utbildning. Det är samhällets och skolans ansvar. Skoltrötthet kan aldrig mötas med uppgivenhet eller kravlöshet. Skolan behöver jobba strategiskt med att behålla elevers studiemotivation och individualisera stödet till varje elev. Det viktigaste är att eleverna möter skickliga och engagerade lärare som hjälper och motiverar i skolarbetet. Därför vill vi investera i lärarnas kompetens och fortbildning. En stärkt elevhälsa är också central för att fler elever ska nå målen i skolan.
Det ska också finnas många olika vägar till gymnasieexamen. Utöver de vägar som finns i dag vill vi utveckla folkhögskolornas roll och ge elever möjlighet att liksom i vårt förslag om utbildningskontrakt för unga arbetslösa kombinera gymnasiestudier med praktik. För att höja kvaliteten i utbildningen och öka elevernas studiemotivation vill vi också reformera gymnasiets yrkesprogram så att de får en närmarekoppling till relevant bransch.

2. För att höja kvaliteten i utbildningen och öka elevernas motivation vill vi förändra yrkesprogrammen så att de får en närmare koppling till relevant bransch. Gymnasieskolans alla yrkesprogram ska utvecklas till yrkescollege med befintliga teknikcollege och vård- och omsorgscollege som förebild.

Yrkescollege är en ambitionshöjning för gymnasieskolans yrkesprogram. Modellen bygger på ett mycket nära samarbete mellan skolans huvudman och regionens näringsliv och arbetsgivare i offentlig sektor. Yrkescollege innebär att arbetsgivarna aktivt deltar i utbildningens utformning, kvalitetssäkring och beslut om antalet utbildningsplatser. Kvaliteten i utbildningen höjs genom gemensamt ansvar mellan arbetsmarknadens parter och skolans huvudman.

Yrkescollege innebär vinster för såväl arbetsgivare, utbildningsanordnare och elever.

• För arbetsgivarna innebär yrkescollege att yrkesutbildningarna anpassas till deras framtida behov av kompetens så att de kan hitta rätt utbildade personer att anställa.

• För utbildningsanordnare ger yrkescollege ett nätverk med regionala företag och arbetsgivare i offentlig sektor, vilket bland annat underlättar utbildningsanordnarens ansvar för att skaffa platser för elevernas arbetsplatsförlagda lärande, något som idag är ett stort problem.

• För eleverna innebär yrkescollege att deras attraktionskraft på arbetsmarknaden ökar eftersom de får kunskaper som matchar arbetsgivarnas kompetensbehov. En nära samverkan med arbetslivet bidrar till att höja elevernas studiemotivation vilket i sin tur kan leda till att fler når en gymnasieexamen. För att en utbildning ska upplevas som meningsfull krävs att eleverna får förståelse för sambanden mellan kunskapsmålen i gymnasieskolan och omvärldens krav på kompetens.

Ulf Dernevik (MP)

1. Lärarna ska få bättre möjligheter att identifiera elever som är i behov av särskilt stöd, vilken typ av studiehjälp som behövs och i vilken omfattning det ska användas. Stödet ska sättas in så snart behovet identifieras. För att en gymnasist ska ha bra möjligheter att slutföra sina studier ska hon eller han ha fått med sig goda kunskaper från grundskolan. Därför måste vi sätta in extra stöd i de tidiga skolåren. Vidare måste vi se till att skolorna har god tillgång till studie- och yrkesvägledare i såväl grund- som gymnasieskola. Undersökningar visar att en väl fungerande studie- och yrkesvägledning i grundskolan förebygger avhopp från gymnasieskolan. Under själva gymnasietiden ska tillgången till studie- och yrkesvägledning vara väl utbyggd.

2. Miljöpartiet vill minska avståndet mellan utbildning och arbetsliv. Tidig kontakt med arbetslivet redan i grundskolan ger unga bättre förutsättningar för förankring på arbetsmarknaden. Sociala kontakter är betydelsefulla för att komma in på arbetsmarknaden, särskilt för unga med sämre studieresultat. Vi vill öka kontaktytorna mellan skola och arbetsliv. Detta görs bland annat genom förbättrad studie- och yrkesvägledning samt utvecklad prao och genom att garantera att alla unga erbjuds sommarjobb. Vi vill också underlätta övergången från högskola till arbetsliv genom praktik för studenter under utbildning och akademikerpraktik. Vi vill också förbättra möjligheten för unga att starta egna företag till exempel genom kooperativ och egenanställningar.

Rosanna Dinamarca (V)

1. Det är hög tid att se gymnasieskolan som en del av den grundläggande utbildningen som varje elev ska ha rätt till. Det ställer högre krav på skolan och lärarna att se till att varje elev har rätt till stöd och stimulans för att klara kunskapsmålen utifrån de behov som eleven har. Framförallt handlar det dock om att göra insatser tidigt i grundskolan. Vi vill bl a satsa på 6 000 fler lärare. 

2. Vi vill ha en gymnasiegaranti som innebär att alla ska ha rätt till gymnasieutbildning innan de fyller 25 år och ett generationsväxlingsprogram på arbetsmarknaden. 25 000 jobb till unga kan skapas genom satsningar på lärlingsanställningar i bristyrken, traineeprogram i offentlig sektor och utbildningsvikariat i omsorgen.

Skolvärlden har trots upprepade påminnelser inte fått svar från Sverigedemokraterna.

 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

UKÄ: Bättre VFU med övningsskolorna

VFU

Försöket med övningsskolorna har bidragit till högre kvalitet på lärarutbildningens VFU, visar Universitetskanslersämbetes utvärdering.
– Men vi skulle hellre se att man gjorde VFU bättre för alla, säger LR Stud-ordförande Mimmi Rönnqvist.

Annons
Annons
Öppet brev #metoo

Samling för en skola fri från trakasserier och övergrepp

Debatt

”Vi måste gå till botten med de strukturer som gör att sådant här kan ske samtidigt som skolans uppgift är att motverka kränkande behandling och sexuella trakasserier”, skriver företrädarna för landets elever, lärare och skolledare med anledning av #metoo-rörelsen.

Kommentera
Annons

SCB: Så mycket kommer lärarbristen att öka

Ny rapport

Lärarbristen i Sverige kommer att öka fram till 2035. Det konstateras i en ny rapport som SCB tagit fram.
– Det är en krissituation, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Så väcker du elevernas läslust

PIRLS

Högläsning och textsamtal, samarbete med skolbibliotek samt att jobba med läsutvecklingsstrategier. Det är några av språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzéns tips för att stötta elever i deras läsande.

Annons
Annons

Gamla lärstilar nytt argument för fria skolvalet

Lärstilar

Ett politiskt faktablad ser elevers olika begåvningsprofiler som ett argument för valfrihet. Forskare som Skolvärlden pratat med sågar den pedagogiska inriktningen.

Annons
Lärarlönelyftet

Nytt beslut: Lärarlönelyftet ingår i ordinarie lönen

Lärarlönelyftet

I Botkyrka har man valt att permanenta det statliga Lärarlönelyftet. Beslutet att låta pengarna ingå i den ordinarie lönen hyllas av Lärarnas Riksförbund.

Ett år efter Lärarlönelyftet: ”Fortsatt missnöje”

Lärarlönelyftet

Drygt ett år har gått sedan Lärarlönelyftet genomfördes. Tomas Antonsson, lärare och LR-ombud i Lund, säger att situationen alltjämt är tuff för lärarna flera månader efter satsningen.

Fysiktävling ska ge svenska nobelpris

Nobel

Med en internationell problemlösningstävling i ämnet fysik vill organisationen IYPT träna elever i vetenskapligt tänkande.
– Vi vill gynna vetenskapen i Sverige och få bort bilden av att fysik är något obegripligt som bara skäggiga män håller på med, säger Jakob Lavröd på IYPT.

Skolinspektionen hotar allt fler skolor med vite

Skolinspektionen

Fallen där Skolinspektionen hotar en skola med vite ökar. Det visar en granskning som Dagens Samhälle gjort.
Otillräckliga insatser till elever i behov av stöd är en vanlig orsak.

Elevernas brev till Fridolin: Har du hört talas om särskilt begåvade elever?

Debatt 

De särbegåvade eleverna Lanny och Hanna skriver i ett öppet brev till utbildningsminister Gustav Fridolin om sina erfarenheter av skolan och hur de tycker att den borde fungera i stället.
”Vi vill gärna berätta för dig hur särskilt begåvade elever i Sverige har det. Vissa mår bra och det går bra för dem i skolan. Men inte alla.”

Kommentera

Så ska tillgången till syv bli mer likvärdig

Syv

För att vägledningen ska bli mer optimal och likvärdig behövs det en tydlighet i vad man vill uppnå med uppdraget. Det menar Lena Hartvigsson, ordförande för LR:s förening för studievägledare.

”Byt fokus – från lön till arbetsmiljö”

Debatt

”Om SKL inte är beredd att göra det som krävs för att vända på den negativa utvecklingen vad gäller lärares arbetsmiljö och läraryrkets attraktivitet ställer vi oss tveksamma till att kommunerna ska få fortsatt förtroende som huvudmän för skolan”, skriver tankesmedjan Balans.

Kommentera
PIRLS 2016

Ny topplacering: ”Dags att ta bort skolans krisstämpel”

PIRLS

Svenska fjärdeklassare ligger återigen i topp vad gäller läsförståelse.
En mycket glad Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör, presenterade resultatet i PIRLS och hyllade lärare och elever.
– Den svenska skolan är bättre än sitt rykte. Det är dags att ta bort krisstämpeln och börja tala om allt positivt som sker.

Barbro Westlund: ”Svenska lärare ska vara stolta”

Kommentarer

Läsforskaren Barbro Westlund vid Stockholms universitet, utbildningsminister Gustav Fridolin och moderaternas Erik Bengtzboe är eniga: Resultatet i PIRLS är en triumf för lärarkåren i Sverige.

Efter nya bidragsförslaget: ”Otillräckligt”

Statsbidrag

Riksrevisionen föreslår ett nytt system för riktade statsbidrag till skolan. Det är ett bra men otillräckligt förslag, anser LR:s Åsa Fahlén.
– Det är hög tid att löpa linan ut och inse att kommunerna inte klarar av det ekonomiska ansvaret för skolan, säger hon.

De jobbar bort rädslan för programmering

IT

Behovet  av fortbildning är skriande och många lärare är bekymrade inför programmeringens intåg i klassrummet nästa år. Skolvärlden har träffat eldsjälarna som driver kompetensutvecklingen framåt.

Det här kan vi lära av Finland

Programmering

I Finland är man sedan länge redan igång med programmeringen i skolan. Vad kan Sverige lära av sin nordiska granne? Skolvärlden frågade Finlands utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen och Sveriges gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström. 

Enkät: Så ser syv på yrket

Syv

Inför obligatorisk prao eller varför inte vägledning redan i årskurs 1? Skolvärlden frågade fyra studie- och yrkesvägledare på Saco studentmässa i Stockholm om hur de ser på yrket och åtgärderna som behövs för att stärka syv-uppdraget.

NPF-pedagogen: ”Alla barn vill – men alla kan inte”

NPF

Sedan 1980-talet har läraren Kenth Hedevåg mött elever inom autimsspektrat. Nu föreläser han för skolpersonal runt om i landet om barn och elever som inte riktigt passar in i skolans mall.
– Jag är övertygad om att alla barn vill, men att de inte alltid kan, säger han.

Utsatta skolor missgynnas i Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet

Skolor med större utmaningar har inte prioriterats när Lärarlönelyftets pengar har fördelats, visar en ny utvärdering av Statskontoret.
– Det är något som vi gärna hade sett att man använde sig mer av, säger minister Helene Hellmark Knutsson (S).

Så hjälper läraren Mia sin elev efter hjärntumören

Barncancer

8-åriga Felicia drabbades av en hjärntumör och lider nu av så kallad hjärntrötthet. För läraren Mia Johansson var det en ny undervisningserfarenhet. Men hon har hittat vägar som fungerar.

”Läromedel är en del av skolans infrastruktur för kunskap”

Debatt

En undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att många lärare saknar läromedel. Svenska Läromedel vill att regeringen ska ge lärare och elever rätt till grundläromedel och att huvudmän ska säkra att de får det. Det skulle öka läroplanens genomslag, menar vd Rikard Vinde.

Kommentera

Elever: Detta borde lärare veta om särskild begåvning

Inkludering

Särskilt begåvade elever har inte sällan svårt att få det stöd de behöver för att klara skolan.
– Jag läste Harry Potter-böckerna men var tvungen att göra veckans bokstav, säger Lanny, 8 år, som vantrivdes i förskoleklass.

Granskning: Betygssättning

Var fjärde lärare sätter betyg åt en kollega

Sambedömning

I dagarna beräknas mer än var fjärde legitimerad grundskollärare bistå en olegitimerad kollega i samband med betygssättningen. 
Men nästan nio av tio lärare får varken ersättning i pengar eller kompensationsledighet för uppdraget som medbedömare.

I lärarbristens spår: Örebro centraliserar skolor

Behörighet

Arbetsbördan med sambedömning växer i takt med den ökande bristen på behöriga lärare. Lärarbristen pressar kommunerna till okonventionella metoder.
– Vi funderar på att centralisera alla våra högstadieskolor, säger Jessica Ekerbring (S), kommunalråd i Örebro.

Efter nya asylförslaget: ”Blir ett helvete för lärarna”

Ensamkommande

Förslaget om att fler ensamkommande unga ska få stanna i Sverige välkomnas av organisationen #vistårinteut.
– Men förslaget kommer leda till orättvisor, säger Sara Edvardsson Ehrnborg, lärare och talesperson för #vistårinteut.

Här är lärarnas vanligaste betygsfrågor

Betyg

Får man sätta F utan att varna först? Och är man godkänd om man kan simma 200 meter på rygg? Det drar ihop sig till betygsättning, och Skolvärlden listar lärarnas vanligaste betygsfrågor till Skolverket.

I spåren av #MeToo

#ickegodkänt – här är lärarnas berättelser om övergreppen

#ickegodkänt

Tafsande vårdnadshavare och skolledare som fingrar under kjolen. Över 15 000 kvinnliga lärare samlas i uppropet #ickegodkänt. Här är deras berättelser om sexuella trakasserier, tystnadskultur och övergrepp inom skolans värld.

Efter lärarnas berättelser: ”Trodde inte det var så illa”

#ickegodkänt

Lärarnas berättelser om sexuella trakasserier och övergrepp rör upp känslor över hela skol-Sverige. 
– Hårresande berättelser. Så här illa trodde jag inte att det såg ut, säger LR-ordförande Åsa Fahlén.

”Övergrepp i skolan är vanligare än vad många tror”

#ickegodkänt

Över 15 000 lärare och annan skolpersonal deltar i uppropet #ickegodkänt. Deras berättelser handlar om sexuella trakasserier och övergrepp i skolans värld.
– Nu får det vara nog, det måste upp till ytan, säger Sofia Lundström, lärare och en av initiativtagarna till #ickegodkänt.

Efter #tystiklassen: ”Behövs nya skrivningar i läroplanen”

#tystiklassen

1 700 elever från grundskolan och gymnasiet deltar i uppropet #tystiklassen. Läraren Malin Appeltofft tycker att det är hög tid att börja agera för en skola som är fri från sexuella trakasserier.

Fem tips: Så arbetar du med #MeToo i undervisningen

#MeToo

Lärarna uppmanas prata om #MeToo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

”Vifta inte bort trakasserier i skolan som en jargong”

Debatt

”Ingen ska behöva må dåligt i skolan. Jag vill se är ett tydligt, landsomfattande ställningstagande från skolan där de fördömer och inleder ett omfattande arbete mot kränkande beteende, mot mobbing”, skriver barnboksförfattaren Björn Augustson.

Kommentera

LR och facken i upprop mot sexuella trakasserier

#InteFörhandlingsbart

I ett gemensamt upprop samlas Lärarnas Riksförbund och fackförbunden för att protestera mot sexuella övergrepp och trakasserier som kvinnor har fått utstå inom fackföreningsrörelsen.

”Machokulturen förtjänar att belysas i skolan”

#MeToo

Hashtagen #MeToo sköljer över världen och sätter fingret på mäns övergrepp mot kvinnor. På LBS Kreativa gymnasiet jobbar en klass på 24 teknik-killar med att utforska mansnormer och machokultur.

Lärare får egna pengar till fortbildning

Fortbildning

Vid årsskiftet får varje lärare i Lund 1 200 kronor att lägga på fortbildning utifrån egna behov.
– Vi har jobbat för detta länge, säger Robert Jivegård, ordförande LR Lund.

Så mäts hur bra eller dålig en skola är

Förädlingsvärde

Är det rättvist att tala om en framgångsrik skola utifrån elevernas meritvärden och slutbetyg? Nej, säger till exempel skoldebattören Åsa Melander. I stället förespråkas mätinstrument som riktar fokus mot vilken kunskap skolan faktiskt tillfört – ett förädlingsvärde. 

Virtuell praktik ska hjälpa lärare att bli bättre ledare

Forskning

Snart ska lärarstudenter få uppleva hur det är att hålla i undervisningen innan de kommit ut i klassrummet – med hjälp av virtuell praktik.
– Vi tror stenhårt på att det här kommer att ge bra träning och effekt, säger forskaren Marcus Samuelsson.

Metoden räddar eleverna i riskzonen

Läraren och Skolverket-experten Johanna Bogfors ligger bakom en unik metod som har förbättrat skolresultaten avsevärt och gjort att fler elever går ut gymnasiet. Hon kallar det att sprida ”skolkärlek”.

Därför avgår chefen för skolforskningen i protest

Forskning

Skolforskningsinstitutets första myndighetschef, Lena Adamson, avgår i protest mot regeringens bristande stöd.
För Skolvärlden förklarar hon bakgrunden till avhoppet.

Elever i krismöte med politikerna om tidigt stöd

Åtgärdsgarantin

Regeringens så kallade Läsa-skriva-räkna-garanti ser ut att inte bli verklighet. Därför bjöd Sveriges Elevråd (Svea) in utbildningsutskottet till ett krismöte.
– Vi får många berättelser från elever om hur stödet uteblir vilket leder till stress, psykisk ohälsa och att många tappar motivationen, säger Jakob Amnér, vice förbundsordförande för Svea.

”Problemet kvarstår: Modersmålslärare diskrimineras”

Slutreplik

Modersmålsläraren Sebüktay Kaans svar till Skolverket: ”Modersmålslärare diskrimineras, missgynnas och kränks.”

Kommentera

Nu tar fler nyanlända snabbspåret till läraryrket

Snabbspår

Snabbspåret vid Umeå universitet har blivit en succé för nyanlända lärare. Den första gruppen har avslutat utbildningen – och redan nu har en fjärdedel fått vikariatjobb.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons