Annons

Så tycker partierna om skolreformerna

Publicerad 9 december 2013

Skoldebatten har hettat till efter Sveriges fallande Pisa-resultat. I jakten på förklaringar nämns det fria skolvalet, friskolereformen och skolans kommunalisering som några orsaker till försämringen. Skolvärlden har frågat partiernas utbildningspolitiska talespersoner hur de ser på dessa tre reformer efter den senaste Pisa-krisen.

Relaterat

ALLIANSEN

Tomas Tobé, utbildningspolitisk talesperson för Moderaterna:

Bör skolan förstatligas?
– Nej, men vi behöver ta ett större ansvar för lärarna.

Om inte, bör statens inflytande över skolan öka?
– Ja. Det bör öka. Vad som nu krävs är en vidareutveckling av karriärtjänsterna, och ett långsiktigt åtagande av fortbildning och högre löner.

Bör det fria skolvalet rivas upp?
– Nej. Men vi behöver kompensera för negativa effekter som kan finnas.

Bör friskolereformen rivas upp?
– Nej. Det är positivt att det finns olika alternativ för barn, ungdomar, föräldrar och lärare.

Vad kommer ditt parti att föreslå med anledning av PISA-raset?
– Vi i Moderaterna kommer att lägga vårt fokus på att stärka läraryrket, och att utöka tiden mellan lärare och elev.

 

Tina Acketoft, ledamot för Folkpartiet i utbildningsutskottet:

Bör skolan förstatligas?
– Ja, i någon form. Sen när man säger återförstatliga så är det vissa som tror att allt ska gå tillbaka till före kommunaliseringen, men det är inte det vi menar. Men ett statligt huvudmannaskap, ja. Majoriteten av kommunerna klarar inte av att hålla en jämn och hög kvalitet med fokus på kunskap.

Bör det fria skolvalet rivas upp?
– Nej, vi kan inte gå tillbaka till ett system där, i det här fallet, kommunala skolpolitiker skulle peka ut var dina och mina barns ska gå i skolan. Det tror jag inte heller att föräldrar skulle acceptera. Men det betyder inte att skolorna inte ska vara likvärdig, den måste kunna kompensera för skillnader i elevernas bakgrund. Och här är vi tillbaka till att om vi hade haft ett statligt huvudmannaskap så hade medel kunnat riktas i större utsträckning än det görs idag.

Bör friskolereformen rivas upp?
– Nej, absolut inte. I friskolekommittén har vi tagit fram förslag på att ställa högre krav på skolorna och vi vill att det blir en mer transparent redovisning av skolorna så att föräldrar och elever kan göra informerade val.

Vad kommer ditt parti att föreslå med anledning av PISA-raset?
– Vi visste att Pisa-resultaten skulle se dåliga ut. Det jag önskar just nu är att alla de reformer som vi har sjösatt ska få växa in i skolan så vi får lite långsiktighet. Och jag önskar att vi fortsätter att hålla fokus på kunskapsmålet i skolan. Resultaten i Pisa-mätningen är inte roliga men det har lett till att vi nu fått en diskussion om kunskapsresultat och kvalitén i skolan, alla är nu fokuserade på de viktiga frågorna och det är bra. 

 

Annika Eclund, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna:

Bör skolan förstatligas?
– Nu när resultatförsämringen fortsätter så måste vi vara öppna för den frågan. Här vill jag se en fördjupad debatt och det måste utredas ordentligt vad det är som ska förstaligas. När skolan var statlig fanns det mycket kritik av dess centralisering och byråkratisering - vill vi tillbaka till det eller vad är det vi vill åt? Den debatten skulle jag vilja ha.
– Problemen med dagens system är att hur mycket man satsar på skolan kan skilja sig mycket åt mellan olika kommuner, liksom kommunens utmaningar. Vi måste få ökad likvärdighet.

Bör friskolereformen rivas upp?
– Jag är övertygad om att friskolorna är här för att stanna och vi har precis sett över reformen i friskolekommittén. Vi vet att det finns avarter inom friskolesektorn och det försöker vi nu åtgärda genom förslag om mer långsiktigt ägande och lämplighetsprövningar för ägare.

Bör det fria skolvalet rivas upp?
– Det gör mig lite upprörd att Skolverket står och säger att de sjunkande resultaten beror på det fria skolvalet. Andra forskare påstår motsatsen. Målet måste vara att alla skolor ska vara bra skolor och att jag ska kunna välja en skola som passat mig.

Vad kommer ditt parti att föreslå med anledning av Pisa-raset?
– En av orsakerna till det sjunkande resultatet som Skolverket pekar på är att eleverna lämnas för mycket åt sitt eget lärande och där har vi ett förslag på mer lärarledd undervisningstid med fokus på läsning som är grunden för all inlärning.
– Men vi måste få till ett samlat grepp och peka ut riktningen för skolan, jag skulle gärna se en samsyn över blockgränserna. Skolan måste få lugn och ro men jag är rädd att den kommer användas som slagträ i debatten framöver. 

 

Ulrika Carlsson, utbildningspolitisk talesperson för Centerpartiet:

Bör skolan förstatligas?
– Nej. Vi har en relativt bra balans i dag.

Om inte, bör statens inflytande över skolan öka?
– Vi har redan infört ett antal åtgärder med ny läroplan, kursplan och skollag där ansvar och styrning förtydligats. Den nya lärarutbildningen är en annan faktor som höjer kvalitén och yrkets status. Det här är viktiga delar för att vända den nedåtgående trenden.

Bör det fria skolvalet rivas upp?
– Nej. Att kunna välja bland skolor med olika inriktning är en bra möjlighet. Men det kan ibland få effekter. Just nu tittar vi på likvärdigheten mellan skolorna. Att jobba med kompetens, bra lärare och ett gott ledarskap är viktigt. Lärarnas löner behöver höjas.

Bör friskolereformen rivas upp?
– Nej, det finns det ingen anledning till. Men nyligen lämnade friskolekommittén sitt betänkande, och där framkom delar som måste ses över. Vi måste säkerställa att skolorna drivs med bra kvalitet, och att föräldrar och elever blir väl informerade inför skolvalet.

Vad kommer ditt parti att föreslå med anledning av PISA-raset?
– Vi kommer inte att föreslå så mycket mer än det jag redan nämnt. Det behövs inte ytterligare reformer. Men vi behöver följa upp skolornas huvudmän och säkerställa att elever i behov av stöd också får det.
– Pisa mäter också attityder, och utifrån rapporten kan man fundera över om vi inte skulle ha en bred samhällsdiskussion om attityder. En diskussion där man inte söker syndabockar.

 

OPPOSITIONEN

Ibrahim Baylan, utbildningspolitisk talesperson för Socialdemokraterna:

Bör skolan förstatligas?
– Om man ska förstatliga skolan bör man ha ordentligt på fötterna. Vi har bett regeringen att utreda den frågan för man måste i så fall ha ett gott underlag. Det handlar om en gigantisk reform, ett gigantiskt experiment som skolan skulle stå inför. Det är så mycket tyckande. Vi har haft sju år med en utbildningsminister som skjuter från höften.

Om inte, bör statens inflytande över skolan öka?
– Ja. Det ska ske en resursfördelning till skolor utifrån behov, staten ska medverka till att läraryrkets attraktionskraft ökar.

Bör det fria skolvalet rivas upp?
– Nej, men staten ska gå in och stärka likvärdigheten mellan skolorna. Man ska ha respekt för föräldrarnas vilja. Många upplever inte att (den närmaste skolan) är den bästa för sina barn. Men skolvalet medför en del negativa konsekvenser. De borgerliga partierna vill inte se segregationen, sorteringen som sker.

Bör friskolereformen rivas upp?
– Vi vill ta bort den fria etableringsrätten. Ett företag ska kunna visa att man bidrar till att minska segregeringen.

Vad kommer ni som parti att föreslå med anledning av PISA-raset?
– Vi måste noga lyssna på forskarna. Som det var nu drog alla fram sina gamla käpphästar. Det duger inte. Vad finns det för skäl bakom kunskapsraset? Det måste vi lyssna in. Grundskolan måste stärkas i grunden. Vi har avsatt 4,6 miljarder kronor i vår budget för det. Staten ska investera i mindre klasser och bättre resurser. Mindre klasser är bättre både för de som har det svårt i skolan, men också de som är duktiga.

 

Jabar Amin, utbildningspolitisk talesperson för Miljöpartiet

Bör skolan förstatligas?
– Alla stora reformer ska föregås av riktig utredning och det ska finnas vetenskaplig belägg för att på det här eller det här sättet man förbättra skolan. Därför vill jag inte säga att vi ska förstaliga eller att vi inte ska förstatliga utan vi vill i så fall utreda frågan ordentligt.

Bör friskolereformen rivas upp?
– Det ska finnas möjligheter att driva en fristående skola men inte med vinstsyfte. Vi vill se skolor som är idéburna eller kanske har en annan pedagogik. Om en skola går med överskott ska det återinvesteras i verksamheten, inte delas ut till aktieägare.

Bör det fria skolvalet rivas upp?
– Jag tror inte att man ska förenkla det här, det behövs mer forskning och man måste titta närmare på vilken betydelse det fria skolvalet har. Vi måste se över alla de stora skolreformerna som gjorts de senaste 25 åren i en rejäl, omfattande utredning.

 Vad kommer ditt parti att föreslå med anledning av Pisa-raset?
– Vi tror att den politik som vi har lagt fram håller och vi har varnat för de här resultaten. Vi vill se tidiga insatser för barn i de yngre åldrarna, att eleverna får mer tid med sina lärare, vi har satsningar på lärarna. Det är nödvändigt för att förbättra för skolan och för att höja resultaten. 

 

Rosanna Dinamarca, utbildningspolitisk talesperson för Vänsterpartiet

Bör skolan förstatligas?
– Ja, men vi ska vara medvetna om att allt i den tidigare statliga skolan inte bra. En del uppfattade det som en väldig detaljstyrning ifrån statligt håll när skolan var statlig. Det är bättre nu när skolan styrs på kommunal nivå och det ska man ha med sig. Men staten ska vara huvudman för skolan, ja. Men att förstaliga skolan räcker inte. De problem som vi ser idag med bristande likvärdighet hänger också ihop med reformer som det fria skolvalet och fristående skolors etablering.

Bör friskolereformen rivas upp?
– Vi har velat göra en mängd förändringar när det gäller regelverket. I det långa loppet vill vi ha en skola som är offentligt driven, men vi kommer inte säga ”vi stoppar friskolorna imorgon” om vi vinner valet. 
– Samtliga reformer är utpekade som orsaker till den bristande likvärdighet, ökad segregation och därmed också kunskapstappet som vi nu ser. Resultaten i Pisa handlar inte om problem i enskilda ämnen utan allt pekar på att det handlar om ett systemfel.

Bör det fria skolvalet rivas upp?
– Vi vill att närhetsprincipen ska gälla. Fritt val tycker jag är ett konstigt begrepp för det fria skolvalet är bara till för de som har möjlighet att göra ett val. Det är inte en valfrihet för alla och det jag kan se är att det är en valfrihet som använts för att välja bort någonting, en viss sorts barn eller område. Valfrihet för mig betyder att alla barn som går i skolan har möjlighet att göra fria val när de har gått klart sin utbildning och så är det inte i dag,  

Vad kommer ditt parti att föreslå med anledning av Pisa-raset?
– Jag önskar att Jan Björklund och regeringen utvärderar reformerna och återkommer med anledning av utredningen med förslag på hur likvärdigheten ska öka och hur segregationen ska minska. Sen har vi vårt eget förslag om 6000 fler lärare i skolan. Vi har också lagt en miljard till mer utsatta områden.

 

Carina Herrstedt (SD), ledamot i utbildningsutskottet:

Bör skolan förstatligas?
– Ja, absolut. Ett av de största problemen idag är att skolan har blivit mer ojämlik och segregerad. Det går inte att komma ifrån att den kommunala ekonomin spelar oerhört stor roll när det gäller fördelningen av resurser. Kommuner med bra skatteunderlag kan göra mer satsningar på skolan till exempel. 

Bör det fria skolvalet rivas upp?
– Det fria skolvalet har både för- och nackdelar, det är ingen fråga vi tagit tydlig ställning i. Det kan säkert ha viss betydelse men jag tror att man gör det väl enkelt för sig om man tror att det bara är det fria skolvalet som spelar roll för resultaten i skolan.

Bör friskolereformen rivas upp?
– Vi vill att man ska se över hela friskolesystemet. Vi vill att de friskolor som startar ska tillföra något till helheten utifrån ett påvisbart behov av en viss pedagogisk profil, en speciell språkinriktning och så vidare. Det handlar inte om att vara för eller emot utan att hitta en balans som vi inte har idag.

Vad kommer ditt parti att föreslå med anledning av Pisa?
– Vi har inte diskuterat ytterligare förslag utöver det vi redan har. Vi tycker till exempel att man ska satsa mer på det svenska språket i skolan. Vi har de förslag vi haft tidigare, vi vill se över friskolereformen, återförstatliga skolan, och vi vill att även förskoleklassen ska blir obligatorisk så att alla får en bra start. 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

Annons
Annons
Annons

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Annons
Annons
Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

Annons

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Bokmässan 2017

Emerich Roth: ”Skolan borde vara ett andra hem för de som behöver det”

Ny bok

Skolan är en av de viktigaste pusselbitarna till det svenska samhället för barn som flytt krig och förföljelse. I den nya boken ”Skolan och integrationen” söker man svaren på hur man bäst hjälper nyanlända ungdomar i skolan på ett bra sätt.
– Framtiden sitter fem dagar i veckan i skolbänken, säger Emerich Roth som överlevde förintelsen.

Här är finalisterna i Guldäpplet 2017

Lärarpris

Fyra lärare har valts ut till finalomgången av Guldäpplet, som varje år tilldelas en lärare som förnyat lärandet och inspirerat elever och kollegor med digital teknik.

10 tips som hjälper elever att börja läsa

Läsa

Populära barnboksförfattarna Helena Bross och Magnus Ljunggren har lång klassrumserfarenhet och på bokmässan delar de med sig av sina bästa tips för att stimulera elevernas läslust. Dessutom berättar de om sin egen dyslexi.

”Växla uttrycksformer och nå bättre resultat”

Digitalt

Elever behöver växla mellan olika uttrycksformer för att effektivisera lärandet. Det menar läraren Ivana Eklund som har utvecklat ett arbetssätt med digitala resurser i SFI-undervisningen.
– Om fler sinnen blir involverade förstärks lärandet, säger hon.

Var femte elev saknar behörighet till gymnasiet

Nära en femtedel av niorna som gick ut grundskolan i våras saknar behörighet till gymnasiet, visar ny statistik från Skolverket.
Elever med högutbildade föräldrar har betydligt högre behörighet än elever vars föräldrar har en kortare utbildning.

”Regeringens förslag offrar djupa ämneskunskaper”

Lärarutbildning

LR:s ordförande Åsa Fahlén tycker att regeringens förslag till kortare ämneslärarutbildning för högstadiet offrar djupa ämneskunskaper.

Lärarna hyllar Stig-Helmer i SFI-undervisningen

SFI

Svenska filmklassiker ska hjälpa landets SFI-pedagoger att göra språkinlärningen hos nyanlända bättre. Tusentals SFI-pedagoger har redan anmält sig till projektet Filmtegration.
– Nu behöver jag inte sitta och skriva lektionsmaterial på kvällarna, säger läraren Britt Lewis.

LR: Därför bojkottar vi inte bokmässan

Bokmässan 2017

139 författare bojkottar bokmässan i Göteborg i protest mot högerextrema Nya Tiders medverkan. Men LR tror inte att bojkott är vägen framåt. Istället använder de mässan för att lansera en ny bok om integration i skolan.
– Vår uppgift är att stå upp för allas lika värde och demokratiska principer, säger ordförande Åsa Fahlén.

Rapport: Lärarnas löner ökar mest

Lön

Lärare är en av de yrkeskårer vars lön ökat mest de senaste åren, visar en ny rapport från LO.

”Obligatoriskt språkval i sexan förvärrar lärarbristen”

Språkval

Nästa läsår blir språkvalet obligatoriskt för alla elever i årskurs 6.
– Lärarbristen är den stora utmaningen, den är redan stor och kommer bli än mer kännbar nu, säger språkläraren Mia Smith.

En kurs kan avgöra gymnasieexamen: ”100 poäng ska vara 100 timmar”

Undersökning

Många elever som inte tar gymnasieexamen stupar på målsnöret och saknar betyg i en kurs. Det visar en undersökning från Skolverket.
– Eleverna måste få sin garanterade undervisningstid. 100 poäng ska motsvara 100 timmar. Så ser det inte ut idag, säger LR-ordförande Åsa Fahlén.

”Satsningen skapar splittring i lärarkåren”

Lön

Lärarlönelyftet har gjort att lärarnas lönenivå har stigit. Men lönesatsningen har även skapat splittringar i lärarkåren. Det visar en ny rapport från Riksrevisionen.

Särskilt stöd eller extra anpassningar – har du koll?

Specialpedagogik

Vad är extra anpassningar och när blir det särskilt stöd? Det är individuellt, och till att börja med måste skolan se över hur organisationen kring eleven fungerar.
– Se till lärmiljön först, menar SPSM-rådgivaren Lennart Hansson. 

Så jobbar specialpedagogen med Karlstadmodellen

Specialpedagogik

Specialpedagogen Marie Sundgren använder sig framgångsrikt av Karlstadmodellen tillsammans med sina elever. En modell som har gjort att alla barn, oavsett hinder, får en plats i skolan.
– Det har gjort att de som ingen trodde skulle kunna genomföra ett nationellt prov gjorde det, säger hon.

 

Nyhetskollen: Vad hände i helgen?

Börja måndagen med att snabbt få koll på läget i Skolsverige. Här är en sammanställning av vad som hände under helgen.

Sex punkter för ett bättre föräldramöte

Föräldramöten

Borde föräldramötet skrotas eller fyller det en funktion i skolan? En som är säker på sin sak och som vill behålla föräldramötet är läraren Cecilia Jalkebo.
– Det finns jättemånga anledningar för varför föräldramöten fyller en viktig funktion, säger hon.

Sara Bruun: ”Fyller föräldramöten ens någon funktion?”

Blogg

Sara Bruun om föräldramöten: ”Majoriteten kan tas bort. Det är min åsikt både ur lärar- och föräldraperspektivet.”

Priolistan som ska rädda lärarnas hälsa

Arbetsmiljö

I Lund har fack och arbetsgivare enats om vilka delar av grundskolelärarnas arbete som kan plockas bort när tiden inte räcker till.
Läs listan här.

Flest unga lärare jobbar där de pluggat

Unga lärare

En majoritet av Sveriges unga legitimerade lärare bor i en kommun med lärarutbildning.
– Jag utbildade mig på Örebro universitet och arbetar nu som lärare i engelska på en högstadieskola i Örebro, säger Isac Bergwall, 25.

Grafik: Här bor det flest unga lärare

Grafik

Sambandet mellan hur stor en kommun är och hur många unga lärare det bor i den är tydlig.

Så påverkades undervisningen av tidiga betyg

Avhandling

Större fokus på mätbara kunskaper och mindre möjligheter att anpassa undervisningen. Pedagogikforskaren Ola Strandler har undersökt hur en grupp lärares undervisning påverkades när betyg i sexan infördes.
– Jag ser med viss oro på utvecklingen, säger han.

Här blir stora klasser små

Stora klasser

Högre lärartäthet, klassöverskridande samplanering och täta samarbeten mellan lärare och fritidspedagoger. 
– Ibland kan det faktiskt vara lättare att ha 30 elever, om man är fler vuxna också, säger lågstadieläraren Dögg Gunnarsdóttir.

”Låt läraren avgöra storleken på klassen”

Stora klasser

Proffstyckare och politiker: bort med tassarna. Det är läraren som ska avgöra elevgruppens storlek för varje moment.
– Det måste finnas utrymme för lärare att välja, och skolans organisation måste möjliggöra det, säger lågstadieläraren Karin Johansson.

Höstbudgeten

Sammanställning: Här är skolsatsningarna i budgeten

Budget

Regeringen har presenterat sin höstbudget – hur investerar man i skolan? Skolvärlden har sammanställt det du behöver veta i regeringens höstbudget som berör skolan och lärarna.

Regeringens lärarsatsning hyllas: ”Jättebra lösning”

Höstbudget

Regeringen anslår nya miljoner i höstbudgeten för att minska lärarbristen. Bland annat läggs stora summor på olika utbildningar för blivande och redan verksamma lärare.

162 miljoner till gymnasieskolan

Gymnasieskolan

Regeringen satsar 162 miljoner kronor på gymnasieskolan nästa år. 83 miljoner går till att stärka yrkesprogrammen och locka fler till jobbet som yrkeslärare.

Efter regeringens beslut: ”Viktigt för arbetsmiljön”

Nationella prov

Regeringen har beslutat att de nationella proven ska digitaliseras och resultaten ska väga tyngre vid betygssättningen.
– Det är bra att det blir ett tydligt syfte med de nationella proven, säger Åsa Fahlén.

Sex miljarder till skolor i utsatta områden

Budget

Regeringen föreslår ett tillskott på sex miljarder till skolan i budgeten för att bryta ojämlikheten i skolsystemet.
– Det är den viktigaste dagen i mitt politiska liv, säger Gustav Fridolin. 

Så får du bättre digital arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Allt fler av lärarnas arbetsuppgifter görs digitalt, men den digitala arbetsmiljön på skolorna behöver bli bättre.
– Börja med att göra en IT-skyddsrond, föreslår läraren Helena Kvarnsell.

Skolverket: Friskolor lägger mindre pengar på löner

Siffror

Ny statistik från Skolverket visar att friskolor har lägre genomsnittliga kostnader för löner än kommunala, både i grundskolan och på gymnasiet.
– Vill de vara med i matchen är det upp till bevis nu, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

”Friskolorna har inte varit lönedrivande”

Replik.

”Ulla Hamilton glömmer att nämna en fråga som är utomordentligt viktig”, skriver Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm, och Magnus Ekblom, lärare i Sjölins gymnasium inom Academedia.

Kommentera

”Det är inte bara högst lön som lockar”

Slutreplik

Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, skriver i en slutreplik: ”I valet mellan högst löner och bättre verksamhet är det trots allt bättre verksamhet som också kommer eleverna till del.”

Kommentera

Lösningen på lärarbristen i Malmö kan vara lagbrott

I Malmö vill grundskoleförvaltningen anställa lärare utan legitimation för att lösa lärarbristen. Nu ska Skolverket undersöka om det är ett lagbrott.
– Utbildade lärare är en framgångsfaktor för elevernas resultat, säger Sara Svanlund på LR.

Granskning: Arbetsmiljö

Stoppa (tids)tjuven!

Arbetsmiljö

Trots löften om motsatsen, ökar arbetsbelastningen på skolorna. Tidstjuvarna är många och flera arbetsuppgifter skulle gå att rationalisera bort.
– Mycket av arbetstiden går åt till sådant som inte har med undervisningen att göra. Läraruppdraget måste renodlas, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Läraren: De här uppgifterna kan tas bort

Tid.

En del av lärarnas arbetsuppgifter är helt onödiga och kan tas bort utan att undervisningen eller elevernas resultat försämras. Det menar läraren och författaren Johan Alm.

”Lärare behöver visa att de är professionella”

Intervju

Som ny generaldirektör för Skolverket vill Peter Fredriksson öka dialogen med lärarna. 
I en intervju med Skolvärlden förklarar han fördelen med att ha 30 års erfarenhet från skolans värld och vad han själv, som lärare, saknade från Skolverket.

Guldäpplet-vinnaren: ”Därför använder jag ny digital teknik”

WEBB-TV

I Guldäpplet-vinnaren Jonas Halls klassrum tar datorer, robotar och andra digitala verktyg plats för att stimulera elevernas kreativitet och höja nivån på undervisningen.

Tusentals kronor lägre lön på friskolor

Lön

Det skiljer tusenlappar i månadslön mellan lärare inom de stora friskolekoncernerna och offentligt anställda lärare. Det visar Lärarnas Riksförbunds egna siffror.

Högre lön? Då måste de undervisa mer

Lön

Högre lön till lärare som accepterar mer undervisningstid. Det genomförs nu i Uppsala och facket rasar.
– Verklighetsfrånvänt och rent hälsofarligt, säger Katarina Reineck, LR Uppsala.

OECD-rapport

OECD: Lärarlönelyftet är en bra reform

OECD

De svenska lärarlönerna släpar fortfarande efter internationellt, enligt en ny OECD-rapport. Ingångslönerna är goda, men efter en längre tid i yrket halkar lärarna efter. Räddning enligt OECD? Den statliga satsningen Lärarlönelyftet.

Färre undervisningstimmar i svensk skola

OECD

Svenska elever får färre timmar med läraren än i många andra OECD-länder. Det visar en färsk rapport. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons