Annons

Så tycker partierna om skolreformerna

Publicerad 9 december 2013

Skoldebatten har hettat till efter Sveriges fallande Pisa-resultat. I jakten på förklaringar nämns det fria skolvalet, friskolereformen och skolans kommunalisering som några orsaker till försämringen. Skolvärlden har frågat partiernas utbildningspolitiska talespersoner hur de ser på dessa tre reformer efter den senaste Pisa-krisen.

Relaterat

ALLIANSEN

Tomas Tobé, utbildningspolitisk talesperson för Moderaterna:

Bör skolan förstatligas?
– Nej, men vi behöver ta ett större ansvar för lärarna.

Om inte, bör statens inflytande över skolan öka?
– Ja. Det bör öka. Vad som nu krävs är en vidareutveckling av karriärtjänsterna, och ett långsiktigt åtagande av fortbildning och högre löner.

Bör det fria skolvalet rivas upp?
– Nej. Men vi behöver kompensera för negativa effekter som kan finnas.

Bör friskolereformen rivas upp?
– Nej. Det är positivt att det finns olika alternativ för barn, ungdomar, föräldrar och lärare.

Vad kommer ditt parti att föreslå med anledning av PISA-raset?
– Vi i Moderaterna kommer att lägga vårt fokus på att stärka läraryrket, och att utöka tiden mellan lärare och elev.

 

Tina Acketoft, ledamot för Folkpartiet i utbildningsutskottet:

Bör skolan förstatligas?
– Ja, i någon form. Sen när man säger återförstatliga så är det vissa som tror att allt ska gå tillbaka till före kommunaliseringen, men det är inte det vi menar. Men ett statligt huvudmannaskap, ja. Majoriteten av kommunerna klarar inte av att hålla en jämn och hög kvalitet med fokus på kunskap.

Bör det fria skolvalet rivas upp?
– Nej, vi kan inte gå tillbaka till ett system där, i det här fallet, kommunala skolpolitiker skulle peka ut var dina och mina barns ska gå i skolan. Det tror jag inte heller att föräldrar skulle acceptera. Men det betyder inte att skolorna inte ska vara likvärdig, den måste kunna kompensera för skillnader i elevernas bakgrund. Och här är vi tillbaka till att om vi hade haft ett statligt huvudmannaskap så hade medel kunnat riktas i större utsträckning än det görs idag.

Bör friskolereformen rivas upp?
– Nej, absolut inte. I friskolekommittén har vi tagit fram förslag på att ställa högre krav på skolorna och vi vill att det blir en mer transparent redovisning av skolorna så att föräldrar och elever kan göra informerade val.

Vad kommer ditt parti att föreslå med anledning av PISA-raset?
– Vi visste att Pisa-resultaten skulle se dåliga ut. Det jag önskar just nu är att alla de reformer som vi har sjösatt ska få växa in i skolan så vi får lite långsiktighet. Och jag önskar att vi fortsätter att hålla fokus på kunskapsmålet i skolan. Resultaten i Pisa-mätningen är inte roliga men det har lett till att vi nu fått en diskussion om kunskapsresultat och kvalitén i skolan, alla är nu fokuserade på de viktiga frågorna och det är bra. 

 

Annika Eclund, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna:

Bör skolan förstatligas?
– Nu när resultatförsämringen fortsätter så måste vi vara öppna för den frågan. Här vill jag se en fördjupad debatt och det måste utredas ordentligt vad det är som ska förstaligas. När skolan var statlig fanns det mycket kritik av dess centralisering och byråkratisering - vill vi tillbaka till det eller vad är det vi vill åt? Den debatten skulle jag vilja ha.
– Problemen med dagens system är att hur mycket man satsar på skolan kan skilja sig mycket åt mellan olika kommuner, liksom kommunens utmaningar. Vi måste få ökad likvärdighet.

Bör friskolereformen rivas upp?
– Jag är övertygad om att friskolorna är här för att stanna och vi har precis sett över reformen i friskolekommittén. Vi vet att det finns avarter inom friskolesektorn och det försöker vi nu åtgärda genom förslag om mer långsiktigt ägande och lämplighetsprövningar för ägare.

Bör det fria skolvalet rivas upp?
– Det gör mig lite upprörd att Skolverket står och säger att de sjunkande resultaten beror på det fria skolvalet. Andra forskare påstår motsatsen. Målet måste vara att alla skolor ska vara bra skolor och att jag ska kunna välja en skola som passat mig.

Vad kommer ditt parti att föreslå med anledning av Pisa-raset?
– En av orsakerna till det sjunkande resultatet som Skolverket pekar på är att eleverna lämnas för mycket åt sitt eget lärande och där har vi ett förslag på mer lärarledd undervisningstid med fokus på läsning som är grunden för all inlärning.
– Men vi måste få till ett samlat grepp och peka ut riktningen för skolan, jag skulle gärna se en samsyn över blockgränserna. Skolan måste få lugn och ro men jag är rädd att den kommer användas som slagträ i debatten framöver. 

 

Ulrika Carlsson, utbildningspolitisk talesperson för Centerpartiet:

Bör skolan förstatligas?
– Nej. Vi har en relativt bra balans i dag.

Om inte, bör statens inflytande över skolan öka?
– Vi har redan infört ett antal åtgärder med ny läroplan, kursplan och skollag där ansvar och styrning förtydligats. Den nya lärarutbildningen är en annan faktor som höjer kvalitén och yrkets status. Det här är viktiga delar för att vända den nedåtgående trenden.

Bör det fria skolvalet rivas upp?
– Nej. Att kunna välja bland skolor med olika inriktning är en bra möjlighet. Men det kan ibland få effekter. Just nu tittar vi på likvärdigheten mellan skolorna. Att jobba med kompetens, bra lärare och ett gott ledarskap är viktigt. Lärarnas löner behöver höjas.

Bör friskolereformen rivas upp?
– Nej, det finns det ingen anledning till. Men nyligen lämnade friskolekommittén sitt betänkande, och där framkom delar som måste ses över. Vi måste säkerställa att skolorna drivs med bra kvalitet, och att föräldrar och elever blir väl informerade inför skolvalet.

Vad kommer ditt parti att föreslå med anledning av PISA-raset?
– Vi kommer inte att föreslå så mycket mer än det jag redan nämnt. Det behövs inte ytterligare reformer. Men vi behöver följa upp skolornas huvudmän och säkerställa att elever i behov av stöd också får det.
– Pisa mäter också attityder, och utifrån rapporten kan man fundera över om vi inte skulle ha en bred samhällsdiskussion om attityder. En diskussion där man inte söker syndabockar.

 

OPPOSITIONEN

Ibrahim Baylan, utbildningspolitisk talesperson för Socialdemokraterna:

Bör skolan förstatligas?
– Om man ska förstatliga skolan bör man ha ordentligt på fötterna. Vi har bett regeringen att utreda den frågan för man måste i så fall ha ett gott underlag. Det handlar om en gigantisk reform, ett gigantiskt experiment som skolan skulle stå inför. Det är så mycket tyckande. Vi har haft sju år med en utbildningsminister som skjuter från höften.

Om inte, bör statens inflytande över skolan öka?
– Ja. Det ska ske en resursfördelning till skolor utifrån behov, staten ska medverka till att läraryrkets attraktionskraft ökar.

Bör det fria skolvalet rivas upp?
– Nej, men staten ska gå in och stärka likvärdigheten mellan skolorna. Man ska ha respekt för föräldrarnas vilja. Många upplever inte att (den närmaste skolan) är den bästa för sina barn. Men skolvalet medför en del negativa konsekvenser. De borgerliga partierna vill inte se segregationen, sorteringen som sker.

Bör friskolereformen rivas upp?
– Vi vill ta bort den fria etableringsrätten. Ett företag ska kunna visa att man bidrar till att minska segregeringen.

Vad kommer ni som parti att föreslå med anledning av PISA-raset?
– Vi måste noga lyssna på forskarna. Som det var nu drog alla fram sina gamla käpphästar. Det duger inte. Vad finns det för skäl bakom kunskapsraset? Det måste vi lyssna in. Grundskolan måste stärkas i grunden. Vi har avsatt 4,6 miljarder kronor i vår budget för det. Staten ska investera i mindre klasser och bättre resurser. Mindre klasser är bättre både för de som har det svårt i skolan, men också de som är duktiga.

 

Jabar Amin, utbildningspolitisk talesperson för Miljöpartiet

Bör skolan förstatligas?
– Alla stora reformer ska föregås av riktig utredning och det ska finnas vetenskaplig belägg för att på det här eller det här sättet man förbättra skolan. Därför vill jag inte säga att vi ska förstaliga eller att vi inte ska förstatliga utan vi vill i så fall utreda frågan ordentligt.

Bör friskolereformen rivas upp?
– Det ska finnas möjligheter att driva en fristående skola men inte med vinstsyfte. Vi vill se skolor som är idéburna eller kanske har en annan pedagogik. Om en skola går med överskott ska det återinvesteras i verksamheten, inte delas ut till aktieägare.

Bör det fria skolvalet rivas upp?
– Jag tror inte att man ska förenkla det här, det behövs mer forskning och man måste titta närmare på vilken betydelse det fria skolvalet har. Vi måste se över alla de stora skolreformerna som gjorts de senaste 25 åren i en rejäl, omfattande utredning.

 Vad kommer ditt parti att föreslå med anledning av Pisa-raset?
– Vi tror att den politik som vi har lagt fram håller och vi har varnat för de här resultaten. Vi vill se tidiga insatser för barn i de yngre åldrarna, att eleverna får mer tid med sina lärare, vi har satsningar på lärarna. Det är nödvändigt för att förbättra för skolan och för att höja resultaten. 

 

Rosanna Dinamarca, utbildningspolitisk talesperson för Vänsterpartiet

Bör skolan förstatligas?
– Ja, men vi ska vara medvetna om att allt i den tidigare statliga skolan inte bra. En del uppfattade det som en väldig detaljstyrning ifrån statligt håll när skolan var statlig. Det är bättre nu när skolan styrs på kommunal nivå och det ska man ha med sig. Men staten ska vara huvudman för skolan, ja. Men att förstaliga skolan räcker inte. De problem som vi ser idag med bristande likvärdighet hänger också ihop med reformer som det fria skolvalet och fristående skolors etablering.

Bör friskolereformen rivas upp?
– Vi har velat göra en mängd förändringar när det gäller regelverket. I det långa loppet vill vi ha en skola som är offentligt driven, men vi kommer inte säga ”vi stoppar friskolorna imorgon” om vi vinner valet. 
– Samtliga reformer är utpekade som orsaker till den bristande likvärdighet, ökad segregation och därmed också kunskapstappet som vi nu ser. Resultaten i Pisa handlar inte om problem i enskilda ämnen utan allt pekar på att det handlar om ett systemfel.

Bör det fria skolvalet rivas upp?
– Vi vill att närhetsprincipen ska gälla. Fritt val tycker jag är ett konstigt begrepp för det fria skolvalet är bara till för de som har möjlighet att göra ett val. Det är inte en valfrihet för alla och det jag kan se är att det är en valfrihet som använts för att välja bort någonting, en viss sorts barn eller område. Valfrihet för mig betyder att alla barn som går i skolan har möjlighet att göra fria val när de har gått klart sin utbildning och så är det inte i dag,  

Vad kommer ditt parti att föreslå med anledning av Pisa-raset?
– Jag önskar att Jan Björklund och regeringen utvärderar reformerna och återkommer med anledning av utredningen med förslag på hur likvärdigheten ska öka och hur segregationen ska minska. Sen har vi vårt eget förslag om 6000 fler lärare i skolan. Vi har också lagt en miljard till mer utsatta områden.

 

Carina Herrstedt (SD), ledamot i utbildningsutskottet:

Bör skolan förstatligas?
– Ja, absolut. Ett av de största problemen idag är att skolan har blivit mer ojämlik och segregerad. Det går inte att komma ifrån att den kommunala ekonomin spelar oerhört stor roll när det gäller fördelningen av resurser. Kommuner med bra skatteunderlag kan göra mer satsningar på skolan till exempel. 

Bör det fria skolvalet rivas upp?
– Det fria skolvalet har både för- och nackdelar, det är ingen fråga vi tagit tydlig ställning i. Det kan säkert ha viss betydelse men jag tror att man gör det väl enkelt för sig om man tror att det bara är det fria skolvalet som spelar roll för resultaten i skolan.

Bör friskolereformen rivas upp?
– Vi vill att man ska se över hela friskolesystemet. Vi vill att de friskolor som startar ska tillföra något till helheten utifrån ett påvisbart behov av en viss pedagogisk profil, en speciell språkinriktning och så vidare. Det handlar inte om att vara för eller emot utan att hitta en balans som vi inte har idag.

Vad kommer ditt parti att föreslå med anledning av Pisa?
– Vi har inte diskuterat ytterligare förslag utöver det vi redan har. Vi tycker till exempel att man ska satsa mer på det svenska språket i skolan. Vi har de förslag vi haft tidigare, vi vill se över friskolereformen, återförstatliga skolan, och vi vill att även förskoleklassen ska blir obligatorisk så att alla får en bra start. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Lärarbristen ökar: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Annons
Annons
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

Annons

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

Annons
Annons

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera
Annons

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons