Annons

Så tycker partierna om skolreformerna

Publicerad 9 december 2013

Skoldebatten har hettat till efter Sveriges fallande Pisa-resultat. I jakten på förklaringar nämns det fria skolvalet, friskolereformen och skolans kommunalisering som några orsaker till försämringen. Skolvärlden har frågat partiernas utbildningspolitiska talespersoner hur de ser på dessa tre reformer efter den senaste Pisa-krisen.

Relaterat

ALLIANSEN

Tomas Tobé, utbildningspolitisk talesperson för Moderaterna:

Bör skolan förstatligas?
– Nej, men vi behöver ta ett större ansvar för lärarna.

Om inte, bör statens inflytande över skolan öka?
– Ja. Det bör öka. Vad som nu krävs är en vidareutveckling av karriärtjänsterna, och ett långsiktigt åtagande av fortbildning och högre löner.

Bör det fria skolvalet rivas upp?
– Nej. Men vi behöver kompensera för negativa effekter som kan finnas.

Bör friskolereformen rivas upp?
– Nej. Det är positivt att det finns olika alternativ för barn, ungdomar, föräldrar och lärare.

Vad kommer ditt parti att föreslå med anledning av PISA-raset?
– Vi i Moderaterna kommer att lägga vårt fokus på att stärka läraryrket, och att utöka tiden mellan lärare och elev.

 

Tina Acketoft, ledamot för Folkpartiet i utbildningsutskottet:

Bör skolan förstatligas?
– Ja, i någon form. Sen när man säger återförstatliga så är det vissa som tror att allt ska gå tillbaka till före kommunaliseringen, men det är inte det vi menar. Men ett statligt huvudmannaskap, ja. Majoriteten av kommunerna klarar inte av att hålla en jämn och hög kvalitet med fokus på kunskap.

Bör det fria skolvalet rivas upp?
– Nej, vi kan inte gå tillbaka till ett system där, i det här fallet, kommunala skolpolitiker skulle peka ut var dina och mina barns ska gå i skolan. Det tror jag inte heller att föräldrar skulle acceptera. Men det betyder inte att skolorna inte ska vara likvärdig, den måste kunna kompensera för skillnader i elevernas bakgrund. Och här är vi tillbaka till att om vi hade haft ett statligt huvudmannaskap så hade medel kunnat riktas i större utsträckning än det görs idag.

Bör friskolereformen rivas upp?
– Nej, absolut inte. I friskolekommittén har vi tagit fram förslag på att ställa högre krav på skolorna och vi vill att det blir en mer transparent redovisning av skolorna så att föräldrar och elever kan göra informerade val.

Vad kommer ditt parti att föreslå med anledning av PISA-raset?
– Vi visste att Pisa-resultaten skulle se dåliga ut. Det jag önskar just nu är att alla de reformer som vi har sjösatt ska få växa in i skolan så vi får lite långsiktighet. Och jag önskar att vi fortsätter att hålla fokus på kunskapsmålet i skolan. Resultaten i Pisa-mätningen är inte roliga men det har lett till att vi nu fått en diskussion om kunskapsresultat och kvalitén i skolan, alla är nu fokuserade på de viktiga frågorna och det är bra. 

 

Annika Eclund, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna:

Bör skolan förstatligas?
– Nu när resultatförsämringen fortsätter så måste vi vara öppna för den frågan. Här vill jag se en fördjupad debatt och det måste utredas ordentligt vad det är som ska förstaligas. När skolan var statlig fanns det mycket kritik av dess centralisering och byråkratisering - vill vi tillbaka till det eller vad är det vi vill åt? Den debatten skulle jag vilja ha.
– Problemen med dagens system är att hur mycket man satsar på skolan kan skilja sig mycket åt mellan olika kommuner, liksom kommunens utmaningar. Vi måste få ökad likvärdighet.

Bör friskolereformen rivas upp?
– Jag är övertygad om att friskolorna är här för att stanna och vi har precis sett över reformen i friskolekommittén. Vi vet att det finns avarter inom friskolesektorn och det försöker vi nu åtgärda genom förslag om mer långsiktigt ägande och lämplighetsprövningar för ägare.

Bör det fria skolvalet rivas upp?
– Det gör mig lite upprörd att Skolverket står och säger att de sjunkande resultaten beror på det fria skolvalet. Andra forskare påstår motsatsen. Målet måste vara att alla skolor ska vara bra skolor och att jag ska kunna välja en skola som passat mig.

Vad kommer ditt parti att föreslå med anledning av Pisa-raset?
– En av orsakerna till det sjunkande resultatet som Skolverket pekar på är att eleverna lämnas för mycket åt sitt eget lärande och där har vi ett förslag på mer lärarledd undervisningstid med fokus på läsning som är grunden för all inlärning.
– Men vi måste få till ett samlat grepp och peka ut riktningen för skolan, jag skulle gärna se en samsyn över blockgränserna. Skolan måste få lugn och ro men jag är rädd att den kommer användas som slagträ i debatten framöver. 

 

Ulrika Carlsson, utbildningspolitisk talesperson för Centerpartiet:

Bör skolan förstatligas?
– Nej. Vi har en relativt bra balans i dag.

Om inte, bör statens inflytande över skolan öka?
– Vi har redan infört ett antal åtgärder med ny läroplan, kursplan och skollag där ansvar och styrning förtydligats. Den nya lärarutbildningen är en annan faktor som höjer kvalitén och yrkets status. Det här är viktiga delar för att vända den nedåtgående trenden.

Bör det fria skolvalet rivas upp?
– Nej. Att kunna välja bland skolor med olika inriktning är en bra möjlighet. Men det kan ibland få effekter. Just nu tittar vi på likvärdigheten mellan skolorna. Att jobba med kompetens, bra lärare och ett gott ledarskap är viktigt. Lärarnas löner behöver höjas.

Bör friskolereformen rivas upp?
– Nej, det finns det ingen anledning till. Men nyligen lämnade friskolekommittén sitt betänkande, och där framkom delar som måste ses över. Vi måste säkerställa att skolorna drivs med bra kvalitet, och att föräldrar och elever blir väl informerade inför skolvalet.

Vad kommer ditt parti att föreslå med anledning av PISA-raset?
– Vi kommer inte att föreslå så mycket mer än det jag redan nämnt. Det behövs inte ytterligare reformer. Men vi behöver följa upp skolornas huvudmän och säkerställa att elever i behov av stöd också får det.
– Pisa mäter också attityder, och utifrån rapporten kan man fundera över om vi inte skulle ha en bred samhällsdiskussion om attityder. En diskussion där man inte söker syndabockar.

 

OPPOSITIONEN

Ibrahim Baylan, utbildningspolitisk talesperson för Socialdemokraterna:

Bör skolan förstatligas?
– Om man ska förstatliga skolan bör man ha ordentligt på fötterna. Vi har bett regeringen att utreda den frågan för man måste i så fall ha ett gott underlag. Det handlar om en gigantisk reform, ett gigantiskt experiment som skolan skulle stå inför. Det är så mycket tyckande. Vi har haft sju år med en utbildningsminister som skjuter från höften.

Om inte, bör statens inflytande över skolan öka?
– Ja. Det ska ske en resursfördelning till skolor utifrån behov, staten ska medverka till att läraryrkets attraktionskraft ökar.

Bör det fria skolvalet rivas upp?
– Nej, men staten ska gå in och stärka likvärdigheten mellan skolorna. Man ska ha respekt för föräldrarnas vilja. Många upplever inte att (den närmaste skolan) är den bästa för sina barn. Men skolvalet medför en del negativa konsekvenser. De borgerliga partierna vill inte se segregationen, sorteringen som sker.

Bör friskolereformen rivas upp?
– Vi vill ta bort den fria etableringsrätten. Ett företag ska kunna visa att man bidrar till att minska segregeringen.

Vad kommer ni som parti att föreslå med anledning av PISA-raset?
– Vi måste noga lyssna på forskarna. Som det var nu drog alla fram sina gamla käpphästar. Det duger inte. Vad finns det för skäl bakom kunskapsraset? Det måste vi lyssna in. Grundskolan måste stärkas i grunden. Vi har avsatt 4,6 miljarder kronor i vår budget för det. Staten ska investera i mindre klasser och bättre resurser. Mindre klasser är bättre både för de som har det svårt i skolan, men också de som är duktiga.

 

Jabar Amin, utbildningspolitisk talesperson för Miljöpartiet

Bör skolan förstatligas?
– Alla stora reformer ska föregås av riktig utredning och det ska finnas vetenskaplig belägg för att på det här eller det här sättet man förbättra skolan. Därför vill jag inte säga att vi ska förstaliga eller att vi inte ska förstatliga utan vi vill i så fall utreda frågan ordentligt.

Bör friskolereformen rivas upp?
– Det ska finnas möjligheter att driva en fristående skola men inte med vinstsyfte. Vi vill se skolor som är idéburna eller kanske har en annan pedagogik. Om en skola går med överskott ska det återinvesteras i verksamheten, inte delas ut till aktieägare.

Bör det fria skolvalet rivas upp?
– Jag tror inte att man ska förenkla det här, det behövs mer forskning och man måste titta närmare på vilken betydelse det fria skolvalet har. Vi måste se över alla de stora skolreformerna som gjorts de senaste 25 åren i en rejäl, omfattande utredning.

 Vad kommer ditt parti att föreslå med anledning av Pisa-raset?
– Vi tror att den politik som vi har lagt fram håller och vi har varnat för de här resultaten. Vi vill se tidiga insatser för barn i de yngre åldrarna, att eleverna får mer tid med sina lärare, vi har satsningar på lärarna. Det är nödvändigt för att förbättra för skolan och för att höja resultaten. 

 

Rosanna Dinamarca, utbildningspolitisk talesperson för Vänsterpartiet

Bör skolan förstatligas?
– Ja, men vi ska vara medvetna om att allt i den tidigare statliga skolan inte bra. En del uppfattade det som en väldig detaljstyrning ifrån statligt håll när skolan var statlig. Det är bättre nu när skolan styrs på kommunal nivå och det ska man ha med sig. Men staten ska vara huvudman för skolan, ja. Men att förstaliga skolan räcker inte. De problem som vi ser idag med bristande likvärdighet hänger också ihop med reformer som det fria skolvalet och fristående skolors etablering.

Bör friskolereformen rivas upp?
– Vi har velat göra en mängd förändringar när det gäller regelverket. I det långa loppet vill vi ha en skola som är offentligt driven, men vi kommer inte säga ”vi stoppar friskolorna imorgon” om vi vinner valet. 
– Samtliga reformer är utpekade som orsaker till den bristande likvärdighet, ökad segregation och därmed också kunskapstappet som vi nu ser. Resultaten i Pisa handlar inte om problem i enskilda ämnen utan allt pekar på att det handlar om ett systemfel.

Bör det fria skolvalet rivas upp?
– Vi vill att närhetsprincipen ska gälla. Fritt val tycker jag är ett konstigt begrepp för det fria skolvalet är bara till för de som har möjlighet att göra ett val. Det är inte en valfrihet för alla och det jag kan se är att det är en valfrihet som använts för att välja bort någonting, en viss sorts barn eller område. Valfrihet för mig betyder att alla barn som går i skolan har möjlighet att göra fria val när de har gått klart sin utbildning och så är det inte i dag,  

Vad kommer ditt parti att föreslå med anledning av Pisa-raset?
– Jag önskar att Jan Björklund och regeringen utvärderar reformerna och återkommer med anledning av utredningen med förslag på hur likvärdigheten ska öka och hur segregationen ska minska. Sen har vi vårt eget förslag om 6000 fler lärare i skolan. Vi har också lagt en miljard till mer utsatta områden.

 

Carina Herrstedt (SD), ledamot i utbildningsutskottet:

Bör skolan förstatligas?
– Ja, absolut. Ett av de största problemen idag är att skolan har blivit mer ojämlik och segregerad. Det går inte att komma ifrån att den kommunala ekonomin spelar oerhört stor roll när det gäller fördelningen av resurser. Kommuner med bra skatteunderlag kan göra mer satsningar på skolan till exempel. 

Bör det fria skolvalet rivas upp?
– Det fria skolvalet har både för- och nackdelar, det är ingen fråga vi tagit tydlig ställning i. Det kan säkert ha viss betydelse men jag tror att man gör det väl enkelt för sig om man tror att det bara är det fria skolvalet som spelar roll för resultaten i skolan.

Bör friskolereformen rivas upp?
– Vi vill att man ska se över hela friskolesystemet. Vi vill att de friskolor som startar ska tillföra något till helheten utifrån ett påvisbart behov av en viss pedagogisk profil, en speciell språkinriktning och så vidare. Det handlar inte om att vara för eller emot utan att hitta en balans som vi inte har idag.

Vad kommer ditt parti att föreslå med anledning av Pisa?
– Vi har inte diskuterat ytterligare förslag utöver det vi redan har. Vi tycker till exempel att man ska satsa mer på det svenska språket i skolan. Vi har de förslag vi haft tidigare, vi vill se över friskolereformen, återförstatliga skolan, och vi vill att även förskoleklassen ska blir obligatorisk så att alla får en bra start. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Fackförbundspressens journalistpris

Skolvärlden tog hem prestigefyllt journalistpris

Prisvinnare

Skolvärlden tog hem Fackförbundspressens prestigefyllda journalistpris för reportaget om de syriska lärarna som, med livet som insats, trotsar Islamiska staten.

Annons
Annons

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Reportage

I går vann Skolvärlden Fackförbundspressens journalistpris för ”Bästa berättande text”. Här kan du läsa Lina Malers reportage om de syriska lärarna som riskerar livet för att kommande generationer ska få gå i skola.

 

Annons

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

Reportage

De är rädda, krigsskadade och kan ofta varken läsa eller skriva. Läraren Lamis Rahbi tar hand om barnen som levt under den syriska regimens bombräder och Islamiska statens styre. 

Annons
Annons

Efter kritiken mot förstelärarna – nu kommer ”huvudlärarna”

Valet 2018

Trots bred kritik efter införandet av förstelärartjänsterna så föreslår Liberalerna en ny miljardsatsning på flera nya karriärtjänster för lärare.

Annons

Här är skolan redan igång med digitalisering av NP

Nationella prov

100 skolor har valts ut för att testa att göra digitala nationella prov. På Stenkulan i Lerum är man redan igång med förberedelserna.

Vårbudget 2018

Här är alla skolsatsningar i vårbudgeten

Vårbudget

I dag presenterade regeringen vårbudgeten. Skolsatsningarna är sedan tidigare kända, men många viktiga frågor lämnas tyvärr ändå obesvarade – som statens roll i skolpolitiken,menar Lärarnas Riksförbunds Åsa Fahlén. 

Ministern om kritiken: ”Det är fånigt”

Vårbudget

Alliansen sågar skolsatsningarna i regeringens vårbudget. Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) håller inte med om kritiken.

Här får lärarna 100 procent förtroendetid – och frihet

Arbetstidsavtal

På Elsa Brändströms skola i Linköping har lärarna ingen reglerad arbetstid, bara förtroendetid.
– Nu är det jag som bestämmer över min tid, säger läraren Carina Edman.

Npf-pedagogen: Bra inkludering utgår från elevens behov

SETT-mässan

Struktur, tydlighet och förutsägbarhet är tre ledord för den som vill få inkludering att fungera i sitt klassrum.
Det menar npf-pedagogen och läraren Joanna Lundin.

LR: Förslagen om yrkesprogram är mest kosmetika

Yrkesprogram

Både regeringen och Alliansen har presenterat förslag på förändrade yrkesprogram senaste tiden. Men Lars Windisch på Lärarnas Riksförbund menar att de inte förändrar något i grunden.

Skolbibliotekariens speltaktik sprider läslust bland eleverna

Läslust

Skolbibliotekarien Tobias Gard har upptäckt ett effektivt sätt att sprida läslust bland elever. Med hjälp av spelifiering får han dem att låna fler böcker och älska boksamtalen i skolan.

Flera av regeringens skolförslag stoppas i riksdagen

Tungrott

Efter läsa-skriva-räkna-garantin är det estetiska ämnen och högskolebehörighet på yrkesprogrammen som får stryka på foten.
– Jag önskar att vi kunde få till breda överenskommelser om skolan, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Sett 2018

Specialläraren: Så skapar du en undervisning för alla

Inkludering

Svensk skola måste sluta se elever ur ett bristperspektiv och i stället börja se deras möjligheter, menar specialläraren Jonas Monsén.
På Sett-mässan föreläste han om hur alla lärare ska lyckas skapa undervisning som passar alla elever.

”Ingen lärare är bra hela tiden”

SETT-mässan

Vi måste göra upp med duktighetskulturen inom lärarkåren, menar läraren Martin Fernström.
Under en föreläsning på SETT-mässan bjöd han på en rad egna misslyckanden – och vad man kan lära av dem.

Arbetsmiljön fick mig att sluta som lärare

Debatt

”Det var inte lönen som fick mig att lämna skolan och det är inte lönen som skulle kunna ta mig tillbaka till mitt drömyrke, lärare. Det är arbetsmiljön och friheten som är avgörande”, skriver Eva som lämnat läraryrket.

Kommentera

Så lockas pensionerade lärare med lönepåslag

Lärarbrist

I Borås vill man hejda lärarbristen genom förbättrade villkor för lärare som arbetar vidare efter att man fyllt 66 år – med 2 000 kronor i lönetillägg.

Fackets och föräldrarnas krav: Bättre stöd till elever

Kravlista

Nu går Lärarnas Riksförbund och två föräldranätverk ut med gemensamma krav på skolans huvudmän att ge bättre stöd till elever med tuffa förutsättningar.

Nytt pris ska lyfta lärare i utsatta områden

Lärarhyllning

Genom ett nytt pris – Pennsvärdet – vill Berättarministeriet lyfta lärare som arbetar i socioekonomiskt utsatta områden.
– Det finns så mycket kreativitet som inte syns och hörs. Nu lyfter vi det, säger Dilsa Demirbag-Sten, generalsekreterare för Berättarministeriet.

Fler lärare fel väg för skolan

Debatt

Satsningar för att stötta barn och unga med psykiska ohälsa, stärka familjer och stötta nyanlända är en mycket viktigare investering är än fler lärare i skolan, skriver läraren och riksdagsledamoten (M) Emma Köster.

Kommentera

Arbetsgivarna: 15 kompetenser en lärare ska ha

Lista

Är du osäker på vilka egenskaper skolledare söker hos dig som arbetssökande lärare? Här är de 15 mest efterfrågade kompetensernai jobbannonser för lärare.

Debatt

”Dags att ta fram strejkvapnet”

Debatt

Det är dags för kamp, det fackföreningarna en gång skapades för, skriver gymnasieläraren Henrik Stawe:
– Vi ska kräva maximal undervisningstid, minimal planeringstid och riktig fortbildning. Annars strejkar vi tills arbetsgivaren är på knä.

Kommentera

”Så länge förhandlingarna pågår är det en öppen fråga”

Replik

”Skulle vi inte komma vidare i förhandlingarna kan det enligt den förhandlingsordning som gäller mellan parterna bli fråga om medling”, skriver LR:s förhandlingschef Peter Henriksson i en replik. 

Kommentera

Så ska skolan bättre stötta elever med språkstörning

Språkstörning

I dag glöms elever med språkstörning bort trots att gruppen är väldigt stor. Det menar logopeden Anna Eva Hallin som tycker att det är på tiden att svensk skola får en ökad kunskap om språkstörning.

Forskaren: spring i benen kan ge lägre betyg

Forskning

Elevers mognadsgrad påverkar lärarnas uppfattning av deras förmåga – oavsett faktisk ämneskunskap, enligt ett nytt forskningsprojekt.

Likvärdighetsmiljard

Miljardbidrag till skolan: Så mycket får din kommun

Bidrag

Regeringen storsatsar miljarder för att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i skolan. Nu står det klart hur mycket varje kommun kan få redan i år.

Hela listan - huvudman för huvudman

Lista

Till hösten läggs en miljard, och här ser du hur stor del av den varje kommun och fristående huvudman kan få.

Läraravtalet hinner inte bli klart i tid

Avtalsrörelsen

Parterna i lärarnas avtalsrörelse har inte enats i tid och därför förlängs det nuvarande avtalet temporärt.
– Vi har höga ambitioner, säger LR:s förhandlingschef Peter Henriksson.

”Ett skolbibliotek är inte bara en hylla böcker”

Skolbibliotek 

Skolverket vill att skolbibliotekens pedagogiska roll skrivs in i skollagen.
– En bra start, men inte tillräckligt, säger skolbibliotekarien Sofia Malmberg. 

Lärarens vardag: Frustration och otillräcklighet

Forskning

Brist på resurser och stöd i klassrummet leder till en känsla av hopplöshet för lärare, enligt en ny avhandling vid Mittuniversitetet.

Var går gränsen för inkludering?

Debatt

Vad ska man göra när inkludering av en enskild elev påverkar resten av klassen negativt? Det undrar Therese som menar att idén om att alla ska vara i klassen i praktiken leder till att en majoritet av klassen far illa.

Kommentera

Så integreras friskolorna i det statliga tyska skolväsendet

Debatt

Friskolesystemet är omdebatterat i Sverige. 
"Friskolor i dagens Tyskland åtnjuter ett särskilt skydd i grundlagen", skriver Tysklands ambassadör i Sverige, Hans-Jürgen Heimsoeth, i en debattartikel om friskolornas roll i det tyska utbildningssystemet. 

Kommentera

Trots höga betyg – elever läser inte vidare

Elever

Många elever från studieovana hem läser inte vidare ­– trots höga betyg. Det visar en ny studie från Universitetskanslersämbetet.

Skolledaren: Fel väg att politiker vill förbjuda mobiltelefoner

Debatt

Mobiltelefoner är ett problem på vissa lektioner, i vissa skolor. Men jag tycker inte att det handlar om mobiltelefonerna, utan det handlar om den enskilda elevens inställning till sina studier. Så låt oss börja i den änden i stället. Det skriver skolledaren Eva Myrehed Karlsson. 

S vill ha kontrakt på ordning i skolan: ”Viktig symbolhandling”

Val 2018

Mobilförbud, ordningskontrakt och fler lärarassistenter. Det är några av Socialdemokraternas förslag för ökad trygghet och studiero i skolan.
– Ordningskontraktet ser jag som en symbolhandling för att visa att skolan är viktig, säger gymnasieminsiter Anna Ekström.

Gemensam kändissatsning ska locka till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Flera lärosäten går samman i en satsning för att öka sökantalet till lärarutbildningen. En hiphopartist, en gamer och en boxare ska slå ett slag för lärarna.

Forskaren: NPM tar makten från lärarna

Rapport

Lärare och andra medelklassyrken som präglats av frihet i utförandet liknar alltmer uppifrån kontrollerade arbetarklassyrken, enligt en ny rapport från tankesmedjan Katalys.

Mer rörelse ska höja resultaten – lärare varnar för resursbrist

Fysisk aktivitet

Regeringen vill ha mer fysisk aktivitet i skolan för att höja elevresultaten. Då krävs det betydligt mer resurser för att lyckas, varnar idrottsläraren Daniel Gomejzon. 

Så kan lärare arbeta mot våldsbejakande extremism

Fortbildning

Lärare är i stort behov av konkreta verktyg för att hantera våldsbejakande extremism. Det visar SKL:s granskning. I Malmö satsar man nu stort på att sprida kompetensen. 

 

Ideologisk agenda bakom kritiken mot skolans kunskapssyn

Debatt

Nyligen har det riktats skarp kritik mot läroplanens kunskapskrav, vilket fått läraren Pål Christensson att reagera. ”Den konservativa skolagendan gör anspråk på att ”bygga på fakta”, men effekten handlar ytterst om foglighet, lydnad och elitism”

Kommentera

I Jönköping är kraven högre: ”Vi har mindre avhopp här”

Lämplighetstest

Regeringen vill införa lämplighetsprov på lärarutbildningen för att stävja alla avhopp. På ämneslärarprogrammet i Jönköping är man redan igång.

Nej till offentlighetsprincip i friskolor

Transparens

Lagrådet sätter stopp för regeringens planer att införa offentlighetsprincipen på fristående skolor – åtminstone tillfälligt.

Granskning arbetsmiljö

Fyra av tio lärare vill byta jobb

Arbetsmiljö

Stress, för hög arbetsbelastning, bristfällig kompetensutveckling och svagt stöd från rektor – det är många lärares vardag. 
I en enkät gjord av Luleå tekniska universitet uppger fyra av tio gymnasielärare att de vill byta jobb.

Här har de tagit kontroll över sin egen tid

Arbetsmiljö

Heltidsmentorer och ett lokalt arbetstidsavtal minskar stressen bland lärarna på Fristadsskolan i Eskilstuna.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons