Annons

Så tycker partierna om syv

Publicerad 5 juni 2013

Partierna är överens – studie- och yrkesvägledningen i skolan är viktig och behöver stärkas. Men hur det ska ske skiljer sig. Skolvärlden har ställt sex frågor om studie- och yrkesvägledning till partiernas representanter i utbildningsutskottet. 

Relaterat

 

Behöver studie- och yrkesvägledningen stärkas i grundskolan och gymnasiet - och i sådana fall vilka är era förslag för området?

Vänsterpartiet: Ja, Vänsterpartiet anser att studie- och yrkesvägledningen behöver stärkas i grundskolan och gymnasiet. Vi vill därför tillföra mer resurser till studie- och yrkesvägledningen. Vänsterpartiet vill tillföra mer resurser till skolan generellt. I Vänsterpartiets vårbudgetmotion för 2013 satsar vi en miljard per år de kommande tre åren i riktade statsbidrag till de skolor och elever som har störst behov. En del av dessa resurser ska gå till att stärka studie- och yrkesvägledningen.
Vänsterpartiet avvisar dessutom regeringens förslag att Skolverket ska få 2 miljoner kronor extra per år för att utöka informationen om det fria skolvalet. Vi föreslår att pengarna istället används för extra stöd till studie- och yrkesvägledning.

Miljöpartiet: Ja. Studie- och yrkesvägledare fyller en viktig funktion i skolan. Undersökningar visar att god tillgång till studievägledning minskar risken för avhopp. Miljöpartiet vill initiera en översyn av de allmänna riktlinjerna om studie- och yrkesvägledning, och utifrån det anpassa regelverket i enlighet med skolans behov. Vi är beredda att rikta särskilda statsbidrag till kommunerna för att åstadkomma goda förutsättningar för huvudmännen att tillhandahålla god tillgång till studie- och yrkesvägledning. Detta innebär att fler studie- och yrkesvägledare kan anställas.  

Centerpartiet:  Studie- och yrkesorienteringen i skolan är viktig, och vi tycker att det är viktigt att alla som arbetar i skolan har med sig detta perspektiv i sitt arbete. Vi tror att studie- och yrkesvägledarna istörre grad skulle kunna ha en expertroll i arbetet med studie- och yrkesorienteringen.

Sverigedemokraterna: Ja vi anser yrkesvägledningen skall stärkas, också för att råda bot på den missmatching som finns på arbetsmarknaden, men också självklart för elevernas skull. I vår budgetproposition 2012/13 motion2012/13:SD500 anger vi klart och tydligt att vi skall stärka yrkesvägledningen, vi har också ansagit pengar åt detta.  

Folkpartiet: Ja, studie- och yrkesvägledningen spelar en viktig roll för eleverna när de ska välja väg inför kommande studier och arbetslivet. Det är både viktigt för den enskilde individen och för samhället i stort, om vi kan minska de könsstereotypa utbildningsvalen och minska den sociala snedrekryteringen. Vi har skärpt skrivningarna i skollagen om tillgång till studie- och yrkesvägledning och satsar nu totalt 40 miljoner kronor på fortbildning för studie- och yrkesvägledarna. Skolinspektionen bör granska om reglerna följs.

Kristdemokraterna: Ja. Kompetensutvecklingssatsningar. 10 miljoner avsattes i BP13 för fortbildning för SYV. BP 2014 11 miljoner. 2015 10 miljoner. 5 miljoner 2016. Dessutom en satsning på 2 miljoner för kompetensutveckling för SYV för att underlätta för gymnasieelever med funktionsnedsättningar att möta arbetsmarknaden

Moderaterna: Regeringen presenterade en riktad satsning som syftar till att stärka SYV i budgeten för 2013. Vi moderater har föreslagit att vi borde stärka SYV ytterligare så småningom. Ett förslag om detta finns i vår skolpolitiska rapport ”En modern skola för alla”.  

Socialdemokraterna:  Studie- och yrkesvägledning behöver stärkas och alla elever ska ha rätt till studie- och yrkesvägledning på sin skola.
- Studie- och yrkesvägledningen behöver tydliga nationella riktlinjer som definierar verksamheten och hur den ska bedrivas.
- Varje kommun ska ha en plan för studie- och yrkesvägledningsverksamheten.
- Det behövs professionella nätverk för erfarenhetsutbyte och gemensamma initiativ.

Vad är mest prioriterat av era förslag om studie- och yrkesvägledning?

Vänsterpartiet: Vänsterpartiets mest prioriterade förslag om studie- och yrkesvägledning är vår budgetmotion som innehåller mer resurser till skolan generellt, varav en del ska gå till att stärka och utöka studie- och yrkesvägledningsverksamheten i grund- och gymnasieskolan.

De könsbundna gymnasievalen både begränsar enskilda elevers utvecklingsmöjligheter och konserverar den rådande segregationen mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden. Vänsterpartiet anser därför att studie- och yrkesvägledningen behöver bli bättre på att uppmärksamma frågan om könsstereotypa gymnasieval. En del av de resurser som vi satsar på studie- och yrkesvägledningen bör avsättas för att fortbilda studie- och yrkesvägledarna i dessa frågor.

Miljöpartiet: Insatser för att säkerställa att alla elever, oavsett skola och region, har god tillgång till studievägledning av hög kvalitet.  

Centerpartiet: Karriärutvecklingsinsatser även för studie- och yrkesvägledare är en viktig satsning som vi föreslår ska ingå i vårt utbildningspolitiska program.

Sverigedemokraterna:  Det är gymnasieskolan och speciellt yrkeslinjerna.

Folkpartiet: Elever behöver god tillgång till studie- och yrkesvägledning och det måste varje huvudman arbeta med.

Kristdemokraterna: Kompetensutveckling för att kunna möta den snabba reformeringen av utbildningsväsendet

Moderaterna: Två saker är viktiga för oss. Först och främst måste eleverna i grundskolan få en rättvis och korrekt bild av gymnasieskolan. Vi har fått indikationer om att många elever har valt bort vissa program pga att man har haft en grovt felaktig bild av vissa gymnasieprograms utformning.

Socialdemokraterna: Att alla elever ska ha rätt till studie- och yrkesvägledning på sin skola.

Antalet elever per studie- och yrkesvägledare har ökat och antalet skiljer sig mellan olika skolor och kommuner. Hur ser ni på detta?

Vänsterpartiet: Utvecklingen speglar den allmänna tendensen i svensk skola med ökade skillnader och bristande likvärdighet, något som slagits fast i ett antal rapporter och utredningar den senaste tiden. Vänsterpartiet anser att detta är en orimlig utveckling. Vi vill ha en nationellt likvärdig skola. Det ska inte spela någon roll i vilken skola man går. Alla skolor ska vara lika bra och ge alla elever samma rätt till kunskap, lärande och utveckling. En väl fungerande studie- och yrkesvägledning är en central del av detta. Vi kan tänka oss att sätta upp ett nyckeltal med antal elever/SYV på samma sätt som skolsköterskorna har.

Miljöpartiet: I skollagen formuleras alla elevers rätt till studie- och yrkesvägledning, Miljöpartiet vill se till att detta efterlevs runt hela landet. Vi vill också säkerställa att elevernas tillgång till studie- och yrkesvägledare inte är beroende av om man går i kommunal eller fristående skola.   

Centerpartiet: En anledning till att antalet elever per vägledare skiljer sig åt är att kommunerna har olika förutsättningar. Dessutom har studie- och yrkesvägledarnas tjänster skiftande innehåll, vilket gör det svårt att jämföra.

Sverigedemokraterna: Nä, vi anser denna utveckling mycket olycklig och att det är ett tecken på en alltmer ojämlik skola. Ytterst tror vi att man måste förstatliga skolan för att få bukt med denna ojämlighet.

Folkpartiet: Generellt behöver tillgången förbättras. Sen kommer det alltid att skilja sig mellan olika skolor och kommuner, särskilt så länge skolan är kommunal.

Kristdemokraterna: ? Det är en sak för huvudmannen att avgöra hur man fördelar resurser men naturligtvis måste man säkerställa att alla elever får den SYV-tid de har rätt till

Moderaterna: Det är en bekymmersam utveckling som vi måste följa.

Socialdemokraterna: Det är mycket oroande, inte minst när utbildningssystemet blivit mer komplicerat är det viktigt med studie- och yrkesvägledning som gör att eleverna kan göra välinformerade val. Vi vet att välinformerade val minskar risken för avhopp i gymnasieskolan.

Behövs riktlinjer för hur många elever en studie- och yrkesvägledare maximalt får ansvara för? Varför, varför inte?

Vänsterpartiet: Ja. Skollagen (2010:800, 2 kap. 29 §) har en allmän skrivning om att elever i grund- och gymnasieskolan ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning. Lagen bör kompletteras med riktlinjer för hur många elever en studie- och yrkesvägledare maximalt får ansvara för. Dagens allmänna skrivning gör det möjligt för skolhuvudmännen att prioritera ned studie- och yrkesvägledningsverksamheten, vilket öppnar för stora skillnader mellan olika skolor. För att komma till rätta med det behövs tydliga riktlinjer.

Miljöpartiet: För Miljöpartiet är det viktiga att vi lyckas säkra en god tillgång för alla elever. Om det visar sig att det bästa sättet är att lagstifta om ett tak för elevantal per vägledare, så ställer vi oss positiva till det. Men det finns risker med en sådan modell eftersom huvudmännens villkor skiljer sig mycket åt. Förutsättningarna ser annorlunda ut beroende på skolenhetens storlek, regionala förutsättningar, elevernas behov etc. Vi vill, som ett första steg, initiera en översyn av tillgången till vägledning, för att på så sätt kunna bedöma hur en effektiv modell bör konstrueras. Som en konsekvens av att fler studie- och yrkesvägledare anställs minskar också elevantalet per vägledare. 

Centerpartiet: Trots att skolor har olika förutsättningar och vi anser att kommuner ska ha möjlighet att styra så mycket som möjligt över sina verksamheter, anser vi att det vore bra med någon form av riktmärke. Att tala om hur många minuters vägledningstid varje elev får vid en skola kan vara ett sätt att mäta.

Sverigedemokraterna: I en statlig skola skulle behovet inte vara så stort, men med kommunala huvudmän behövs det strikta riktlinjer just för att skapa en jämlik skola.
Hur mycket pengar vill ni satsa på studie- och yrkesvägledningen i skolan 2013/2014?
Vi har inte klart angett detta men i den senaste budgetpropositionen anslår vi 100 mnkr till yrkeshögskolan samt att vi motsätter oss den besparing på gymnasieskolan regeringen aviserat (och delvis redan effektuerat). En del av dessa pengar skall gå till studie och yrkesvägledare.

Folkpartiet: Det går inte att ange en exakt siffra. På samma sätt som lärartätheten kan variera mellan skolor och kommuner, beroende på elevers behov och förutsättningar, kan antalet studie- och yrkesvägledare variera. Det viktiga är att tillgången är god och det bör Skolinspektionen granska.

Kristdemokraterna: Vi är emot att lagstifta kring antal personal per brukare i alla sammanhang på grund av att förutsättningarna ser så olika ut. Däremot skulle Skolverket kunna ha en rekommendation för huvudmannen att ha som riktmärke.

Moderaterna: För närvarande ser vi inget behov av det. Skolor måste givetvis kunna fatta kloka beslut på detta område själva.

Socialdemokraterna: Ja, studie- och yrkesvägledningen behöver tydliga nationella riktlinjer som definierar verksamheten och hur den ska bedrivas.

Hur mycket pengar vill ni satsa på studie- och yrkesvägledningen i skolan 2013/2014?

Vänsterpartiet: Vänsterpartiet gör två satsningar 2013/2014 som omfattar studie- och yrkesvägledningen i skolan. För det första satsar vi en miljard i riktade statsbidrag till de skolor och elever som har de största behoven. En del av dessa resurser ska gå till att utöka studie- och yrkesvägledningen. För det andra satsar vi två miljoner i extra stöd till studie- och yrkesvägledning.

Miljöpartiet:Under innevarande år satsar vi 40 miljoner mer än vad regeringen lägger i sin budget. Vi överväger om denna satsning ska utökas och återkommer i frågan i budgetmotionen senare i höst.

Centerpartiet: Alliansen har gjort en ganska stor satsning på studie- och yrkesvägledning i budgeten för 2013, men vi är beredda att satsa mer!

Sverigedemokraterna: Vi har inte klart angett detta men i den senaste budgetpropositionen anslår vi 100 mnkr till yrkeshögskolan samt att vi motsätter oss den besparing på gymnasieskolan regeringen aviserat (och delvis redan effektuerat). En del av dessa pengar skall gå till studie och yrkesvägledare.

Folkpartiet: Från statligt håll gör vi nu en stor fortbildningsinsats. Sedan måste varje kommun avgöra utifrån hur situationen ser ut på kommunens skolor.

Kristdemokraterna: se första frågan

Moderaterna:För 2013 och 2014  har vi sammanlagt avsatt 21 miljoner kronor. Satsningen fortsätter dock under 2015 och 2016 och vi har avsatt medel även för dessa år.  

Socialdemokraterna: Vi säger nej till de stora nedskärningar som regeringen gör i gymnasieskolan, 2 miljarder under 2012 och 2014, och vill investera 3 miljarder mer i grundskolan. Det ger skolans huvudmän resurser att investera i studie- och yrkesvägledning.

Borde studie- och yrkesvägledare ingå i statens satsning på karriärtjänster?

Vänsterpartiet: Vi har inte drivit det kravet. För oss har det viktigaste varit att vi ska ha fler och utbildade SYV:ar eftersom kraven på att "välja rätt" har ökat på eleverna. Det val du gör som 11 åring kan ha stora konsekvenser för dig som 20 åring.

Miljöpartiet: Regeringens reform för fler karriärvägar för lärare har stora brister: huvudmännen kan beviljas statsbidrag bara för några få av sina lärare, och stora lärargrupper omfattas inte alls av reformen. Miljöpartiet vill att fler lärare ska beviljas karriärtjänster; vi vill att reformen även ska omfatta förskollärare och fritidspedagoger. Dessutom satsar vi på generella fortbildningsinsatser, vilka även kommer studievägledarna till del. När karriärtjänsterna börjat fungera vill vi göra en utvärdering för att sedan ta ställning till om fler av skolans yrkesgrupper än de vi nämner ovan ska omfattas.

Centerpartiet:  I det utbildningspolitiska program som vi ska presentera för vår partistämma i september föreslår vi karriärutvecklingsåtgärder, t ex karriärtjänster för studie- och yrkesvägledare.

Sverigedemokraterna: Det faller sig inte naturligt att studievägledare blir lektorer och liknande, så svaret är nej. Men likväl skall de naturligtvis kunna göra karriär.

Folkpartiet:Karriärtjänsterna är till för att möjliggöra för lärare att göra karriär utan att behöva lämna undervisningen helt och hållet. De bör därför vara riktade till just lärare.

Kristdemokraterna: Nej

Moderaterna:För närvarande har vi inget sådant förslag.

Socialdemokraterna: På sikt vill vi inte utesluta det, men i dagsläget vill vi fokusera dessa på lärarna samt inkludera förskollärarna.

Borde studie- och yrkesvägledare ha lärarlegitimation?

Vänsterpartiet: Vi har i grunden varit skeptiska till lärarlegitimationsreformen, det finns många brister i den, men är också av den uppfattningen att om det ska finnas så ska det gälla alla lärare (läs också fritidspedagoger). För oss är det dock viktigast att all personal som finns i skolan och förskolan är utbildade och tycker att en examen ska vara tillräcklig för att få legitimation.

Miljöpartiet:Miljöpartiet ställer sig positivt till lärarlegitimationsreformen eftersom den utgör en garant för att våra barn och ungdomar möter välutbildade, behöriga och duktiga lärare. Men reformens implementering har präglats av organisatoriska problem och underfinansiering. Reformer av den här omfattningen måste införas ansvarsfullt, med försiktighet och under kontinuerlig utvärdering. Därför tycker vi att legitimationen för lärarna ska genomföras och utvärderas innan vi tar ställning till om ytterligare yrkesgrupper ska omfattas av reformen. 

Centerpartiet: Frågan om legitimation för studie- och yrkesvägledare har diskuterats under många år. Att kräva legitimation kanske är i överkant, men tydliga behörighetsregler för vem som kan anställas som studie- och yrkesvägledare borgar för en god kvalitet i vägledningen.

Sverigedemokraterna:  Nej, det tycker vi inte, men väl adekvat utbildning för yrket.

Folkpartiet: Lärarlegitimation ska vara till för dem som är lärare, för att visa vilka som är behöriga att bedriva undervisningen i olika ämnen.

Kristdemokraterna:  Nej. Lärare skall ha lärarlegitimation

Moderaterna: För närvarande har vi inget sådant förslag.

Socialdemokraterna:Socialdemokraterna är positiva till lärarlegitimation men tyvärr har implementeringen varit katastrofal. När legitimationen väl är på plats vill vi se över om fler grupper ska inkluderas.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Lärare och elever får ta smällen av inkluderingen”

Debatt

Inkluderingstanken tar inte hänsyn till klassens övriga elever, menar Therese Vänerljung: ”Tanken med inkludering är god men att till varje pris hålla fast vid idéen gör att många elever mår mycket dåligt.”

Kommentera
Annons
Annons

Nya siffror: Färre lärarjobb att söka

Lärarbrist

Det fanns närmare 4 000 färre lediga lärarjobb att söka under årets första sju månader, jämfört med samma period förra året. Det visar nya siffror från Arbetsförmedlingen.

Annons

Studenterna: Sluta smutskasta läraryrket

Lärarstudent

Hur ska läraryrket återfå sin forna status och vad är lösningen till en bättre lärarutbildning?
Skolvärlden träffade tre lärarstudenter för att få veta hur de ser på utbildningen och framtiden som yrkesverksamma pedagoger. 

”Vi kan aldrig ge blivande lärare all kunskap”

Lärarutbildning

Lärarutbildningen väcker debatt och kritikerna pekar på brister som undermålig kvalitet och att metodik saknas.  
– Vi kan aldrig skapa en lärarutbildning som ger en blivande lärare all kunskap och alla färdigheter som behövs under ett helt yrkesliv, säger Esbjörn Larsson vid Uppsala universitet.

Annons
Annons
Valet 2018
Annons

Webb-tv: ”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Valet 2018

* Vad vill Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt göra åt lärarnas arbetssituation?
* Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet.
* Varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Se när gymnasieläraren Ragnar Sjölander möter partiledaren för att få svar på sina frågor – av lärare för lärare.

Valkollen av lärare för lärare – vet du vad partierna vill med skolan?

Valet 2018

Lärarveteranen Ragnar Sjölander träffade ledarna för riksdagspartierna i Skolvärldens intervjuserie ”På rast med…” för att belysa skolpolitiken inför valet. 
– Jag tror intervjuerna ger en hygglig uppfattning om vad partierna står för, säger han.

L: Anställ 18 000 lärarassistenter

Skolpolitik

Liberalerna vill satsa 3,1 miljarder om året på att anställa 18 000 assistenter som ska avlasta lärarna i grund- och gymnasieskolan.

2 miljarder för att stoppa lärarbristen: Plugga och få lön

Lärarbrist

Miljöpartiet vill möta den alarmerande lärarbristen med att locka fler till att kunna studera till lärare och samtidigt jobba deltid i skolan, och få full lön.

Nu ska fler kunna bli lärare

Lärarbristen

Regeringen vill öppna fler vägar till läraryrket. Därför ska nu fler kunna få befintliga kunskaper validerade eller vidareutbildas för att bli behöriga lärare.

Nya lagar inför terminsstarten: Detta gäller

Nya lagar

Obligatorisk prao, obligatorisk förskoleklass och färre håltimmar i grundskolan. Inför höstterminen träder flera lagändringar i kraft som påverkar vardagen i skolan.

NPF

Lärare hinner inte med likvärdig undervisning

Stöd och anpassningar

Lagen som skulle underlätta för lärarna och elever med behov av särskilt stöd blev det motsatta. Det visar en ny undersökning av Skolvärlden.

”Ge läraren makten att avgöra när särskilt stöd ska sättas in”

Kommentar

Lärarnas Riksförbund föreslår att lärarens makt att avgöra när elever behöver särskilt stöd utanför klassrummet ska stärkas.
– Det är en väldigt problematisk situation i dag, allt kan inte lösas i ett klassrum av en lärare, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Så blev deras skola NPF-säkrad

NPF

Hur kommer det sig att Källbrinksskolan i Huddinge, söder om Stockholm, verkar lyckas med det som alla säger att de vill göra, men inte riktigt klarar av – att ge alla elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) det stöd och den undervisning de behöver för att lyckas i skolan?

Skolans bristande NPF-kunskaper: ”Lämna inte lärarna ensamma”

NPF

Elever med NPFhalkar efter på grund av stora brister i skolans kunskaper på området. Lösningen ligger i mer resurser och att lärarutbildningen ska ge baskunskaperi ämnet. Det menar SPSM:s Fredrik Malmberg och Jiang Millington, grundare av ”Barn i behov”, som vill se krafttag för att höja likvärdigheten. 

Hur kan vi som nation tillåta detta att pågå?!?

Lärarbristen

Situationen med outbildade lärare blir värre och värre. ”Hur kan det komma sig att vi år ut och år in stannar kvar i ett uppenbart dysfunktionellt decentraliserat system både för lärarförsörjning och lönemodeller med mera?”, skriver Per Kornhall.

Nytt arbetssätt ökar lärarnas professionalitet

Undervisning

I Bjuv har satsningen på språkorienterad undervisning höjt skolresultaten och förbättrat arbetsmiljön för lärarna.

Skolan måste lära ut barns rättigheter

Debatt

”När skolans arbete genomsyras av barnkonventionen, stärks elevernas kunskaper om sina rättigheter. Barns rätt till inflytande är en viktig princip”, skriver Christina Heilborn, UNICEF Sverige.

Kommentera

Lärare positiva till – och rädda för – sex- och samlevnad

Pride 2018

Den bristande likvärdigheten i sex- och samlevnadsundervisning i landet, och hur det kan bli bättre. Det var fokus för ett seminarium under Europride i Stockholm.

Regeringen utreder SFI

SFI

En ny statlig utredning av SFI ska få fler asylsökande att etablera sig snabbare.
– Vi har väldigt många asylsökande i landet och ser samtidigt en brist på utbildat folk på arbetsmarknaden. Där är SFI väldigt viktigt, säger Anna Ekström (S) till Skolvärlden.

Författaren: ”Man missar att stötta lärarna”

Lärarprofessionen

Om inte lärarna tar tillbaka makten över sin vardag kommer lärarbristen aldrig kunna hejdas. Och det gäller att skapa trygghet i yrket.
– Man missar att stötta lärarna och låta dem utveckla sin praktik, säger författaren Alex Quigley.

Etikforskaren: Värdegrunden en ”IKEA-moral” för eleverna

Kritik

En värdegrund för skolan som dikterar vad som är rätt och fel duger inte. Istället behöver eleverna få testa sina värderingar i öppna samtal – inte minst elever med ”problematiska” värderingar. Det menar David Kronlid, lektor vid Uppsala Universitet.

Regeringen utreder statligt finansierad skola

Nytt uppdrag

En statlig utredning ska följa upp Skolkommissionens förslag på ökad statlig finansiering av grundskolan, meddelar regeringen på torsdagen.
– Ett första och viktigt steg mot en statligt finansierad skola, säger Svante Tideman, 1:e vice ordförande för LR.

Tävla och vinn!

Tävling

Hur ser din sommar som lärare ut? Skriv och berätta vad du gör för att ha något att minnas när höstterminen går in i mörka november. Som belöning lottar vi ut fem exemplar av Danny Wattins succéroman ”Historiegeneratorn”.

6 tips: Din röst påverkar eleverna

Läraryrket är ett röstyrke. Men lärarens kanske viktigaste verktyg får sällan den kärlek den behöver. 
– Det förvånar mig att lärarens röst får så lite uppmärksamhet, säger Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi.

Magister Nordström: Så höjer du undervisningen med Instagram

Digitalt

Läraren Rickard Nordström har Sveriges största lärarkonto på Instagram och är en stor inspiratör för många lärare.

”Dags för oss vägledare att sluta acceptera små tjänster”

SYV

”Bristen på satsningar visar tyvärr på att man trots allt inte tycker att studie- och yrkesvägledningen är så viktig”, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Otydliga krav på syv i kommunerna

SYV

Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

Almedalen 2018

”Lärare kan för lite om dyslexi”

Dyslexi

Lärare kan inte tillräckligt mycket om dyslexi, menar Christina Hellman, ordförande för Svenska Dyslexiföreningen.
– Man måste återinföra klassisk läs- och skrivinlärning på lärarutbildningen.

Jenny Madestam: Så var skolpolitiken i partiledartalen

Almedalen 2018

Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar exklusivt för Skolvärlden skolpolitiken i partiledartalen från årets politikervecka.

Förstatligande hett debattämne i Almedalen

Val 2018

Riksdagspartierna gick i clinch under Almedalens stora skoldebatt. Mycket handlade om det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun.
– Den kommunala budgeten står över skollagen i princip i varje kommun. Det måste vi råda bot på, säger LR:s Åsa Fahlén.

Partiernas kandidater: ”Om jag fick bli utbildningsminister…”

Val 2018

Under den stora skoldebatten i Almedalen fick alla riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner svara på frågan ”Vad gör du om du blir utbildningsminister efter valet?” Här är svaren.

Väljarna om skolpolitiken

Liberalernas skolpolitik ”stjäl” väljare från andra partier

Valet 2018

Skolan är en av valets viktigaste frågor, så viktig att väljarna kan tänka sig att byta parti. Störst stöd bland andra väljare än sina egna har Liberalerna.

Bara 2 av 10 KD-väljare nöjda med partiets skolpolitik

Val 2018

Kristdemokraterna är det riksdagsparti som får lägst stöd för sin skolpolitik av de egna väljarna.
– Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

Skolfrågan oviktig för SD:s väljare

Val 2018

Sverigedemokraterna har svagt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Samtidigt kan få av dem tänka sig att rösta på ett annat parti på grund av det.

Hälften av M:s väljare mot vinster i skolan

Val 2018

Moderata väljare håller det fria skolvalet högst av alla väljargrupper, men hälften av dem är negativa till vinstuttag ur friskolor.
– Det är tydligt att moderata väljare inte ser valfrihet och vinstuttag som förutsättningar för varandra, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

S-väljare vill se förstatligande av skolan

Val 2018

Socialdemokraternas väljare är de som är allra mest positiva till ett statligt övertagande av ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver inte frågan.
– Skulle Stefan Löfven lyssna på sina väljare borde han driva den frågan, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Varannan C-väljare redo att byta parti för skolans skull

Val 2018

En majoritet av Centerpartiets tillfrågade väljare anser att staten bör ta över ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver en annan linje. Det kan kosta dem väljare, enligt en färsk undersökning.

MP:s väljare säger ja till statlig skola – men partiet säger nej

Val 2018

Skolan är viktig för Miljöpartiets väljare, men bara 36 procent av dem tycker att MP har den bästa skolpolitiken, enligt en ny väljarundersökning.
– Det är nog hög tid för Miljöpartiet att lyssna på sina väljare, säger LR:s orförande Åsa Fahlén.

V-väljarna: Inga vinstuttag för friskolor

Val 2018

Fler än åtta av tio Vänsterpartistiska väljare menar att friskolor inte borde kunna ta ut vinst. Lika många vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.

Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

Debatt

Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

Kommentera
Valet 2018

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Text + webb-tv

I mötet med Jonas Sjöstedt (V) vill läraren Ragnar Sjölander veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Anna Ekström: Marknadsstyrningen av skolan leder fel

Valet 2018

Hur ser Socialdemokraternas minister Anna Ekström på lärarnas arbetssituation? Vad vill hon göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Socialdemokraterna?

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Valet 2018

Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Text + webb-tv

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
– Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Text + webb-tv

Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Björklund: ”Det är många amatörer som styr skolan”

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Valet 2018

Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

”Jag vill lyfta de estetiska ämnena”

Bild

Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse.
Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.  

LR och M: Fem förslag för ökad studiero

Ordning och reda

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nästan dubblerats sedan 2014. Nu presenterar LR:s Åsa Fahlén och moderaternas Erik Bengtzboe fem förslag som ska bryta trenden.

”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

Debatt

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Kommentera

Läraren: Så blir programmering roligt

Digitalisering

Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
– Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

"Kritiken mot Academedia felaktig"

Replik

Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons