Annons

Så tycker partierna om syv

Publicerad 5 juni 2013

Partierna är överens – studie- och yrkesvägledningen i skolan är viktig och behöver stärkas. Men hur det ska ske skiljer sig. Skolvärlden har ställt sex frågor om studie- och yrkesvägledning till partiernas representanter i utbildningsutskottet. 

Relaterat

 

Behöver studie- och yrkesvägledningen stärkas i grundskolan och gymnasiet - och i sådana fall vilka är era förslag för området?

Vänsterpartiet: Ja, Vänsterpartiet anser att studie- och yrkesvägledningen behöver stärkas i grundskolan och gymnasiet. Vi vill därför tillföra mer resurser till studie- och yrkesvägledningen. Vänsterpartiet vill tillföra mer resurser till skolan generellt. I Vänsterpartiets vårbudgetmotion för 2013 satsar vi en miljard per år de kommande tre åren i riktade statsbidrag till de skolor och elever som har störst behov. En del av dessa resurser ska gå till att stärka studie- och yrkesvägledningen.
Vänsterpartiet avvisar dessutom regeringens förslag att Skolverket ska få 2 miljoner kronor extra per år för att utöka informationen om det fria skolvalet. Vi föreslår att pengarna istället används för extra stöd till studie- och yrkesvägledning.

Miljöpartiet: Ja. Studie- och yrkesvägledare fyller en viktig funktion i skolan. Undersökningar visar att god tillgång till studievägledning minskar risken för avhopp. Miljöpartiet vill initiera en översyn av de allmänna riktlinjerna om studie- och yrkesvägledning, och utifrån det anpassa regelverket i enlighet med skolans behov. Vi är beredda att rikta särskilda statsbidrag till kommunerna för att åstadkomma goda förutsättningar för huvudmännen att tillhandahålla god tillgång till studie- och yrkesvägledning. Detta innebär att fler studie- och yrkesvägledare kan anställas.  

Centerpartiet:  Studie- och yrkesorienteringen i skolan är viktig, och vi tycker att det är viktigt att alla som arbetar i skolan har med sig detta perspektiv i sitt arbete. Vi tror att studie- och yrkesvägledarna istörre grad skulle kunna ha en expertroll i arbetet med studie- och yrkesorienteringen.

Sverigedemokraterna: Ja vi anser yrkesvägledningen skall stärkas, också för att råda bot på den missmatching som finns på arbetsmarknaden, men också självklart för elevernas skull. I vår budgetproposition 2012/13 motion2012/13:SD500 anger vi klart och tydligt att vi skall stärka yrkesvägledningen, vi har också ansagit pengar åt detta.  

Folkpartiet: Ja, studie- och yrkesvägledningen spelar en viktig roll för eleverna när de ska välja väg inför kommande studier och arbetslivet. Det är både viktigt för den enskilde individen och för samhället i stort, om vi kan minska de könsstereotypa utbildningsvalen och minska den sociala snedrekryteringen. Vi har skärpt skrivningarna i skollagen om tillgång till studie- och yrkesvägledning och satsar nu totalt 40 miljoner kronor på fortbildning för studie- och yrkesvägledarna. Skolinspektionen bör granska om reglerna följs.

Kristdemokraterna: Ja. Kompetensutvecklingssatsningar. 10 miljoner avsattes i BP13 för fortbildning för SYV. BP 2014 11 miljoner. 2015 10 miljoner. 5 miljoner 2016. Dessutom en satsning på 2 miljoner för kompetensutveckling för SYV för att underlätta för gymnasieelever med funktionsnedsättningar att möta arbetsmarknaden

Moderaterna: Regeringen presenterade en riktad satsning som syftar till att stärka SYV i budgeten för 2013. Vi moderater har föreslagit att vi borde stärka SYV ytterligare så småningom. Ett förslag om detta finns i vår skolpolitiska rapport ”En modern skola för alla”.  

Socialdemokraterna:  Studie- och yrkesvägledning behöver stärkas och alla elever ska ha rätt till studie- och yrkesvägledning på sin skola.
- Studie- och yrkesvägledningen behöver tydliga nationella riktlinjer som definierar verksamheten och hur den ska bedrivas.
- Varje kommun ska ha en plan för studie- och yrkesvägledningsverksamheten.
- Det behövs professionella nätverk för erfarenhetsutbyte och gemensamma initiativ.

Vad är mest prioriterat av era förslag om studie- och yrkesvägledning?

Vänsterpartiet: Vänsterpartiets mest prioriterade förslag om studie- och yrkesvägledning är vår budgetmotion som innehåller mer resurser till skolan generellt, varav en del ska gå till att stärka och utöka studie- och yrkesvägledningsverksamheten i grund- och gymnasieskolan.

De könsbundna gymnasievalen både begränsar enskilda elevers utvecklingsmöjligheter och konserverar den rådande segregationen mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden. Vänsterpartiet anser därför att studie- och yrkesvägledningen behöver bli bättre på att uppmärksamma frågan om könsstereotypa gymnasieval. En del av de resurser som vi satsar på studie- och yrkesvägledningen bör avsättas för att fortbilda studie- och yrkesvägledarna i dessa frågor.

Miljöpartiet: Insatser för att säkerställa att alla elever, oavsett skola och region, har god tillgång till studievägledning av hög kvalitet.  

Centerpartiet: Karriärutvecklingsinsatser även för studie- och yrkesvägledare är en viktig satsning som vi föreslår ska ingå i vårt utbildningspolitiska program.

Sverigedemokraterna:  Det är gymnasieskolan och speciellt yrkeslinjerna.

Folkpartiet: Elever behöver god tillgång till studie- och yrkesvägledning och det måste varje huvudman arbeta med.

Kristdemokraterna: Kompetensutveckling för att kunna möta den snabba reformeringen av utbildningsväsendet

Moderaterna: Två saker är viktiga för oss. Först och främst måste eleverna i grundskolan få en rättvis och korrekt bild av gymnasieskolan. Vi har fått indikationer om att många elever har valt bort vissa program pga att man har haft en grovt felaktig bild av vissa gymnasieprograms utformning.

Socialdemokraterna: Att alla elever ska ha rätt till studie- och yrkesvägledning på sin skola.

Antalet elever per studie- och yrkesvägledare har ökat och antalet skiljer sig mellan olika skolor och kommuner. Hur ser ni på detta?

Vänsterpartiet: Utvecklingen speglar den allmänna tendensen i svensk skola med ökade skillnader och bristande likvärdighet, något som slagits fast i ett antal rapporter och utredningar den senaste tiden. Vänsterpartiet anser att detta är en orimlig utveckling. Vi vill ha en nationellt likvärdig skola. Det ska inte spela någon roll i vilken skola man går. Alla skolor ska vara lika bra och ge alla elever samma rätt till kunskap, lärande och utveckling. En väl fungerande studie- och yrkesvägledning är en central del av detta. Vi kan tänka oss att sätta upp ett nyckeltal med antal elever/SYV på samma sätt som skolsköterskorna har.

Miljöpartiet: I skollagen formuleras alla elevers rätt till studie- och yrkesvägledning, Miljöpartiet vill se till att detta efterlevs runt hela landet. Vi vill också säkerställa att elevernas tillgång till studie- och yrkesvägledare inte är beroende av om man går i kommunal eller fristående skola.   

Centerpartiet: En anledning till att antalet elever per vägledare skiljer sig åt är att kommunerna har olika förutsättningar. Dessutom har studie- och yrkesvägledarnas tjänster skiftande innehåll, vilket gör det svårt att jämföra.

Sverigedemokraterna: Nä, vi anser denna utveckling mycket olycklig och att det är ett tecken på en alltmer ojämlik skola. Ytterst tror vi att man måste förstatliga skolan för att få bukt med denna ojämlighet.

Folkpartiet: Generellt behöver tillgången förbättras. Sen kommer det alltid att skilja sig mellan olika skolor och kommuner, särskilt så länge skolan är kommunal.

Kristdemokraterna: ? Det är en sak för huvudmannen att avgöra hur man fördelar resurser men naturligtvis måste man säkerställa att alla elever får den SYV-tid de har rätt till

Moderaterna: Det är en bekymmersam utveckling som vi måste följa.

Socialdemokraterna: Det är mycket oroande, inte minst när utbildningssystemet blivit mer komplicerat är det viktigt med studie- och yrkesvägledning som gör att eleverna kan göra välinformerade val. Vi vet att välinformerade val minskar risken för avhopp i gymnasieskolan.

Behövs riktlinjer för hur många elever en studie- och yrkesvägledare maximalt får ansvara för? Varför, varför inte?

Vänsterpartiet: Ja. Skollagen (2010:800, 2 kap. 29 §) har en allmän skrivning om att elever i grund- och gymnasieskolan ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning. Lagen bör kompletteras med riktlinjer för hur många elever en studie- och yrkesvägledare maximalt får ansvara för. Dagens allmänna skrivning gör det möjligt för skolhuvudmännen att prioritera ned studie- och yrkesvägledningsverksamheten, vilket öppnar för stora skillnader mellan olika skolor. För att komma till rätta med det behövs tydliga riktlinjer.

Miljöpartiet: För Miljöpartiet är det viktiga att vi lyckas säkra en god tillgång för alla elever. Om det visar sig att det bästa sättet är att lagstifta om ett tak för elevantal per vägledare, så ställer vi oss positiva till det. Men det finns risker med en sådan modell eftersom huvudmännens villkor skiljer sig mycket åt. Förutsättningarna ser annorlunda ut beroende på skolenhetens storlek, regionala förutsättningar, elevernas behov etc. Vi vill, som ett första steg, initiera en översyn av tillgången till vägledning, för att på så sätt kunna bedöma hur en effektiv modell bör konstrueras. Som en konsekvens av att fler studie- och yrkesvägledare anställs minskar också elevantalet per vägledare. 

Centerpartiet: Trots att skolor har olika förutsättningar och vi anser att kommuner ska ha möjlighet att styra så mycket som möjligt över sina verksamheter, anser vi att det vore bra med någon form av riktmärke. Att tala om hur många minuters vägledningstid varje elev får vid en skola kan vara ett sätt att mäta.

Sverigedemokraterna: I en statlig skola skulle behovet inte vara så stort, men med kommunala huvudmän behövs det strikta riktlinjer just för att skapa en jämlik skola.
Hur mycket pengar vill ni satsa på studie- och yrkesvägledningen i skolan 2013/2014?
Vi har inte klart angett detta men i den senaste budgetpropositionen anslår vi 100 mnkr till yrkeshögskolan samt att vi motsätter oss den besparing på gymnasieskolan regeringen aviserat (och delvis redan effektuerat). En del av dessa pengar skall gå till studie och yrkesvägledare.

Folkpartiet: Det går inte att ange en exakt siffra. På samma sätt som lärartätheten kan variera mellan skolor och kommuner, beroende på elevers behov och förutsättningar, kan antalet studie- och yrkesvägledare variera. Det viktiga är att tillgången är god och det bör Skolinspektionen granska.

Kristdemokraterna: Vi är emot att lagstifta kring antal personal per brukare i alla sammanhang på grund av att förutsättningarna ser så olika ut. Däremot skulle Skolverket kunna ha en rekommendation för huvudmannen att ha som riktmärke.

Moderaterna: För närvarande ser vi inget behov av det. Skolor måste givetvis kunna fatta kloka beslut på detta område själva.

Socialdemokraterna: Ja, studie- och yrkesvägledningen behöver tydliga nationella riktlinjer som definierar verksamheten och hur den ska bedrivas.

Hur mycket pengar vill ni satsa på studie- och yrkesvägledningen i skolan 2013/2014?

Vänsterpartiet: Vänsterpartiet gör två satsningar 2013/2014 som omfattar studie- och yrkesvägledningen i skolan. För det första satsar vi en miljard i riktade statsbidrag till de skolor och elever som har de största behoven. En del av dessa resurser ska gå till att utöka studie- och yrkesvägledningen. För det andra satsar vi två miljoner i extra stöd till studie- och yrkesvägledning.

Miljöpartiet:Under innevarande år satsar vi 40 miljoner mer än vad regeringen lägger i sin budget. Vi överväger om denna satsning ska utökas och återkommer i frågan i budgetmotionen senare i höst.

Centerpartiet: Alliansen har gjort en ganska stor satsning på studie- och yrkesvägledning i budgeten för 2013, men vi är beredda att satsa mer!

Sverigedemokraterna: Vi har inte klart angett detta men i den senaste budgetpropositionen anslår vi 100 mnkr till yrkeshögskolan samt att vi motsätter oss den besparing på gymnasieskolan regeringen aviserat (och delvis redan effektuerat). En del av dessa pengar skall gå till studie och yrkesvägledare.

Folkpartiet: Från statligt håll gör vi nu en stor fortbildningsinsats. Sedan måste varje kommun avgöra utifrån hur situationen ser ut på kommunens skolor.

Kristdemokraterna: se första frågan

Moderaterna:För 2013 och 2014  har vi sammanlagt avsatt 21 miljoner kronor. Satsningen fortsätter dock under 2015 och 2016 och vi har avsatt medel även för dessa år.  

Socialdemokraterna: Vi säger nej till de stora nedskärningar som regeringen gör i gymnasieskolan, 2 miljarder under 2012 och 2014, och vill investera 3 miljarder mer i grundskolan. Det ger skolans huvudmän resurser att investera i studie- och yrkesvägledning.

Borde studie- och yrkesvägledare ingå i statens satsning på karriärtjänster?

Vänsterpartiet: Vi har inte drivit det kravet. För oss har det viktigaste varit att vi ska ha fler och utbildade SYV:ar eftersom kraven på att "välja rätt" har ökat på eleverna. Det val du gör som 11 åring kan ha stora konsekvenser för dig som 20 åring.

Miljöpartiet: Regeringens reform för fler karriärvägar för lärare har stora brister: huvudmännen kan beviljas statsbidrag bara för några få av sina lärare, och stora lärargrupper omfattas inte alls av reformen. Miljöpartiet vill att fler lärare ska beviljas karriärtjänster; vi vill att reformen även ska omfatta förskollärare och fritidspedagoger. Dessutom satsar vi på generella fortbildningsinsatser, vilka även kommer studievägledarna till del. När karriärtjänsterna börjat fungera vill vi göra en utvärdering för att sedan ta ställning till om fler av skolans yrkesgrupper än de vi nämner ovan ska omfattas.

Centerpartiet:  I det utbildningspolitiska program som vi ska presentera för vår partistämma i september föreslår vi karriärutvecklingsåtgärder, t ex karriärtjänster för studie- och yrkesvägledare.

Sverigedemokraterna: Det faller sig inte naturligt att studievägledare blir lektorer och liknande, så svaret är nej. Men likväl skall de naturligtvis kunna göra karriär.

Folkpartiet:Karriärtjänsterna är till för att möjliggöra för lärare att göra karriär utan att behöva lämna undervisningen helt och hållet. De bör därför vara riktade till just lärare.

Kristdemokraterna: Nej

Moderaterna:För närvarande har vi inget sådant förslag.

Socialdemokraterna: På sikt vill vi inte utesluta det, men i dagsläget vill vi fokusera dessa på lärarna samt inkludera förskollärarna.

Borde studie- och yrkesvägledare ha lärarlegitimation?

Vänsterpartiet: Vi har i grunden varit skeptiska till lärarlegitimationsreformen, det finns många brister i den, men är också av den uppfattningen att om det ska finnas så ska det gälla alla lärare (läs också fritidspedagoger). För oss är det dock viktigast att all personal som finns i skolan och förskolan är utbildade och tycker att en examen ska vara tillräcklig för att få legitimation.

Miljöpartiet:Miljöpartiet ställer sig positivt till lärarlegitimationsreformen eftersom den utgör en garant för att våra barn och ungdomar möter välutbildade, behöriga och duktiga lärare. Men reformens implementering har präglats av organisatoriska problem och underfinansiering. Reformer av den här omfattningen måste införas ansvarsfullt, med försiktighet och under kontinuerlig utvärdering. Därför tycker vi att legitimationen för lärarna ska genomföras och utvärderas innan vi tar ställning till om ytterligare yrkesgrupper ska omfattas av reformen. 

Centerpartiet: Frågan om legitimation för studie- och yrkesvägledare har diskuterats under många år. Att kräva legitimation kanske är i överkant, men tydliga behörighetsregler för vem som kan anställas som studie- och yrkesvägledare borgar för en god kvalitet i vägledningen.

Sverigedemokraterna:  Nej, det tycker vi inte, men väl adekvat utbildning för yrket.

Folkpartiet: Lärarlegitimation ska vara till för dem som är lärare, för att visa vilka som är behöriga att bedriva undervisningen i olika ämnen.

Kristdemokraterna:  Nej. Lärare skall ha lärarlegitimation

Moderaterna: För närvarande har vi inget sådant förslag.

Socialdemokraterna:Socialdemokraterna är positiva till lärarlegitimation men tyvärr har implementeringen varit katastrofal. När legitimationen väl är på plats vill vi se över om fler grupper ska inkluderas.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Annons
Annons

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
– Som lärare är man dessvärre inte bortskämd med den här typen av evenemang, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén. 

Annons

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Annons
Annons

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

Annons

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Nya avtalet

Läraravtalet klart: ”Nu är det upp till bevis”

Läraravtalet

Efter förhandlingar som dragit ut på tiden flera månader har SKL och facken nu skrivit på ett nytt avtal för lärare och studie- och yrkesvägledare.
– Avtalet ger goda möjligheter för kommunerna att ta tag i arbetsmiljön. Nu är det upp till bevis, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Hoppfullhet och misstro efter nya läraravtalet

Läraravtalet

Det nya läraravtalet har mötts av blandade reaktioner i skolsverige. Skoldebattören Åsa Plesnerär en av många som är kritisk till avsaknaden av regler i avtalet. 
– Skolan behöver mer tvingande regler i arbetsmiljöfrågorna, säger hon.

4 förslag: Så ska läraryrket bli mer attraktivt igen

Arbetsmiljö

Lärarbristen väntas växa de kommande åren och samtidigt funderar många lärare på att lämna yrket. Sten Hagberg, distriktsordförande för LR i Halland, har listat fyra konkreta förslag som snabbt skulle kunna vända den negativa trenden.

Nu kliver Naturhistoriska riksmuseet in i klassrummet

Satsning

Filmade föreläsningar och interaktiva quiz. Nu utvecklar Naturhistoriska riksmuseet sin pedagogiska satsning fär att nå ut till Sveriges alla klassrum.
– Det känns roligt att kunna bidra med bra faktabaserat material, säger Sara Schesny, museipedagog. 

Nicklas Mörk: Det är dags att slakta några heliga kor

Blogg

Skolvärldens nya bloggare Nicklas Mörk vill att lärare utmanar sina tankar om vad skola måste innehålla: ”Vad skulle exempelvis hända om inte alla elever hade ett utvecklingssamtal varje år? Eller om inte veckobrev eller pseudoämnet “elevens val” fanns? Eller om USK:en återinfördes?”

Världsmästarens teknik hjälper eleverna att minnas bättre

Undervisningsmetoder

Vill du hjälpa dina elever att minnas saker bättre? Flerfaldige minnesmästaren Jonas von Essen, som studerar till lärare, delar med sig av sina bästa tips på hur man skaffar ett minne i världsklass.

Tvingas till fjärrundervisning för att lösa lärarbristen

Moderna språk

Beslutet om stadieindelad timplan skapar problem i glesbygden. I Sala har man fjärrundervisning av moderna språk för att kunna erbjuda undervisning i ämnet.
– Beslutet ställer till det för skolorna ute på landet, Åsa Eriksson, LR-ombud i Sala. 

Obligatorisk syv på schemat lyfter gymnasiet i Finland

SYV

Var tredje elev i Sverige tar inte examen från gymnasiet. I Finland har man inte alls samma problem. Där står eleverna väl rustade inför valet till gymnasiet och högskolan.

”Svensk syv måste kämpa för att få lektionstid”

Syv

Många svenska elever får inte den studie- och yrkesvägledning som de har rätt till enligt skollagen. Det visar flera utvärderingar och granskningar som har gjorts de senaste åren.

Skolexperten: Så ska tilliten till lärare öka

Lärarprofessionen

Det krävs en ökad tillit till lärarna för att styrningen av skolan ska bli mer lyckosam. Det menar Elisabet Nihlfors som är professor i pedagogik vid Uppsala universitet.

Tvådelat stöd – här halkar inga elever efter

Tidigt stöd

På Västangårds skola i Umeå är det redan från förskoleklass fullt fokus på att inga elever ska hamna på efterkälken. En specialpedagog, en speciallärare och en lågstadielärare gör det möjligt att agera snabbt. 
– Vi har en kort väg från behov till handling, säger läraren Anette Stenmark.

Professorn: Erfarna lärare är nyckeln till tidigt lässtöd

Tidigt stöd

Det är avgörande att tidigt fånga upp de elever som inte hänger med i läsinlärningen. Nyckeln är erfarna lärare.

Uppsägningar när lärare fråntas lönelyft

Löner

Lärare som nu blir av med det statliga lönelyftet mår dåligt och säger upp sig.
– Vi har varnat för de här reaktionerna, men kommunen har inte lyssnat, säger LR:s lokala ombud.

Efter valet: Nu växer SD:s makt över skolorna

Val 2018

En konsekvens av söndagens val är att Sverigedemokraternas inflytande över skolan ökar i en rad kommuner. De flesta av dem dras med svaga skolresultat.

Granskning: Friskolornas vinster

Friskolorna tjänar miljarder – lärarna förlorar miljoner

Granskning

De senaste fyra åren har Sveriges fyra största friskolekoncerner gått med mer än tre miljarder kronor i vinst.
Men lärarna på flera av skolorna har betydligt lägre lön än många av sina kollegor.

Facket: ”Det är en kränkning mot professionen”

Friskolor

Taylorismen är på väg att ta över delar av den svenska skolan. Det säger Andrés Jerez som är LR:s koncernombud inom Academedia.
– Man klockar, räknar minuter och elever för att få ut så mycket pengar som möjligt.

Det betyder nya lagen om överlämning mellan skolor

Skollagen

Ny lag ändrar vem som avgör vilka uppgifter som lämnas över mellan verksamheter när elever byter skola.

”Svensklärarna ska äga kanonfrågan”

Replik

”Ett problem som vi ser det är att det är så många som vill använda kanonfrågan för egna syften”, skriver Nils Larsson, ordförande i Svensklärarföreningen, i en debattartikel.

Kommentera

Nytt beslut: Facklig seger för lärarnas arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Lärarfacken larmade Arbetsmiljöverket om stora arbetsmiljöbrister för lärarna i Skövde. Nu har myndigheten skärpt kraven på kommunen.

Omfattande satsning för att arbeta språkutvecklande

Språkutveckling

Högläsning, textsamtal och regelbundna utvärderingar. Det är några av Backaskolans metoder för att jobba mer språkutvecklande.
– Eleverna blev inspirerade direkt, säger skolbibliotekarien Monika Staub Halling. 

OECD: Svenska lärare tillbringar fler timmar i skolan än snittet

Arbetstid

Svenska grundskole- och gymnasielärares totala årsarbetstid i skolan är över OECD-snittet. Det visar en ny rapport från OECD.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons