Annons

Så tycker partierna om syv

Publicerad 5 juni 2013

Partierna är överens – studie- och yrkesvägledningen i skolan är viktig och behöver stärkas. Men hur det ska ske skiljer sig. Skolvärlden har ställt sex frågor om studie- och yrkesvägledning till partiernas representanter i utbildningsutskottet. 

Relaterat

 

Behöver studie- och yrkesvägledningen stärkas i grundskolan och gymnasiet - och i sådana fall vilka är era förslag för området?

Vänsterpartiet: Ja, Vänsterpartiet anser att studie- och yrkesvägledningen behöver stärkas i grundskolan och gymnasiet. Vi vill därför tillföra mer resurser till studie- och yrkesvägledningen. Vänsterpartiet vill tillföra mer resurser till skolan generellt. I Vänsterpartiets vårbudgetmotion för 2013 satsar vi en miljard per år de kommande tre åren i riktade statsbidrag till de skolor och elever som har störst behov. En del av dessa resurser ska gå till att stärka studie- och yrkesvägledningen.
Vänsterpartiet avvisar dessutom regeringens förslag att Skolverket ska få 2 miljoner kronor extra per år för att utöka informationen om det fria skolvalet. Vi föreslår att pengarna istället används för extra stöd till studie- och yrkesvägledning.

Miljöpartiet: Ja. Studie- och yrkesvägledare fyller en viktig funktion i skolan. Undersökningar visar att god tillgång till studievägledning minskar risken för avhopp. Miljöpartiet vill initiera en översyn av de allmänna riktlinjerna om studie- och yrkesvägledning, och utifrån det anpassa regelverket i enlighet med skolans behov. Vi är beredda att rikta särskilda statsbidrag till kommunerna för att åstadkomma goda förutsättningar för huvudmännen att tillhandahålla god tillgång till studie- och yrkesvägledning. Detta innebär att fler studie- och yrkesvägledare kan anställas.  

Centerpartiet:  Studie- och yrkesorienteringen i skolan är viktig, och vi tycker att det är viktigt att alla som arbetar i skolan har med sig detta perspektiv i sitt arbete. Vi tror att studie- och yrkesvägledarna istörre grad skulle kunna ha en expertroll i arbetet med studie- och yrkesorienteringen.

Sverigedemokraterna: Ja vi anser yrkesvägledningen skall stärkas, också för att råda bot på den missmatching som finns på arbetsmarknaden, men också självklart för elevernas skull. I vår budgetproposition 2012/13 motion2012/13:SD500 anger vi klart och tydligt att vi skall stärka yrkesvägledningen, vi har också ansagit pengar åt detta.  

Folkpartiet: Ja, studie- och yrkesvägledningen spelar en viktig roll för eleverna när de ska välja väg inför kommande studier och arbetslivet. Det är både viktigt för den enskilde individen och för samhället i stort, om vi kan minska de könsstereotypa utbildningsvalen och minska den sociala snedrekryteringen. Vi har skärpt skrivningarna i skollagen om tillgång till studie- och yrkesvägledning och satsar nu totalt 40 miljoner kronor på fortbildning för studie- och yrkesvägledarna. Skolinspektionen bör granska om reglerna följs.

Kristdemokraterna: Ja. Kompetensutvecklingssatsningar. 10 miljoner avsattes i BP13 för fortbildning för SYV. BP 2014 11 miljoner. 2015 10 miljoner. 5 miljoner 2016. Dessutom en satsning på 2 miljoner för kompetensutveckling för SYV för att underlätta för gymnasieelever med funktionsnedsättningar att möta arbetsmarknaden

Moderaterna: Regeringen presenterade en riktad satsning som syftar till att stärka SYV i budgeten för 2013. Vi moderater har föreslagit att vi borde stärka SYV ytterligare så småningom. Ett förslag om detta finns i vår skolpolitiska rapport ”En modern skola för alla”.  

Socialdemokraterna:  Studie- och yrkesvägledning behöver stärkas och alla elever ska ha rätt till studie- och yrkesvägledning på sin skola.
- Studie- och yrkesvägledningen behöver tydliga nationella riktlinjer som definierar verksamheten och hur den ska bedrivas.
- Varje kommun ska ha en plan för studie- och yrkesvägledningsverksamheten.
- Det behövs professionella nätverk för erfarenhetsutbyte och gemensamma initiativ.

Vad är mest prioriterat av era förslag om studie- och yrkesvägledning?

Vänsterpartiet: Vänsterpartiets mest prioriterade förslag om studie- och yrkesvägledning är vår budgetmotion som innehåller mer resurser till skolan generellt, varav en del ska gå till att stärka och utöka studie- och yrkesvägledningsverksamheten i grund- och gymnasieskolan.

De könsbundna gymnasievalen både begränsar enskilda elevers utvecklingsmöjligheter och konserverar den rådande segregationen mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden. Vänsterpartiet anser därför att studie- och yrkesvägledningen behöver bli bättre på att uppmärksamma frågan om könsstereotypa gymnasieval. En del av de resurser som vi satsar på studie- och yrkesvägledningen bör avsättas för att fortbilda studie- och yrkesvägledarna i dessa frågor.

Miljöpartiet: Insatser för att säkerställa att alla elever, oavsett skola och region, har god tillgång till studievägledning av hög kvalitet.  

Centerpartiet: Karriärutvecklingsinsatser även för studie- och yrkesvägledare är en viktig satsning som vi föreslår ska ingå i vårt utbildningspolitiska program.

Sverigedemokraterna:  Det är gymnasieskolan och speciellt yrkeslinjerna.

Folkpartiet: Elever behöver god tillgång till studie- och yrkesvägledning och det måste varje huvudman arbeta med.

Kristdemokraterna: Kompetensutveckling för att kunna möta den snabba reformeringen av utbildningsväsendet

Moderaterna: Två saker är viktiga för oss. Först och främst måste eleverna i grundskolan få en rättvis och korrekt bild av gymnasieskolan. Vi har fått indikationer om att många elever har valt bort vissa program pga att man har haft en grovt felaktig bild av vissa gymnasieprograms utformning.

Socialdemokraterna: Att alla elever ska ha rätt till studie- och yrkesvägledning på sin skola.

Antalet elever per studie- och yrkesvägledare har ökat och antalet skiljer sig mellan olika skolor och kommuner. Hur ser ni på detta?

Vänsterpartiet: Utvecklingen speglar den allmänna tendensen i svensk skola med ökade skillnader och bristande likvärdighet, något som slagits fast i ett antal rapporter och utredningar den senaste tiden. Vänsterpartiet anser att detta är en orimlig utveckling. Vi vill ha en nationellt likvärdig skola. Det ska inte spela någon roll i vilken skola man går. Alla skolor ska vara lika bra och ge alla elever samma rätt till kunskap, lärande och utveckling. En väl fungerande studie- och yrkesvägledning är en central del av detta. Vi kan tänka oss att sätta upp ett nyckeltal med antal elever/SYV på samma sätt som skolsköterskorna har.

Miljöpartiet: I skollagen formuleras alla elevers rätt till studie- och yrkesvägledning, Miljöpartiet vill se till att detta efterlevs runt hela landet. Vi vill också säkerställa att elevernas tillgång till studie- och yrkesvägledare inte är beroende av om man går i kommunal eller fristående skola.   

Centerpartiet: En anledning till att antalet elever per vägledare skiljer sig åt är att kommunerna har olika förutsättningar. Dessutom har studie- och yrkesvägledarnas tjänster skiftande innehåll, vilket gör det svårt att jämföra.

Sverigedemokraterna: Nä, vi anser denna utveckling mycket olycklig och att det är ett tecken på en alltmer ojämlik skola. Ytterst tror vi att man måste förstatliga skolan för att få bukt med denna ojämlighet.

Folkpartiet: Generellt behöver tillgången förbättras. Sen kommer det alltid att skilja sig mellan olika skolor och kommuner, särskilt så länge skolan är kommunal.

Kristdemokraterna: ? Det är en sak för huvudmannen att avgöra hur man fördelar resurser men naturligtvis måste man säkerställa att alla elever får den SYV-tid de har rätt till

Moderaterna: Det är en bekymmersam utveckling som vi måste följa.

Socialdemokraterna: Det är mycket oroande, inte minst när utbildningssystemet blivit mer komplicerat är det viktigt med studie- och yrkesvägledning som gör att eleverna kan göra välinformerade val. Vi vet att välinformerade val minskar risken för avhopp i gymnasieskolan.

Behövs riktlinjer för hur många elever en studie- och yrkesvägledare maximalt får ansvara för? Varför, varför inte?

Vänsterpartiet: Ja. Skollagen (2010:800, 2 kap. 29 §) har en allmän skrivning om att elever i grund- och gymnasieskolan ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning. Lagen bör kompletteras med riktlinjer för hur många elever en studie- och yrkesvägledare maximalt får ansvara för. Dagens allmänna skrivning gör det möjligt för skolhuvudmännen att prioritera ned studie- och yrkesvägledningsverksamheten, vilket öppnar för stora skillnader mellan olika skolor. För att komma till rätta med det behövs tydliga riktlinjer.

Miljöpartiet: För Miljöpartiet är det viktiga att vi lyckas säkra en god tillgång för alla elever. Om det visar sig att det bästa sättet är att lagstifta om ett tak för elevantal per vägledare, så ställer vi oss positiva till det. Men det finns risker med en sådan modell eftersom huvudmännens villkor skiljer sig mycket åt. Förutsättningarna ser annorlunda ut beroende på skolenhetens storlek, regionala förutsättningar, elevernas behov etc. Vi vill, som ett första steg, initiera en översyn av tillgången till vägledning, för att på så sätt kunna bedöma hur en effektiv modell bör konstrueras. Som en konsekvens av att fler studie- och yrkesvägledare anställs minskar också elevantalet per vägledare. 

Centerpartiet: Trots att skolor har olika förutsättningar och vi anser att kommuner ska ha möjlighet att styra så mycket som möjligt över sina verksamheter, anser vi att det vore bra med någon form av riktmärke. Att tala om hur många minuters vägledningstid varje elev får vid en skola kan vara ett sätt att mäta.

Sverigedemokraterna: I en statlig skola skulle behovet inte vara så stort, men med kommunala huvudmän behövs det strikta riktlinjer just för att skapa en jämlik skola.
Hur mycket pengar vill ni satsa på studie- och yrkesvägledningen i skolan 2013/2014?
Vi har inte klart angett detta men i den senaste budgetpropositionen anslår vi 100 mnkr till yrkeshögskolan samt att vi motsätter oss den besparing på gymnasieskolan regeringen aviserat (och delvis redan effektuerat). En del av dessa pengar skall gå till studie och yrkesvägledare.

Folkpartiet: Det går inte att ange en exakt siffra. På samma sätt som lärartätheten kan variera mellan skolor och kommuner, beroende på elevers behov och förutsättningar, kan antalet studie- och yrkesvägledare variera. Det viktiga är att tillgången är god och det bör Skolinspektionen granska.

Kristdemokraterna: Vi är emot att lagstifta kring antal personal per brukare i alla sammanhang på grund av att förutsättningarna ser så olika ut. Däremot skulle Skolverket kunna ha en rekommendation för huvudmannen att ha som riktmärke.

Moderaterna: För närvarande ser vi inget behov av det. Skolor måste givetvis kunna fatta kloka beslut på detta område själva.

Socialdemokraterna: Ja, studie- och yrkesvägledningen behöver tydliga nationella riktlinjer som definierar verksamheten och hur den ska bedrivas.

Hur mycket pengar vill ni satsa på studie- och yrkesvägledningen i skolan 2013/2014?

Vänsterpartiet: Vänsterpartiet gör två satsningar 2013/2014 som omfattar studie- och yrkesvägledningen i skolan. För det första satsar vi en miljard i riktade statsbidrag till de skolor och elever som har de största behoven. En del av dessa resurser ska gå till att utöka studie- och yrkesvägledningen. För det andra satsar vi två miljoner i extra stöd till studie- och yrkesvägledning.

Miljöpartiet:Under innevarande år satsar vi 40 miljoner mer än vad regeringen lägger i sin budget. Vi överväger om denna satsning ska utökas och återkommer i frågan i budgetmotionen senare i höst.

Centerpartiet: Alliansen har gjort en ganska stor satsning på studie- och yrkesvägledning i budgeten för 2013, men vi är beredda att satsa mer!

Sverigedemokraterna: Vi har inte klart angett detta men i den senaste budgetpropositionen anslår vi 100 mnkr till yrkeshögskolan samt att vi motsätter oss den besparing på gymnasieskolan regeringen aviserat (och delvis redan effektuerat). En del av dessa pengar skall gå till studie och yrkesvägledare.

Folkpartiet: Från statligt håll gör vi nu en stor fortbildningsinsats. Sedan måste varje kommun avgöra utifrån hur situationen ser ut på kommunens skolor.

Kristdemokraterna: se första frågan

Moderaterna:För 2013 och 2014  har vi sammanlagt avsatt 21 miljoner kronor. Satsningen fortsätter dock under 2015 och 2016 och vi har avsatt medel även för dessa år.  

Socialdemokraterna: Vi säger nej till de stora nedskärningar som regeringen gör i gymnasieskolan, 2 miljarder under 2012 och 2014, och vill investera 3 miljarder mer i grundskolan. Det ger skolans huvudmän resurser att investera i studie- och yrkesvägledning.

Borde studie- och yrkesvägledare ingå i statens satsning på karriärtjänster?

Vänsterpartiet: Vi har inte drivit det kravet. För oss har det viktigaste varit att vi ska ha fler och utbildade SYV:ar eftersom kraven på att "välja rätt" har ökat på eleverna. Det val du gör som 11 åring kan ha stora konsekvenser för dig som 20 åring.

Miljöpartiet: Regeringens reform för fler karriärvägar för lärare har stora brister: huvudmännen kan beviljas statsbidrag bara för några få av sina lärare, och stora lärargrupper omfattas inte alls av reformen. Miljöpartiet vill att fler lärare ska beviljas karriärtjänster; vi vill att reformen även ska omfatta förskollärare och fritidspedagoger. Dessutom satsar vi på generella fortbildningsinsatser, vilka även kommer studievägledarna till del. När karriärtjänsterna börjat fungera vill vi göra en utvärdering för att sedan ta ställning till om fler av skolans yrkesgrupper än de vi nämner ovan ska omfattas.

Centerpartiet:  I det utbildningspolitiska program som vi ska presentera för vår partistämma i september föreslår vi karriärutvecklingsåtgärder, t ex karriärtjänster för studie- och yrkesvägledare.

Sverigedemokraterna: Det faller sig inte naturligt att studievägledare blir lektorer och liknande, så svaret är nej. Men likväl skall de naturligtvis kunna göra karriär.

Folkpartiet:Karriärtjänsterna är till för att möjliggöra för lärare att göra karriär utan att behöva lämna undervisningen helt och hållet. De bör därför vara riktade till just lärare.

Kristdemokraterna: Nej

Moderaterna:För närvarande har vi inget sådant förslag.

Socialdemokraterna: På sikt vill vi inte utesluta det, men i dagsläget vill vi fokusera dessa på lärarna samt inkludera förskollärarna.

Borde studie- och yrkesvägledare ha lärarlegitimation?

Vänsterpartiet: Vi har i grunden varit skeptiska till lärarlegitimationsreformen, det finns många brister i den, men är också av den uppfattningen att om det ska finnas så ska det gälla alla lärare (läs också fritidspedagoger). För oss är det dock viktigast att all personal som finns i skolan och förskolan är utbildade och tycker att en examen ska vara tillräcklig för att få legitimation.

Miljöpartiet:Miljöpartiet ställer sig positivt till lärarlegitimationsreformen eftersom den utgör en garant för att våra barn och ungdomar möter välutbildade, behöriga och duktiga lärare. Men reformens implementering har präglats av organisatoriska problem och underfinansiering. Reformer av den här omfattningen måste införas ansvarsfullt, med försiktighet och under kontinuerlig utvärdering. Därför tycker vi att legitimationen för lärarna ska genomföras och utvärderas innan vi tar ställning till om ytterligare yrkesgrupper ska omfattas av reformen. 

Centerpartiet: Frågan om legitimation för studie- och yrkesvägledare har diskuterats under många år. Att kräva legitimation kanske är i överkant, men tydliga behörighetsregler för vem som kan anställas som studie- och yrkesvägledare borgar för en god kvalitet i vägledningen.

Sverigedemokraterna:  Nej, det tycker vi inte, men väl adekvat utbildning för yrket.

Folkpartiet: Lärarlegitimation ska vara till för dem som är lärare, för att visa vilka som är behöriga att bedriva undervisningen i olika ämnen.

Kristdemokraterna:  Nej. Lärare skall ha lärarlegitimation

Moderaterna: För närvarande har vi inget sådant förslag.

Socialdemokraterna:Socialdemokraterna är positiva till lärarlegitimation men tyvärr har implementeringen varit katastrofal. När legitimationen väl är på plats vill vi se över om fler grupper ska inkluderas.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Lärarbristen ökar: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Annons
Annons
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

Annons

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

Annons
Annons

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera
Annons

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons