Annons

Så tycker partierna om syv

Publicerad 5 juni 2013

Partierna är överens – studie- och yrkesvägledningen i skolan är viktig och behöver stärkas. Men hur det ska ske skiljer sig. Skolvärlden har ställt sex frågor om studie- och yrkesvägledning till partiernas representanter i utbildningsutskottet. 

Relaterat

 

Behöver studie- och yrkesvägledningen stärkas i grundskolan och gymnasiet - och i sådana fall vilka är era förslag för området?

Vänsterpartiet: Ja, Vänsterpartiet anser att studie- och yrkesvägledningen behöver stärkas i grundskolan och gymnasiet. Vi vill därför tillföra mer resurser till studie- och yrkesvägledningen. Vänsterpartiet vill tillföra mer resurser till skolan generellt. I Vänsterpartiets vårbudgetmotion för 2013 satsar vi en miljard per år de kommande tre åren i riktade statsbidrag till de skolor och elever som har störst behov. En del av dessa resurser ska gå till att stärka studie- och yrkesvägledningen.
Vänsterpartiet avvisar dessutom regeringens förslag att Skolverket ska få 2 miljoner kronor extra per år för att utöka informationen om det fria skolvalet. Vi föreslår att pengarna istället används för extra stöd till studie- och yrkesvägledning.

Miljöpartiet: Ja. Studie- och yrkesvägledare fyller en viktig funktion i skolan. Undersökningar visar att god tillgång till studievägledning minskar risken för avhopp. Miljöpartiet vill initiera en översyn av de allmänna riktlinjerna om studie- och yrkesvägledning, och utifrån det anpassa regelverket i enlighet med skolans behov. Vi är beredda att rikta särskilda statsbidrag till kommunerna för att åstadkomma goda förutsättningar för huvudmännen att tillhandahålla god tillgång till studie- och yrkesvägledning. Detta innebär att fler studie- och yrkesvägledare kan anställas.  

Centerpartiet:  Studie- och yrkesorienteringen i skolan är viktig, och vi tycker att det är viktigt att alla som arbetar i skolan har med sig detta perspektiv i sitt arbete. Vi tror att studie- och yrkesvägledarna istörre grad skulle kunna ha en expertroll i arbetet med studie- och yrkesorienteringen.

Sverigedemokraterna: Ja vi anser yrkesvägledningen skall stärkas, också för att råda bot på den missmatching som finns på arbetsmarknaden, men också självklart för elevernas skull. I vår budgetproposition 2012/13 motion2012/13:SD500 anger vi klart och tydligt att vi skall stärka yrkesvägledningen, vi har också ansagit pengar åt detta.  

Folkpartiet: Ja, studie- och yrkesvägledningen spelar en viktig roll för eleverna när de ska välja väg inför kommande studier och arbetslivet. Det är både viktigt för den enskilde individen och för samhället i stort, om vi kan minska de könsstereotypa utbildningsvalen och minska den sociala snedrekryteringen. Vi har skärpt skrivningarna i skollagen om tillgång till studie- och yrkesvägledning och satsar nu totalt 40 miljoner kronor på fortbildning för studie- och yrkesvägledarna. Skolinspektionen bör granska om reglerna följs.

Kristdemokraterna: Ja. Kompetensutvecklingssatsningar. 10 miljoner avsattes i BP13 för fortbildning för SYV. BP 2014 11 miljoner. 2015 10 miljoner. 5 miljoner 2016. Dessutom en satsning på 2 miljoner för kompetensutveckling för SYV för att underlätta för gymnasieelever med funktionsnedsättningar att möta arbetsmarknaden

Moderaterna: Regeringen presenterade en riktad satsning som syftar till att stärka SYV i budgeten för 2013. Vi moderater har föreslagit att vi borde stärka SYV ytterligare så småningom. Ett förslag om detta finns i vår skolpolitiska rapport ”En modern skola för alla”.  

Socialdemokraterna:  Studie- och yrkesvägledning behöver stärkas och alla elever ska ha rätt till studie- och yrkesvägledning på sin skola.
- Studie- och yrkesvägledningen behöver tydliga nationella riktlinjer som definierar verksamheten och hur den ska bedrivas.
- Varje kommun ska ha en plan för studie- och yrkesvägledningsverksamheten.
- Det behövs professionella nätverk för erfarenhetsutbyte och gemensamma initiativ.

Vad är mest prioriterat av era förslag om studie- och yrkesvägledning?

Vänsterpartiet: Vänsterpartiets mest prioriterade förslag om studie- och yrkesvägledning är vår budgetmotion som innehåller mer resurser till skolan generellt, varav en del ska gå till att stärka och utöka studie- och yrkesvägledningsverksamheten i grund- och gymnasieskolan.

De könsbundna gymnasievalen både begränsar enskilda elevers utvecklingsmöjligheter och konserverar den rådande segregationen mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden. Vänsterpartiet anser därför att studie- och yrkesvägledningen behöver bli bättre på att uppmärksamma frågan om könsstereotypa gymnasieval. En del av de resurser som vi satsar på studie- och yrkesvägledningen bör avsättas för att fortbilda studie- och yrkesvägledarna i dessa frågor.

Miljöpartiet: Insatser för att säkerställa att alla elever, oavsett skola och region, har god tillgång till studievägledning av hög kvalitet.  

Centerpartiet: Karriärutvecklingsinsatser även för studie- och yrkesvägledare är en viktig satsning som vi föreslår ska ingå i vårt utbildningspolitiska program.

Sverigedemokraterna:  Det är gymnasieskolan och speciellt yrkeslinjerna.

Folkpartiet: Elever behöver god tillgång till studie- och yrkesvägledning och det måste varje huvudman arbeta med.

Kristdemokraterna: Kompetensutveckling för att kunna möta den snabba reformeringen av utbildningsväsendet

Moderaterna: Två saker är viktiga för oss. Först och främst måste eleverna i grundskolan få en rättvis och korrekt bild av gymnasieskolan. Vi har fått indikationer om att många elever har valt bort vissa program pga att man har haft en grovt felaktig bild av vissa gymnasieprograms utformning.

Socialdemokraterna: Att alla elever ska ha rätt till studie- och yrkesvägledning på sin skola.

Antalet elever per studie- och yrkesvägledare har ökat och antalet skiljer sig mellan olika skolor och kommuner. Hur ser ni på detta?

Vänsterpartiet: Utvecklingen speglar den allmänna tendensen i svensk skola med ökade skillnader och bristande likvärdighet, något som slagits fast i ett antal rapporter och utredningar den senaste tiden. Vänsterpartiet anser att detta är en orimlig utveckling. Vi vill ha en nationellt likvärdig skola. Det ska inte spela någon roll i vilken skola man går. Alla skolor ska vara lika bra och ge alla elever samma rätt till kunskap, lärande och utveckling. En väl fungerande studie- och yrkesvägledning är en central del av detta. Vi kan tänka oss att sätta upp ett nyckeltal med antal elever/SYV på samma sätt som skolsköterskorna har.

Miljöpartiet: I skollagen formuleras alla elevers rätt till studie- och yrkesvägledning, Miljöpartiet vill se till att detta efterlevs runt hela landet. Vi vill också säkerställa att elevernas tillgång till studie- och yrkesvägledare inte är beroende av om man går i kommunal eller fristående skola.   

Centerpartiet: En anledning till att antalet elever per vägledare skiljer sig åt är att kommunerna har olika förutsättningar. Dessutom har studie- och yrkesvägledarnas tjänster skiftande innehåll, vilket gör det svårt att jämföra.

Sverigedemokraterna: Nä, vi anser denna utveckling mycket olycklig och att det är ett tecken på en alltmer ojämlik skola. Ytterst tror vi att man måste förstatliga skolan för att få bukt med denna ojämlighet.

Folkpartiet: Generellt behöver tillgången förbättras. Sen kommer det alltid att skilja sig mellan olika skolor och kommuner, särskilt så länge skolan är kommunal.

Kristdemokraterna: ? Det är en sak för huvudmannen att avgöra hur man fördelar resurser men naturligtvis måste man säkerställa att alla elever får den SYV-tid de har rätt till

Moderaterna: Det är en bekymmersam utveckling som vi måste följa.

Socialdemokraterna: Det är mycket oroande, inte minst när utbildningssystemet blivit mer komplicerat är det viktigt med studie- och yrkesvägledning som gör att eleverna kan göra välinformerade val. Vi vet att välinformerade val minskar risken för avhopp i gymnasieskolan.

Behövs riktlinjer för hur många elever en studie- och yrkesvägledare maximalt får ansvara för? Varför, varför inte?

Vänsterpartiet: Ja. Skollagen (2010:800, 2 kap. 29 §) har en allmän skrivning om att elever i grund- och gymnasieskolan ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning. Lagen bör kompletteras med riktlinjer för hur många elever en studie- och yrkesvägledare maximalt får ansvara för. Dagens allmänna skrivning gör det möjligt för skolhuvudmännen att prioritera ned studie- och yrkesvägledningsverksamheten, vilket öppnar för stora skillnader mellan olika skolor. För att komma till rätta med det behövs tydliga riktlinjer.

Miljöpartiet: För Miljöpartiet är det viktiga att vi lyckas säkra en god tillgång för alla elever. Om det visar sig att det bästa sättet är att lagstifta om ett tak för elevantal per vägledare, så ställer vi oss positiva till det. Men det finns risker med en sådan modell eftersom huvudmännens villkor skiljer sig mycket åt. Förutsättningarna ser annorlunda ut beroende på skolenhetens storlek, regionala förutsättningar, elevernas behov etc. Vi vill, som ett första steg, initiera en översyn av tillgången till vägledning, för att på så sätt kunna bedöma hur en effektiv modell bör konstrueras. Som en konsekvens av att fler studie- och yrkesvägledare anställs minskar också elevantalet per vägledare. 

Centerpartiet: Trots att skolor har olika förutsättningar och vi anser att kommuner ska ha möjlighet att styra så mycket som möjligt över sina verksamheter, anser vi att det vore bra med någon form av riktmärke. Att tala om hur många minuters vägledningstid varje elev får vid en skola kan vara ett sätt att mäta.

Sverigedemokraterna: I en statlig skola skulle behovet inte vara så stort, men med kommunala huvudmän behövs det strikta riktlinjer just för att skapa en jämlik skola.
Hur mycket pengar vill ni satsa på studie- och yrkesvägledningen i skolan 2013/2014?
Vi har inte klart angett detta men i den senaste budgetpropositionen anslår vi 100 mnkr till yrkeshögskolan samt att vi motsätter oss den besparing på gymnasieskolan regeringen aviserat (och delvis redan effektuerat). En del av dessa pengar skall gå till studie och yrkesvägledare.

Folkpartiet: Det går inte att ange en exakt siffra. På samma sätt som lärartätheten kan variera mellan skolor och kommuner, beroende på elevers behov och förutsättningar, kan antalet studie- och yrkesvägledare variera. Det viktiga är att tillgången är god och det bör Skolinspektionen granska.

Kristdemokraterna: Vi är emot att lagstifta kring antal personal per brukare i alla sammanhang på grund av att förutsättningarna ser så olika ut. Däremot skulle Skolverket kunna ha en rekommendation för huvudmannen att ha som riktmärke.

Moderaterna: För närvarande ser vi inget behov av det. Skolor måste givetvis kunna fatta kloka beslut på detta område själva.

Socialdemokraterna: Ja, studie- och yrkesvägledningen behöver tydliga nationella riktlinjer som definierar verksamheten och hur den ska bedrivas.

Hur mycket pengar vill ni satsa på studie- och yrkesvägledningen i skolan 2013/2014?

Vänsterpartiet: Vänsterpartiet gör två satsningar 2013/2014 som omfattar studie- och yrkesvägledningen i skolan. För det första satsar vi en miljard i riktade statsbidrag till de skolor och elever som har de största behoven. En del av dessa resurser ska gå till att utöka studie- och yrkesvägledningen. För det andra satsar vi två miljoner i extra stöd till studie- och yrkesvägledning.

Miljöpartiet:Under innevarande år satsar vi 40 miljoner mer än vad regeringen lägger i sin budget. Vi överväger om denna satsning ska utökas och återkommer i frågan i budgetmotionen senare i höst.

Centerpartiet: Alliansen har gjort en ganska stor satsning på studie- och yrkesvägledning i budgeten för 2013, men vi är beredda att satsa mer!

Sverigedemokraterna: Vi har inte klart angett detta men i den senaste budgetpropositionen anslår vi 100 mnkr till yrkeshögskolan samt att vi motsätter oss den besparing på gymnasieskolan regeringen aviserat (och delvis redan effektuerat). En del av dessa pengar skall gå till studie och yrkesvägledare.

Folkpartiet: Från statligt håll gör vi nu en stor fortbildningsinsats. Sedan måste varje kommun avgöra utifrån hur situationen ser ut på kommunens skolor.

Kristdemokraterna: se första frågan

Moderaterna:För 2013 och 2014  har vi sammanlagt avsatt 21 miljoner kronor. Satsningen fortsätter dock under 2015 och 2016 och vi har avsatt medel även för dessa år.  

Socialdemokraterna: Vi säger nej till de stora nedskärningar som regeringen gör i gymnasieskolan, 2 miljarder under 2012 och 2014, och vill investera 3 miljarder mer i grundskolan. Det ger skolans huvudmän resurser att investera i studie- och yrkesvägledning.

Borde studie- och yrkesvägledare ingå i statens satsning på karriärtjänster?

Vänsterpartiet: Vi har inte drivit det kravet. För oss har det viktigaste varit att vi ska ha fler och utbildade SYV:ar eftersom kraven på att "välja rätt" har ökat på eleverna. Det val du gör som 11 åring kan ha stora konsekvenser för dig som 20 åring.

Miljöpartiet: Regeringens reform för fler karriärvägar för lärare har stora brister: huvudmännen kan beviljas statsbidrag bara för några få av sina lärare, och stora lärargrupper omfattas inte alls av reformen. Miljöpartiet vill att fler lärare ska beviljas karriärtjänster; vi vill att reformen även ska omfatta förskollärare och fritidspedagoger. Dessutom satsar vi på generella fortbildningsinsatser, vilka även kommer studievägledarna till del. När karriärtjänsterna börjat fungera vill vi göra en utvärdering för att sedan ta ställning till om fler av skolans yrkesgrupper än de vi nämner ovan ska omfattas.

Centerpartiet:  I det utbildningspolitiska program som vi ska presentera för vår partistämma i september föreslår vi karriärutvecklingsåtgärder, t ex karriärtjänster för studie- och yrkesvägledare.

Sverigedemokraterna: Det faller sig inte naturligt att studievägledare blir lektorer och liknande, så svaret är nej. Men likväl skall de naturligtvis kunna göra karriär.

Folkpartiet:Karriärtjänsterna är till för att möjliggöra för lärare att göra karriär utan att behöva lämna undervisningen helt och hållet. De bör därför vara riktade till just lärare.

Kristdemokraterna: Nej

Moderaterna:För närvarande har vi inget sådant förslag.

Socialdemokraterna: På sikt vill vi inte utesluta det, men i dagsläget vill vi fokusera dessa på lärarna samt inkludera förskollärarna.

Borde studie- och yrkesvägledare ha lärarlegitimation?

Vänsterpartiet: Vi har i grunden varit skeptiska till lärarlegitimationsreformen, det finns många brister i den, men är också av den uppfattningen att om det ska finnas så ska det gälla alla lärare (läs också fritidspedagoger). För oss är det dock viktigast att all personal som finns i skolan och förskolan är utbildade och tycker att en examen ska vara tillräcklig för att få legitimation.

Miljöpartiet:Miljöpartiet ställer sig positivt till lärarlegitimationsreformen eftersom den utgör en garant för att våra barn och ungdomar möter välutbildade, behöriga och duktiga lärare. Men reformens implementering har präglats av organisatoriska problem och underfinansiering. Reformer av den här omfattningen måste införas ansvarsfullt, med försiktighet och under kontinuerlig utvärdering. Därför tycker vi att legitimationen för lärarna ska genomföras och utvärderas innan vi tar ställning till om ytterligare yrkesgrupper ska omfattas av reformen. 

Centerpartiet: Frågan om legitimation för studie- och yrkesvägledare har diskuterats under många år. Att kräva legitimation kanske är i överkant, men tydliga behörighetsregler för vem som kan anställas som studie- och yrkesvägledare borgar för en god kvalitet i vägledningen.

Sverigedemokraterna:  Nej, det tycker vi inte, men väl adekvat utbildning för yrket.

Folkpartiet: Lärarlegitimation ska vara till för dem som är lärare, för att visa vilka som är behöriga att bedriva undervisningen i olika ämnen.

Kristdemokraterna:  Nej. Lärare skall ha lärarlegitimation

Moderaterna: För närvarande har vi inget sådant förslag.

Socialdemokraterna:Socialdemokraterna är positiva till lärarlegitimation men tyvärr har implementeringen varit katastrofal. När legitimationen väl är på plats vill vi se över om fler grupper ska inkluderas.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Skolinspektionen pudlar om fasthållning

Skolinspektionen pudlar om fasthållning

Arbetsmiljö

Nu ser Skolinspektionen över sina rutiner för hur de granskar fall där skolpersonal håller fast elever. Samtliga fall där myndigheten konstaterat fasthållning ses över igen.

Annons
Annons
43 miljarder till skolan i Liberalernas budgetmotion

43 miljarder till skolan i Liberalernas budgetmotion

Skolpolitik

Förlängd skolplikt och halverat sommarlov för nyanlända. Höjda lärarlöner och fortbildning för lärare. Det vill Liberalerna med sin skuggbudget.

Annons
4 av 100 nyanlända klarar kraven

4 av 100 nyanlända klarar kraven

Gymnasiebehörighet

Vid sidan av gruppen nyanlända så ökar andelen niondeklassare som uppnår behörighet till nationella program.
– Det är för tidigt att prata om ett trendbrott, men det är rätt att säga att alla lärares, elevers och rektorers hårda arbete har haft effekt, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

It-jättarnas kamp om eleverna trappas upp

It-jättarnas kamp om eleverna trappas upp

Digitala läromedel

Ett program för en elev kan kosta lika mycket som det vanligtvis läggs på litteratur för ett helt ämne. Samtidigt utbildar it-företagen lärarna i fortbildningskurser som saknar vetenskaplig grund.
– Det är bekymmersamt, säger Helena Kvarnsell, lärare i Nacka.

Annons
Annons
Lärarstudenter lockas med 70 000 kronor

Lärarstudenter lockas med 70 000 kronor

Lärarutbildning

Sjuttio tusen kronor för den som tar lärarexamen. Det är Moderaternas recept för att locka fler in i yrket.

Annons
Läsa-skriva-räkna-garanti blir åtgärdsgaranti

Läsa-skriva-räkna-garanti blir åtgärdsgaranti

Betänkande

Obligatorisk kartläggning i förskoleklassen och diagnostiska tester i lågstadiet, kopplat till krav på stödåtgärder för de elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven. Det är utredarens förslag på läsa-skriva-räkna-garanti.

Så undviker du fallgroparna i matten

Så undviker du fallgroparna i matten

Matematik

Svenska matteelever får dåliga resultat i internationella jämförelser. Systematiska inlärningsfel och begreppsförvirring är några av orsakerna.

Kritik mot skola som inte står för material

Kritik mot skola som inte står för material

Pengar

En grundskola i Stockholm som ber eleverna att själva stå för pennor, sudd, miniräknare och läsebok väcker upprörda känslor. Föräldrar på skolan menar att det strider mot lagen om avgiftsfri skola.
– Det är skolans uppgift att tillhandahålla material, säger Ragnar Sjölander, ordförande LR Stockholm.

I hans skola bestämmer lärarna hur arbetet ska utföras

I hans skola bestämmer lärarna hur arbetet ska utföras

Arbetsmiljö

Det är lärarna som kan höja skolans resultat – medan rektors jobb är att implementera lärarnas vision. Det menar Bill Martin, amerikansk skolutvecklare, vars metod följs av skolor över hela världen.

Anna Kaya: "Digitala verktyg blev livsviktigt"

Anna Kaya: "Digitala verktyg blev livsviktigt"

Anpassa stödet efter elevernas nivå – inte uppgifterna.
– Digitala medier blev livsviktigt för att individanpassa, menar Anna Kaya.

Eleverna möter världen i Saras klassrum

Eleverna möter världen i Saras klassrum

Feedback

Ämnesspanaren och läraren Sara Bruun låter sin klass möta världen under lektionerna. Och hon läser in sin feedback till elevernas individuella texter.
– Jag hinner säga mycket på en minut, säger hon.

Hon fick Ranelidpriset 2016

Hon fick Ranelidpriset 2016

Ranelidpriset

Björn Ranelidpriset 2016 går till Elisabet Reslegård, Läsrörelsens grundare. 

Videobloggen ska lyfta nyanlända elever

Videobloggen ska lyfta nyanlända elever

SFI

Helena Stenman saknade undervisningsmaterial i ljudform för sina nyanlända elever. Resultatet blev en videoblogg för de som precis startat sin undervisning i svenska.

”Pennor och sudd ska vara gratis i skolan”

”Pennor och sudd ska vara gratis i skolan”

Debatt

Föräldrar uppmanas köpa pennor och limstift till barnen i en skola där ägaren samtidigt tar ut flera miljoner i vinst. Det är inte bara fel – det är ett tydligt brott mot den svenska skollagen. Och det visar med all önskvärd tydlighet att vinstjakt inte hör hemma i den svenska skolan, skriver Freddy Grip (V), skolpolitisk talesperson för Vänsterpartiet i Stockholm.

Kommentera
Svenska metoder intresserar lärare över hela världen

Svenska metoder intresserar lärare över hela världen

Undervisningsmetoder

Lärarna Emelie Hahn och Catarina Eriksson fick mycket uppmärksamhet under en konferens i Singapore när de pratade om det svenska entreprenöriella lärandet. Övriga deltagare visade stort intresserade för hur långt Sverige kommit i arbetet med mjuka värden.

Tekniken hjälper Hülya att undervisa nyanlända

Tekniken hjälper Hülya att undervisa nyanlända

Nyanlända

Ibland tänkte hon att alla nyanlända elever hade inlärningssvårigheter. Sen kom hon på att det nog var hon som hade undervisningssvårigheter.
Så Hülya Basaran vände sig till digital teknik för att undervisa nyanlända.

Lärarens nya kollega – en robot

Lärarens nya kollega – en robot

Digitalt

Professor Stefan Fölster ser en snar framtid med robotlärare och andra innovativa hjälpmedel i klassrummen. Men han ser även riskerna för de skolorna som inte tar till sig av den digitala utvecklingen.

Digitalisering
Varannan lärare nekas digitala läromedel

Varannan lärare nekas digitala läromedel

Digitala läromedel

Nästan hälften av landets lärare saknar helt tillgång till digitala läromedel, och endast var tionde får fortbildning på området av sin arbetsgivare. Det visar en ny rapport från Lärarnas Riksförbund.

"Lärares IT-utveckling ska skötas av akademin"

"Lärares IT-utveckling ska skötas av akademin"

IT

Likvärdigheten i svensk skola brister i den digitala undervisningen.
– Kompetensutvecklingen måste tillbaka till akademin, säger ämnesspanaren och författaren Helena Kvarnsell, en av redaktörerna bakom ”Vi får det att funka”.

”Bok på burk” risk med digitala verktyg

”Bok på burk” risk med digitala verktyg

Digitala verktyg

Forskaren Håkan Fleischer betonar vikten av att göra digitaliseringen på rätt sätt.
– Det behövs smarta digitala verktyg som ger möjligheten för eleverna att jobba på olika sätt, säger han.

Peer instruction – lärares vapen mot korvstoppning

Peer instruction – lärares vapen mot korvstoppning

Digitala verktyg

I kampen mot korvstoppning är digitala verktyg en möjlighet. Ämnesspanaren Mikael Bruér gillar Peer instruction – en undervisningsmetod som gör eleverna mer delaktiga i undervisningen.

Speciallärare ska stärkas av bidrag

Speciallärare ska stärkas av bidrag

Bidrag

Skolverket meddelar idag att ett bidrag på 14 miljoner kronor kommer att betalas ut för att kunna stärka över 1700 lärares specialpedagogiska kompetenser.

Mattesidan ska lösa problemen i klassrummet

Mattesidan ska lösa problemen i klassrummet

Matematik

Problem med matematiken? Nylanserade matematikinspiration.se ska hjälpa lärare att undervisa genom att skapa diskussioner med eleverna.

Läsförståelse
Barbro Westlund: Därför är läsförståelse viktigt i alla ämnen

Barbro Westlund: Därför är läsförståelse viktigt i alla ämnen

Läsning

Läsförståelse borde vara en viktig del i alla ämnen, inte bara i svenskundervisningen.
– Innan du kan undervisa måste du fundera på hur du själv läser en text, säger läsforskaren Barbro Westlund.

Lässtrategier gav bättre resultat – för alla elever

Lässtrategier gav bättre resultat – för alla elever

Läsförståelse

Ämnesläraren Anna Nord forskade på sitt eget införande av lässtrategier i gymnasiets år tre. Nu har hon dåligt samvete för alla år hon jobbat utan.
– Det finns så många fördelar, och det gynnar både de goda läsarna och de med större utmaningar, säger hon.

Så ska eleverna lära sig förstå vad de läser

Så ska eleverna lära sig förstå vad de läser

Läsförståelse

Lämna inte eleverna ensamma. Och läraren måste ta ett ansvar i undervisningen. Det har varit viktiga punkter för Nyköpingslärarna Marie Trapp och Marika Nylund Ek när de tillsammans tagit fram ett nytt läromedel i läsförståelse.

Han tar över efter Anna Ekström

Han tar över efter Anna Ekström

Skolkommissionen

Professor Jan-Eric Gustafsson har utsetts som ny ordförande i Skolkommissionen. Han ersätter Anna Ekström som förra veckan utsågs till gymnasieminister.

Budget 2017
Grönvall (m): ”Obegripligt att inte inkludera vux och SFI i lärarlönelyftet”

Grönvall (m): ”Obegripligt att inte inkludera vux och SFI i lärarlönelyftet”

Budget 2017

Moderaternas skolpolitiska talesperson tycker att problemet med regeringens budgetproposition är det som saknas i den: förslag för mer lärartid per elev, kvalitetshöjning av lärarutbildningen och nolltolerans mot dåliga skolor.

Fridolin om budgeten: ”Vi behöver göra mer”

Fridolin om budgeten: ”Vi behöver göra mer”

Budget 2017

Fler platser på lärarutbildningen och webbkurser för återvändande lärare är ett par av inslagen i regeringens budgetproposition. Några höjda komvux-löner eller allmän fortbildning i språkutvecklande arbetssätt står inte på agendan.

De är Sveriges främsta lärare i entreprenörskap

De är Sveriges främsta lärare i entreprenörskap

Lärare

Två lärare från Sundsvall blev utkorade till Sveriges främsta lärare i entreprenörskap.

Arbeta utomlands
Malin undervisar på paradisön

Malin undervisar på paradisön

Arbeta utomlands

Idrottslektioner på stranden – palmer utanför klassrumsfönstret. På den svenska skolan Sanuk i Thailand gör matte- och biologiläraren Malin Axelsson sin tredje säsong.
– Om någon som vill prova något liknande frågade mig så skulle jag säga ”Gör det! Våga!”, säger Malin.

Rektorn: ”Jag är positiv till att man får nya idéer”

Arbeta utomlands

När Malin Axelsson bestämde sig för att jobba i Thailand var hennes chef en ivrig påhejare.
– Jag är positiv till att man är iväg och får nya impulser och nya idéer, säger Lars Speziali, rektor på Stadsskogsskolan i Lindesberg.

Här är svenska skolor i fler länder

Här är svenska skolor i fler länder

Arbeta utomlands

Många lärare funderar på att arbeta utomlands. Här är några tips.

”Det är inte bara idrottslärarnas ansvar att eleverna rör på sig”

”Det är inte bara idrottslärarnas ansvar att eleverna rör på sig”

Elevhälsa

En ny undersökning visar många elevers aktivitetsnivå inte är tillräckligt hög under idrottslektionerna. Men Daniel Gomejzon, lärare i idrott och hälsa, menar att det inte längre är ämnets syfte.

Åsa Fahlén: Sju miljarder för att vända skoltrenden

Åsa Fahlén: Sju miljarder för att vända skoltrenden

Skolsatsning

Det behöver satsas ytterligare sju miljarder kronor på skolan.
– Regeringens lönesatsning är otillräcklig för att locka lärare tillbaka till yrket, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en intervju om satsningar på skolan, det fria skolvalet och diskussionen om en sammanslagning av lärarfacken.

Här är de viktigaste skolfrågorna just nu

Här är de viktigaste skolfrågorna just nu

Skolfrågor

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, förde nyligen fram krav på fem nya reformer för att lyfta den svenska skolan.
Skolvärlden ställde frågan till LR:s styrelse: Vilka är de viktigaste skolfrågorna under läsåret 2016/17. Här är deras svar.

Det är inte rimligt att skillnaderna är så stora mellan skolor

Det är inte rimligt att skillnaderna är så stora mellan skolor

Debatt

Här avgörs framtiden för våra barn och det är ett lotteri. Och som vanligt är det de mest resursstarka som vinner, skriver författaren och journalisten Ann-Helén Laestadius.

Kommentera
Så många blir lärare efter kompletterande utbildning i Sverige

Så många blir lärare efter kompletterande utbildning i Sverige

Lärarutbildning

Lärarstudenter med utländsk utbildning har en naturlig väg in i klassrummet via den svenska akademin.

”Nationalism är också ett av skolans ansvar”

”Nationalism är också ett av skolans ansvar”

Debatt

Hur väver man in nationalismen på ett naturligt sätt i klassrummet? SO-läraren Ulf Martinsson delar med sig av sina tankar kring ämnet.

Kommentera
Svenska lärare jobbar mest i OECD

Svenska lärare jobbar mest i OECD

Ny rapport

De svenska lärarna jobbar flest timmar men ligger nära botten vad gäller löneutveckling jämfört med andra OECD-länder, visar ny rapport.

”Nästa steg borde vara ett arbetsmiljölyft”

”Nästa steg borde vara ett arbetsmiljölyft”

Debatt

Lönen är viktig, men vi får inte glömma arbetsmiljön. Vill man behålla sina lärare måste man satsa, både på löner och förbättrade arbetsförhållanden! Ett lönelyft följt av ett arbetsmiljölyft skulle göra både lärare och elever till vinnare, skriver Gunnar Vallinder i Göteborg.

Kommentera
Forskning: Harry Potter bra för skolans värdegrundsarbete

Forskning: Harry Potter bra för skolans värdegrundsarbete

Skönlitteratur

Harry Potter har en roll att spela i skolans värdegrundsarbete. Det menar litteraturforskaren Malin Alkestrand, som snart kommer ut med sin avhandling om fantasylitteratur i skolan.

Läs bättre med hjälp av fisk

Läs bättre med hjälp av fisk

Läsförståelse

En ny svensk studie med lågstadiebarn visar att fettsyror påverkar koncentrationsförmåga och läsning positivt.

NY MINISTER
Anna Ekström ny gymnasieminister

Anna Ekström ny gymnasieminister

Ny minister

Klockan 15.01 twittrade generaldirektören för Skolverket, Anna Ekström ”Alea iacta est”.
Det står nu klart att hon är ny gymnasie- och kunskapslyftsminister (S).

"Jätteviktigt låta lärarna ägna sig åt undervisning"

"Jätteviktigt låta lärarna ägna sig åt undervisning"

Intervju

LR:s ordförande Åsa Fahlén presenterade i veckan ett antal åtgärder hon önskar att Anna Ekström ska genomföra som ny gymnasieminister. Skolvärlden ringde upp ministern för att få svar.

De dåliga resultaten gör Anna Ekström rasande

Skolresultat

Anna Ekström lämnar Skolverket och blir ny gymnasie- och kunskapslyftsminister. I en intervju med Skolvärlden förklarar hon varför hon är argare i dag än när hon började på Skolverket för fem år sedan.
– Jag är extremt upprörd, säger hon.

Reaktioner på Ekström som ny gymnasieminister

Reaktioner på Ekström som ny gymnasieminister

Politik

För 15 år sedan slutade Anna Ekström som statssekreterare. Nu är hon tillbaka i partipolitiken som ny gymnasie- och kunskapslyftsminister.

Turkiska elever tvingas lämna svensk skola

Turkiska elever tvingas lämna svensk skola

Friskolor

Elever på både svenska och danska turkiska friskolor hotas av turkiska regeringsintressen och tvingas sluta på friskolorna. Sedan höstens skolstart har skolorna mist över 500 elever. Skolorna stämplas som Gülen-trogna och föräldrar skräms därför att agera genom att tvinga bort sina barn från skolorna.

Stora skillnader i kommunernas frånvaroregistrering

Stora skillnader i kommunernas frånvaroregistrering

Frånvaro

Huvudmännen har det yttersta ansvaret för elevernas närvaro. Men en ny undersökning visar att endast hälften av kommunerna samlar in statistik. 

Matematik lockar fler att bli ämneslärare

Matematik lockar fler att bli ämneslärare

På ämneslärarprogrammet på Karlstads universitet har i år 37 procent fler av studenterna valt inriktning matematik.

Webbsatsning ska råda bot på lärarbristen

Webbsatsning ska råda bot på lärarbristen

Utbildning

Här är regeringssatsningen som ska få fler lärare till skolan.
Efter lönelyft och ytterligare skolpengar lanseras det nästa år en webbutbildning som ska locka tillbaka några av de 40 000 redan utbildade lärarna.

Kommungranskning
Bästa och sämsta kommunerna i Sverige

Bästa och sämsta kommunerna i Sverige

Granskning

Lärarnas Riksförbunds rankning av skolan i Sveriges 290 kommuner visar på mycket stora kvalitetsskillnader. I en del kommuner når nästan alla elever skolans mål, i andra underkänns närmare hälften.
Här hittar du hela listan - kommun för kommun.

Här tjänar  de mest  i Sverige

Här tjänar de mest i Sverige

Lärarlöner

Lärarna i Nacka har högst snittlön i Sverige.
– Många tjänar över 40 000 kronor i månaden och en del över 50 000 kronor, säger Kristian Smitter­berg som är ordförande för LR i Nacka.

”Klar koppling mellan resultat och behöriga lärare”

”Klar koppling mellan resultat och behöriga lärare”

Behörighet

– Risken är att vi snart får stafettlärare som åker runt och sätter betyg. Det vore en vansinnigt olycklig utveckling, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Björklund vill sätta stopp för religiösa friskolor

Björklund vill sätta stopp för religiösa friskolor

Friskolor

Liberalernas partiledare Jan Björklund återvinner sitt gamla förslag om att förbjuda religiösa friskolor.

Minskad stress med längre lektioner och plustid

Minskad stress med längre lektioner och plustid

Skolmiljö

Med längre undervisningspass och möjlighet till personlig lektionstid utanför schemat hoppas Nybyggeskolan i Västerås att alla elever ska bli sedda och att stressen ska minska.

Regeringen vill minska detaljstyrningen av Skolverket

Riksdagen

I sin budgetproposition för 2017 föreslår regeringen förändringar i styrningen av Skolverket. Större frihet att anpassa verksamheten ska ge en effektivare myndighet.

Så fixar Sandra SYV i alla ämnen

Så fixar Sandra SYV i alla ämnen

Studie- och yrkesvägledning

På Västervångsskolan i Landskrona integreras studie- och yrkesvägledningen i undervisningen, med hjälp av en SYV-plan.

Elever delas upp efter etnicitet

Elever delas upp efter etnicitet

Segregation

Ett danskt gymnasium sätter ihop klasser utifrån elevernas etnicitet för att stoppa flykten av danska elever från skolan.

Översatt matematikbok ska påskynda integrationen

Översatt matematikbok ska påskynda integrationen

Skolmedel

En digital matematikbok för elever i årskurs 3-9 har översatts till arabiska och ska underlätta för nyanlända elever som inte får det stöd de behöver i skolan.

Fler tjejer behöriga till högskolan efter gymnasiet

Fler tjejer behöriga till högskolan efter gymnasiet

Betyg

Fler klarar av sin gymnasieutbildning på tre år men färre är behöriga till högskolor och universtitet. Procentuellt är det fler tjejer än killar som är behöriga efter gymnasieexamen. Detta visar en ny undersökning från Sveriges Kommuner och Landsting.

Eleverna vill prata mer om internet med sina lärare

Eleverna vill prata mer om internet med sina lärare

I en ny undersökning uppger 23 procent av de tillfrågade att deras lärare aldrig frågat dem om vad de gör på internet. Samtidigt säger sju av tio elever att de vill att man ska prata mer om vardagen på nätet i skolan.

Lärarna rasar över kommunens rekryteringsfilm

Lärarna rasar över kommunens rekryteringsfilm

Rekrytering

Genom en rekryteringsfilm söker Skövde kommun en ny rektor till Rydskolan. Men det enda projektet, som kostat en halv miljon kronor, hittills resulterat i är ledsna och besvikna lärare som tappat förtroendet för sin kommun.
– Det finns inget i den här svartmålningsfilmen som stämmer. Jag tycker att det är en jävla skitfilm, säger en upprörd Magnus Sannö, lokalombud Lärarnas Riksförbund i Skövde kommun.

Metoden halverade skolket på ett år

Metoden halverade skolket på ett år

Skolk

Ann Tunell, specialpedagog på Högbergsskolan i Tierp, har genom att lyssna på eleverna, ge dem respekt och stötta dem lyckats halvera skolkandet på skolan på ett år.

Heltidsmentorer hjälper fler ta studenten

Heltidsmentorer hjälper fler ta studenten

Arbetsmiljö

När mentorskapet lyftes över på heltidsanställda mentorer ökade antalet elever som tog examen från Vretagymnasiet i Linköping.

– Lärarna får koncentera sig på att undervisa, säger Annika Gabrielsson, en av mentorerna på skolan.

Nationalekonom: Därför är SYV viktigt

Nationalekonom: Därför är SYV viktigt

Studie- och yrkesvägledning

Även små insatser från studie- och yrkesvägledare kan göra stor skillnad för elevernas studieval. Men studievägledning kan också minska antalet val som sker på grund av fördomar och vanor. 

Lärare saknar kunskap kring anmälningplikt

Elevkränkning

Anledningen till att inte fler skolor anmäler brott och kränkningar kan handla om okunskap hos lärarna.

Delad uppfattning kring lärarläget i Huddinge

Delad uppfattning kring lärarläget i Huddinge

Lärarflykt

En kommun som inte vill satsa pengar, ett stort missnöje när det kommer till skolledningar och dåliga löner får Huddinges lärare att söka sig bort till närliggande kommuner. Men hur många det är som slutat är ännu oklart.

Stärkt meddelarskydd för lärare på friskolor

Stärkt meddelarskydd för lärare på friskolor

Meddelarskydd 

Lärare som jobbar för en delvis offentligt finansierad skola men som är privat anställd ska nu få samma meddelarskydd som den som är offentligt anställd.  

 

Så mycket tjänar lärarna – län för län

Så mycket tjänar lärarna – län för län

Lön

Nu ökar lärarlönerna. Förra året steg till exempel snittlönen för en grundskollärare med 4,2 procent och för en gymnasielärare med 3,9 procent.
Här är hela listan över lärarlönerna – län för län.