Annons

Lika många uppfattningar om vad katederundervisning är som det finns lärare

Tänk på en röd bil. Gör det nu. Vad fick du upp för bild i ditt huvud?

En röd liten shoppingbil, en nercabbad sportbil eller en rostig traktor?

Tänk nu på ordet katederundervisning. Vad fick du upp för bild i ditt huvud nu?

En stram magister som står vid katedern, pratar oavbrutet och eleverna sitter tysta och lyssnar? En avslappnad fröken som lite lojt sitter på kanten av katedern och skojar med eleverna medan de arbetar i grupper? En lärare som visar eleverna hur de ska genomföra en uppgift via sin blogg och som förtydligar med stödstrukturer genom att visa det på tavlan?

Uppgiften med den röda bilen fick jag prova under en utbildning till processledare som Hässleholms kommun utbildar sina förstelärare i. Jag går kursen för Anna Davidsson (Högskolan i Kristianstad). Hon ville med uppgiften visa hur viktigt det är att vi pratar samma språk och har samma bild och förståelse av orden. Vi var ett 30-tal lärare på plats på utbildningen. Vi hade i stort sett 30 stycken olika tolkningar av vad en röd bil är för något.

Detta problem lider Skolsverige av just nu. Det finns lika många uppfattningar om vad katederundervisning och lärarleddundervisning är som det finns lärare i Sverige. Debatten blir oerhört polariserad och det finns få nyanser i diskussionerna.

Artikeln jag tänker på som skapade debatten är skriven av Bo Jansson (LR) den 2/4. En artikel där han bland annat menar att Sverige är väldigt påverkat av trender och där många anser att: “Undervisningen ska individualiseras och eleverna ska lära sig att ta mycket ansvar, redan från början, och allt annat är bakåtsträvande. Strukturerad undervisning, som trots allt ändå ges, har dömts ut av de värsta demagogerna som "katederundervisning", alltså något negativt.”

Bo Jansson skriver vidare att han, liksom jag, tycker att vi måste arbeta för att ha strukturerad, lärarledd undervisning. Jag kan inte annat än att hålla med. Självklart måste lektionerna ledas av läraren. Varför är vi annars där? Hur vi gör det är däremot olika. Jag har svårt att förstå att strukturerad, lärarledd undervisning anses som provocerande i vissa läger.

Problemet med ovanstående artikel och flera som varit i ropet på sista tiden är att oavsett om det gäller katederundervisning eller datorernas vara eller icke vara har Skolsverige inte något gemensamt synsätt. Det bildas genast två läger där traditionalisterna och de som vill skolutveckla drabbar samman. Det leder inte till någon skolutveckling då grupperna drar åt olika håll. Några få personer, som till exempel Anna Kaya, sliter som arbetshästar för att hålla diskussionerna på en bra nivå. (För övrigt anser jag Anna Kaya borde nomineras till FN:s fredspris för sitt bidrag i sociala medier! Men det var en parentes.)

För att komma vidare och kunna utveckla skolan tror jag att vi först och främst måste definiera olika betydelsefulla begrepp där katederundervisning är ett av dem. Vad är katederundervisning och varför har begreppet en så negativ klang i Skolsverige? En del blir som tokiga och förknippar det med Caligula, medan andra menar att begreppet är detsamma som strukturerad, lärarledd undervisning.

Här kommer den röda bilen in. Vi behöver jobba med att tänka på samma röda bil när vi tänker på begreppen i Lgr11 och andra skolrelterade ord. Detta behöver vi arbeta med lokalt ute på skolorna. Prova övningen med den röda bilen och se hur många olika svar ni får i ert kollegie när ni arbetar med ord/begrepp som: IT i skolan, flumskola, ordning och reda, och lärarledd undervisning. Diskutera er fram till vad ni anser att orden betyder.

Nu står ju inte begreppet katederundervisning i Lgr11 och frågan är om vi inte bara borde sluta använda det?

Skolverket har gjort ett försök att förtydliga vad de menar med olika begrepp och skriver att “läraren ansvarar för att undervisningen utgår från läroplanen samt för att eleverna erbjuds en strukturerad och utvecklande undervisning”.

Vidare skriver Skolverket i samma skrift: “En undervisning som bygger på individuellt arbete där eleverna i allt för hög utsträckning själva förväntas göra upptäckter genom att på egen hand söka information och dra slutsatser har däremot visat sig vara ineffektiv”.

Att undervisningen ska utgå från läroplanen är en självklarhet för nästan alla. Tyvärr ser jag också alldeles för många klassrum där läraren inte har struktur och inte har en aning om eleven är på rätt väg. Jag ser också elever som sitter med sina datorer och “surfar random” utan undervisning i hur man gör för att söka information.

Jag läser om lärare i engelska som sätter betyg på om elevens Powerpoint är snygg, om lärare som sätter idrottsbetyg utan att eleverna har varken simmat eller orienterat.(Obs, jag syftar inte specifikt på min egen skola).

Senast i veckan pågick diskussioner i olika Facebookgrupper där flera lärare öppet skrev ungefär så här: Vi skiter i Lgr11. Jag kommer inte undervisa enligt den läroplanen. Jag vägrar att ta in datorer i mitt klassrum. Jag bryr mig inte om bedömningsanvisningar till NP för det är för lätt att nå de olika betygen. Jag pyser bort det som eleven inte kan annars får jag ju jättemånga underkända, etc.

Naturligtvis följde en storm av kommentarer. Många citerade Lgr11 och menade att dessa lärare begick tjänstefel. Jag är benägen att hålla med.

Att inte erbjuda en undervisning som följer den läroplan vi har i Sverige är tjänstefel. Här måste vi ha tydliga skolledare som vågar ta fighten.

Jag tror att det är avsaknaden av kompetensutveckling som är den största orsaken till att man vägrar arbeta enligt Lgr11. Man klamrar sig helt enkelt fast vid det invanda. Detta trots att läroplanen faktiskt är inne på sitt fjärde år.

Personligen anser jag att det ligger ett stort ansvar på mig själv som lärare att utvecklas i mitt jobb, precis som i alla andra jobb. Jag tycker inte att det enbart är rektors eller kommunens fel att lärare inte vidareutvecklas. En av lärarna beskrev att hen trodde sig ha “dyskomputeri”. Hen kunde inte att ens lära sig fylla i frånvaroanmälningarna digitalt och trodde på allvar att det kunde röra sig om en oupptäckt diagnos! Kanske är det så?

Det står tydligt i Lgr11 att vi ska erbjuda en varierad undervisning och i det ingår att vi ska använda modern teknik. Det är inget som går att välja bort. Det är bara att tugga i sig. Vill man inte acceptera de styrdokument som vi faktiskt har i Sverige får man arbeta med något annat. Tyvärr. Eller så inser man att man inte har något val, tar sig an Lgr11 och glädjs åt att inte jobba i Finland.

Undervisningen i dag är inte svart eller vit. Det ena står inte mot det andra, men vi måste följa Lgr11. Det ingår i vårt uppdrag som lärare. Själv skulle jag mer än gärna ta mig an Finlands kommande läroplan.

Som jag ser det är det en variation av metoder och modeller som fungerar i klassrummet. En metod som fungerar perfekt i en grupp fungerar inte i en annan. Det flippade klassrummet och att arbeta digitalt fungerar perfekt i min engelskgrupp i nian, medan det inte går i min åtta. Analysen varför det är så är en helt annan text.

Åttan får det digitala arbetet i små doser blandat med mycket varierad och otroligt strukturerad undervisning. Ja, vissa skulle nog kalla det katederundervisning och det är inget som jag skäms för. Jag har provat olika metoder och kommit fram till att detta fungerar bäst för just den gruppen. Det jag konstaterar är att jag som lärare måste ha ett smörgåsbord av metoder och modeller som jag kan välja från beroende på vilken grupp jag har framför mig.

Jag vilja rikta uppmaningar till styrande politiker:

1. Ge Skolverket ett uppdrag i att göra begreppen ännu tydligare för Skolsverige. Ingen vinner på att vi alla har olika röda bilar i våra huvuden. Ingen skolutveckling sker om vi alla drar åt olika håll.

2. Ge skolledarna ett tydligt mandat att de ska använda det regelverk som finns runt  lärare som inte följer våra styrdokument. Det går inte som rektor att titta åt andra hållet och inte ta fighten. Självklart måste skolledarna erbjuda stöd, handledning och fortbildning och inte bara peka med hela handen.

Avslutningsvis tycker jag att det är olyckligt att vissa lärare gör som de vill och inte följer styrdokumenten. Det bidrar verkligen inte till att höja läraryrkets status. Det är också olyckligt att debatten är så polariserad. För mig är det inget fel med att använda sig av katederundervisning om situationen kräver det. För mig är betydelsen detsamma som strukturerad, lärarledd undervisning och det betyder inte att variation under lektionen saknas.

/Sara Bruun

Vill du läsa mer:

Sydsvenskan 26/4.

Dagens Samhälle 20/2.

Reagera på inlägget:

Facebook kommentarer