Annons

Del 6: Så ser partierna på 2017/2018

Publicerad 3 januari 2018

Relaterat

Del 6 Vad var det viktigaste som hände i skolan under 2017 och vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018? Skolvärlden ställde frågorna till riksdagspartierna.
Här är deras svar.

Lena Hallengren, utbildningspolitisk talesperson Socialdemokraterna

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Många viktiga saker har hänt i skolan, exempelvis uppropen mot sexuella trakasserier den senaste tiden. Dessutom har ett flertal viktiga politiska reformer genomförts under 2017, som tidigare obligatorisk skolstart och utvidgad Samverkan för bästa skola. Enskilt viktigaste som hänt svensk skola är dock Skolkommissionens slutbetänkande som överlämnades i april och regeringens snabba genomförande av deras finansieringsförslag. Statsbidraget om 6 miljarder årligen lägger grunden för en starkare styrkedja där staten åter tar ett omfattande ansvar för en likvärdig skola i hela landet.

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Att samtliga politiska partier nu samlas bakom Skolkommissionen och inte gör viktiga skolfrågor till populistiska slagträn i en valrörelse. Fokus behöver vara på dels hur vi ger lärare och skolledare rätt förutsättningar så att varje elev når kunskapsmålen, dels hur vi bryter skolsegregationen och ser till att alla aktörer som bedriver skola gör det av rätt syften – inte vinst eller religiös påverkan.

 

Stefan Jakobsson, utbildningspolitisk talesperson Sverigedemokraterna

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Tyvärr vågar jag nog påstå att inget positivt av större vikt har skett under 2017. Pisa-resultat och massor av politiska förslag till trots. Det viktigaste för lärarna är arbetsmiljön. Nu läser vi varje vecka i riks- och lokaltidningar om våldtäkter, bötning, misshandel i Sveriges skolor. Saker som om det överhuvudtaget skedde förr nu är vardagen för många av Sveriges elever och lärare. 
Då det saknas både effektiva och verksamma åtgärder mot de ungdomar som begår dessa brott och lärarutbildningen har mycket att önska gällande sin utbildning, så tillåts några få elever förstöra hela verksamheter. 

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Där skall jag vara väldigt kortfattad. Politisk Långsiktighet. Låt lärare och rektorer vara just det som de är utbildade till och få vidareutbilda sig och låt oss få återanställa all den omkring personal som kommunerna skurit bort sedan 1991. Kan vi sedan införa Singaporemodellen vad gäller ett karriärssystem för Sveriges alla lärare och rektorer så är jag nöjd för i år, tack snälla Tomten. 

 

Ulrica Carlsson, utbildningspolitisk talesperson Centerpartiet

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Att resultaten har vänt. Lärare och elevers hårda arbete har börjat visa sig. Men det är nu viktigt att vi fortsätter med tidiga satsningar, det är där vi gör skillnad.

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Att vi kan finna långsiktiga lösningar för skolan som ger lärare och elever arbetsro, då kommer även resultaten fortsätta upp. Bland annat behöver det fria skolvalet säkras och tydliga ramar för finansieringen sättas. Resurser ska gå dit de behövs allra mest.

 

 

Elisabet Knutsson, utbildningspolitisk talesperson Miljöpartiet

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Det som har satt prägel på hela skoldebatten och gett störst avtryck under 2017, som jag ser det, är skolkommissionens betänkande ”Nationell strategi för kunskap och likvärdighet”. Det är viktigt att vi tar hjälp av forskningen och erfarenheten i skolans praktiska arbete när vi lägger förslag om hur vi vill utveckla vårt skolsystem.
Jag vill även lyfta metoo-rörelsen som inte har lämnat någon del av samhället opåverkat. Det är viktigt att skolan tar de vittnesmål om sexuella kränkningar på allvar och arbetar vidare i sina jämställdhetssträvanden för att motverka destruktiva maskulinitetsnormer. Med ökad genuspedagogik och förstärkt värdegrundsarbete kan skolan bidra avsevärt i skapandet av ett samhälle där flickor och kvinnor slipper utstå dessa fruktansvärda övergrepp.

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Inför 2018 önskar jag att vi ger ett större utrymme i samhällsdebatten till det som fungerar bra i den svenska skolan. I tider av återkommande larmrapporter om tillståndet i skolan är det jätteviktigt att vi även lyfter fram de goda exemplen på alla engagerade lärare och ambitiösa elever som finns runt om i landet. Genom att belysa de goda exemplen bidrar vi till att skapa en stolthet bland lärare och elever, och vi kan även inspirera varandra i vår gemensamma strävan att utveckla skolan så att den blir ännu bättre. 

 

Annika Eclund, utbildningspolitisk talesperson Kristdemokraterna 

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Att resultaten i både PISA och PIRLS vände uppåt om än från en låg nivå. Lärare och annan skolpersonal har arbetat systematiskt med att förbättra skolresultaten. Även tidigt bedömningsstöd, tidigare betyg och andra reformer som alliansregeringen implementerade har gett resultat. Mest välkommet är att kravet på lärarlegitimation har ökat behörigheten hos dem som undervisar. Lärarlönerna har också stigit genom karriärlärarreformen och lärarlönelyftet men också på grund av konkurrensen om utbildade lärare. Det är positivt att vi har börjat tala om det som spelar roll för lyckade skolresultat såsom trygghet och arbetsro, lärare men rätt ämneskompetens och tydligt ledarskap.

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Att det finns tillräckligt med speciallärarkompetens ute på skolorna så att de elever med behov av särskilt stöd får hjälp av rätt utbildad personal. Att fler ska vilja välja läraryrket och att möjligheten öppnas upp för fler akademiker att gå en kompletterande pedagogisk utbildning. Att det finns tillräckligt med resurser för elevhälsan så att man, på ett tidigt stadium, fångar upp barn och ungdomar som drabbats av psykisk ohälsa. Att man intensifierar arbete mot mobbning och sexuella trakasserier samt lägger större vikt vid värderingsarbetet på skolorna. I en tid där vi omges av ”fake-news” och där våra barn och ungdomar hämtar sin information från sociala medier har även behovet av källkritik ökat vilket borde få en större roll i undervisningen

 

Erik Bengtzboe, utbildningspolitisk talesperson Moderaterna

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Det går inte att underskatta läsningens betydelse för elevernas fortsatta lärande i de andra ämnena. Därför är årets viktigaste skolhändelse utan tvekan PIRLS-mätningen som visar att läsförmågan kraftigt har förbättrats hos våra fjärdeklassare. Mätningen visar att hårt arbete från Sveriges lärare gör skillnad i elevernas lärande. Det vill jag tacka lärarna för!

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Det är viktigt att hålla i den positiva resultatutveckling som vi har sett i de senaste årens internationella kunskapsmätningar. Vi behöver fortsätta utveckla kunskapsskolan med fler skickliga lärare, mer undervisning och trygghet och arbetsro i varje klassrum. Därför hoppas jag att vi får en vuxen ton i valrörelsen och att debatten om skolans fortsatta utmaningar kan föras på ett sätt som varken svartmålar skolan eller gör att färre söker sig till läraryrket, utan tvärtom bidrar till en bättre dialog.

 

Daniel Riazat, utbildningspolitisk talesperson Vänsterpartiet

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Metoo och de olika uppropen relaterade till skolans värld. Vänsterpartiet har länge arbetat för att uppvärdera arbetet för jämställdhet inom skolan. De berättelser som kommit har både varit skrämmande och välbehövliga för att visa på att det finns mycket att göra. I vår riksdagsmotion om skolan tidigare i höstas lyfte vi behovet av att prioritera arbetet mot sexuella trakasserier eftersom polisen pekat ut skolan som en utsatt miljö för tjejer. Vi har även i snart 20 års tid drivit krav på att införa feministiskt självförsvar i skolan som ett sätt att stärka tjejers självförtroende, att de har rätten att bestämma över sina kroppar. Parallellt behöver skolan arbeta med att motverka destruktiva könsnormer.

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Konkreta åtgärder för att höja läraryrkets attraktivitet och minska arbetsbördan för lärarna, så att fler söker sig till lärarutbildningen och för att få de som lämnat yrket att återvända. Vi har bland annat föreslagit färre nationella prov och utökat elevhälsoarbete. Vi vill även att förstelärarreformen avskaffas till förmån för karriärutvecklingsmöjligheter som bygger på tydliga kriterier. Vi har dessutom föreslagit att sakta ner tempot i digitaliseringen av skolan för att ge lärarna mer tid till kompetensutveckling och att känna sig trygga i de förändringar som sker. Såklart önskar vi även att riksdagen röstar för vårt förslag om en skola fri från privata vinstintressen.

 

Christer Nylander, utbildningspolitisk talesperson Liberalerna

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Jag är mycket glad över att vi fått internationella kvitton på kunskapsresultaten förbättrats. 

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Det finns fortfarande en hel del allvarliga problem. Tex är det för få som vill bli lärare och som stannar kvar i yrket. Det behövs fortsatt förbättrade kunskaper och bättre studiero. Det är alldeles för många som inte når gymnasiebehörighet. Jag hoppas vi får se trendbrott på dessa områden under 2018.

Nu är det din tur att tycka till. Hur ser du som läsare av Skolvärlden på Skolsverige 2017/2018? Klicka här för att delta i enkäten.

Här kan du läsa del 1del 2del 3del 4 och del 5 av Skolvärldens årsenkät.

 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Annons
Annons

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera
Annons

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Annons
Annons

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

”Lärare bör vara objektiva i sin undervisning – i samtliga ämnen”

Debatt

”Om lärare nu skall få vara subjektiva när det gäller politik, vilka områden står på tur?”, frågar sig fyra sverigedemokrater i utbildningsutskottet.

Kommentera
Annons

Tydligare trend: Så läser fler till lärare

Lärarutbildning

Allt fler läser den kompletterande pedagogiska utbildningen för att bli lärare. I höst har antalet antagna stigit till nära 800, enligt UHR.

Idrottslärare hinner inte utveckla eleverna

Idrott och hälsa

Relationsbygget mellan lärare och elev är extra viktigt i ett så pass utlämnande ämne som idrott och hälsa. 
Men tidsbrist gör att lärarna i stället måste ägna sig åt bedömning – varje lektion.

Läsning

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.
– Det är viktigt att vi fortsätter fokusera på elever i alla åldersgrupper, säger Ann Boglind, tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg.

”Vi vuxna måste visa barnen att vi också läser”

Läsning

– Jag tror att det är viktigt att vi visar våra barn och elever mer att vi vuxna också läser, säger Sara Persson som arbetar med svenska som andraspråk både i årskurs fyra, fem och sex på två olika skolor i Västervik.

I Sofies bokcirkel hoppar ingen över läxan

Läsning

– Det allra viktigaste för mina elever är läsförståelsen, att de ska ha strategin för att verkligen förstå texten och ta sig igenom den, säger Sofie Palm, 1–7-lärare som arbetar med svenska för årskurs 6 på Aggarpskolan i Svedala.

Diskussioner är en nyckel för att skapa läslust

Läsning

– Målet måste vara att upprätthålla läsintresset hos eleverna även på fritiden. Det skiljer ju så mycket mellan de som läser mycket och de som inte gör det, säger Åsa Söderström, svensklärare i årskurs åtta och nio på Junedalsskolan i Jönköping.

”Tunga, lite svåra ämnen, kan vara bra”

Läsning

– När man väljer rätt bok, läser tillsammans och har boksamtal så blir oftast även den elev som tycker det är svårt intresserad, säger Martin Ahlstedt, lärare i svenska och engelska på Lindholmens tekniska gymnasium.

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Arbetsmiljö

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor. Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.

 

Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons