Annons

Del 4: Så ser Skolsverige på 2017/2018

Publicerad 2 januari 2018

Relaterat

Del 4 Vad var det viktigaste som hände i skolan under 2017 och vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
Skolvärlden ställde frågorna till lärare, Specialpedagogiska skolmyndigheten och andra personer i skolans värld. Här är deras svar.

Fredrik Malmberg, generaldirektör Specialpedagogiska skolmyndigheten

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Det viktigaste som pågår i skolans värld är det som händer varje dag i klassrummet, lärare som varje dag undervisar och anpassar till elevers olika behov av stöd och utmaningar. Om jag ska nämna en enskild händelse så är Skolkommissionens slutbetänkande viktig eftersom den kommer med genomgripande förslag för svensk skola. Därför är det oroande att elever med funktionsnedsättning osynliggörs i betänkandet. Generella åtgärder utifrån socioekonomi är bra, men otillräckliga utifrån de specifika behov elever med funktionsnedsättning kan ha.

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Jag vill se ett 2018 där rättigheterna för elever med funktionsnedsättning hamnar i centrum för skoldebatten. Det krävs en kraftsamling för att skapa en tillgänglig lärmiljö där fysiska, pedagogiska och sociala hinder undanröjs. Vi har kunskapen, verktygen och metoderna. Men då måste styrkedjan fungera hela vägen.  Jag vill verka för ett utökat samarbete mellan skolmyndigheterna. Det måste bli lättare för skolhuvudmän att hitta rätt och enkelt få ta del av den kunskap och det stöd vi tillsammans kan erbjuda. Skolhuvudmän måste i sin tur ge rektorer förutsättningar att satsa på kompetensutveckling för lärare och annan personal. Och personalen måste få förutsättningar att tidigt genomföra de åtgärder som krävs för att alla elever ska kunna nå målen.

 

Åsa Melander, skoldebattör

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Jag har svårt att utse något som viktigast, men det är bra att flera kommuner har sett över sin skolantagning och vissa har infört ett gemensamt skolval till alla sina grundskolor. Det finns inget antagningssystem som är helt rättvist, men det är bättre att reducera orättvisan än att låta bli. Nu väntar jag på att även friskolor skall komma med i varje kommuns/regions gemensamma skolval.

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Att valrörelsen inte fylls av orealistiska utspel, utan att vi får ett seriöst samtal om skolan, gärna med mer fokus på arbetsmiljön för lärare. I min twitterfeed läser jag alltför ofta om omöjliga situationer som lärare försätts i: kommentarer som ”det är lärarens fel om eleven inte får godkänt”, lärares ”samhällsansvar” för allt möjligt, krav från föräldrar och huvudmän, och till och med om hot och våld. Det är inte konstigt att lärare som har det så väljer att lämna yrket – vi har inte råd att låta det fortgå.
Eller... att vi får läsa många artiklar om välmeriterade unga som ”rasar” över att de inte kom in på lärarutbildningen för att antalet ansökningar mirakulöst ökat med 500 %.

 

Per Berggren, lärare Ma/NO 4–9, ordförande i Sveriges MatematikLärarförening

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– De ämnesspecifika förmågorna (som fortfarande kallas långsiktiga mål ibland av Skolverket, lol) fungerar suveränt för att diskutera elevers utveckling men är trubbigt/otydligt när det kommer till betygsättning. Denna otydlighet gällande kunskaper/förmågor/matriser/betyg har lyfts till en nivå som jag hoppas gör att ett nytt uppdrag ska ges till Skolverket gällande utformning av nya kunskapskrav.
I Skolverkets egna kommentarmaterial när de redovisade sitt uppdrag för regeringen skrev de att den största svårigheten var att koppla/inte koppla kunskapskraven till det centrala innehållet. 

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Revidering av Lgr11 så att matriser som bedömningsunderlag tas bort (vilket var ett av kraven till Skolverket när de skulle börja arbeta med revidering av Lpo94/Lpo200, kunskapskraven fick inte skrivas som punktlistor eller matriser. De skulle skrivas i en holistisk text.) och så att man kan formulera användbara och likvärdiga kriterier/instrument för alla skolor. 

 

Daniel Sandin, författare och lärare på Katedralskolan i Lund

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Lärare har länge varit utsatta för stark påverkan av politiker, skolledare, föräldrar och elever. Detta är inget som förändrats radikalt 2017, men kanske ser vi början till en vändning. Jag tror och hoppas det. För skolans framtida framgång finns att finna i de förutsättningar lärare ges. Lärare måste åter få vara i toppen av skolans pyramid, för att sammanfatta det med tesen i den viktiga debattboken Flip the system, som kom ut i början av 2017. Jag vill i detta sammanhang gärna se Skolverkets beslut om möjligheten att reducera antalet nationella prov på gymnasiet som ett utryck för en svängande pendel. Beslutet ger lärare större frihet att utforma undervisningen på bästa sätt.

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Jag önskar att min spaning för 2017 stämmer och att 2018 blir ett år då denna utveckling mot en ökad tilltro till lärares förmåga att utföra sitt uppdrag på bästa sätt fortsätter. Det är en lång väg –  men den måste vandras – och jag hoppas vi tar några rejäla kliv 2018. Jag hoppas vidare att det faktum att det är valår inte ska förleda politiker att kräva än mer styrning av skolan; det kan tyckas som rätt väg när man ser betygsinflation och andra orättvisor, men vi har också tydligt sett att en generellt ökad styrning inte leder framåt. Det är bara i tilliten till lärares förmåga att utforma undervisningen på bästa sätt som vi kan lägga den grund på vilken framtidens skola måste byggas.

 

Lina Hultqvist, ordförande Sveriges Elevkårer

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– För Sveriges Elevkårer och våra 330 elevkårer är det av värde att likvärdighet utifrån kunskapsresultat varit på agendan för att säkerställa alla elevers rätt till en god utbildning oavsett bakgrund eller framtidsdrömmar. Vi har särskilt arbetet med den bristande psykosociala arbetsmiljön i skolan och därför är vi glada över de två utredningar om elevhälsa som tillsatts och att flera viktiga aktörer ser värdet att arbeta systematiskt med frågan. Vi har också sett en upptrappning av trakasserier och diskriminering och därför var uppropet Me Too extra viktigt för oss. Det befäste vad elevkårerna problematiserat och länge velat förbättra. 


2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Vi önskar oss att det tas fram möjligheter för elever att ges mer tid med sina lärare då vi vet att undervisningstid med lärare är av särskild vikt för goda resultat och möjlighet till kontinuerlig uppföljning. Det är också viktigt att Me Too inte tar slut med berättelserna, utan att skolan med skolledare i spetsen tar fram handlingsplaner tillsammans med elever för att säkerställa en skola utan trakasserier. Men framför allt vill vi att skolledare och lärare slutar inskränka förenings- och yttrandefriheten genom att försvåra elevernas självständiga organisering och tillsammans fokusera på att skapa en mer givande skoltid för Sveriges elever. 

 

Anki Sandberg, förbundsordförande Riksförbundet Attention

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Beslutet att blivande speciallärare och specialpedagoger ska lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), där regeringen fastställt nya examensmål för dessa utbildningar. De som studerar på dessa utbildningar ska i framtiden ha kunskap om NPF och de ska kunna tillämpa kunskaperna i olika lärmiljöer. Studenterna ska också kunna granska olika vetenskapliga perspektiv på neuropsykiatriska svårigheter. Särskilt glädjande för oss är att ansvarig minister ser detta som ett första steg och att alla lärarutbildningar framöver bör innehålla kunskap om NPF. Det har vi arbetat för väldigt länge.

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Att fler och fler ska inse att kunskap är nyckeln till att skapa en fungerande skolgång för våra elever. Det gäller inte bara lärare utan också skolledarna. Våra medlemmar har svårt att förstå varför den samlade kunskap om NPF som nu finns inte når ut till skolorna. SPSM studiepaket som nu har något år på nacken är bra och dessutom gratis. Vi vill se en skola där alla elever får det stöd som de behöver. En skola där det är ok att vara olika, som tar hänsyn till individuella behov och där man har en levande dialog med föräldrarna. Då får vi en skola dit eleverna vill gå och kanske till och med längtar till.

 

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund

1.Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Viktigaste händelsen under 2017 var att Skolkommissionen kom med sitt förslag för vad som behövs för att stärka svensk skola. Det var ju en i stort sett enig kommission som verkligen tog ett helhetsgrepp kring skolan. Man visade att det inte går att lösa skolans problem med en åtgärd utan att det behövs flera olika sammanlänkade insatser och förändringar.

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Jag önskar att vi får en skola där lärare och studie- och yrkesvägledare får möjlighet att göra ett bra jobb med god kvalitet, och samtidigt må bra själva. Då kan vi få en likvärdig skola där alla elever får möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Kan vi genomföra Skolkommissionens förslag i bred politiskt enighet så tror jag vi skapar goda förutsättningar för det.

 

Sara Bruun, lärare och ämnesspanare på Lärarnas Riksförbund

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Jag tycker att det var väldigt viktigt inriktningsbeslut att NP ska väga tyngre vid betygsättning. Tyvärr tycker många att detta med bedömning och betygsättning är svårt, vilket det såklart också är, men det finns trots allt riktlinjer att följa. Alldeles för ofta ser jag att dessa inte följs. Det är enklare idag att sätta ett E istället för ett F. Sätter du E blir eleven glad, föräldrarna blir glada och rektor blir glad. Här krävs det kunskap och råg i ryggen hos läraren för att stå upp för sin yrkesheder och inte godkänna elever som faktiskt inte klarar av kunskapskraven. Jag menar att NP kan ge läraren det stöd och det råg i ryggen som krävs vid betygsättningen. 

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Det jag önskar mest av allt är att bedömningsanvisningarna till NP i engelska ska göras om. Idag är det så dumt att man blir galen varje gång man ska bedöma. Idag kan eleven tex få F på ett delmoment på NP och ändå få ett totalt sammanvägt betyg på E. Dessutom ska vi bedöma eleverna enligt E-, E+, D-, D+, C-, C+ etc trots att vi + och - inte finns när vi ska betygsätta. Dumheter. Jag tycker att det är bra att NP finns och ger tyngd vid betygsättningen, men då måste de för tusan följa riktlinjerna för hur betyg ska sättas. Proven i sig är bra och kan absolut användas i bedömningen om man själv fattar att man inte kan använda sammanräkningen till någonting.. !
Jag önskar också att politikerna ska ta i med hårdhandskarna för att minska lärarbristen. Vi lärare går på knäna för att hjälpa obehöriga kollegor. Att satsa på vår arbetsmiljö, att ha färre antal elever per klass och minskad administrativ börda blir viktigt. Här måste kommunerna leta flexibla lösningar. 

Nu är det din tur att tycka till. Hur ser du som läsare av Skolvärlden på Skolsverige 2017/2018? Klicka här för att delta i enkäten.

Här kan du läsa del 1del 2del 3del 5 och del 6 av årsenkäten.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

Annons
Annons

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera
Annons

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera
Valet 2018

På rast med Annie Lööf

Valet 2018

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
Läraren Ragnar Sjölander frågar ut Annie Lööf i serien ”På rast med...”.

Annons
Annons

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Val 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under sina raster från lektionerna på skolan. 
Hur ser Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Annons

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Valet 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Kritik mot Skolverket

Tjänstemän på Skolverket anklagas för att sabotera kunskapskraven

Kritik

Dagens kritiserade kunskapskrav är resultatet av att tjänstemän på Skolverket medvetet gick emot regeringens direktiv. Det menar skoldebattörerna Per Kornhall och Isak Skogstad, som hänvisar till läckta interna dokument.

Skolverket efter kritiken: Kunskapskraven togs fram i bred dialog

Kunskapskraven

Skolverket ser över sina interna processer efter kritiken, men vänder sig samtidigt mot den.
– Det satt inga enskilda tjänstemän och kokade ihop någonting på egen hand, säger generaldirektör Peter Fredriksson till Skolvärlden.

”Vinstdrivande skolor väljer bort elever som behöver stöd”

Debatt

Vinstdrivande skolor väljer bort elever som behöver stöd. Det är anledningen till att vi inte ska ha vinster i välfärden, skriver Lisa Palm, utbildningspolitisk talesperson för Feministiskt Inititativ. 

Kommentera

Avtalsrörelsen: 63 000 har skrivit på upprop för lärarna

Avtalsrörelsen

Namninsamlingen till stöd för lärarnas krav har passerat målet på 50 000 underskrifter. På tisdagen lämnar lärarfacken över listan till SKL.
– Det finns ett otroligt engagemang för lärarna även utanför skolan, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Jag var dömd att misslyckas med en elevassistent

Elevassistent

Idrottsläraren Alexander Skytte: ”Elevassistent till en elev med utåtagerande beteende kan vara en av de sämsta lösningarna jag har stött på. Tro mig, jag har haft fyra olika enbart på lågstadiet”.

Läromedelsbranschen måste tänka om innan det är försent

Debatt

Läromedelsproducenterna måste förnya både koncepten och prissättningen. Det menar Rolf Ekelund, lärare och tidigare läromedelsförläggare.

Kommentera

Garantin blir verklighet: ”Bra att fånga upp eleven tidigt”

Beslut

Garantin som ska säkerställa att elever som är i behov av stöd tidigt ska få hjälp har fått gehör i riksdagen. Specialpedagogen Maria Axelsson ser positivt på beslutet.
– Det är bra att kartläggningen och analysen görs tidigt, säger hon.

20 000 lämnar skolan utan betyg: ”Ett misslyckande”

Studenten

20 000 gymnasieelever lämnar skolan med ofullständiga betyg. Ett stort misslyckande, menar Lina Hultqvist, ordförande för Sveriges Elevkårer.
– Det är en fråga som inte får tillräckligt mycket uppmärksamhet.

Betyg

Professorn: Glädjebetyg vanligast på friskolor

Forskning

Fristående skolor sätter glädjebetyg i större utsträckning än kommunala, enligt en ny studie vid Stockholms universitet. Internationella engelska skolan och Kunskapsskolan pekas ut som mest generösa i betygssättningen.
– Tilliten till skolan riskerar att undergrävas, säger Gymnasieminister Anna Ekström till Skolvärlden.

Ministern på krigsstigen mot Björklund

Vinstjakten

Gymnasieminister Anna Ekström utmanar Jan Björklund före röstningen i riksdagen om att begränsa företagens vinster i skolan.

Efter debatten: ”Alla elever ska vara inkluderade”

Inkludering

Idén om inkludering i skolan ifrågasätts från flera håll.
Men är det så komplicerat att ge alla elever en sådan möjlighet? 
– Alla elever ska vara inkluderade och skolan ska kunna lösa det, säger Elisabeth Wallenius, ordförande för Funktionsrätt Sverige. 

”Man måste skala på kunskapskraven”

Forskning

Brist på undervisningstimmar tillsammans med en utökad kursplan gör arbetet svårt för lärare i hem- och konsumentkunskap. Det visar forskning från Göteborgs universitet.

– Det gör att man måste skala på kunskapskraven, säger Johanna Prytz, lärare i ämnet. 

Granskning: Klassresan

En kvarts miljon elever underkända på 10 år

Granskning

Andelen elever som lämnar nian utan att nå upp till vare sig kunskapskrav eller gymnasiebehörighet varierar stort mellan skolor och bostadsområden, visar Skolvärldens granskning. Under de senaste tio åren har drygt en kvarts miljon lämnat grundskolan utan att ha uppnått kunskapskraven i alla ämnen.

Så segregerad är skolan i Malmö

Grafik

Först lämnar de studiemotiverade eleverna problemskolorna. Sedan lärarna.
– Det behövs radikala åtgärder för att bryta den negativa utvecklingen inom svensk skola, säger Anders Jakobsson som är professor i naturvetenskapernas didaktik vid Malmö universitet.

Så segregerad är skolan i Göteborg

Klassresan 

Under de senaste tio åren har nästan 8 000 elever gått ut grundskolan i Göteborg utan att vara behöriga att studera vidare på gymnasiet.

Så segregerad är skolan i Stockholm

Grafik

Genom höjda löner vill Stockholm kommun locka kvalificerade lärare till de mest utsatta skolorna.
– Vi testar det nu i ett par områden, säger Lena Holmdahl som är utbildningsdirektör Stockholms stad.

De är överens: ”Ett stort misslyckande”

Klassresan

Under de senaste tio år åren har 251 600 elever lämnat grundskolan utan att uppnå kunskapskraven.
– Det är ett stort misslyckande för det svenska skolsystemet, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (M) och hans företrädare Jan Björklund (L).

6 tips: Din röst påverkar eleverna

Läraryrket är ett röstyrke. Men lärarens kanske viktigaste verktyg får sällan den kärlek den behöver. 
– Det förvånar mig att lärarens röst får så lite uppmärksamhet, säger Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi.

Lärarnas arbetsmiljö: ”En tickande bomb”

Arbetsmiljö

Arbetstiden räcker inte till för lärarna i Uppsala, visar en ny medarbetarenkät. Lärare och fack larmar för att den dåliga arbetsmiljön riskerar öka antalet långtidssjukskrivningar. 

Så pyser du rätt

Pys

Handen på hjärtat, har du koll på undantagsbestämmelsen? När det närmar sig betygssättningstid får Skolverket och andra myndigheter många frågor om hur den fungerar. Men börja inte i fel ände.

De vill få fler att leva lärarlivet

Nyexad.

Hur är det att vara nyexaminerad lärare? Skolvärlden möter de poddande lärarna Therese och Nathalie som har avverkat sina första yrkesår. 
De berättar om sina gamla farhågor och förväntningar – vilka som infriades och vilka som inte gjorde det.

”Vi behöver byta perspektiv på inkludering”

Debatt

Skolan behöver byta perspektiv från att inkludering betyder ”en och samma skola för alla” till att målet ska vara ”lärande för alla – och det kan ske på olika sätt”. Det skriver oppositionsborgarrådet i Stockholm, Lotta Edholm (L).

Kommentera

Pedagogen om bristen: Så lyckas vi bättre med speciallärarna

Speciallärare

Det är stor brist på speciallärare i Sverige och många varnar för utvecklingen. Helena Wallberg, specialpedagog och kvalitetsutvecklare, tror inte att lärarbristen är det allvarliga i dagsläget – utan varnar för att man måste enas om andra bitar i skolan först.
 

Tony undervisar med digital slöjd

Slöjd

Tony Svensson har redan kommit långt med den digitala undervisningen i slöjdämnet inför de nya kraven till hösten.

Skolbiblioteken blir fler: ”Ska vara hjärtat i skolverksamheten”

Läsglädje

De bemannande skolbiblioteken blir fler, enligt statistik från Kungliga biblioteket.
– Det ger utslag i barns läsförmåga om skolan har ett eget bibliotek med engagerad personal, säger språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzén.

GDPR: Detta gäller för lärare

GDPR

Snart träder den nya dataskyddsförordningen GDPR i kraft. Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut hur det påverkar dig som lärare.

Metoden hyllas efter besöket: ”Fler skolor skulle ha nytta av det”

Arbetsmiljö

Arbetsmetoden Pax har lett till fler lugna klassrum och bättre arbetsmiljö för lärare. Nu har Pax även väckt politikernas intresse – som vill se metoden på fler skolor i landet. 

Särskolan kan byta namn – efter 14-åringens förslag

Särskola

14-årige Leo uppmanade regeringen att döpa om särskolan till utvecklingsskola.

Lön

Efter kritiken: ”Alla ska hänga med i löneutvecklingen”

Löneläget

LR-ombuden i Ljungby är kritiska till att erfarna lärare, som stannar i kommunen, halkar efter lönemässigt. 
Ordföranden i barn- och utbildningsnämnden, Stefan Willforss, menar att bilden av löneläget inte stämmer.

Erfarna lärare lockas till andra kommuner med högre lön

Löner

I Ljungby tjänar en lärare med över 20 års erfarenhet inte mycket mer än kommunens nya lärare.
I stället lockas erfarna lärarna till grannkommunerna där de kan tjäna upp till 8 000 kronor mer i månaden.

Aida Hadzialic: ”Jag är glad att vara tillbaka”

Läraravtalet

Aida Hadzialic, tidigare gymnasie- och kunskapslyftsminister, gör comeback i skolans värld och ska medla i de strandade lärarförhandlingarna.

Höjt studiebidrag ska locka fler akademiker till läraryrket

Lärarutbildning

Akademiker som går en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) får studiebidraget höjt med 4 000 kronor i månaden.

Vallöfte: Satsar på skolan för att mota psykisk ohälsa

Elevhälsa

Socialdemokraterna lovar att satsa 250 miljoner kronor för att öka arbetet mot ungas psykiska ohälsa.

”Öronmärkta” klassmentorer avlastar lärarna

Arbetsmiljö

På Norrängsskolan i Lycksele har varje klass en mentor som följer klassen hela dagen med huvudansvar för att skapa trygghet och studiero.
Det gör det möjligt för lärarna att fokusera på undervisningen.

Läraravtalet: ”Därför kommer inte arbetsmiljön förbättras”

Avtalsförhandlingen 

Arbetsmiljöfrågan är i fokus i avtalsförhandlingen och lärarfacken hoppas på att parterna ska nå en uppgörelse som innebär en vändpunkt. Marcus Larsson och Åsa Plesner på Tankesmedjan Balans tror chansen är minimal att man når ett bra avtal för lärarna.  

Skolor slarvar med undervisningstiden

Granskning

Lärarlösa lektioner och schemakrockar är två källor till missad undervisningstid när huvudmän prioriterar ner frågan, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.

Läraren: Stort behov av små undervisningsgrupper

Inkludering

Nu kommer förslag om att tredubbla antalet resursgrupper i Stockholm för elever med störst stödbehov.
– Jag tror att behovet är stort, säger resurspedagogen Björn Bågmark, som arbetar i en CSI-grupp.

”Lärarutbildningen måste bli mer verksamhetsnära”

Debatt

Det är hög tid för en verklighetsförankrad lärarutbildning, menar lärarna Malin Ahlström och Emma Köster. Till exempel genom att låta lärarassistenter läsa till lärare, samtidigt som de jobbar i skolan.

Kommentera
Nya avtalet

Därför kraschade förhandlingarna

Avtalsrörelsen

Förhandlingarna mellan lärarfacken och SKL har strandat och parterna kallar nu in medlingshjälp.
– Vi kan inte vänta längre på att de riktiga problemen i skolan ska lösas, säger LR:s förhandlingschef Peter Henriksson.

LR om konflikten: ”Väldigt olyckligt”

Kommentar

Frågan som blockerar förhandlingarna handlar om att SKL vill ändra turordningsreglerna för lärare.
– Jag förstår inte hur detta kan vara så viktigt för SKL, säger LR-ordföranden Åsa Fahlén.

SKL: ”Inte så mycket dramatik”

Läraravtalet

SKL:s förhandlingschef Niclas Lindahl är inte orolig, trots det strandade läget med lärarfacken.  

SD: ”Inför praktik på sär- och specialskolor för alla lärarstudenter”

Politik

Sverigedemokraterna vill höja inträdeskraven till lärarutbildningen kraftigt och införa praktik på särskolor eller specialskolor för alla lärarstudenter. 

Så ska Skolverket stoppa fusket

Provfusket

Efter vårens läckta nationella prov skärper nu Skolverket reglerna ytterligare.
– Det kommer inte bli någon större skillnad förrän proven digitaliseras, säger läraren Sara Bruun.

Pilotskolor mot psykisk ohälsa

Elevhälsa

Miljöpartiet i Göteborg vill satsa på pilotskolor för att hindra psykisk ohälsa bland elever.

Lärarstudenter fick fel praktikplats: ”Inte ovanligt”

VFU

Lärarstudenten Jenni Holm Nilsson har inte fått en enda minut VFU på en gymnasieskola – trots löftet i utbildningsplanen. Hon är långt ifrån ensam. 

Det är dags att se över skolledares kompetens

Debatt

Det finns anledning att fundera över vilka befattningar som avses med begreppet skolledare, vilka kriterier som dessa befattningshavare ska uppfylla och hur skolledare ska utses, skriver debattören.

Kommentera

De bortglömda lärarna: ”Inte många vet att vi finns”

SIS

Det talas om dem som sista skyddsnätet för elever med en trasig bakgrund. Men lärarna inom SIS får inte ta del av statliga satsningar som Lärarlönelyftet och andra kompetenshöjande satsningar. 
– Tyvärr har våra lärare inte samma möjligheter som andra. Vi är små och jag tror att man glömmer bort att vi finns, säger utredaren Daniel Eskilson. 

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

Grundskolan behöver parallella läroplaner

Debatt

De delar i läroplanen som handlar om normer och värden borde ses som en egen läroplan, och andra yrkesgrupper än lärare skulle kunna vara ansvariga för den delen. 
Så kan vi renodla arbetsuppgifterna och minska arbetsbelastningen skriver läraren Per Gersne.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons