Annons

Del 4: Så ser Skolsverige på 2017/2018

Publicerad 2 januari 2018

Relaterat

Del 4 Vad var det viktigaste som hände i skolan under 2017 och vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
Skolvärlden ställde frågorna till lärare, Specialpedagogiska skolmyndigheten och andra personer i skolans värld. Här är deras svar.

Fredrik Malmberg, generaldirektör Specialpedagogiska skolmyndigheten

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Det viktigaste som pågår i skolans värld är det som händer varje dag i klassrummet, lärare som varje dag undervisar och anpassar till elevers olika behov av stöd och utmaningar. Om jag ska nämna en enskild händelse så är Skolkommissionens slutbetänkande viktig eftersom den kommer med genomgripande förslag för svensk skola. Därför är det oroande att elever med funktionsnedsättning osynliggörs i betänkandet. Generella åtgärder utifrån socioekonomi är bra, men otillräckliga utifrån de specifika behov elever med funktionsnedsättning kan ha.

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Jag vill se ett 2018 där rättigheterna för elever med funktionsnedsättning hamnar i centrum för skoldebatten. Det krävs en kraftsamling för att skapa en tillgänglig lärmiljö där fysiska, pedagogiska och sociala hinder undanröjs. Vi har kunskapen, verktygen och metoderna. Men då måste styrkedjan fungera hela vägen.  Jag vill verka för ett utökat samarbete mellan skolmyndigheterna. Det måste bli lättare för skolhuvudmän att hitta rätt och enkelt få ta del av den kunskap och det stöd vi tillsammans kan erbjuda. Skolhuvudmän måste i sin tur ge rektorer förutsättningar att satsa på kompetensutveckling för lärare och annan personal. Och personalen måste få förutsättningar att tidigt genomföra de åtgärder som krävs för att alla elever ska kunna nå målen.

 

Åsa Melander, skoldebattör

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Jag har svårt att utse något som viktigast, men det är bra att flera kommuner har sett över sin skolantagning och vissa har infört ett gemensamt skolval till alla sina grundskolor. Det finns inget antagningssystem som är helt rättvist, men det är bättre att reducera orättvisan än att låta bli. Nu väntar jag på att även friskolor skall komma med i varje kommuns/regions gemensamma skolval.

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Att valrörelsen inte fylls av orealistiska utspel, utan att vi får ett seriöst samtal om skolan, gärna med mer fokus på arbetsmiljön för lärare. I min twitterfeed läser jag alltför ofta om omöjliga situationer som lärare försätts i: kommentarer som ”det är lärarens fel om eleven inte får godkänt”, lärares ”samhällsansvar” för allt möjligt, krav från föräldrar och huvudmän, och till och med om hot och våld. Det är inte konstigt att lärare som har det så väljer att lämna yrket – vi har inte råd att låta det fortgå.
Eller... att vi får läsa många artiklar om välmeriterade unga som ”rasar” över att de inte kom in på lärarutbildningen för att antalet ansökningar mirakulöst ökat med 500 %.

 

Per Berggren, lärare Ma/NO 4–9, ordförande i Sveriges MatematikLärarförening

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– De ämnesspecifika förmågorna (som fortfarande kallas långsiktiga mål ibland av Skolverket, lol) fungerar suveränt för att diskutera elevers utveckling men är trubbigt/otydligt när det kommer till betygsättning. Denna otydlighet gällande kunskaper/förmågor/matriser/betyg har lyfts till en nivå som jag hoppas gör att ett nytt uppdrag ska ges till Skolverket gällande utformning av nya kunskapskrav.
I Skolverkets egna kommentarmaterial när de redovisade sitt uppdrag för regeringen skrev de att den största svårigheten var att koppla/inte koppla kunskapskraven till det centrala innehållet. 

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Revidering av Lgr11 så att matriser som bedömningsunderlag tas bort (vilket var ett av kraven till Skolverket när de skulle börja arbeta med revidering av Lpo94/Lpo200, kunskapskraven fick inte skrivas som punktlistor eller matriser. De skulle skrivas i en holistisk text.) och så att man kan formulera användbara och likvärdiga kriterier/instrument för alla skolor. 

 

Daniel Sandin, författare och lärare på Katedralskolan i Lund

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Lärare har länge varit utsatta för stark påverkan av politiker, skolledare, föräldrar och elever. Detta är inget som förändrats radikalt 2017, men kanske ser vi början till en vändning. Jag tror och hoppas det. För skolans framtida framgång finns att finna i de förutsättningar lärare ges. Lärare måste åter få vara i toppen av skolans pyramid, för att sammanfatta det med tesen i den viktiga debattboken Flip the system, som kom ut i början av 2017. Jag vill i detta sammanhang gärna se Skolverkets beslut om möjligheten att reducera antalet nationella prov på gymnasiet som ett utryck för en svängande pendel. Beslutet ger lärare större frihet att utforma undervisningen på bästa sätt.

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Jag önskar att min spaning för 2017 stämmer och att 2018 blir ett år då denna utveckling mot en ökad tilltro till lärares förmåga att utföra sitt uppdrag på bästa sätt fortsätter. Det är en lång väg –  men den måste vandras – och jag hoppas vi tar några rejäla kliv 2018. Jag hoppas vidare att det faktum att det är valår inte ska förleda politiker att kräva än mer styrning av skolan; det kan tyckas som rätt väg när man ser betygsinflation och andra orättvisor, men vi har också tydligt sett att en generellt ökad styrning inte leder framåt. Det är bara i tilliten till lärares förmåga att utforma undervisningen på bästa sätt som vi kan lägga den grund på vilken framtidens skola måste byggas.

 

Lina Hultqvist, ordförande Sveriges Elevkårer

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– För Sveriges Elevkårer och våra 330 elevkårer är det av värde att likvärdighet utifrån kunskapsresultat varit på agendan för att säkerställa alla elevers rätt till en god utbildning oavsett bakgrund eller framtidsdrömmar. Vi har särskilt arbetet med den bristande psykosociala arbetsmiljön i skolan och därför är vi glada över de två utredningar om elevhälsa som tillsatts och att flera viktiga aktörer ser värdet att arbeta systematiskt med frågan. Vi har också sett en upptrappning av trakasserier och diskriminering och därför var uppropet Me Too extra viktigt för oss. Det befäste vad elevkårerna problematiserat och länge velat förbättra. 


2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Vi önskar oss att det tas fram möjligheter för elever att ges mer tid med sina lärare då vi vet att undervisningstid med lärare är av särskild vikt för goda resultat och möjlighet till kontinuerlig uppföljning. Det är också viktigt att Me Too inte tar slut med berättelserna, utan att skolan med skolledare i spetsen tar fram handlingsplaner tillsammans med elever för att säkerställa en skola utan trakasserier. Men framför allt vill vi att skolledare och lärare slutar inskränka förenings- och yttrandefriheten genom att försvåra elevernas självständiga organisering och tillsammans fokusera på att skapa en mer givande skoltid för Sveriges elever. 

 

Anki Sandberg, förbundsordförande Riksförbundet Attention

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Beslutet att blivande speciallärare och specialpedagoger ska lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), där regeringen fastställt nya examensmål för dessa utbildningar. De som studerar på dessa utbildningar ska i framtiden ha kunskap om NPF och de ska kunna tillämpa kunskaperna i olika lärmiljöer. Studenterna ska också kunna granska olika vetenskapliga perspektiv på neuropsykiatriska svårigheter. Särskilt glädjande för oss är att ansvarig minister ser detta som ett första steg och att alla lärarutbildningar framöver bör innehålla kunskap om NPF. Det har vi arbetat för väldigt länge.

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Att fler och fler ska inse att kunskap är nyckeln till att skapa en fungerande skolgång för våra elever. Det gäller inte bara lärare utan också skolledarna. Våra medlemmar har svårt att förstå varför den samlade kunskap om NPF som nu finns inte når ut till skolorna. SPSM studiepaket som nu har något år på nacken är bra och dessutom gratis. Vi vill se en skola där alla elever får det stöd som de behöver. En skola där det är ok att vara olika, som tar hänsyn till individuella behov och där man har en levande dialog med föräldrarna. Då får vi en skola dit eleverna vill gå och kanske till och med längtar till.

 

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund

1.Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Viktigaste händelsen under 2017 var att Skolkommissionen kom med sitt förslag för vad som behövs för att stärka svensk skola. Det var ju en i stort sett enig kommission som verkligen tog ett helhetsgrepp kring skolan. Man visade att det inte går att lösa skolans problem med en åtgärd utan att det behövs flera olika sammanlänkade insatser och förändringar.

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Jag önskar att vi får en skola där lärare och studie- och yrkesvägledare får möjlighet att göra ett bra jobb med god kvalitet, och samtidigt må bra själva. Då kan vi få en likvärdig skola där alla elever får möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Kan vi genomföra Skolkommissionens förslag i bred politiskt enighet så tror jag vi skapar goda förutsättningar för det.

 

Sara Bruun, lärare och ämnesspanare på Lärarnas Riksförbund

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Jag tycker att det var väldigt viktigt inriktningsbeslut att NP ska väga tyngre vid betygsättning. Tyvärr tycker många att detta med bedömning och betygsättning är svårt, vilket det såklart också är, men det finns trots allt riktlinjer att följa. Alldeles för ofta ser jag att dessa inte följs. Det är enklare idag att sätta ett E istället för ett F. Sätter du E blir eleven glad, föräldrarna blir glada och rektor blir glad. Här krävs det kunskap och råg i ryggen hos läraren för att stå upp för sin yrkesheder och inte godkänna elever som faktiskt inte klarar av kunskapskraven. Jag menar att NP kan ge läraren det stöd och det råg i ryggen som krävs vid betygsättningen. 

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Det jag önskar mest av allt är att bedömningsanvisningarna till NP i engelska ska göras om. Idag är det så dumt att man blir galen varje gång man ska bedöma. Idag kan eleven tex få F på ett delmoment på NP och ändå få ett totalt sammanvägt betyg på E. Dessutom ska vi bedöma eleverna enligt E-, E+, D-, D+, C-, C+ etc trots att vi + och - inte finns när vi ska betygsätta. Dumheter. Jag tycker att det är bra att NP finns och ger tyngd vid betygsättningen, men då måste de för tusan följa riktlinjerna för hur betyg ska sättas. Proven i sig är bra och kan absolut användas i bedömningen om man själv fattar att man inte kan använda sammanräkningen till någonting.. !
Jag önskar också att politikerna ska ta i med hårdhandskarna för att minska lärarbristen. Vi lärare går på knäna för att hjälpa obehöriga kollegor. Att satsa på vår arbetsmiljö, att ha färre antal elever per klass och minskad administrativ börda blir viktigt. Här måste kommunerna leta flexibla lösningar. 

Nu är det din tur att tycka till. Hur ser du som läsare av Skolvärlden på Skolsverige 2017/2018? Klicka här för att delta i enkäten.

Här kan du läsa del 1del 2del 3del 5 och del 6 av årsenkäten.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Annons
Annons

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera
Annons

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Annons
Annons

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

”Lärare bör vara objektiva i sin undervisning – i samtliga ämnen”

Debatt

”Om lärare nu skall få vara subjektiva när det gäller politik, vilka områden står på tur?”, frågar sig fyra sverigedemokrater i utbildningsutskottet.

Kommentera
Annons

Tydligare trend: Så läser fler till lärare

Lärarutbildning

Allt fler läser den kompletterande pedagogiska utbildningen för att bli lärare. I höst har antalet antagna stigit till nära 800, enligt UHR.

Idrottslärare hinner inte utveckla eleverna

Idrott och hälsa

Relationsbygget mellan lärare och elev är extra viktigt i ett så pass utlämnande ämne som idrott och hälsa. 
Men tidsbrist gör att lärarna i stället måste ägna sig åt bedömning – varje lektion.

Läsning

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.
– Det är viktigt att vi fortsätter fokusera på elever i alla åldersgrupper, säger Ann Boglind, tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg.

”Vi vuxna måste visa barnen att vi också läser”

Läsning

– Jag tror att det är viktigt att vi visar våra barn och elever mer att vi vuxna också läser, säger Sara Persson som arbetar med svenska som andraspråk både i årskurs fyra, fem och sex på två olika skolor i Västervik.

I Sofies bokcirkel hoppar ingen över läxan

Läsning

– Det allra viktigaste för mina elever är läsförståelsen, att de ska ha strategin för att verkligen förstå texten och ta sig igenom den, säger Sofie Palm, 1–7-lärare som arbetar med svenska för årskurs 6 på Aggarpskolan i Svedala.

Diskussioner är en nyckel för att skapa läslust

Läsning

– Målet måste vara att upprätthålla läsintresset hos eleverna även på fritiden. Det skiljer ju så mycket mellan de som läser mycket och de som inte gör det, säger Åsa Söderström, svensklärare i årskurs åtta och nio på Junedalsskolan i Jönköping.

”Tunga, lite svåra ämnen, kan vara bra”

Läsning

– När man väljer rätt bok, läser tillsammans och har boksamtal så blir oftast även den elev som tycker det är svårt intresserad, säger Martin Ahlstedt, lärare i svenska och engelska på Lindholmens tekniska gymnasium.

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Arbetsmiljö

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor. Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.

 

Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons