seminarium_0
Forskning i Almedalen

Testa mer för bättre inlärning

Fyra utbildnings- och hjärnforskare samlades i Almedalen för att diskutera vad forskningen säger om hur man skapar de bästa förutsättningarna för lärande i klassrummet. 

Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet inledde med att betona att goda förutsättningar för lärande bygger på att man som lärare har ett språk för att tala om sin egen undervisning, så väl med eleverna som med kollegor, föräldrar och politiker. Lärare behöver också kunna argumentera för sin undervisning.

– Dagens marknadsekonomiska situation gör att man försöker hitta enkla lösningar, men undervisning är komplex. En aspekt handlar om hur man bygger upp innehållet. Vi vet från studier av framgångsrika miljöer att man behöver bygga innehåll inte bara på ett skolämnes innehåll utan man behöver också ta in elevernas egna erfarenheter och bygga broar till andra ämnen inom skolan. Vi pratar om att bygga semantiska nätverk och det är särskilt betydelsefullt för elever som kommer från miljöer där man inte har en så rik språklig bakgrund, sa Caroline Liberg under seminariet i Almedalen.

Hon lyfte också behovet av att både träna färdigheter för sig och i en funktionell helhet.

– För att kunna skriva en text är det betydelsefullt att kunna stava och bygga meningar i ett funktionellt sammanhang, men i de framgångsrika lärmiljöerna tar man också ut de här färdigheterna och tränar dem systematiskt och separat. Det är hela tiden en balans mellan ett funktionellt och ett formaliserat sätt att närma sig innehåll. Formativ bedömning integreras också i undervisningen i framgångsrika miljöer.

Det är särskilt viktigt för elever som inte är så självständiga i sitt kunskapsskapande att bygga de semantiska nätverken tillsammans med andra – att formulera egna tankar och höra andras.

En annan forskare på plats var Lars Nyberg, professor i psykologi och neurovetenskap vid Umeå universitet.

– En faktor handlar om studentdelaktighet, att man är aktiverad och involverad när man tar del av undervisningen och inte bara är en passiv mottagare. Det har visats gång på gång att det ger bättre resultat, sa han.

Lars Nyberg talade också om två metoder för inlärning som visat sig framgångsrika.

– En faktor handlar om att repetera och förvärva kunskap i små doser – en klassisk inlärningsprincip som håller. Det är viktigt att utforma scheman och kurser så man återkommer till tidigare inlärd kunskap och skapar utrymme för repetition. Tidigt i inlärningsfasen måste repetitionerna komma ganska tätt.

En annan framgångsrik, men mindre känd faktor är testbaserad inlärning.

– Här använder man inte test för att gradera och betygssätta utan som ett inlärningstillfälle för att stärka kunskapen man har och sätta fokus på de kunskaper man inte har. Det kan vara att efter en lektion ställa några nyckelfrågor om vad man gått igenom idag. Som lärare behöver man inte ens rätta utan det är själva processen att dra sig till minnes vad man kan som är effektivt för lärandet. Det här är inte något som ska lägga ytterligare börda på lärarna och det behöver inte ens upplevas som ett test.

Ulf P Lundgren, professor emeritus vid Uppsala universitet och tidigare generaldirektör för Skolverket gjorde en historisk tillbakablick där den gemensamma nämnaren för flera tänkares idéer om lärande har varit förmågan att väcka intresse hos eleverna.

– Barn växer upp i en osorterad värld. När de sen kommer till skolan och ska sortera sina kunskaper måste man väcka en nyfikenhet hos barnet inför det osorterade för att de sedan ska kunna sortera och förstå begrepp.

Han nämnde också att man som lärare måste ha uppmärksamhet på barnet, stimulera och ha tilltro till det.

– Vi måste lära oss att prioritera vilken kunskap vi ska utveckla. Det är svåra politiska beslut och det är det politikerna borde syssla med. Barn växer upp i ett samhälle som är mer och mer abstrakt. Ska vi förklara den tekniska värld vi lever i räcker inte skolan till. Då blir frågan hur vi hittar på bra ljug så att de förstår poängen med saker och ting – och kan utveckla sitt tänkande. Det borde man ägna mer forskning till, sa Ulf P Lundgren.

Elisabeth Nihlfors, professor och dekan i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet, forskar framför allt om ledarskap och organisation inom skolan.

– Uppdraget handlar om att varje enskild människa ska kunna klara sig i livet, men det handlar också om att utbilda för att världen klara sig. Det är ett stort uppdrag och hela människan behöver vara med.

Hon talade om vikten att rektorer inte bara har ansvar och stöd i skollagen för att utveckla eleverna utan också reella organisatoriska och ekonomiska möjligheter att organisera för ett lärande i skolan och att lärarna har kunskapen om hur det bör gå till.

– Man kan inte ha en enda vikarie för man måste vara påläst i vår verksamhet. Det skulle också göra det möjligt för skolledare att organisera verksamheten för de kommande 10-20 åren kommer vi inte ha full behörighet. Då kan vi i vart fall se till att de vi har lär känna barn, ungdomar och föräldrar över tid, och inte ha några lärare som kommer och går. Och ska vi jobba på vetenskaplig grund behöver man ta in kunskap som finns om lärandet och göra det tillsammans med medarbetarna, det vill säga våra barn och ungdomar.

 – I våra undersökningar ser vi också något som oroar oss: good enough-tänket, som är oerhört allvarligt. När du har nått taket och blivit godkänd så är det fine, men bildning handlar om att öppna, gå vidare och då handlar de om motivation, avslutade Elisabeth Nihlfors.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm