Annons

Med KTP School kan vi få fler forskare till skolan

Knowledge Transfer Partnership (KTP) är en fyrtioårig engelsk utvecklingsmodell som innebär att en forskare knyts till ett företag eller en verksamhet och arbetar i ett treårigt projekt som forskaren planerat själv i samråd med verksamheten. Projektet går ut på att bidra till en vetenskaplig utveckling av verksamheten. Erfarenheterna är mycket goda från England. Det slutar i regel med att forskaren anställs efter avslutad projekttid.

Modellen används i näringslivet idag, men skulle mycket väl kunna användas på exempelvis förskolor eller skolor. Det skulle kunna hjälpa till att sätta fart på det redan beslutade karriärplaneringssystemet, som inte fungerar. Bloggen förespråkar KTP School, det vill säga Knowledge Transfer Partnership School, som en fruktbar modell för att få forskarutbildade till skolan. Det kan också vara en modell för att fånga upp lärare som gått forskarskolor, som annars går tillbaka till sina vanliga tjänster.

Lärare ska forska. Forskare har andra förutsättningar att granska sin verksamhet kritiskt och utveckla den än andra icke forskarutbildade förskollärare eller lärare. Lärare ska gå forskarutbildning på betald arbetstid, förskollärare till licentiatexamen, grundlärare/gymnasielärare till doktorsexamen. Sedan ska dessa forskare kunna ansöka om en lektorstjänst i förskolan eller skolan. De forskarutbildade lärarna ska delvis få andra arbetsuppgifter, som ska ta vara på de nyförvärvade vetenskapliga kunskaperna, men undervisningen skall ändå vara en huvuduppgift för den forskarutbildade förskolläraren eller läraren. Lektorsreformen syftar till att öka lärares utvecklingsmöjligheter och ge ytterligare karriärsteg. 

I stort sett ingen huvudman bekostar lärares forskarutbildning idag. Det finns kanske undantag, men i Gävleborgs finns (mig veterligen, efter noggranna efterforskningar) ingen forskarstuderande lärare som fått stöd. Jag hade ett uppdrag från Högskolan i Gävle att arbeta med karriärplanering för två år sedan. Alla lärare som deltog i seminarierna ville fortsätta sina studier på forskarutbildningsnivå. Lärarfacken stöttade karriärplaneringsseminarierna, liksom enskilda entusiastiska lärare, men arbetsgivarna/huvudmännen gav kalla handen. ”Vi har inte råd”. Lärare behöver stanna kvar på sina tjänster i förskolan eller skolan.

I skolan har man anställt så kallade förstelärare som har till uppgift att göra läraryrket mer attraktivt och säkra god undervisning för elever. Reformen med förstelärare gäller alla skolformer, utom förskolan. Förstelärare måste ha lärarlegitimation. Lärare som har frågor om så kallade karriärtjänster (förstelärare och lektorer) ska i första hand vända sig till sin arbetsgivare som är ansvarig för den typen av karriärtjänst. De utvärderingar som gjorts visar att dessa förstelärare har svårt att finna sin roll i skolan.

Sammanfattningsvis:

Det finns inte lektorer som stöd för den vetenskapligt grundade skolan. Förstelärare har inte funnit sin roll. Regeringens satsning på karriärtjänster för lärare kan beröra ca 17 000 karriärtjänster och omkring var sjätte utbildad lärare. Redan hösten 2014 var uppemot 15 000 lärare permanenta förstelärare. Reformen bygger på att det är huvudmännen som skapar, utformar och tillsätter tjänsterna och att finansieringen sker utifrån höjda statsbidrag. Det gör att det rör sig om en variation vad gäller antal förstelärare, hur deras tjänster och arbetsuppgifter utformas, hur tillsättning går till, hur organisationen byggs upp kring deras utvecklingsarbete och vilka resultat som åstadkoms.

Ett KTP School-projekt skulle kunna lösa problem i skolväsendet. Eftersom inga lärare får gå forskarutbildning kan ett projekt med en forskare anställd på några år delvis ersätta detta. Förstelärare har inte hittat sin plats i skolan och de första utvärderingarna visar att stöd behövs. Den forskare som kan anställas i KTP School-projekt kan lösa dessa problem och i någon mån tills vidare ersätta de lektorstjänster som ska bemannas. Efter tre år kanske den anställde projektledaren kan anställas permanent i skolan.

Viken högskola nappar på den här idén? Vilka kommuner vill vara med? Det finns ett finansieringsproblem, men det borde gå att lösa. 

Reagera på inlägget:

Facebook kommentarer