Annons
Jonas Linderoth, Per Kornhall och Malin Lernfelt – debattörer i stora skoldebatten om 90-talet.

90-talsdebatten: Vad var det de sa egentligen?

Publicerad 31 augusti 2016

Relaterat

Det pågår en het debatt om klassrummet i media, sedan professor Jonas Linderoth bett om ursäkt för 90-talets pedagogik på DN Debatt. Skolvärlden nystar i årets skolsnackis.

Debatten som rasat sedan Jonas Linderoth publicerade sin ursäkt till svenska lärare, kommer säkerligen att bli ett av årets största skolkäbbel.

Begreppet ”flumskola” går att spåra så långt tillbaka som 2000-talets början. Det användes flitigt av Jan Björklund (L), som propagerade för ordning och reda i skolan och traditionell kunskapsöverföring. Och det kan ses som ett tidigt avstamp till den artikel som under den senaste veckan tagit skolvärlden med storm.

1. Jonas Linderoth, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, går ut på DN Debatt med en ursäkt för att han och hans gelikar förstört den svenska skolan med sina pedagogiska idéer. Idéer som sa att läraren ska vara en handledare för eleverna när de själva söker kunskap, i stället för att idka kadaverdisciplin.

Detta manifesteras enligt Linderoth i ett förslag till ny läroplan, från 1992.

Jonas Linderoth ber författarna till förslaget att läka skolans sår och börja den ursäktsturné som nu bör svalla över skol-Sverige, utan att nämna några namn.

2. Per Kornhall, författare, skolexpert och bloggare på Skolvärlden, svarar kvickt. Och tackar för att någon inom akademin vågar be om ursäkt. Han refererar till John Hattie, eftersom det där ”finns en kraftfull signal om att svenska pedagogiska idéer varit skadliga”.

3. En ursäkt räcker inte, menar Peter Santesson, fil dr i statsvetenskap. Han skriver att decennier av lärarstudenter marinerats i den dåliga pedagogik som Linderoth nu ber om ursäkt för och nästa Pisa-mätning är i januari. Det krävs insatser. Tyvärr vet han inte vilka.

4. Men några går till mothugg. Linderoth saknar vetenskapligt stöd för sin avbön, skriver Anders Jakobsson, professor i naturvetenskapernas didaktik. Han menar att Linderoths inlägg mer drivs av en nyliberal världsbild. Och att det fäster alldeles för liten vikt vid problemet med ökande segregation mellan svenska skolor, något som han skriver har stor betydelse för resultat i PISA.

5. Mothugg kommer också från en av dem som får bära hundhuvudet i Linderoths uppgörelse, utan att vara namngiven. Dåvarande kommittéordföranden, professor emeritus Ulf P Lundgren, tycker att det är sorgligt att artikelförfattaren inte gått tillbaka till källorna och alltså inte har något belägg för själva orsaken till sin ursäkt.

6. Sen får Linderoth spö för att han inte tittat i backspegeln. Bilden av 1990-talet som årtiondet då elevens egen kunskapsinhämtning hamnade i fokus är historielös, skriver Jan-Olof Hellsten, fil dr i pedagogik. Principen om elevers delaktighet infördes redan på 1960-talet, påpekar han och passar på att avsluta med att ” Seriöst arbetande lärare inom alla ämnesområden vet också mycket väl vad studiehandledning innebär av interaktion, intervention och ren kunskapsförmedling”. Där fick Hattie.

7. Sen får Linderoth kritik för att han inte beaktar balansen mellan teori och praktik som all undervisning består i. Nyliberalismen och New Public Management visar en överdriven förtjusning i teori eftersom den går att mäta och sätter för hög tilltro till mätningarna, menar den här kritikern. ”Orimligheten i att låta några slumpmässigt utvalda 15-åringars förströdda svar på enkelt formulerade frågor dirigera skolutvecklingen i ett helt land verkar ha gått Linderoth och många andra förbi” skriver Martin Lackeus, forskare vid Chalmers.

8. Men egentligen är det huvudmännens fel. Bristen på traditionell undervisning är i mångt och mycket en ekonomisk fråga, menar läraren Karin Berg: ”Vad spelar det för roll om Linderoth och hans kollegor gör avbön, när få huvudmän 2016 klarar av att skapa förutsättningar för att bryta lärarnas ensamarbete och på så vis bryta elevernas dito”.

9. Sen får alla veta av läraren Jessica Schedvin, att högre status för lärare och en bättre skola ligger i lärarnas egna händer: ”Med medvetna lärare som ställer krav på din [sic] tillvaro skapas en politisk kraft som är kraftfullare än alla skolpolitiska reformer tillsammans. Det är i grunden lärarna som kan förändra sin tillvaro – genom att vara medveten om den förändringstid som vi lever i.”

10. Men då får Jessica Schvedin mothugg. Den liberala debattören Malin Lernfelt återvänder till Jan Björklunds sekelskifte och kallar Schvedins text för ”snömos”. Det är i stället ordning och reda som gäller: ”Med tanke på hur stor betydelse ordning och reda och tydliga mål har för skolans resultat och barns framtid är det omöjligt att diskutera skolutveckling utan att lyfta dessa frågor”. 

11. Efter det är det föräldrarnas tur att få sina fiskar varma. Om föräldrarna inte går med på en torrare kunskapsskola får alla skylla sig själva, föräldrar, barn, lärare, politiker – och 90-talspedagogerna. Det menar nationalekonomen Gabriel Heller Sahlgren.

12. Nu hoppar politikerna på – som politiker plägar. Christer Nylander vill att Gustav Fridolin ska be om ursäkt eftersom han bidragit till flummandet.

13. Sedan kommer Jonas Linderoths slutreplik. Han har minsann inte pratat om flumskolan och tycker inte att läraren Caligula i filmen Hets är en bra pedagogisk förebild, han heller. Och avslutar: 

"Det är kanske dags att fråga sig vem som har tjänat på att de lärare som bidrog till svenska elevernas tätplaceringar på 1980-talet fick sin kunskapssyn och sina pedagogiska arbetsformer ifrågasatta. Det är i varje fall inte dagens elever."

Skolvärlden inväntar nästa drag med spänning.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

Annons
Annons

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Annons

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Annons
Annons

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Annons

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons