”Jag har förmånen att undervisa som gymnasielärare i två olika skolsystem parallellt”.

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Beslutet kommer innebära högre arbetsbelastning för den redan mycket belastade lärarkåren, skriver lokalombudet Victoria Prins.

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Ett dråpslag för likvärdigheten, skriver läraren Jonas Nilsson.

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

”Utmaning”, ”lösningsfokuserad” och ”förberedelsetid” – en julsaga om två ombud på kurs.

”Det är obehagligt och ovärdigt”, skriver läraren Malin Hedin.

”För likvärdigheten spelar det ingen roll om vi förbjuder friskolor från att plocka ut vinst”.

”När ska vinster i skolan få betydelsen att elever och lärare lyckas och inte att det anges i pengar?”, frågar sig Jens West.

”Kommer leda till en rättvisare fördelning av skolpengen mellan kommunala skolor och friskolor”.

”När pandemin är över och vi återvänder till klassrummen lovar jag att se över möjligheten för de politiker som nu försvarar den svenska marknadsskolan med näbbar och klor att hälsa på under en arbetsvecka.”

Så svarar Johan Åström, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund i Malmö stad, på grundskoledirektörens replik.

”I Skolverkets tolkning innebär det att det är eleven själv som fattar beslut om sin fortsatta skolgång”, skriver betygsexperten Per Måhl.

Förläng jullovet, inför krav på munskydd, tvåskift och febertest, skriver Douglas Thor (Muf).

"Även om det finns goda skäl att utreda möjligheten till ökad statlig styrning och finansiering avstår vi", skriver KD:s Gudrun Brunegård och Pia Steensland.

”I Malmö prioriterar vi arbetsmiljöfrågan och arbetar partsgemensamt inom ramen för HÖK18”, skriver grundskoledirektör Anders Malmquist.

"Resultatet visar tydligt att det från arbetsgivaren, med fackens acceptans, finns en strukturell åldersdiskriminering", skriver läraren Stefan. 

”I en svensk skolkontext vore det fruktsamt att åter igen lyfta fram eget ansvarstagande som en nyckelegenskap, ett karaktärsdrag som går att utveckla och som leder till framgång”, skriver läraren Henrik Birkebo.

Förslagen för att skapa en mer likvärdig skola bör inte genomföras, skriver sociologen Hrvoje Kap.

"Svärordet fan har byts ut mot fuck och de busiga påhitten med tejp på kranen har blivit att doppa någon annans tandborste i toaletten och filma det", skriver läraren Elin Bengtsson.

”I klassrummen behövs inget avstånd, handsprit eller munskydd. Nån elev kan spy, må illa och hosta till men de är i skolan, trots alla rekommendationer från FHM”

”Lärare som förmår visa känslor, reagera, agera – en sådan lärare kan eleven arbeta hårt för”, skriver läraren Johanna Söderberg.

”Många beslut om avslag på ansökan om uppehållstillstånd är steg bakåt i utvecklingen”

”Friare utformning av program bör uppmuntras, och gymnasieexamen genom ett frivilligt examensprov bör införas”

”Det var partistyrelsen som lade fram förslaget om att avskaffa modersmålsundervisning inför Kristdemokraternas partifullmäktige”

"Relationen mellan elev och lärare blir skev om läraren trippar runt och är rädd", skriver gymnasieläraren Gunilla Margareta Zuleta.

”För att målet om mer läromedel i skolans undervisning ska nås krävs att befintliga hinder rivs eller nedmonteras”

"Vi måste kunna känna oss trygga med att alla huvudmän tar uppdraget på allra största allvar", skriver Daniel Riazat (V).

”Det är felaktigt av företrädare för M och S att hävda att KD vill avskaffa modersmålsundervisningen” skriver Kasper Avenbrand (KD).

"Vi har mängder av exempel på politiskt aktiva som mer eller mindre öppet nekats anställning inom grund- och gymnasieskolan", skriver Mikael Strandman (SD) och Michael Rubbestad (SD).

”Vi vill utöka ämnet idrott och hälsa från nuvarande 600 timmar till 700 under grundskoletiden”, skriver Gudrun Brunegård (KD).

”Modersmålsundervisningen är en central del i att fler ska få utforska sig själva kulturellt”

”Landets lärare bör resa sig i gemensamt motstånd mot skolkoncernernas expansion”, skriver Marcus Larsson.

”Vi pratar om en likvärdig skola. Det kommer vi inte i närheten av så länge vi inte lyfter skolor i våra så kallade särskilt utsatta områden”

”Vi jobbar för att det handlar om liv och död, men det är nog inte så länge till vi orkar”, skriver specialpedagogen Cecilia Rosenlund.

”Jag ser utvecklingssamtalen som tidskrävande bromsklossar”, skriver läraren Simon Sandström.

”Fler ska inte bara vilja söka sig till lärarutbildningen, lika viktigt är det att fler slutför och tar lärarexamen.”, skriver Roger Haddad (L).

"Tillståndet att delvis undervisa på engelska är inte villkorslöst", skriver Robin Kirk Johansson, skolchef för Internationella Engelska Skolan.

”Vi måste slå ett slag för vikten av en rimlig arbetsbelastning”, skriver läraren Tilde Jansson.

”Facklig passivitet och brist på skyddsombud är ett stort hot. Låt oss tillsammans ta fighten för bättre villkor för lärare och studie- och yrkesvägledare”, skriver LR:s förbundsstyrelse.

”Som lärare väntar jag otåligt på nationella rekommendationer från Skolverket”, skriver läraren Heidi Henftling.

”Jag kommer inte tystna, men kan vara tydligare med att jag är färgad politiskt”, skriver Liane Blom. 

"Flera elever upplever utvecklingssamtalen i sin nuvarande form som meningslösa", skriver debattören. 

”I en redan pressad situation har pandemin ytterligare bidragit till att öka belastningen på lärarna”, skriver Gunnar Valinder, LR:s ordförande i Göteborg.

”Om vi lärare vill ha arbetsplatser där man vågar höja rösten måste vi göra allt vi kan för att försvara och stärka anställningstryggheten”, Robert Armblad, lärare i Växjö.

"Är det någonting vi lärare behöver så är det en rörligare arbetsmarknad", skriver debattören. 

”Med hjälp av yrkesutbildning kan vi pressa ner ungdomsarbetslösheten och underlätta integrationen”, skriver Susanne Christenson och Paula Hammerskog på AcadeMedia.

”Att undervisa i enlighet med den värdegrund som gäller enligt svensk läroplan har blivit problematiskt.”

”Modersmålslärare fungerar som en länk mellan skola, föräldrar och det omgivande samhället, och de gör integrationen lättare både för individen och för samhället”, skriver debattörerna.

Språkstörningen påverkar inlärning och förståelse i alla skolämnen och kan även ge negativa effekter på socialt samspel, skriver debattörerna. 

”Vi vill att alla elever ska få utvecklas och lyckas oavsett förutsättningar, men privata vinstdrivande företag kommer alltid ha som främsta mål att öka sin vinst”, skriver debattörerna.

Regeringens årliga satsning på läsning är bra men lämnar också en del frågetecken. Och varför sitter inga lärare med i läsrådet? Det skriver läraren Karin Herlitz.

”Vi måste vara beredda att införa många åtgärder för att alla elever ska lyckas”, skriver företrädare för Moderaterna i en replik.

Det här är en påminnelse till alla som arbetar inom skolans värld att rannsaka sina egna attityder och värderingar, skriver debattören. 

”Att fler behärskar sina modersmål stärker Sverige”, skriver företrädare för Liberalerna med anledning av KD:s förslag att skrota modersmålsundervisningen i alla skolor.

”Förslag som rymmer den här typen av kunskapsförakt handlar snarare om politiskt spel”, skriver riksdagsledamoten Linus Sköld (S) om KD:s utspel att avskaffa modersmålsundervisningen.

”Den här målgruppen är inte osynlig för att den inte finns. Utan för att begreppet omfattande behov är tvetydigt”, skriver grundskolechefen Aiman Jihar.

"Det är dags att göra upp med ett skolsystem som möjliggör segregation och förstärker ojämlikheten", skriver Gunilla Svantorp (S) och Fredrik Lundh Sammeli (S).

”I den akuta situation som råder för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar behöver krafttag göras för att garantera deras lagstadgade rätt till utbildning”, skriver debattörerna.

Bra läromedel är en nyckel för ökad likvärdighet och stärkta kunskapsresultat i skolan, skriver debattörerna.

”Allt fler vittnar om att dagens unga läser och skriver för dåligt. Hur hamnade vi här? Ska vi tala om ungas läs- och skrivförmåga måste vi tala om internet”, skriver läraren Joakim Sveland.

”Fokus på kunskap och bildning” är en god ambition men tyvärr, den fullföljdes inte. Nu får vi väl dras med dessa kursplaner i tio år”, skriver professorn Hans Albin Larsson.

"Vi måste lita på vår förmåga att värdera elevernas kunskaper utan att vi samlar in så mycket material att vi går under", skriver läraren Karin Herlitz.

"Så länge besparingskraven sitter i kommunens väggar, likt fossiler i berggrunden, kommer utbildning inte ses som viktigt", skriver läraren Elsa Jensen.

”Jag är annorlunda. Jag är inte som de andra. Men jag är väl fortfarande lika mycket värd som de andra eleverna i klassrummet?”, skriver Astrid som har adhd och går andra året på gymnasiet.

”Ett första steg för att hjälpa våra medlemmar vore att driva frågan om tydliga, tidsbudgeterade tjänstefördelningar”, skriver Anne-Catherine Ernehall, gymnasielärare och biträdande kommunombud och lokalombud för LR i Göteborg.

I en replik skriver Skolverket att planen är att genomföra de nationella proven som planerat.

"Att Skolverket skulle sakna adresser till Sveriges skolor är inte ett rimligt skäl att ställa in nationella proven", skriver debattörerna.

Elever undviker att ställa frågor i klassrummet på grund av rädslan att bli bedömd, skriver läraren Sophie Zail.

Idéburna friskolor är inte emot förslaget om begränsad offentlighetsprincip, vilket Centerpartiet hädar. Det framgår av remissvaret till utredningen, skriver Linnéa Lindquist i sin slutreplik.

”Inte ens statliga bolag har offentlighetsprincipen för att det skulle kosta betydligt mer än det smakar”, skriver Centerpartiet i en replik.

”Lärarna är idag i en situation där målen är otydliga och vägen dit kantad av ’hjälpmedel’ som snarare stjälper än hjälper”, skriver Martin Ingvar, professor på Karolinska Institutet.

”LR behövs idag mer än någonsin, för svensk skola och för våra medlemmars villkorsfrågor”, skriver debattörerna med anledning av frågan om en ny organisering av Sveriges lärare.

”Det är på grund av Centerpartiets agerande som vi nu har en situation där all skolstatistik hemligstämplas”

Författaren och föreläsaren Maria Braula vädjar till lärarna: Ge eleverna metoder att hantera sin stress.

”Behåll betygssystemet som det är. F till A är helt tillräckligt. Dagens kursplaner är mycket, mycket bra”, skriver läraren Anders Persson.

”Kanske kan lågaffektivt bemötande och sund gränssättning vara av värde. Det finns en mängd exempel där det behöver vändas och vridas på perspektiv”, skriver Helene Fägerblad på Specialpedagogiska skolmyndigheten.

”Inget fel att skriva om de omfattande försöken från DDR att infiltrera svensk skola men fel att utelämna att försöken inte avsatte minsta spår”, skriver debattören.

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

”Det grundläggande problemet är inte att rektorer ”tar referenser” på elever. Det grundläggande problemet är den osunda skolmarknaden”, skriver rektorn Linnea Lindquist.

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

”Visar det sig att Sverige uppgett falska siffror har både Skolverket och vår skolminister Anna Ekström mycket att stå till svars för”, skriver Anna Hagberg, lärare och specialpedagog.

”Regeringen behöver komma med ytterligare åtgärder för att dessa elevers rättigheter och möjligheter till en bra utbildning inte begränsas ytterligare”, skriver Maria Nilsson, riksdagsledamot (L) i Göteborg.

”Oavsett hur arga lärare blir över ’Läxhjälp för alla’ kvarstår problemet. Lärare kan inte designa lektioner och uppgifter som de gjorde 1999”, skriver läraren Anders Enström.

”Vi kräver att regering och myndigheter använder sommaren till att planera en mer hållbar strategi inför höstterminen”, skriver debattörerna.

”Jag vill vara medlem i ett fack som vågar lyfta den verklighet lärare befinner sig i, som vågar vara jobbigt”, skriver Alexander Skytte i en debattartikel.

”Man ska inte utan några konsekvenser kunna hålla sitt barn hemma i månader för att man är orolig för covid-19”, skriver Willy Viitala (M) i Botkyrka utbildningsnämnd.

”Det är viktigt att ge skolor och skolpersonal kunskap om vilka tecken en ung person som håller på att radikaliseras visar upp”, skriver debattörerna. 

”Låt utbildning via fjärr- och distansundervisning fortsatt få vara en möjlighet för Sveriges elever och lärare. Inte bara vid pandemier, utan även när normalläget är tillbaka”, skriver Peter Wilcke, verksamhetsansvarig på NTI-skolan.

”Kan man inte anpassa lagen så att skolplikten omfattar undervisning och examination, men inte fysisk närvaro i skolan?”, frågar sig debattören Ulf Silfverling.

”Flera kvinnojourer flaggar för att kvinnor och barn utsätts för våld och sexualbrott som följd av corona-isoleringen. Låt utbildning vara nyckeln till att få ett stopp”, skriver gymnasieläraren Cajsa Blekemo.

”Slopat mobilitetsstödet hotar folkhögskolors överlevnad och i förlängningen en levande landsbygd, utjämning av utbildningsklyftor, samt riskerar att en lång tradition av kunskap går förlorad”, skriver debattörerna. 

”Hur de två förbunden skall kunna samla alla lärargrupper under ett tak utan inbördes löne- och revirstrider och glömma det förflutna är en gåta”, skriver Kjell Tormod.

”Även när det kommer till distansundervisning behövs en lärare som leder arbetet. Läraren är och förblir den centrala och mest behövliga aktören i all skolans undervisning”, skriver Rolf Ekelund.

Pandemin innebär en upp och nervänd värld för barn och ungdomar, och elever som redan innan krisen hade behov av stöd är en riskgrupp. Det skriver Specialpedagogiska skolmyndighetens generaldirektör Fredrik Malmberg.

Många unga kristna upplever att de blivit utsatta för kränkningar på grund av sin tro. ”Mest oroväckande var dock att ungefär 25 procent av ungdomarna hade blivit kränkta av en lärare” skriver Efthymios Thanasoulelis, SO-lärare på Hagaskolan i Örebro. 

Det finns många fördomar om gaming som utbildningsverktyg. Något som skribeneten Therese Gripenstam, ansvarig för digitala läromedel på Acer Sverige, menar är synd eftersom spel kan bidra till fantastiska resultat.

”Om du värnar om Sveriges lärare och rektorer, Anna Ekström – se till att den kommande granskningen av distansundervisningen omedelbart stoppas”, skriver rektorn Linnea Lindquist.

”Det här är en hyllning till alla landets lärare och fritidspersonal. För ni är också hjältar”, skriver skolledaren Eva Myrehed Karlsson.

”När viruset dragit förbi får omgivning och makthavare inte glömma hur viktiga och oerhört skickliga vi lärare är”, skriver Jonas Nilsson.

I morgon behövs en stor dos eftertanke, skriver läraren Sophie Zail.

Framtidens skola, respekten för lärarnas profession och allas integritet grundar sig i ledarskapet, menar idrottsläraren Ola Frykman.

”Just nu finns en unik chans att bygga en gemensam grund: Skolan är det sista vi stänger”, skriver debattören.

”Om vi kan ha tålamod och tillit till varandra, och förståelse för att detta är en extraordinär situation, så kan svensk skola gå stärkt ur den här krisen”, skriver Jannie Jeppesen, vd på Swedish Edtech Industry.

”Nu är tiden för att samla skolors elevhälsopersonal och genomföra såväl förebyggande som åtgärdande insatser för elever i behov”, skriver debattörerna.

”Det är orimligt att vi har en Skolinspektion som ger föreläggande om vite när skolan saknar grundläggande förutsättningar för sitt uppdrag”, skriver rektor Linnea Lindquist och läraren Fredrik Lundin.

Sverige behöver en ny läromedelsstrategi. Det här är Rolf Ekelunds förslag för en likvärdig skola.

”Kommer vi i framtiden att se på pedagogik i termer av ett före och efter corona?”, skriver läraren och specialpedagogen Anna Hagberg.

”Vi måste måna om SVA-ämnet, våra svensklärare och våra elever”, skriver Ida Caesar, ämneslärarstudent.

”För barnens del handlar det i första hand om att få tillgång till det språkliga verktyget för att fullt ut kunna följa undervisningen”, skriver debattören Hans Luthman.  

Försöksverksamheten med betyg från årskurs 4 byggs ut från och med höstterminen 2020. ”Än finns tid att ändra sig. Det är inte försent för Liberalerna att lyssna på skolvärlden och forskningen”, skriver Linus Sköld (S).

Gymnasieläraren Peter Dahlgren är kritisk till regeringens beslut kring fjärr- och distansundervisning.

Läraren Jenny Lejeborg skriver om vad hon upplever är skolans verkliga problem.

”Vårt bästa härligaste arbete blir inte mer attraktivt på arbetsmarknaden när tryggheten urholkas och vi låter kränkningskulturen segra”, skriver läraren Ellinor Lundsten.

”Konsekvenserna av att inte arbeta systematiskt med likabehandlingen kan på lång sikt vara förödande för samhället och katastrofala för de enskilda individer som utsätts”, skriver debattörerna. 

”I de flesta människors ögon är ’skolan’ lärare, men det är viktigt att vi pratar om rätt saker”, skriver läraren Karin Herlitz.

”Någonting behöver vridas om ordentligt, något som gör att vågen vänder, och det är inte mer lokala pengar som är den kortsiktiga lösningen”, skriver Jens S West.

Skolans undervisning om pornografi ska ta upp att det som sker i porrfilmer är på riktigt, skriver Marcus Svensson.