”Just nu finns en unik chans att bygga en gemensam grund: Skolan är det sista vi stänger”, skriver debattören.

”Om vi kan ha tålamod och tillit till varandra, och förståelse för att detta är en extraordinär situation, så kan svensk skola gå stärkt ur den här krisen”, skriver Jannie Jeppesen, vd på Swedish Edtech Industry.

”Nu är tiden för att samla skolors elevhälsopersonal och genomföra såväl förebyggande som åtgärdande insatser för elever i behov”, skriver debattörerna.

”Det är orimligt att vi har en Skolinspektion som ger föreläggande om vite när skolan saknar grundläggande förutsättningar för sitt uppdrag”, skriver rektor Linnea Lindquist och läraren Fredrik Lundin.

Sverige behöver en ny läromedelsstrategi. Det här är Rolf Ekelunds förslag för en likvärdig skola.

”Kommer vi i framtiden att se på pedagogik i termer av ett före och efter corona?”, skriver läraren och specialpedagogen Anna Hagberg.

”Vi måste måna om SVA-ämnet, våra svensklärare och våra elever”, skriver Ida Caesar, ämneslärarstudent.

”För barnens del handlar det i första hand om att få tillgång till det språkliga verktyget för att fullt ut kunna följa undervisningen”, skriver debattören Hans Luthman.  

Försöksverksamheten med betyg från årskurs 4 byggs ut från och med höstterminen 2020. ”Än finns tid att ändra sig. Det är inte försent för Liberalerna att lyssna på skolvärlden och forskningen”, skriver Linus Sköld (S).

Gymnasieläraren Peter Dahlgren är kritisk till regeringens beslut kring fjärr- och distansundervisning.

Läraren Jenny Lejeborg skriver om vad hon upplever är skolans verkliga problem.

”Vårt bästa härligaste arbete blir inte mer attraktivt på arbetsmarknaden när tryggheten urholkas och vi låter kränkningskulturen segra”, skriver läraren Ellinor Lundsten.

”Konsekvenserna av att inte arbeta systematiskt med likabehandlingen kan på lång sikt vara förödande för samhället och katastrofala för de enskilda individer som utsätts”, skriver debattörerna. 

”I de flesta människors ögon är ’skolan’ lärare, men det är viktigt att vi pratar om rätt saker”, skriver läraren Karin Herlitz.

”Någonting behöver vridas om ordentligt, något som gör att vågen vänder, och det är inte mer lokala pengar som är den kortsiktiga lösningen”, skriver Jens S West.

”Möjligheten att överklaga sina betyg skulle frånta föräldrar skälen att försöka utöva påtryckningar på lärarna i frågan om deras betygssättning”, skriver debattörerna.

”Det vi behöver är inte fler förslag från er politiker”, skriver Linnea Lindquist, rektor i Hammarkullen.

”Med rätt verklighetsbild kan vi fördela resurserna rätt och göra de mest lönsamma prioriteringarna”, skriver Beata Kull.

Ideologi, resursbrist och förutfattade meningar väger ofta tyngre än att ta reda på vad eleven verkligen behöver, skriver debattörerna.

”Den svenska skolan blir alltmer ojämlik”, skriver Erica Lindberg, socionom och förälder. 

Att låta obehöriga bli "grundskolepedagoger" handlar inte om att ersätta behöriga lärare, skriver Martin Strand på Malmö stad.

”Svensk skola är för viktig för att läggas i händerna på felprioriterande kommunpolitiker”, skriver Erik Berg, utbildningspolitisk talesperson för Luf.

Sverige hade kunnat vara Europas bästa skolnation, skriver Douglas Thor från Muf.

”Vad kan vi tänkas göra för att försöka förebygga situationer som leder till att föräldrar agerar påstridigt eller rent av otrevligt?”, frågar sig läraren Jonas Nilsson. Här är hans förslag.

Övertyga varandra om de framsteg ni vill pröva tillsammans och med era elever, skriver debattören.

Birgitta Nilsson skriver om skolans paradoxer som väcker heta känslor och skapar svåra svarslösa frågor.

”Jag vet redan nu att det kommer att innebära mer stress för lärare”, skriver läraren Hai Phuong Tran.  

Valle Wigers, författare och presschef på tyska ambassaden i Stockholm skriver om hur han själv, på Charlottenburgs folkhögskola i Berlin, upplevde vikten av olika kulturer och främmande språk.

”Om vi inte slutar tjafsa och visar konsekvenserna fortsätter nedskärningarna i all evighet”, skriver Linnéa Lindquist för Skolledarupproret.

Öppet brev till Anna Ekström – från Lärarupproret: ”Nu har ni lyssnat, nu måste ni agera!”.

Marco Tiozzo tycker att nätetiken försummas i den nationella handlingsplanen för digitalisering av skolväsendet.

Högstadieläraren Malin Suikki Inehag: ”Nog kan man säga att eleverna har en bred utbildning. Jag undrar bara: Var sätter jag betyg på den?”.

”Vi måste få rimliga förutsättningar för historieundervisning och kräver att historieämnet i både grundskola och gymnasium får fler timmar”, skriver David Ludvigsson, ordförande för Historielärarnas förening.

”Nedskärningarna slår hårt mot elever i behov av SVA”, skriver Anna Kaya och Karin Sandwall på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Signaturen ”Mister Magister” vill göra avbön och skriver: ”Alla pedagogiska experiment som jag har gjort. Alla trender som jag har hoppat på. Förlåt.”

”Tre attityder, unika för Sverige, står i vägen för den framgång som vi vill uppnå”, skriver läraren och politikern Emma Köster.

”Välkommen till Vallentuna, vi erbjuder inte lika villkor för alla elever. Det här är min önskelista till jul”, skriver Hanna Ståhlnacke, lärare i Vallentuna.

”En elev med dyslexi som anses behöva hjälpmedel för att nå kunskapsmålen måste få använda sina hjälpmedel även under nationella proven. Allt annat är helt galet”, skriver debattörerna. 

”Är det ett tecken på svaghet när man som lärare etablerar goda relationer till de elever som borde rätta sig i ledet? Nej, det är inte svagt utan smart”, skriver läraren Jonas Nilsson.

”Det är ljuv musik för mig att höra ett sådant fackligt engagemang, men lärarförsörjningen är och förblir ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

”Även barn i särskola borde ha rätt till tio års grundskola enligt likvärdighetsprincipen”, skriver debattörerna.

”Enda sättet att få fler att vilja bli lärare är att göra svenska skolan till den likvärdiga och högkvalitativa skola den var innan de borgerliga partiernas friskolereform genomfördes”, skriver debattörerna.

”Det är dags att på djupet rannsaka föräldrarollen för att ge skolan den chans den förtjänar och den auktoritet den behöver”, skriver debattören Peter Östling.

”Jag vill att LR nu vaknar till liv, med all den urkraft som bra facklig verksamhet kan vara”, skriver Liane Blom, lokalombud på Bergslagens folkhögskola.

”För att kunna orientera oss i vårt kulturella rum är Bibeln viktig, men den nämns inte i klartext i Skolverkets nya kursplan för grundskolan”, skriver professor Lars Naeslund vid Stockholms universitet

”När skärmar kräver så mycket av våra ungdomars tid måste vi vara modiga och våga viga mycket tid åt läsningen”, skriver svenskläraren Karin Herlitz.

”Varje elev har rätt att få uppfatta vidden av klimatkrisen så att hen ges möjlighet att själva agera och engagera sig”, skriver NO-läraren Emma Ådahl.

”Om Skolverkets förslag till nya kursplaner går igenom riskerar nästa generation stå utan viktiga begrepp om historiska epoker och kunskaper om vår världs geografi och statsskick”, skriver Gudrun Brunegård, utbildningspolitisk talesperson (KD).

Debattören menar att ett utvecklat samarbete skulle skapa förusättningar för elever att lyckas.

”Lågaffektivt bemötande är en självisk ursäkt för att slippa ta ansvar”, skriver läraren Andreas Carlsson.

”Med undervisningsassistenter får den legitimerade läraren en person till i klassrummet och eleverna någon som är utbildad, någon som har läst pedagogik och ämnet och kan undervisa”, föreslår rektor Jens West.

Friskolekoncernen Academedias presschef Anders Porelius svarar på den hårda kritiken.

Mobbningen ökar i svenska skolor, enligt SCB:s uppföljning. ”Detta är ett oacceptabelt svek”, skriver Friends.

Enligt Isak Skogstad är det systemet det är fel på – inte lärarna.

”Vi vill att fristående lärarutbildningar ska etableras med målsättning att vara ledande för såväl lärarutbildning som skolforskning, för att driva på utvecklingen ytterligare, skriver två av Centerpartiets riksdagsledamöter i utbildningsutskottet.

”I en inkluderad skola kan fokus aldrig vara på individen utan ska vara på organisationen”, skriver specialpedagogen Anna Hagberg Nilsson.

”En tydlig vision om vilken större roll skolan bör ha i samhället är första steget för att skolan ska prioriteras i kommande regerings- och kommunalbudgetar”, skriver Pontus Edenberg.

”Skolverkets inbjudan till lärare att medverka i en ”revidering” av läroplanen är ett sofistikerat sätt att ytterligare inkludera lärarna i ett system som knappast bidrar till att höja kvaliteten på skolarbetet”, skriver Rolf Ekelund.

”Lärarassistenter måste ha en enhetlig befattningsbeskrivning, baserad på vad lärarna själva anser sig behöva. Det här är våra förslag”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

”Ett sådant verktyg tror jag är nyckeln till att slippa att vi i november har tagit på oss så mycket att vi inte orkar längre”, skriver läraren Emelie Johansson.

Betygsexperten Per Måhl om varför han är starkt kritisk till relativa betyg.

”Johanna Jaara Åstrand, om du anser att det för dina medlemmar uppstått ”en osund anmälningskultur”, varför kräver du inte av de ansvariga, att reda ut vad som gäller för våra barn och dina medlemmar?”, skriver skoldebattörerna Jiang Millington och Claes Jenninger i en slutreplik.

Svenska elever riskerar att missa viktiga kulturella lärdomar från närområdet i och med Skolverkets förslag om ny kursplan för historia, skriver forskarna Thomas Nygren och Olle Nolgård vid Uppsala universitet.

”Så skapas bättre förutsättningar att klara kurserna på gymnasiet, och elevernas chans att få högre betyg ökar”, skriver läraren Ola Alfredsson.

”Det är orimligt att lärare som bedöms ha gjort ett riktigt ingripande ändå drivs vidare av myndigheterna på grund av att den ordningsstörande eleven uppger sig kränkt”, svarar Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet, i en replik.

”I stället för att försvara sina medlemmar i Lärarförbundet mot försumliga arbetsgivare vill Johanna Jaara Åstrand lägga ytterligare ansvar på dem för tryggheten i skolan”, skriver skoldebattörerna Jiang Millington och Claes Jenninger.

”Förskolans, fritidshemmens och skolans personal får betala nedskärningarna med sin hälsa med höga sjukskrivningstal som följd. Det är dags att agera”, skriver företrädare för Fritidshems- Lärar- och Skolledarupproret.

”Skolverkets betygskriterier är inte bra och de nuvarande kunskapskraven är sämre. Så här borde kunskapskraven se ut”, skriver Per Måhl.

”Det behöver inte vara ett problem att lärare och elever umgås på fritiden”, skriver lärarstudenten Erik Rezazadeh. 

”Finansministerns budget har satt utbildningsminister Anna Ekström i en situation där det bara finns dåliga val för skolan att välja mellan”, skriver Marcus Larsson och Åsa Plesner från tankesmedjan Balans.

”Vi kräver förbättrad skol- och arbetsmiljö för alla barn och anställda”, skriver James Brocka, för Skolföräldraupproret i Malmö.

”Ska vi börja undervisa lika många timmar som vi ”slipper” p.g.a. assistenterna, så tvingas vi göra ett sämre arbete och riskerar att bli för stressade för att arbeta kvar”, skriver läraren Jonas Nilsson.

”Följ varje elevs klassresa – så att rätt hjälp snabbt kan komma på plats där det behövs”, skriver Kristina Axén Olin, Moderaternas utbildningspolitiska talesperson.

”Ska vi skapa framtida förutsättningar för fler att få möjlighet att välja olika sporter och fritidsaktiviteter behövs en rejäl satsning på nya hallar”, skriver idrottsläraren Tommy Lénberg.

”Betyg måste sättas på eleverna i varje svensk offentligt finansierad skola. Inte för att straffa lågpresterande elever, utan för att förbereda elever för framtiden och för att värna om varje skattekronas värde”, skriver företrädare för Moderat skolungdom.

"Nedskärningar, dokumentation, kundtänk och täckande för kollegor har dragit all lust ur mig, det går inte längre. Efter fem år har jag nu firat min sista skolavslutning" skriver före detta läraren Douglas Rinaldo.

”Skolverkets formulering kan ge en otrolig kraft i skolans arbete och inte minst fördelar i mandat – men riktas kraften åt fel håll kommer klyftor öka där sprickor redan finns”, skriver rektorn Jens S West.

En central uppgift för skolan är att förmedla kunskap och lära eleverna om barns rättigheter. Särskilt viktigt blir detta mot bakgrund av att barnkonventionen blir svensk lag 1 januari 2020. Det innebär både större skyldigheter och ökade möjligheter för skolor och kommuner att sätta barnets rättigheter i fokus, skriver UNICEF:s programchef Christina Heilborn.

Med meritpoängssystemet har det frivilliga valet att läsa ett tredje språk i praktiken blivit obligatoriskt. ”Tyskan blir en slasktratt och en förvaringsplats för elever som tror att det är det minst krävande språket” skriver språkläraren Veronika Knittel.

”Jag hade varit offentlig med mina då kontroversiella åsikter och fick därmed ta konsekvenserna. Men är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”, skriver Jan Sjunnesson, lärare och före detta chefredaktör för SD-tidningen Samtiden.

”För att lyckas leva upp till HÖK18 krävs en bättre introduktion av nyanställda, mer jämlika undervisningsgrupper och mer stabil tjänstefördelning”, skriver läraren Johan Haeffner. 

"Vad man har missat i sina försök att leda skolan som framgångsrika företag är att just dessa företag satsar mycket av sina resurser på relationer. I skolan värderas inte relationer högt trots att vi som arbetar i klassrummen vet att det är det enda som fungerar", skriver läraren och adjunkten Helena Påls. 

”Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen.” Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Skolverket gör det svårt för lärare att undervisa om hedersförtryck, menar riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh (V). ”Skolverket borde inse att också läroplanerna måste vara tydliga och inte ängsligt smyga runt frågan om hedersnormer och värderingar” skriver hon.

”Noveller är ett steg in i den skönlitterära världen och ett sätt att få alla elever in i läsningen”, skriver svensklärarna Anna Klockar och Mia Vestman.

”Om man menar allvar och vill vara en attraktiv arbetsgivare måste förhållandena i skolan allvarligt ses över, hellre än att strama åt budgeten”, skriver Catharina Niwhede med andledning av den alarmerande enkäten bland lärare.

Man får vad man betalar för. Det gäller både vid ett köp av ny soffa – eller hur en kommun bedriver skolverksamhet. Läraren Kerstin Irehjelm skriver om hur kvalitet alltid lönar sig, framför allt när det landar i lärarnas arbetsmiljö.

”Med en skola som fokuserar på begripligt lärande och undervisning får vi mer motiverade och professionella lärare, elever som begriper och en minskad psykisk stress för alla”, skriver läraren Johan Alm.

”Det är inte enkelt att sätta betyg, tvärtom. Det här kan alla ha nytta av att läsa i samband med betygsättningen”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

”Vi skulle kunna bygga en ny modern vision om god och framgångsrik undervisning. Många väntar ivrigt på en Ellen Keys efterträdare”, skriver Rolf Ekelund, filosofie magister och utbildad ämneslärare.

Skoldebattören Per Acke Orstadius skriver om varför projektarbete är så viktigt för eleverna.

”Jag yrkar att LR förtydligar för medlemmarna att enligt avtalet ska lärare arbeta 45,5 h”, skriver Lars Thomsen i Jokkmokk.

”Kommuner som satsar mera målmedvetet, strukturerat och långsiktigt på att få eleverna och lärarna att må bra fysiskt mentalt och socialt kommer att gå vinnande ur det här”, skriver Acki Wästlund.

”Huvudmän som inte behöver lärarassistenter kanske helt enkelt inte ska ta del av pengarna? Då blir det mer kvar till andra kommuner som skriker efter vuxna och som vill anställa i skolan”, skriver Liane Blom i Norberg.

”Att skriva en artikel med en annan aktör innebär att man inte kan få med alla de delar som man själv önskar men det kan ändå ha ett värde. Ingen ska tveka om att förbundets hållning att aktiebolag ska fasas ut från skolan ligger fast”, skriver Åsa Fahlén i en replik.

”Det känns som ett slag i ansiktet när Åsa Fahlén skriver en debattartikel tillsammans med en av dem som är direkt ansvariga för Academedias brister, vd-n Marcus Strömberg”, skriver debattörerna.

”Nu har väl alla våra politiker, oavsett partitillhörighet, experimenterat klart med svensk skola”, skriver skolledaren Eva Myrehed Karlsson.

”En skola utan gedigna läromedel som alla lärare har tillgång till liknar hantverkens situation på medeltiden. Det är förvånande att vi tar så lätt på den saken i många kommuner och friskolor”, skriver Ruhi Tyson, lektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms Universitet.

Psykologen Annika Laestadius skriver ett förtvivlat öppet brev till Anna Ekström: ”Våldsspiralen kommer snurra allt fortare i våra skolor framöver, och lärarna kommer att utsättas för ännu mer risker gällande hot och våld”.

”Att vifta bort vår kritik mot förslaget om kunskapsområdet Framtidsval som obefogad oro och missförstånd känns alltför lättvindigt”, skriver studie- och yrkesvägledarna i Uddevalla.

”Att införa betyg som ska mäta vårt beteende är nedsättande, inhumant och fullkomligt respektlöst. Vi är inte små hundvalpar som går att träna i lydnad och sedan ge tuggben ifall vi beter oss efter en mall”, skriver fyra elever i Huddinge.