”Att skriva en artikel med en annan aktör innebär att man inte kan få med alla de delar som man själv önskar men det kan ändå ha ett värde. Ingen ska tveka om att förbundets hållning att aktiebolag ska fasas ut från skolan ligger fast”, skriver Åsa Fahlén i en replik.

”Det känns som ett slag i ansiktet när Åsa Fahlén skriver en debattartikel tillsammans med en av dem som är direkt ansvariga för Academedias brister, vd-n Marcus Strömberg”, skriver debattörerna.

”Nu har väl alla våra politiker, oavsett partitillhörighet, experimenterat klart med svensk skola”, skriver skolledaren Eva Myrehed Karlsson.

”En skola utan gedigna läromedel som alla lärare har tillgång till liknar hantverkens situation på medeltiden. Det är förvånande att vi tar så lätt på den saken i många kommuner och friskolor”, skriver Ruhi Tyson, lektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms Universitet.

Psykologen Annika Laestadius skriver ett förtvivlat öppet brev till Anna Ekström: ”Våldsspiralen kommer snurra allt fortare i våra skolor framöver, och lärarna kommer att utsättas för ännu mer risker gällande hot och våld”.

”Att vifta bort vår kritik mot förslaget om kunskapsområdet Framtidsval som obefogad oro och missförstånd känns alltför lättvindigt”, skriver studie- och yrkesvägledarna i Uddevalla.

”Att införa betyg som ska mäta vårt beteende är nedsättande, inhumant och fullkomligt respektlöst. Vi är inte små hundvalpar som går att träna i lydnad och sedan ge tuggben ifall vi beter oss efter en mall”, skriver fyra elever i Huddinge.

”Lärare och föräldrar har samma mål att få varje barn genom skolan med goda skolresultat. Men kommunerna måste ge realistiska förutsättningar för skolan och lärarkåren att arbeta”, skriver Jiang millington och Alexander Skytte i en gemensam debattartikel.

Maria Wiman, lärare i Huddinge, skriver ett öppet brev till Jan Björklund (L): ”Vi är många lärare som är trötta på att skoldebatten inte betonar orsakerna som är grunden till ordningsproblemen från första början”.

”Vi pedagoger behöver mer utbildning i beteendehantering, precis som Hejlskov Elvén antyder. Däremot kan inte beteendehanteringen endast ha ett individperspektiv, utan den måste även innehålla ett grupperspektiv”, skriver läraren Andreas Johansson.

”Så fort det inte fungerar i skolan så är det skolans fel. Föräldrarna kan inte se saken ur ett annat perspektiv – att problemet kanske inte bara är skolans utan även ligger i en bristande uppfostran hemma”, skriver debattören.    

”Ge mer utrymme till läraren och mindre utrymme till hönsiga föräldrar och klagande elever”, skriver debattörerna från Moderat skolungdom.

”Vi tänker inte låta skolan vara en ekonomisk mjölkko som ska handla om allt möjligt förutom kunskap”, skriver en gymnasielärare i Småland. 

”Digitaliseringen har ett pris, det är våra barn som betalar men i slutändan hamnar notan på det samhälleliga budgetbordet”, skriver specialpedagogen Li Hillker.

”Anställda på skolan skulle gynnas av att låta personer som är utbildade i arbetsmiljöarbete ta över ansvaret. Lärare skulle då få mer tid att vara lärare och skolledare skulle ägna mer tid åt det pedagogiska arbetet på skolan”, skriver läraren Andreas Johansson.

”Övertron till digitala verktygs förmåga att 'täppa till alla kunskapsluckor' och 'lösa alla problem', är farlig och riskerar att piska på den kunskapssegregation som redan är ett faktum”, skriver lärarna Emma Köster, Miriam Anderson och logopedstudenten Miriam Ahlström. 

”Kritiken mot förslaget om det nya obligatoriska inslaget Framtidsval i årskurserna 7–9, beror till stor del på missförstånd”, skriver Marie-Hélène Ahnborg, särskild utredare om studie- och yrkesvägledning.

”Som studie- och yrkesvägledare i grundskolan så ser vi orosmolnen hopa sig kring ’framtidsval” som syv ska undervisa i’, skriver Udevallas studie- och yrkesvägledare.

”Det finns en stor risk att Skolinspektionens föräldraenkät identifierar brister som inte finns och misslyckas identifiera brister som finns”, skriver Pernilla Broberg.

Det är aldrig rätt att störa ett läsande barn, och det är heller aldrig rätt att störa ett barn som får undervisning för att lära sig läsa. Om vi kan få den insikten att sjunka in hos landets barnombudsmän, så kan vi hitta det verkliga barnperspektivet, skriver lektorn Åke Strandberg.

”Och så är vi där igen i skoldebatten, i detta trånga syrefattiga rum där vi måste ta ställning och välja sida, där det finns ont och gott, lärare som gör rätt och lärare som ska skämmas. Det skaver inte – det kväver”, skriver läraren Maria Wiman.

Skolverket arbetar aktivt för att förhindra spridningen av de nationella proven. Det innebär många riktlinjer – som tyvärr leder till motstridiga budskap, menar svenskläraren och IKT-pedagogen My Zetterman-Alm.

Caroline Dyrefors Grufman, Barn- och elevombudet på Skolinspektionen, svarar på läraren ”Carinas” öppna brev.

”Svaret på frågan om användning av stavningsprogram under de nationella proven skiftar beroende på vem som svarar på Skolverkets upplysningstjänst”, skriver läraren Karin Herlitz.

”Tyvärr Skolverket, men jag finner detta så pass allvarligt att man inte kan invänta rättsprocesser och lägga ansvaret på andra aktörer”, skriver Susanna Cederquist i en slutreplik till Skolverket.

Anders Boman, enhetschef för nationella prov på Skolverket, svarar på debattartikeln om dyslektiker diskrimineras när det kommer till nationella proven: ”Om detta är diskriminering eller inte prövas just nu i domstol. Vi på Skolverket tycker det är bra att frågan prövas rättsligt”, skriver han.

”Vissa saker i skolan är granskningsbara och rent juridiska, andra inte. Jag vill inte att Skolinspektionen ska ha makten att definiera alla begrepp i skolan”, skriver Nicklas Mörk i en replik till Skolinspektionen.

Skolinspektionens kommunikationschef Maud Larsen svarar på Nicklas Mörks blogginlägg på Skolvärlden.

”Vi pratar om vikten av en likvärdig skola, men hur kan det då komma sig att elever systematiskt kan bli missbedömda och hållas utanför i en provsituation på grund av att man värderar olika sätt olika. Det värsta är att instruktionerna kommer ifrån högsta ort: Skolverket”, skriver debattören.

Academedia erbjuder sina lärare att köpa in sig som aktieägare i koncernen. ”Varje lärare som nappar på detta anbud kommer – precis som aktiebolaget – att i den dagliga skolmiljön, i det dagliga mötet med eleverna, stå inför ett val: är detta lönsamt för företaget?”, skriver lärarna Magnus Ekblom och Göran Drougge.

”Lärarkåren behöver inte längre tvivla: vi har gjort vad vi kan. Det är systemet som brister”, skriver Gunnar Hyltegren.

”Hade särskilt begåvade elever fått det stöd de haft rätt till hela tiden hade de kunnat blomstra i den potential som istället kom att användas till att överleva en skoldag i taget”, skriver Pia Rehn Bergander, rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten.

”Finns det inga sådana arbetsgivare? Då har vi en större kamp att föra”, svarar tankesmedjan Balans i en slutreplik.

”Vi kan inte begränsa engagemanget för lärares arbetsbelastning till en teoretisk ansats”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarna Riksförbund replikerar debattartikeln där LR uppmanades att hoppa av uppgörelsen om inskränkningar i strejkrätten.

”Lärarfacken behöver uppmärksamma problemet med ofinansierade löneökningar, inte berömma kommuner som ökar lärares arbetsbelastning”, skriver Åsa Plesner och Marcus Larsson på tankesmedjan Balans.

Sveriges Elevkårer välkomnar en blocköverskridande överenskommelse om skolan och uppmanar utbildningsminister Anna Ekström att garantera att skolpolitiken förankras i verkligheten istället för att bli en arena för partipolitiska utspel.  

”Lärare och rektorer verkar inte ha nåtts av insikten att Skolverkets nya råd om betyg och bedömning skulle kunna förbättra både arbetsmiljön för lärare och kunskaperna hos eleverna”, skriver Gunnar Hyltegren.

”Var finns beslutet i LR om att vi ska medverka till att försvåra hårt arbetande människors möjligheter att försvara sina intressen?” skriver debattörerna.

”Vi kan inte passivt stå vid sidan av den ’digitala skolgården’ och iaktta när en normalisering av begrepp och uttryck som går emot våra mänskliga värden börjar formas”, skriver rektorn Peter Heddelin.

Svensk skola är i behov av ett system där allt fler prov rättas centralt av oberoende examinatorer, skriver Olle Bring, riksordförande Moderat Skolungdom.

”Menar vi allvar med att lyfta yrkets status, locka de bästa studenterna till att söka lärarutbildningen så måste även villkoren för lärarna förbättras”, skriver Roger Haddad (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

”Det finns mycket att vinna om lärare förmåddes att ta till sig dessa fyra distinktioner. För att inte tala om vilka språng som elevernas kunskaper på lite sikt skulle ta”, skriver läraren Gunnar Hyltegren.

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

”Jag ser ett trendbrott, skolan och hemmet samarbetar i dag bättre än på många år och jag tror att skolan kan vara på uppgång, mandatet är på väg tillbaka”, skriver rektorn Jens S West i Västerås.

”Barn kan givetvis i viss utsträckning analysera även när de är väldigt små. Problemet ligger i just kunskapskravens formuleringar”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

”Fi vill återförstatliga skolan, ta bort det fria skolvalet och rita om skolornas upptagningsområden, så att elevgrupperna blir mer blandade”, skriver Karin Odelblad, Fi:s ledamot i utbildningsnämnen i Norrköping.

”Den fria läsningen skulle leda till social mobilitet  och föräldrarnas utbildningsnivå eller bakgrund skulle inte längre ha samma betydelse”, menar läraren Jenny Edvardsson. 

”Den absolut viktigaste faktorn för att vända skolans resultat är lärarkompetensen, därför kommer vi nu agera i riksdagen för att hitta en lösning för att behålla Lärarlyftet”, skriver Roger Haddad, (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott. 

”Skolverkets text visar sig vara inte bara en hyllning till den professionelle läraren, utan också en guldgruva för oss som lidit svårt under matrisernas tyranni”, skriver läraren Gunnar Hyltegren.

”Metoder blir populära och sprider sig, sedan kommer kritiken om brist på vetenskapliga bevis och så småningom går man vidare till nästa trend”. John Steinberg skriver om vad pedagoger bör beakta när trender och nya metoder kommer.

”Om lärare nu skall få vara subjektiva när det gäller politik, vilka områden står på tur?”, frågar sig fyra sverigedemokrater i utbildningsutskottet.

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

”Om skolans personal ska känna att de orkar och kan stå för det arbete de gör, behöver beslutsfattarna börja lyssna på professionen och vårdnadshavare”, skriver debattörerna.

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

”Ett problem som vi ser det är att det är så många som vill använda kanonfrågan för egna syften”, skriver Nils Larsson, ordförande i Svensklärarföreningen, i en debattartikel.

Skolans arbetsmiljö måste formas efter interaktionen mellan elev/elev och lärare/elev – då kan lärarna lägga mer fokus på att skapa en bra undervisning, skriver läraren Ola Frykman.

”Det är dina mål och ambitioner som ska avgöra hur långt du kommer, inte dina föräldrars utbildningsbakgrund”, skriver Philip Botström, förbundsordförande SSU, i en debattartikel.

”Vi måste alla engagera oss i demokratin – samtala med människor som inte tycker exakt lika, lyssna på andras argument, aktivt söka efter fakta ur flera perspektiv, vara källkritiska och använda våra röster”, skriver Sarah Scheller, generalsekreterare för Raoul Wallenberg Academy, i en debattartikel. 

Det är problematiskt när normkritiken blir den allenarådande ideologin i skolan. Det skriver gymnasieläraren José Godoy i en debattartikel.

”Om skolans personal ska känna att de orkar och kan stå för det arbete de gör, behöver beslutsfattarna börja lyssna på professionen och vårdnadshavare”, skriver debattörerna.

Slöjdämnet har i debatten utmålats som onödigt och mossigt. Nu svarar utbildningsminister Gustav Fridolin som menar att det är dags för slöjden att stå upp för sitt eget värde:
”En hel del av det som alltid varit slöjdämnets kärna är viktigare än någonsin”

För att ta hand om unga med psykisk ohälsa, behöver vi börja i rätt ände, där problemen uppstår – och det är ofta i skolan, skriver debattörerna.

Använd inte ordet ”elitskola” för teoretisk spetsutbildning. Det handlar inte om något orättvist, onödigt eller dåligt. Det handlar om en nödvändighet för många av dessa barn, för att de ska kunna må bra i skolan, skriver Riksförbundet för särskild begåvning.

Lärare måste återfå mandat att bestämma mer över sin undervisning. Det gäller såväl i klassrummet, bedömningar av elevers behov av särskilt stöd och betygssättningar, skriver Jiang Millington (MP).

Vi ser stora brister i hur vi lyckas med utveckling och kvalitetssäkring av utbildningen för nyanlända elever, skriver Minna Toivo, Feministiskt initiativ Umeå.

Om vi minskade den enskilda lärarens undervisningstid, och närmade oss den numera skrotade usk:en, så minskade vi nog i samma veva antalet sjukskrivna lärare. Det skriver läraren Karin Herlitz i en debattartikel.

Inkluderingstanken tar inte hänsyn till klassens övriga elever, menar Therese Vänerljung: ”Tanken med inkludering är god men att till varje pris hålla fast vid idéen gör att många elever mår mycket dåligt.”

”När skolans arbete genomsyras av barnkonventionen, stärks elevernas kunskaper om sina rättigheter. Barns rätt till inflytande är en viktig princip”, skriver Christina Heilborn, UNICEF Sverige.

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Vinstdrivande skolor väljer bort elever som behöver stöd. Det är anledningen till att vi inte ska ha vinster i välfärden, skriver Lisa Palm, utbildningspolitisk talesperson för Feministiskt Inititativ. 

Läromedelsproducenterna måste förnya både koncepten och prissättningen. Det menar Rolf Ekelund, lärare och tidigare läromedelsförläggare.

Skolan behöver byta perspektiv från att inkludering betyder ”en och samma skola för alla” till att målet ska vara ”lärande för alla – och det kan ske på olika sätt”. Det skriver oppositionsborgarrådet i Stockholm, Lotta Edholm (L).

Det är hög tid för en verklighetsförankrad lärarutbildning, menar lärarna Malin Ahlström och Emma Köster. Till exempel genom att låta lärarassistenter läsa till lärare, samtidigt som de jobbar i skolan.

Det finns anledning att fundera över vilka befattningar som avses med begreppet skolledare, vilka kriterier som dessa befattningshavare ska uppfylla och hur skolledare ska utses, skriver debattören.

De delar i läroplanen som handlar om normer och värden borde ses som en egen läroplan, och andra yrkesgrupper än lärare skulle kunna vara ansvariga för den delen. 
Så kan vi renodla arbetsuppgifterna och minska arbetsbelastningen skriver läraren Per Gersne.

Skolan ger inte eleverna tillräckliga kunskaper när det gäller privatekonomi. Alltför många elever tar snart studenten utan ett ekonomiskt självförtroende, det är ett svek från skolans sida, menar läraren och författaren Erik Wennstam.

Fysisk aktivitet i skolan måste vara ett ansvar för alla i skolan, det kan inte bara ligga på idrottstimmarna.
Det skriver bland annat idrottsläraren Tommy Lénberg som också presenterar en rad förslag på lösningar.

”Det var inte lönen som fick mig att lämna skolan och det är inte lönen som skulle kunna ta mig tillbaka till mitt drömyrke, lärare. Det är arbetsmiljön och friheten som är avgörande”, skriver Eva som lämnat läraryrket.

Satsningar för att stötta barn och unga med psykiska ohälsa, stärka familjer och stötta nyanlända är en mycket viktigare investering är än fler lärare i skolan, skriver läraren och riksdagsledamoten (M) Emma Köster.

”Skulle vi inte komma vidare i förhandlingarna kan det enligt den förhandlingsordning som gäller mellan parterna bli fråga om medling”, skriver LR:s förhandlingschef Peter Henriksson i en replik. 

Det är dags för kamp, det fackföreningarna en gång skapades för, skriver gymnasieläraren Henrik Stawe:
– Vi ska kräva maximal undervisningstid, minimal planeringstid och riktig fortbildning. Annars strejkar vi tills arbetsgivaren är på knä.

Vad ska man göra när inkludering av en enskild elev påverkar resten av klassen negativt? Det undrar Therese som menar att idén om att alla ska vara i klassen i praktiken leder till att en majoritet av klassen far illa.

Friskolesystemet är omdebatterat i Sverige. 
"Friskolor i dagens Tyskland åtnjuter ett särskilt skydd i grundlagen", skriver Tysklands ambassadör i Sverige, Hans-Jürgen Heimsoeth, i en debattartikel om friskolornas roll i det tyska utbildningssystemet. 

Nyligen har det riktats skarp kritik mot läroplanens kunskapskrav, vilket fått läraren Pål Christensson att reagera. ”Den konservativa skolagendan gör anspråk på att ”bygga på fakta”, men effekten handlar ytterst om foglighet, lydnad och elitism”

Lärare bör inte förlita sig på att politiker – genom ytterligare en revolutionerande skolreform – ska komma med lösningar på skolans utmaningar.
Istället borde vi själva försöka lösa situationen så gott vi kan här och nu, skriver läraren Jonas Nilsson.

Många lärare känner sig tyngda av att inte räcka till för eleverna. Skolkuratorn Ulla Kronqvist vill att skolkuratorns roll ska stärkas och trycker på vikten av ett förebyggande och systematiskt elevhälsarbete.

Att inte låta elever med dyslexi använda stavningsprogram vid de nationella proven är lika dumt som att ta bort den synskadades vita käpp när hen ska gå över vägen, skriver läraren Karin Herlitz i ett debattinlägg. 

Matematikläraren Johan Wikström riktade i en debattartikel skarp kritik mot att programmering nu införs i skolans matematikkurser.
Nu svarar Anna Westerholm, chef för avdelningen för läroplaner på Skolverket, på kritiken.

Att man stoppar in programmering i redan fullmatade matematikkurser har fått bägaren att rinna över, för matematikläraren Johan Wikström.
Nu har det blivit dags att lägga ner Skolverket, skriver han i sitt debattinlägg.  

”Det räcker inte att skola och utbildning satsar på den kognitiva och intellektuella utvecklingen”, skriver psykologerna Björn Gislason och Lars Löwenborg.

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Christer Nilsson, historiker och författare, pekar ut fyra orsaker till svensk skolas tillkortakommanden i en internationell jämförelse. ”Man tappade tidigt fokus på kunskapsmålen som skolans huvuduppgift”, skriver han.

”Skall Sverige framgent kunna utbilda ungdomar till kompetenta talare av flera språk måste riktade insatser sättas in för att förbättra språklärarnas arbetssituation och möjligheter till fortbildning”, skriver Kent Fredholm, ordförande för Språklärarnas Riksförbund.

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Joar Forssell, förbundsordförande Liberala ungdomsförbundet, svarar på förslaget om att skriva av CSN-lånen för lärarstudenter. ”Höj lönerna i stället”, skriver han.

”Det är mycket som vilar på en rektors stolta axlar, så vi lär väl bjuda på ett leende och stå upp för en framgångsrik långsiktig skola och vara tydliga med att kvalitet kostar”, skriver Eva Myrehed Karlsson.

”Se till att vi får en bra arbetsmiljö med mycket frihet, och se till att skapa tjänster som passar även äldre lärare. Upp till kamp för att göra yrket attraktivt igen”, skriver läraren Anders Åstrand i Simrishamn.

Läraren Karin Herlitz vabbar för sin sjuke son – och förlorar mer i inkomst än sin man som inte är lärare. ”Systemet borde ses över så att det inte landar i att vår ansvarskänsla för våra elever gör att vi arbetar gratis”, skriver hon.

”Läsningen är för viktig för att ses som enbart en läxa eller ett eget ansvar. Om vi inte har tid att läsa i klassrummet, vad har vi då tid med?”, skriver Karin Herlitz, lärare på Värmdö.

Regeringen har beslutat att halvera antalet nationella prov på gymnasiet nästa år. Läraren Emma Köster tycker att det är ett kliv i fel riktning om man vill stärka likvärdigheten och att eleverna får rätt betyg.

I Stockholms stad har skolorna just nu sammanlagt 138 mål. Det är omöjligt för en enskild skola att veta vad som är viktigast och vad som inte ska prioriteras.

Alliansen i Stockholms stad kräver en utredning av konsekvenserna gällande vinstförbud i välfärden – någonting som enligt dem har avfärdats av Socialdemokraterna.

”Vi måste gå till botten med de strukturer som gör att sådant här kan ske samtidigt som skolans uppgift är att motverka kränkande behandling och sexuella trakasserier”, skriver företrädarna för landets elever, lärare och skolledare med anledning av #metoo-rörelsen.

De särbegåvade eleverna Lanny och Hanna skriver i ett öppet brev till utbildningsminister Gustav Fridolin om sina erfarenheter av skolan och hur de tycker att den borde fungera i stället.
”Vi vill gärna berätta för dig hur särskilt begåvade elever i Sverige har det. Vissa mår bra och det går bra för dem i skolan. Men inte alla.”

”Om SKL inte är beredd att göra det som krävs för att vända på den negativa utvecklingen vad gäller lärares arbetsmiljö och läraryrkets attraktivitet ställer vi oss tveksamma till att kommunerna ska få fortsatt förtroende som huvudmän för skolan”, skriver tankesmedjan Balans.

En undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att många lärare saknar läromedel. Svenska Läromedel vill att regeringen ska ge lärare och elever rätt till grundläromedel och att huvudmän ska säkra att de får det. Det skulle öka läroplanens genomslag, menar vd Rikard Vinde.

Modersmålsläraren Sebüktay Kaans svar till Skolverket: ”Modersmålslärare diskrimineras, missgynnas och kränks.”

”Ingen ska behöva må dåligt i skolan. Jag vill se är ett tydligt, landsomfattande ställningstagande från skolan där de fördömer och inleder ett omfattande arbete mot kränkande beteende, mot mobbing”, skriver barnboksförfattaren Björn Augustson.

Anna Vieru, enhetschef på Skolverket, svarar på DO-anmälningen från modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Modersmålsläraren Sebüktay Kaan har anmält Skolverket till Diskrimineringsombudsmannen (DO) för diskriminering.

Om Stina Oscarson, regissör, författare och samhällsdebattör, fick uppdraget som bildningsminister skulle ingenting bli sig likt. Här förklarar hon vad hon skulle göra.

Eva Lindström har ändrat karriär från gymnasielärare i naturvetenskap till svenska som andra språk: ”I många klassrum finns idag många nyanlända som kämpar för att förstå läroböckernas texter och vad läraren säger – och gissar alltför ofta”, skriver hon.

Modersmålsutveckling främjar integration. ”Som språkforskare vet jag det”, skriver Andrea C. Schalley, professor i engelsk språkvetenskap vid Karlstads Universitet som replik på de tre moderata politikernas debattartikel.

En uppmaning från skolledaren Eva Myrehed Karlsson: ”Rektorer, använd statliga medel för att införa tvålärarsystem i ett långsiktigt pedagogiskt utvecklingsarbete”.

”Jag har kämpat för att behålla min son i skolan. Öronmärk medel till stöd åt elever med npf och fortbildning om dessa funktionshinder”, skriver specialpedagogen och mamman Johanna Lüddeckens.

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.