”Fokus på kunskap och bildning” är en god ambition men tyvärr, den fullföljdes inte. Nu får vi väl dras med dessa kursplaner i tio år”, skriver professorn Hans Albin Larsson.

"Vi måste lita på vår förmåga att värdera elevernas kunskaper utan att vi samlar in så mycket material att vi går under", skriver läraren Karin Herlitz.

"Så länge besparingskraven sitter i kommunens väggar, likt fossiler i berggrunden, kommer utbildning inte ses som viktigt", skriver läraren Elsa Jensen.

”Jag är annorlunda. Jag är inte som de andra. Men jag är väl fortfarande lika mycket värd som de andra eleverna i klassrummet?”, skriver Astrid som har adhd och går andra året på gymnasiet.

”Ett första steg för att hjälpa våra medlemmar vore att driva frågan om tydliga, tidsbudgeterade tjänstefördelningar”, skriver Anne-Catherine Ernehall, gymnasielärare och biträdande kommunombud och lokalombud för LR i Göteborg.

I en replik skriver Skolverket att planen är att genomföra de nationella proven som planerat.

"Att Skolverket skulle sakna adresser till Sveriges skolor är inte ett rimligt skäl att ställa in nationella proven", skriver debattörerna.

Elever undviker att ställa frågor i klassrummet på grund av rädslan att bli bedömd, skriver läraren Sophie Zail.

Idéburna friskolor är inte emot förslaget om begränsad offentlighetsprincip, vilket Centerpartiet hädar. Det framgår av remissvaret till utredningen, skriver Linnéa Lindquist i sin slutreplik.

”Inte ens statliga bolag har offentlighetsprincipen för att det skulle kosta betydligt mer än det smakar”, skriver Centerpartiet i en replik.

”Lärarna är idag i en situation där målen är otydliga och vägen dit kantad av ’hjälpmedel’ som snarare stjälper än hjälper”, skriver Martin Ingvar, professor på Karolinska Institutet.

”LR behövs idag mer än någonsin, för svensk skola och för våra medlemmars villkorsfrågor”, skriver debattörerna med anledning av frågan om en ny organisering av Sveriges lärare.

”Det är på grund av Centerpartiets agerande som vi nu har en situation där all skolstatistik hemligstämplas”

Författaren och föreläsaren Maria Braula vädjar till lärarna: Ge eleverna metoder att hantera sin stress.

”Behåll betygssystemet som det är. F till A är helt tillräckligt. Dagens kursplaner är mycket, mycket bra”, skriver läraren Anders Persson.

”Kanske kan lågaffektivt bemötande och sund gränssättning vara av värde. Det finns en mängd exempel där det behöver vändas och vridas på perspektiv”, skriver Helene Fägerblad på Specialpedagogiska skolmyndigheten.

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

”Det grundläggande problemet är inte att rektorer ”tar referenser” på elever. Det grundläggande problemet är den osunda skolmarknaden”, skriver rektorn Linnea Lindquist.

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

”Visar det sig att Sverige uppgett falska siffror har både Skolverket och vår skolminister Anna Ekström mycket att stå till svars för”, skriver Anna Hagberg, lärare och specialpedagog.

”Regeringen behöver komma med ytterligare åtgärder för att dessa elevers rättigheter och möjligheter till en bra utbildning inte begränsas ytterligare”, skriver Maria Nilsson, riksdagsledamot (L) i Göteborg.

”Oavsett hur arga lärare blir över ’Läxhjälp för alla’ kvarstår problemet. Lärare kan inte designa lektioner och uppgifter som de gjorde 1999”, skriver läraren Anders Enström.

”Vi kräver att regering och myndigheter använder sommaren till att planera en mer hållbar strategi inför höstterminen”, skriver debattörerna.

”Jag vill vara medlem i ett fack som vågar lyfta den verklighet lärare befinner sig i, som vågar vara jobbigt”, skriver Alexander Skytte i en debattartikel.

”Man ska inte utan några konsekvenser kunna hålla sitt barn hemma i månader för att man är orolig för covid-19”, skriver Willy Viitala (M) i Botkyrka utbildningsnämnd.

”Det är viktigt att ge skolor och skolpersonal kunskap om vilka tecken en ung person som håller på att radikaliseras visar upp”, skriver debattörerna. 

”Låt utbildning via fjärr- och distansundervisning fortsatt få vara en möjlighet för Sveriges elever och lärare. Inte bara vid pandemier, utan även när normalläget är tillbaka”, skriver Peter Wilcke, verksamhetsansvarig på NTI-skolan.

”Kan man inte anpassa lagen så att skolplikten omfattar undervisning och examination, men inte fysisk närvaro i skolan?”, frågar sig debattören Ulf Silfverling.

”Flera kvinnojourer flaggar för att kvinnor och barn utsätts för våld och sexualbrott som följd av corona-isoleringen. Låt utbildning vara nyckeln till att få ett stopp”, skriver gymnasieläraren Cajsa Blekemo.

”Slopat mobilitetsstödet hotar folkhögskolors överlevnad och i förlängningen en levande landsbygd, utjämning av utbildningsklyftor, samt riskerar att en lång tradition av kunskap går förlorad”, skriver debattörerna. 

”Hur de två förbunden skall kunna samla alla lärargrupper under ett tak utan inbördes löne- och revirstrider och glömma det förflutna är en gåta”, skriver Kjell Tormod.

”Även när det kommer till distansundervisning behövs en lärare som leder arbetet. Läraren är och förblir den centrala och mest behövliga aktören i all skolans undervisning”, skriver Rolf Ekelund.

Pandemin innebär en upp och nervänd värld för barn och ungdomar, och elever som redan innan krisen hade behov av stöd är en riskgrupp. Det skriver Specialpedagogiska skolmyndighetens generaldirektör Fredrik Malmberg.

Många unga kristna upplever att de blivit utsatta för kränkningar på grund av sin tro. ”Mest oroväckande var dock att ungefär 25 procent av ungdomarna hade blivit kränkta av en lärare” skriver Efthymios Thanasoulelis, SO-lärare på Hagaskolan i Örebro. 

Det finns många fördomar om gaming som utbildningsverktyg. Något som skribeneten Therese Gripenstam, ansvarig för digitala läromedel på Acer Sverige, menar är synd eftersom spel kan bidra till fantastiska resultat.

”Om du värnar om Sveriges lärare och rektorer, Anna Ekström – se till att den kommande granskningen av distansundervisningen omedelbart stoppas”, skriver rektorn Linnea Lindquist.

”Det här är en hyllning till alla landets lärare och fritidspersonal. För ni är också hjältar”, skriver skolledaren Eva Myrehed Karlsson.

”När viruset dragit förbi får omgivning och makthavare inte glömma hur viktiga och oerhört skickliga vi lärare är”, skriver Jonas Nilsson.

I morgon behövs en stor dos eftertanke, skriver läraren Sophie Zail.

Framtidens skola, respekten för lärarnas profession och allas integritet grundar sig i ledarskapet, menar idrottsläraren Ola Frykman.

”Just nu finns en unik chans att bygga en gemensam grund: Skolan är det sista vi stänger”, skriver debattören.

”Om vi kan ha tålamod och tillit till varandra, och förståelse för att detta är en extraordinär situation, så kan svensk skola gå stärkt ur den här krisen”, skriver Jannie Jeppesen, vd på Swedish Edtech Industry.

”Nu är tiden för att samla skolors elevhälsopersonal och genomföra såväl förebyggande som åtgärdande insatser för elever i behov”, skriver debattörerna.

”Det är orimligt att vi har en Skolinspektion som ger föreläggande om vite när skolan saknar grundläggande förutsättningar för sitt uppdrag”, skriver rektor Linnea Lindquist och läraren Fredrik Lundin.

Sverige behöver en ny läromedelsstrategi. Det här är Rolf Ekelunds förslag för en likvärdig skola.

”Kommer vi i framtiden att se på pedagogik i termer av ett före och efter corona?”, skriver läraren och specialpedagogen Anna Hagberg.

”Vi måste måna om SVA-ämnet, våra svensklärare och våra elever”, skriver Ida Caesar, ämneslärarstudent.

”För barnens del handlar det i första hand om att få tillgång till det språkliga verktyget för att fullt ut kunna följa undervisningen”, skriver debattören Hans Luthman.  

Försöksverksamheten med betyg från årskurs 4 byggs ut från och med höstterminen 2020. ”Än finns tid att ändra sig. Det är inte försent för Liberalerna att lyssna på skolvärlden och forskningen”, skriver Linus Sköld (S).

Gymnasieläraren Peter Dahlgren är kritisk till regeringens beslut kring fjärr- och distansundervisning.

Läraren Jenny Lejeborg skriver om vad hon upplever är skolans verkliga problem.

”Vårt bästa härligaste arbete blir inte mer attraktivt på arbetsmarknaden när tryggheten urholkas och vi låter kränkningskulturen segra”, skriver läraren Ellinor Lundsten.

”Konsekvenserna av att inte arbeta systematiskt med likabehandlingen kan på lång sikt vara förödande för samhället och katastrofala för de enskilda individer som utsätts”, skriver debattörerna. 

”I de flesta människors ögon är ’skolan’ lärare, men det är viktigt att vi pratar om rätt saker”, skriver läraren Karin Herlitz.

”Någonting behöver vridas om ordentligt, något som gör att vågen vänder, och det är inte mer lokala pengar som är den kortsiktiga lösningen”, skriver Jens S West.

”Möjligheten att överklaga sina betyg skulle frånta föräldrar skälen att försöka utöva påtryckningar på lärarna i frågan om deras betygssättning”, skriver debattörerna.

”Det vi behöver är inte fler förslag från er politiker”, skriver Linnea Lindquist, rektor i Hammarkullen.

”Med rätt verklighetsbild kan vi fördela resurserna rätt och göra de mest lönsamma prioriteringarna”, skriver Beata Kull.

Ideologi, resursbrist och förutfattade meningar väger ofta tyngre än att ta reda på vad eleven verkligen behöver, skriver debattörerna.

”Den svenska skolan blir alltmer ojämlik”, skriver Erica Lindberg, socionom och förälder. 

Att låta obehöriga bli "grundskolepedagoger" handlar inte om att ersätta behöriga lärare, skriver Martin Strand på Malmö stad.

”Svensk skola är för viktig för att läggas i händerna på felprioriterande kommunpolitiker”, skriver Erik Berg, utbildningspolitisk talesperson för Luf.

Sverige hade kunnat vara Europas bästa skolnation, skriver Douglas Thor från Muf.

”Vad kan vi tänkas göra för att försöka förebygga situationer som leder till att föräldrar agerar påstridigt eller rent av otrevligt?”, frågar sig läraren Jonas Nilsson. Här är hans förslag.

Övertyga varandra om de framsteg ni vill pröva tillsammans och med era elever, skriver debattören.

Birgitta Nilsson skriver om skolans paradoxer som väcker heta känslor och skapar svåra svarslösa frågor.

”Jag vet redan nu att det kommer att innebära mer stress för lärare”, skriver läraren Hai Phuong Tran.  

Valle Wigers, författare och presschef på tyska ambassaden i Stockholm skriver om hur han själv, på Charlottenburgs folkhögskola i Berlin, upplevde vikten av olika kulturer och främmande språk.

”Om vi inte slutar tjafsa och visar konsekvenserna fortsätter nedskärningarna i all evighet”, skriver Linnéa Lindquist för Skolledarupproret.

Öppet brev till Anna Ekström – från Lärarupproret: ”Nu har ni lyssnat, nu måste ni agera!”.

Marco Tiozzo tycker att nätetiken försummas i den nationella handlingsplanen för digitalisering av skolväsendet.

Högstadieläraren Malin Suikki Inehag: ”Nog kan man säga att eleverna har en bred utbildning. Jag undrar bara: Var sätter jag betyg på den?”.

”Vi måste få rimliga förutsättningar för historieundervisning och kräver att historieämnet i både grundskola och gymnasium får fler timmar”, skriver David Ludvigsson, ordförande för Historielärarnas förening.

”Nedskärningarna slår hårt mot elever i behov av SVA”, skriver Anna Kaya och Karin Sandwall på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Signaturen ”Mister Magister” vill göra avbön och skriver: ”Alla pedagogiska experiment som jag har gjort. Alla trender som jag har hoppat på. Förlåt.”

”Tre attityder, unika för Sverige, står i vägen för den framgång som vi vill uppnå”, skriver läraren och politikern Emma Köster.

”Välkommen till Vallentuna, vi erbjuder inte lika villkor för alla elever. Det här är min önskelista till jul”, skriver Hanna Ståhlnacke, lärare i Vallentuna.

”En elev med dyslexi som anses behöva hjälpmedel för att nå kunskapsmålen måste få använda sina hjälpmedel även under nationella proven. Allt annat är helt galet”, skriver debattörerna. 

”Är det ett tecken på svaghet när man som lärare etablerar goda relationer till de elever som borde rätta sig i ledet? Nej, det är inte svagt utan smart”, skriver läraren Jonas Nilsson.

”Det är ljuv musik för mig att höra ett sådant fackligt engagemang, men lärarförsörjningen är och förblir ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

”Även barn i särskola borde ha rätt till tio års grundskola enligt likvärdighetsprincipen”, skriver debattörerna.

”Enda sättet att få fler att vilja bli lärare är att göra svenska skolan till den likvärdiga och högkvalitativa skola den var innan de borgerliga partiernas friskolereform genomfördes”, skriver debattörerna.

”Det är dags att på djupet rannsaka föräldrarollen för att ge skolan den chans den förtjänar och den auktoritet den behöver”, skriver debattören Peter Östling.

”Jag vill att LR nu vaknar till liv, med all den urkraft som bra facklig verksamhet kan vara”, skriver Liane Blom, lokalombud på Bergslagens folkhögskola.

”För att kunna orientera oss i vårt kulturella rum är Bibeln viktig, men den nämns inte i klartext i Skolverkets nya kursplan för grundskolan”, skriver professor Lars Naeslund vid Stockholms universitet

”När skärmar kräver så mycket av våra ungdomars tid måste vi vara modiga och våga viga mycket tid åt läsningen”, skriver svenskläraren Karin Herlitz.

”Varje elev har rätt att få uppfatta vidden av klimatkrisen så att hen ges möjlighet att själva agera och engagera sig”, skriver NO-läraren Emma Ådahl.

”Om Skolverkets förslag till nya kursplaner går igenom riskerar nästa generation stå utan viktiga begrepp om historiska epoker och kunskaper om vår världs geografi och statsskick”, skriver Gudrun Brunegård, utbildningspolitisk talesperson (KD).

Debattören menar att ett utvecklat samarbete skulle skapa förusättningar för elever att lyckas.

”Lågaffektivt bemötande är en självisk ursäkt för att slippa ta ansvar”, skriver läraren Andreas Carlsson.

”Med undervisningsassistenter får den legitimerade läraren en person till i klassrummet och eleverna någon som är utbildad, någon som har läst pedagogik och ämnet och kan undervisa”, föreslår rektor Jens West.

Friskolekoncernen Academedias presschef Anders Porelius svarar på den hårda kritiken.

Mobbningen ökar i svenska skolor, enligt SCB:s uppföljning. ”Detta är ett oacceptabelt svek”, skriver Friends.

Enligt Isak Skogstad är det systemet det är fel på – inte lärarna.

”Vi vill att fristående lärarutbildningar ska etableras med målsättning att vara ledande för såväl lärarutbildning som skolforskning, för att driva på utvecklingen ytterligare, skriver två av Centerpartiets riksdagsledamöter i utbildningsutskottet.

”I en inkluderad skola kan fokus aldrig vara på individen utan ska vara på organisationen”, skriver specialpedagogen Anna Hagberg Nilsson.

”En tydlig vision om vilken större roll skolan bör ha i samhället är första steget för att skolan ska prioriteras i kommande regerings- och kommunalbudgetar”, skriver Pontus Edenberg.

”Skolverkets inbjudan till lärare att medverka i en ”revidering” av läroplanen är ett sofistikerat sätt att ytterligare inkludera lärarna i ett system som knappast bidrar till att höja kvaliteten på skolarbetet”, skriver Rolf Ekelund.

”Lärarassistenter måste ha en enhetlig befattningsbeskrivning, baserad på vad lärarna själva anser sig behöva. Det här är våra förslag”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

”Ett sådant verktyg tror jag är nyckeln till att slippa att vi i november har tagit på oss så mycket att vi inte orkar längre”, skriver läraren Emelie Johansson.

Betygsexperten Per Måhl om varför han är starkt kritisk till relativa betyg.

”Johanna Jaara Åstrand, om du anser att det för dina medlemmar uppstått ”en osund anmälningskultur”, varför kräver du inte av de ansvariga, att reda ut vad som gäller för våra barn och dina medlemmar?”, skriver skoldebattörerna Jiang Millington och Claes Jenninger i en slutreplik.

Svenska elever riskerar att missa viktiga kulturella lärdomar från närområdet i och med Skolverkets förslag om ny kursplan för historia, skriver forskarna Thomas Nygren och Olle Nolgård vid Uppsala universitet.

”Så skapas bättre förutsättningar att klara kurserna på gymnasiet, och elevernas chans att få högre betyg ökar”, skriver läraren Ola Alfredsson.

”Det är orimligt att lärare som bedöms ha gjort ett riktigt ingripande ändå drivs vidare av myndigheterna på grund av att den ordningsstörande eleven uppger sig kränkt”, svarar Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet, i en replik.

”I stället för att försvara sina medlemmar i Lärarförbundet mot försumliga arbetsgivare vill Johanna Jaara Åstrand lägga ytterligare ansvar på dem för tryggheten i skolan”, skriver skoldebattörerna Jiang Millington och Claes Jenninger.

”Förskolans, fritidshemmens och skolans personal får betala nedskärningarna med sin hälsa med höga sjukskrivningstal som följd. Det är dags att agera”, skriver företrädare för Fritidshems- Lärar- och Skolledarupproret.

”Skolverkets betygskriterier är inte bra och de nuvarande kunskapskraven är sämre. Så här borde kunskapskraven se ut”, skriver Per Måhl.

”Det behöver inte vara ett problem att lärare och elever umgås på fritiden”, skriver lärarstudenten Erik Rezazadeh. 

”Finansministerns budget har satt utbildningsminister Anna Ekström i en situation där det bara finns dåliga val för skolan att välja mellan”, skriver Marcus Larsson och Åsa Plesner från tankesmedjan Balans.

”Vi kräver förbättrad skol- och arbetsmiljö för alla barn och anställda”, skriver James Brocka, för Skolföräldraupproret i Malmö.

”Ska vi börja undervisa lika många timmar som vi ”slipper” p.g.a. assistenterna, så tvingas vi göra ett sämre arbete och riskerar att bli för stressade för att arbeta kvar”, skriver läraren Jonas Nilsson.

”Följ varje elevs klassresa – så att rätt hjälp snabbt kan komma på plats där det behövs”, skriver Kristina Axén Olin, Moderaternas utbildningspolitiska talesperson.

”Ska vi skapa framtida förutsättningar för fler att få möjlighet att välja olika sporter och fritidsaktiviteter behövs en rejäl satsning på nya hallar”, skriver idrottsläraren Tommy Lénberg.

”Betyg måste sättas på eleverna i varje svensk offentligt finansierad skola. Inte för att straffa lågpresterande elever, utan för att förbereda elever för framtiden och för att värna om varje skattekronas värde”, skriver företrädare för Moderat skolungdom.

"Nedskärningar, dokumentation, kundtänk och täckande för kollegor har dragit all lust ur mig, det går inte längre. Efter fem år har jag nu firat min sista skolavslutning" skriver före detta läraren Douglas Rinaldo.

”Skolverkets formulering kan ge en otrolig kraft i skolans arbete och inte minst fördelar i mandat – men riktas kraften åt fel håll kommer klyftor öka där sprickor redan finns”, skriver rektorn Jens S West.

En central uppgift för skolan är att förmedla kunskap och lära eleverna om barns rättigheter. Särskilt viktigt blir detta mot bakgrund av att barnkonventionen blir svensk lag 1 januari 2020. Det innebär både större skyldigheter och ökade möjligheter för skolor och kommuner att sätta barnets rättigheter i fokus, skriver UNICEF:s programchef Christina Heilborn.

Med meritpoängssystemet har det frivilliga valet att läsa ett tredje språk i praktiken blivit obligatoriskt. ”Tyskan blir en slasktratt och en förvaringsplats för elever som tror att det är det minst krävande språket” skriver språkläraren Veronika Knittel.

”Jag hade varit offentlig med mina då kontroversiella åsikter och fick därmed ta konsekvenserna. Men är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”, skriver Jan Sjunnesson, lärare och före detta chefredaktör för SD-tidningen Samtiden.