”Språkutvecklande arbete behövs i alla ämnen”

I en demokrati har varje medborgare rätt att rösta och uttrycka sina åsikter, men för att kunna göra det krävs “demokratisk kompetens”. Samhällsmedborgare har därmed krav på sig, vilket också innebär att samhället måste erbjuda dem utbildning. Skolan och undervisningen står då i centrum. Men hur ska gedigen utbildning kunna ges om elever av olika skäl inte behärskar språket fullt ut? Faktum är att detta är fallet idag av skäl som grundas i socioekonomi, föräldrars utbildningsnivå, kulturell bakgrund eller begränsad tillgång till svenska på fritiden. Elever har skilda förutsättningar att lyckas i skolan och behoven behöver mötas i alla skolformer.

Språk- och kunskapsutvecklande arbete är centralt

Vi har länge arbetat som lärare, på olika skolor med olika elevgrupper och program. Vi har olika ämneskombinationer med natur-, samhälls- respektive språkorienterande innehåll. Gemensamt är att vi alla arbetar språk- och kunskapsutvecklande, eftersom det är en framgångsfaktor för alla elever, oavsett hur duktiga språkanvändare de är, oavsett hur väl de presterar i skolan. Vi menar att det är centralt att fler lärare arbetar språk- och kunskapsutvecklande i alla ämnen på gymnasiet samt att fler skolledare och huvudmän satsar på fortbildning i detta och då under en längre tid för att en kontinuitet ska skapas på skolorna.

Alla ämnen har språkliga krav

Det är en demokratisk rättighet och skyldighet att kunna behärska språket. Språket bär kunskapen och tanken. Via språket lär vi och uttrycker oss i alla ämnen och ansvaret att undervisa om språk är därför inte enbart svensklärarens. Alla ämnen har språkliga krav, förmågor och ett specifikt ämnesspråk som varje ämneslärare själv måste ansvara för. Alla lärare är på så vis svensklärare, men med en ämnesmässig vinkel. I kursen fysik 1 ska eleverna kunna “kommunicera med hjälp av ett naturvetenskapligt språk”. För den insatte innebär det bland annat att lära sig behärska ett specialiserat språk fullt av termer som ofta uttrycks koncentrerat och i passiv form, kanske i en labbrapport. I kemi 1 ska elever “använda kunskaper i kemi för att granska kommunikation, kommunicera och ta ställning” i frågor inom olika områden.

Detta är enbart två exempel där språkliga krav uttrycks inom naturämnen. Inom samhällskunskapen ska stora textmängder kritiskt bearbetas och samhällslivet analyseras utifrån olika perspektiv. Där ingår även opinionsbildande text och därmed komplexiteten i att kunna skilja fakta från åsikter. Inom svenskämnena finns de språkliga förmågorna såklart ännu tydligare uttryckta, men strukturer för att förstå sig på skrivande och läsande behövs även där. Vilka mönster, mallar och stöttor behövs för att eleverna ska kunna få syn på språket och lära sig äga det?

Ökar chansen att skapa en skola för alla – på riktigt

Eftersom språkliga krav och förmågor finns inom alla ämnen är en språk- och kunskapsutvecklande undervisning central. Meltzer och Hamann visar i sin forskningsöversikt från 2005 (Skolverket) hur gynnsamt detta arbetssätt är för alla elever. Det är centralt att alla lärare explicit betonar läsande, lyssnande, skrivande och muntlig framställning inom sina ämnen, uppmärksammar ämnesspråkets texter och uppbyggnad samt ger god återkoppling till eleverna när de tar sig an tankemässigt krävande uppgifter. Via ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt skapas en elevcentrerad klassrumsmiljö där arbetet ligger hos eleverna, som tillsammans med läraren, tillägnar sig lärandestrategier. Undervisningen blir effektiv och synlig om läraren vet varför och hur arbetssättet ska genomföras.

Vi menar därför att fler skolledare och huvudmän ska ge sina lärare chansen att utveckla konsekvent en språkinriktad undervisning. Då ökar chansen att skolan blir en ”skola för alla”, på riktigt. Att sätta språket i fokus överbryggar klyftan mellan elever med olika förutsättningar och alla får en rimlig chans att lyckas i skolan, nå sina mål och bli fullgoda samhällsmedborgare. Sätt språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt på den pedagogiska agendan och då under en längre tid. Arbetssättet behöver implementeras i gymnasieskolans didaktik.

Linda Ekström Lind, Folkungaskolan, Linköping
Rusalina Ehnvall, Birgittaskolan, Linköping
Adisa Katana, Birgittaskolan, Linköping

• Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.