Annons
Läraren Jonas Nilsson skriver om att skapa band med elever som beter sig stökigt och utmanande. Foto: Studio94

”Att hantera elever som utmanar, stökar och beter sig otrevligt”

Publicerad 23 november 2019

Debatt ”Är det ett tecken på svaghet när man som lärare etablerar goda relationer till de elever som enligt många borde rätta sig i ledet på egen hand? Nej, det är inte svagt utan smart”, skriver läraren Jonas Nilsson.

Det är ingen enkel uppgift att upprätta ordning och studiero som lärare, då klasserna ofta innehåller trettio individer med väsensskilda hemmiljöer och förutsättningar.

Vissa elever går dit med en klump av stress i magen och andra skuttar bekymmersfritt genom huvudentrén på morgonkvisten. Vissa elever går dit laddade med negativ energi och vill visa sig på styva linan.

Det är de senare som jag tänkte skriva några rader om.

Som nybliven idrottslärare i ett utsatt område förstod jag snabbt vikten av att vara tydlig och skapa självklara rutiner i idrottshallen. Det kunde handla om exakt hur fram- och bortplockande av material skulle gå till, hur uppvärmning och stretching skulle se ut varje gång, att eleverna skulle räcka upp handen innan de talade under samlingarna eller att alla behövde vara tysta innan jag började instruera.

Detta fungerade för de flesta då flera hade nog av oregelbundenhet och oförutsägbarhet ändå utanför skolan; här skulle de få känna sig trygga. Jag förstod även vikten av att vara rättvis och konsekvent mot alla elever – även mot de självutnämnda ”tuffingarna” och ledarna – för då kände klassen att jag var den självklara ledaren som inte räddes motstånd och mothugg. Jag stod kvar och styrde på golvet, även om jag blev testad och ifrågasatt och även om vissa ibland trotsade mig och gjorde tvärtom så krävde jag samma sak nästa gång. Om jag skulle vika mig skulle de snabbt flytta fram gränserna och dra med sig andra elever in i stöket.

Ju argare jag blev, desto längre blev avstånden mellan oss.

Mina metoder fungerade väl, för de flesta, men det fanns vissa elever jag inte nådde fram till. Det kunde handla om fyra, fem elever på skolan som såg det som sin uppgift att trilskas och käfta emot, trots att jag satte hårt mot hårt och avvisade, skällde ut, skrek och ibland föste ut eleverna från hallen. Sällan såg dessa sin egen roll, utan fokuserade mer på att svära sig fria från skuld samt på att rentav misstänkliggöra mina avsikter.

Emellertid kom de försmådda eleverna tillbaka nästa lektionspass, med indignation i bröstet och en vilja att vinna nästa strid för att inte förlora i anseende inför gruppen. Ibland blev jag skogstokig, då de motsatte sig vissa ordnings- och trivselregler, men ju argare jag blev, desto längre blev avstånden mellan oss.

Vissa visade sig vara immuna mot bannor då så många andra vuxna ju skrek på dem i vardagen. ”Respekt” förknippades inte sällan med rädsla för någon med vapen. Vad kunde då en futtig lärare göra för att få dem att underordna sig lektionsuppgifterna?

Det var här jag fick de insikter som jag bär med mig ännu idag. Dessa ”tuffa” elever behöver i hög grad känna att en vuxen bryr sig om dem. När förtroendet väl upprättas kan jag som lärare så att säga ”nå in” och exempelvis tala om moral och innebörden av ordet respekt. Jag kan tala med dem om hur de ser på sig själva och hur de tror att de uppfattas av sin omgivning. Helt plötsligt kan jag vara med om att förändra ett negativt beteende, inte bara i klassrummet utan även i livet.

Hur gjorde jag då? Ja, exempelvis försökte jag upprätta ett förtroende mellan eleven och mig då den var lugn; kanske precis innan lektionen eller när vi möttes på en rast. Små frågor om hur läget var, samt någon kommentar som handlade om förra lektionen. Hade eleven kanske utfört något moment bra, visat stort intresse för något eller ställt någon bra fråga?

Dessa insatser tog endast ett tiotal sekunder då och då, men bidrog att vi knöt band mellan varandra. Till slut kom motfrågor om hur jag mådde, vilka jag svarade på med glädje.

Tillsammans med ett tydligt, konsekvent och varmt ledarskap i salen bidrog ovanstående till att de elever som innan stört fick svårare att vara trotsig och elak mot mig som lärare. För varje gång en lektion avlöpte fint för klassen var jag noga med att påtala det för dem och på vägen ut ur salen klappade jag de tidigare stökpellarna på axeln för att ytterligare bekräfta det positiva i deras uppträdande.

Att vända på en negativ trend hos stökiga, kaxiga och störande elever går inte på en dag

Hade jag inte lagt om min taktik och sett människan bakom den roll den spelade, så hade jag med största sannolikhet fått fortsätta med det skrik, den utkastning och det tjat jag använde mig av under det första året som lärare, men ”tuffingarna” hade borstat av sig detta och antagit en ännu större offerroll. Glappet mellan önskat och reellt beteende hade ökat och undervisningen skulle ha fortsatt att hackas sönder av mina ideliga duster. Min arbetssituation hade varit outhärdlig och med stor säkerhet hade jag inte orkat verka kvar som lärare idag.

Är det ett tecken på svaghet när man som lärare etablerar goda relationer till de elever som enligt många borde rätta sig i ledet på egen hand? Tullar man på sin auktoritet när stökande och medvetet otrevliga elever ges flera chanser att bättra sig och då man genom omtanke, snarare än straff, vinner deras förtroende?

Nej, det är inte svagt utan det är smart, för när detta band väl upprättats så mottas direktiven utan misstänksamhet och korrigeringar, som trots allt nödgas göras, hörsammas. Lärarens tydlighet och struktur i klassrummet bär plötsligt den frukt den förtjänar och om straffivrare inträder under en sådan lektion så funderar de månne över vilka maktmedel och superstraff som föranlett detta lugna studieklimat.

Svaret är att lärarens auktoritet nått fram till alla elever; även de som tidigare hyst skepsis gentemot allsköns auktoriteter och vuxenvärlden i stort. Dörrarna till dem har öppnats, på ett strukturerat och metodiskt sätt, så att de blivit mottagliga för såväl ny kunskap som gott uppträdande.

Att vända på en negativ trend hos stökiga, kaxiga och störande elever går inte på en dag. Men genom att vara konsekvent, tydlig och varm i sitt ledarskap framför klassen i kombination med återkommande omtänksamma uppföljningar med enskilda elever utanför rampljuset, så går det till slut.

Jonas Nilsson, förstelärare på Stordammens skola i Uppsala, föreläser om ledarskapet i klassrummet samt lärares kommunikation med föräldrar

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Delvis distansundervisning i Stockholm i höst

Corona

På måndag väntas Stockholms stad fatta ett beslut om distansundervisning till hösten.

Annons
Annons

Åsa Fahlén: ”Var är höstplanen för lärarna?”

Terminsstart

Lärare som återvänder till jobbet vittnar om arbetsgivare utan plan för att skydda personal och elever från smitta och överbelastning. Lärarnas Riksförbund är kraftigt kritiska.

Annons

Facket räknar med besvärlig skolstart

Corona

Pandemin och ett lapptäcke av åtgärder runt om i landet bäddar för en orolig skolstart.

Därför ska lärare använda normkritik

Stockholm Pride

Normkritik i klassrummet är en konsekvens av skolans styrdokument och kan dessutom öka ämnesförståelsen, menar läraren Annika Sjödahl.

Annons
Annons

Lund vill ha kameraövervakning på alla skolor

Bevakning

Efter ett stort antal skolbränder planerar Lunds kommun för kamerabevakning på samtliga skolor och förskolor.

Annons

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons