Annons
Läraren Jonas Nilsson skriver om att skapa band med elever som beter sig stökigt och utmanande. Foto: Studio94

”Att hantera elever som utmanar, stökar och beter sig otrevligt”

Publicerad 23 november 2019

Debatt ”Är det ett tecken på svaghet när man som lärare etablerar goda relationer till de elever som enligt många borde rätta sig i ledet på egen hand? Nej, det är inte svagt utan smart”, skriver läraren Jonas Nilsson.

Det är ingen enkel uppgift att upprätta ordning och studiero som lärare, då klasserna ofta innehåller trettio individer med väsensskilda hemmiljöer och förutsättningar.

Vissa elever går dit med en klump av stress i magen och andra skuttar bekymmersfritt genom huvudentrén på morgonkvisten. Vissa elever går dit laddade med negativ energi och vill visa sig på styva linan.

Det är de senare som jag tänkte skriva några rader om.

Som nybliven idrottslärare i ett utsatt område förstod jag snabbt vikten av att vara tydlig och skapa självklara rutiner i idrottshallen. Det kunde handla om exakt hur fram- och bortplockande av material skulle gå till, hur uppvärmning och stretching skulle se ut varje gång, att eleverna skulle räcka upp handen innan de talade under samlingarna eller att alla behövde vara tysta innan jag började instruera.

Detta fungerade för de flesta då flera hade nog av oregelbundenhet och oförutsägbarhet ändå utanför skolan; här skulle de få känna sig trygga. Jag förstod även vikten av att vara rättvis och konsekvent mot alla elever – även mot de självutnämnda ”tuffingarna” och ledarna – för då kände klassen att jag var den självklara ledaren som inte räddes motstånd och mothugg. Jag stod kvar och styrde på golvet, även om jag blev testad och ifrågasatt och även om vissa ibland trotsade mig och gjorde tvärtom så krävde jag samma sak nästa gång. Om jag skulle vika mig skulle de snabbt flytta fram gränserna och dra med sig andra elever in i stöket.

Ju argare jag blev, desto längre blev avstånden mellan oss.

Mina metoder fungerade väl, för de flesta, men det fanns vissa elever jag inte nådde fram till. Det kunde handla om fyra, fem elever på skolan som såg det som sin uppgift att trilskas och käfta emot, trots att jag satte hårt mot hårt och avvisade, skällde ut, skrek och ibland föste ut eleverna från hallen. Sällan såg dessa sin egen roll, utan fokuserade mer på att svära sig fria från skuld samt på att rentav misstänkliggöra mina avsikter.

Emellertid kom de försmådda eleverna tillbaka nästa lektionspass, med indignation i bröstet och en vilja att vinna nästa strid för att inte förlora i anseende inför gruppen. Ibland blev jag skogstokig, då de motsatte sig vissa ordnings- och trivselregler, men ju argare jag blev, desto längre blev avstånden mellan oss.

Vissa visade sig vara immuna mot bannor då så många andra vuxna ju skrek på dem i vardagen. ”Respekt” förknippades inte sällan med rädsla för någon med vapen. Vad kunde då en futtig lärare göra för att få dem att underordna sig lektionsuppgifterna?

Det var här jag fick de insikter som jag bär med mig ännu idag. Dessa ”tuffa” elever behöver i hög grad känna att en vuxen bryr sig om dem. När förtroendet väl upprättas kan jag som lärare så att säga ”nå in” och exempelvis tala om moral och innebörden av ordet respekt. Jag kan tala med dem om hur de ser på sig själva och hur de tror att de uppfattas av sin omgivning. Helt plötsligt kan jag vara med om att förändra ett negativt beteende, inte bara i klassrummet utan även i livet.

Hur gjorde jag då? Ja, exempelvis försökte jag upprätta ett förtroende mellan eleven och mig då den var lugn; kanske precis innan lektionen eller när vi möttes på en rast. Små frågor om hur läget var, samt någon kommentar som handlade om förra lektionen. Hade eleven kanske utfört något moment bra, visat stort intresse för något eller ställt någon bra fråga?

Dessa insatser tog endast ett tiotal sekunder då och då, men bidrog att vi knöt band mellan varandra. Till slut kom motfrågor om hur jag mådde, vilka jag svarade på med glädje.

Tillsammans med ett tydligt, konsekvent och varmt ledarskap i salen bidrog ovanstående till att de elever som innan stört fick svårare att vara trotsig och elak mot mig som lärare. För varje gång en lektion avlöpte fint för klassen var jag noga med att påtala det för dem och på vägen ut ur salen klappade jag de tidigare stökpellarna på axeln för att ytterligare bekräfta det positiva i deras uppträdande.

Att vända på en negativ trend hos stökiga, kaxiga och störande elever går inte på en dag

Hade jag inte lagt om min taktik och sett människan bakom den roll den spelade, så hade jag med största sannolikhet fått fortsätta med det skrik, den utkastning och det tjat jag använde mig av under det första året som lärare, men ”tuffingarna” hade borstat av sig detta och antagit en ännu större offerroll. Glappet mellan önskat och reellt beteende hade ökat och undervisningen skulle ha fortsatt att hackas sönder av mina ideliga duster. Min arbetssituation hade varit outhärdlig och med stor säkerhet hade jag inte orkat verka kvar som lärare idag.

Är det ett tecken på svaghet när man som lärare etablerar goda relationer till de elever som enligt många borde rätta sig i ledet på egen hand? Tullar man på sin auktoritet när stökande och medvetet otrevliga elever ges flera chanser att bättra sig och då man genom omtanke, snarare än straff, vinner deras förtroende?

Nej, det är inte svagt utan det är smart, för när detta band väl upprättats så mottas direktiven utan misstänksamhet och korrigeringar, som trots allt nödgas göras, hörsammas. Lärarens tydlighet och struktur i klassrummet bär plötsligt den frukt den förtjänar och om straffivrare inträder under en sådan lektion så funderar de månne över vilka maktmedel och superstraff som föranlett detta lugna studieklimat.

Svaret är att lärarens auktoritet nått fram till alla elever; även de som tidigare hyst skepsis gentemot allsköns auktoriteter och vuxenvärlden i stort. Dörrarna till dem har öppnats, på ett strukturerat och metodiskt sätt, så att de blivit mottagliga för såväl ny kunskap som gott uppträdande.

Att vända på en negativ trend hos stökiga, kaxiga och störande elever går inte på en dag. Men genom att vara konsekvent, tydlig och varm i sitt ledarskap framför klassen i kombination med återkommande omtänksamma uppföljningar med enskilda elever utanför rampljuset, så går det till slut.

Jonas Nilsson, förstelärare på Stordammens skola i Uppsala, föreläser om ledarskapet i klassrummet samt lärares kommunikation med föräldrar

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons

Kornhall: Hatten av för den här kursändringen i svensk skolpolitik

Skolbibliotek

Det är en avsevärd skillnad och blir ett uttryck för en samhällelig ambition att alla elever har rätt till ett bemannat skolbibliotek på sin skola.

Annons
skolsegregation

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Segregation

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.

Granskning: dokumentation

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Forskaren: Så skulle det bästa IT-systemet för skolan se ut

IT

”Svenska skolans IT-infrastruktur är föråldrad.”

Annons
Annons
Annons
Nya timplaner

Hundratals bildlärare i gemensam protest mot Skolverket

Timplan

"För många är måttet rågat", säger bildläraren Mia Ekström.

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

Lärare rasar över nya timplanen – så påverkas ditt ämne

Timplan

Skolverkets förslag är fortfarande ute på remiss, men åsikterna har inte låtit vänta. 

BETYG OCH BEDÖMNING

Efter inställt Pisa – oron växer för kunskapstapp

Betyg

Krisen sätter stopp för OECD att kunna genomföra nästa mätning. 

Coronaviruset

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons