Debatt

”Straffa inte sverigefinska skolor i jakten på vinstuttaget”

Sverigefinska skolan stor

”Den politiska debatten om friskolors vara eller inte vara missar mycket av den verklighet som Sverigefinska skolan och många andra friskolor befinner sig i”, skriver debattörerna.

I Sverige bor och verkar 700 000 människor med finländskt påbrå och finskan är ett av Sveriges fem officiella minoritetsspråk. Sverigefinska skolor erbjuder elever från denna grupp en undervisning de inte kan få någon annanstans, och som kommunerna inte är villiga att betala för. Nu riskerar skolorna att bestraffas när politikerna jagar friskolor som maximerar sitt vinstuttag.

Sverige och Finland har en lång gemensam historia och det bor cirka 700 000 personer med finländsk bakgrund i Sverige. Det är familjer med barnbarn till dem som arbetskraftsinvandrade på 1960-talet, krigsbarnens barnbarnsbarn, barn till chefer på finska företags Sverigekontor och ambassadbarn. Det är även barn vars föräldrar hittat kärleken här.

Icke vinstdrivande friskola

I Sverigefinska skolan i Stockholm går cirka 500 av dessa barn. Skolan är en icke vinstdrivande friskola med klasser från förskola till årskurs 9. Skolan är en av landets första friskolor efter friskolereformen, likväl den äldsta och största av de sverigefinska skolorna i Sverige. Den tvåspråkiga undervisningen som skolan erbjuder eleverna och deras vårdnadshavare kan de inte få någon annanstans, eftersom kommunerna inte vill betala för finskspråkig undervisning.

Den politiska debatten om friskolors vara eller inte vara missar mycket av den verklighet som Sverigefinska skolan och många andra friskolor i befinner sig i.

Finskan har en lagstadgad ställning som minoritetsspråk i Sverige, vilket utgör en grund för att värna om språket och Sverigefinska skolan. I dagsläget är kunskapen om minoritetslagen bristfällig och många kommuner och regioner lyckas inte leva upp till minoritetslagens bestämmelser.

Den modersmålsundervisning som normalt erbjuds i kommuner kan på inget sätt jämställas med det som Sverigefinska skolan kan ge barnen. Det är enorm skillnad på att till vardags vistas i en miljö där både svenskan och finskan används aktivt genom skoldagen i samtliga ämnen, och att i någon enstaka timme i veckan få undervisning på språket.

”Omfattande social blandning”

Sverigefinska skolan i Stockholm kan inte välja sina elever, något som i den snedvridna friskoledebatten anförts som en typisk orättvisa hos friskolor i allmänhet. Krymps skolpengen går det ut över en skolverksamhet som är en av få i Stockholm med en omfattande social blandning. På skolan går idag barn från 15 olika kommuner i Stockholmsregionen.

Sverige har även fått svidande kritik från Europarådet för de stora bristerna i möjligheten att få undervisning i finska och de övriga nationella minoritetsspråken, och har blivit uppmanade att snarare utöka den finska tvåspråkiga undervisningen. Att i det läget äventyra Sverigefinska skolans existens går naturligtvis helt emot den linjen.

”Viktigt utbildningsuppdrag”

Vi uppmanar därför politikerna att uppmärksamma minoritetsspråksskolornas viktiga utbildningsuppdrag, där kommunerna brister, och vara lyhörda för deras förutsättningar och bidrag till samhället. I jakten på vinstuttaget kan det vara frestande att dra alla fristående huvudmän över samma kam. Men skolor som Sverigefinska skolan måste få förutsättningar att fortsätta vara en självklar del av den svenska skolvärlden.

Marko Leppälä Smolander, rektor, Sverigefinska skolan i Stockholm
Satu Harnesk, styrelseordförande, Sverigefinska skolan i Stockholm AB
Yvonne Ingman, styrelseordförande, Stiftelsen Sverigefinska skolan i Stockholm
Kjell Skoglund, vd, Finsk-svenska handelskammaren FINSVE
Anders Eriksson, direktör, Finlandsinstitutet
Jarmo Lainio, professor i finska, Stockholms universitet och Sveriges representant i Europarådets expertkommitté för övervakning av europeisk stadga för landsdels- och minoritetsspråk
Satu Gröndahl, docent och universitetslektor i finska, Uppsala universitet

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.
Kommentera