plesner_debatt

Åsa Plesner på Tankedsmedjan Balans replikerar på Academediaskolans debattartikel.

Replik

”Håll er till ämnet i debatten om friskolor”

Replik ”Skoldebatten handlar inte om era medarbetares arbetsinsats utan om hur skolsystemet kan förändras så att alla elever får lika förutsättningar för en god undervisning”, skriver Åsa Plesner, Tankesmedjan Balans.

“Vår drivkraft är att göra bra skola” skriver fyra chefer inom Drottning Blankas gymnasium, ett företag i Academedia-koncerneni Skolvärlden. Cheferna känner inte igen sig i debatten om friskolor. Jag har deltagit i debatten och arbetat på friskola, och har motsatt bild: Jag känner inte igen debatten i chefernas beskrivning av den.

Först och främst: friskolornas medarbetare har precis lika stor anledning till yrkesstolthet som kommunalt anställda. Debatten om skolans styrning handlar om samhällets ekonomi och organisation. Den handlar inte om medarbetares personliga drivkrafter.

Däremot är det förstås så att friskolorna, åtminstone de som drivs av vinstsyftande aktörer, provocerar många och har gjort så under lång tid. Sverige är ensamma i världen om att helfinansiera privat drivna skolor med skattemedel utan att begränsa vinstuttag. Det är inte så konstigt att detta system är kontroversiellt, och att debatten därför fortgår. Kritik mot regleringen av friskolor är dock något helt annat än kritik av friskolemedarbetare.

Det här behöver vi kunna diskutera utan att det uppfattas som att svartmåla friskoleanställda.

Så långt alltså det övergripande ämnet för debatten. Vad gäller den mycket intensiva debattvåg som pågår just nu, så kretsar den kring en statlig utredning om att förstärka likvärdigheten inom svensk grundskola. Utredningen har satt sökarljuset bland annat på i vilken grad friskolor och kommunalt drivna skolor har olika elevunderlag. Och det verkar vara på denna punkt som debattörerna från Drottning Blankas gymnasium känner sig felaktigt beskrivna. “Vi har fler elever än rikssnittet som kommer från hem där man saknar eftergymnasial utbildning och fler elever som är utlandsfödda. Varför pratar man inte om det?” undrar de.

Det enkla svaret här är dels att debatten just nu fokuserar på grundskolor, dels att Drottning Blankas gymnasium inte är representativa för friskolor i allmänhet. Utredningen visar att fristående skolor är överrepresenterade bland de skolor som har de elever som förväntas prestera bäst resultat, och underrepresenterade bland de skolor vars elever har sämre förutsättningar (s 201 i utredningen). Tidigare utredningar har visat att den här typen av skolsegregation har ökat gradvis under lång tid. Detta gäller som sagt grundskolor.

Det är alltså inte så konstigt att ni som chefer på Drottning Blankas gymnasium inte känner igen sig i skoldebatten. Den handlar inte om er. Och den handlar definitivt inte om era medarbetares arbetsinsats! Däremot är det väl belagt att friskolesektorn som helhet har elever som förväntas prestera bättre i skolan. En friskolas uppgift är inte ”lätt” för det, men den är i genomsnitt något mindre svår än en genomsnittlig kommunal skolas uppgift. Med utgångspunkt i detta faktum, handlar debatten om hur skolsystemet kan förändras så att alla elever i Sverige får lika förutsättningar för en god undervisning. Det här behöver vi kunna diskutera utan att det uppfattas som att svartmåla friskoleanställda.

Jag vill uppmana alla som arbetar på friskolor att fortsätta vara stolta över sin insats. Jag vill också uppmana chefer på friskoleföretag att argumentera på saklig grund och att hålla sig till ämnet. Era medarbetare förväntar sig det av sina elever, och de bör kunna förvänta sig detsamma från er.

Åsa Plesner, Tankesmedjan Balans

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.
Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm