Annons
Agneta Gutz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet. Foto: Kenneth Ruona

Agneta Gulz: Så skapar du motivation hos eleverna

Publicerad 11 november 2019

Hur arbetar man bäst för att skapa motivation i klassrummet?
Forskaren Agneta Gulz ger sina viktigaste tips.

Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, har i över sex år forskat på frågor kring lärande, motivation och drivkraft hos tusentals elever.

Vad ligger bakom elevers låga motivation?

– Det är en blandning av en mängd olika saker. En punkt handlar om att svårighetsnivån måste vara lagom. Jag tror att det ofta blir fel för en del elever, de får inte erfarenhet av att göra framsteg och av att lyckas. Om man får erfarenheten av att bara misslyckas finns det ingen motivation kvar till slut, säger Agneta Gulz.

I stället handlar det mycket om att försöka få eleverna att inse att det är okej att misslyckas och att det går att komma vidare, menar hon. 

– Eleverna måste få erfarenhet och känna att det är lönt att jobba vidare efter att delvis ha misslyckats, att förstå att misslyckande är någonting som ingår och att det leder till förbättring. Om eleven får informativ och konstruktiv feedback på det man lyckats mindre väl med är det just det som kan leda till lärande. Får man som elev konkret vägledning till hur man ska ta sig vidare kan det vara bland det kraftfullaste som finns. 

 Agneta Gulz anser att det är ett alldeles för stort fokus på bedömning, och att det i förlängningen kan dra ner motivationen hos elever.

– Lärare och elever har det här bedömningsfokuset hela tiden i huvudet. Det leder till att misslyckande inte har den rollen som det bör ha, utan det uppstår i stället en koppling mellan misslyckande och summativ bedömning. Undervisningspraktiker har fått ge vika för bedömningspraktiker och det är förödande för svensk skola. Det får bland annat konsekvensen att elever inte är lika motiverade som innan.

Sedan finns det elever som inte vill, flyr undan, skolkar eller struntar i prov och läxor. Går det alltid att motivera sina elever?

– Nej, det går inte. Som samhälle skulle vi kunna lyckas med det, men då krävs det helt andra resurser i skolan. Om man hade mindre grupper, tätare kontakt med eleverna och välutbildade lärare skulle det vara betydligt enklare att motivera alla elever. Men det är inte realistiskt i dag. Vi har ju inte ens lärare så det räcker, säger hon.

– Vi har fått någon slags akademisering av grundskolan med överfokus på väldigt teoretiskt kunnande på hög nivå som är jättebra för vissa men samtidigt slår ut andra elever. 

Därför är inte grit relevant i skolans sammanhang. 

För några år sedan intervjuade Skolvärlden hjärnspecialisten Torkel Klingberg som menar att en viktig faktor för barns utveckling är att ha karaktärsdraget ”grit”, det vill säga kämparanda. Men det råder oenighet kring om grit verkligen ger svaret på vad som leder till skolframgång.

– Grit har två komponenter: Den ena är uthållighet, en grundbult när det gäller lärande och viktig när en uppgift eller aktivitet blir lite svår eller tar emot på annat sätt. Den andra handlar om att ha en passion eller ett intresse över lång tid. 

– De som ligger högt på båda de här komponenterna, särskilt biten med intresse, blir väldigt nöjda med sitt liv. Men tittar man på kunskapsutveckling, det som egentligen skolan handlar om, då är det uthållighetskomponenten som predicerar.

Agneta Gulz är ingen förespråkare av grit-begreppet. Hon menar att lärare redan har för många uppdrag som det är i dag. 

– Lärare kan inte också ha uppdraget att arbeta med att eleverna ska hitta en passion för livet och ett intresse de ska ägna sig åt i många år. Det ligger utanför skolans ram. Därför tycker jag inte grit är relevant i skolans sammanhang. 

* * *

1) Ha en bra svårighetsnivå

  • ”Det som är bäst för motivationen är när svårighetsnivån är lagom. Det får inte vara för svårt för då upplever eleven ingen mening med uppgiften. Är det för lätt så får eleven ingen utveckling.”

2) Elevens egenkontroll

  • ”Det finns enkla studier där man har kollat på två grupper elever: som får några få uppgifter, men där de själva får välja vilka de vill göra – som exempelvis läxor. Den andra gruppen får i stället tilldelat till sig vad de ska göra. Det brukar visa sig jättestora skillnader i prestation mellan dessa grupper. Elever blir i allmänhet mer motiverade av att få vara delaktiga och göra egna val. Lärarens utmaning är att bestämma var de egna valen ska ligga, och då handlar det om att skapa rätt ramar för eleverna. Till exempel kan läraren välja uppgifter, men eleverna får själva välja i vilken ordning de ska genomföra uppgifterna.”

3) Det gemensamma producerandet

  • ”Detta handlar om att lösa uppgifter, skapa eller producera något tillsammans med andra i klassen. För att det ska fungera krävs att det uppstår en samverkan, som inte alltid är så enkel att få till. Det görs tyvärr ofta grupparbeten som inte är motiverande. För att få detta behövs en kultur där allas bidrag tas emot väl, där det är högt i tak och där medlemmarna i gruppen anstränger sig för att bygga på varandras bidrag. Detta kan leda till en stark motivation. Dessutom, om några i gruppen går igång på en uppgift så ser vi att motivation ofta kan vara smittsamt.”

4) Få eleven att känna tillhörighet i skolan

  • ”Att få eleven att känna en tillhörighet i klassen skapar motivation. För en del elever, till exempel elever som har behov av särskilt stöd, kan detta vara oerhört viktigt. En del av de eleverna upplever ibland att de inte tillhör gruppen ' 'de som på ett meningsfullt sätt går i skolan och lär sig och utvecklas', och det är inte bra för motivationen. Det finns ett stort problem ibland när exempelvis nyanlända elever för snabbt sätts in i grupper med jämnåriga, men egentligen inte har förutsättningarna att kunna bidra till skolans eller klassens aktiviteter. Då faller motivationen rejält.”

5) Elevers självbelöning

  • ”Om man som elev kan självbelöna har man lättare med uthållighet, vilket är extremt viktigt när det kommer till motivation. Det finns en risk att man som elev tröttnar och ger upp när det börjar ta emot. Där har lärare en viktig uppgift: att träna detta  hos eleverna. Tyvärr finns det lite förenklade metoder som används i skolan – som att det räcker med att peppa eleven. Men det räcker inte för någon elev. Man måste i stället hjälpa till så att eleven får erfarenheten av att när man kämpar på lite till så händer någonting. De måste få erfarenheten av att få se sina framsteg. Glöm inte att belysa även de små framstegen.”

6) Få eleven att uppleva meningsfullheten

  • ”Vi vet att när eleven upplever meningsfullhet så leder det till att eleven blir motiverad. Utmaningen här, som man inte får bortse från, är att mycket som man arbetar med i skolan är färdigheter och kunnande som är meningsfullt ur ett framtidsperspektiv. Man måste vara medveten om att unga människor har svårt att se framtidsperspektivet, och det har med hjärnan att göra. Det är en lurig och stor utmaning. Men är man engagerad som lärare, och brinner för sitt ämne och det man gör, då ser eleverna det och engagemanget och meningsfullheten läraren ger uttryck för kan smitta av sig.”

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Annons
Annons

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Annons
Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons