Annons
Jens S West är rektor i Västerås.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Publicerad 11 december 2018

Relaterat

Debatt ”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Vi fick en ny läroplan på grundskolan 2011, Lgr-11 rede ut begreppen och man ville tydligt peka på vad som krävs och förväntas av eleverna. Ett centralt innehåll som vävs samman med förmågor och bildar kunskapskrav. Många hyllade tydligheten men kroknade sedan ganska snabbt när ett nytt raster, läs betyg, lades ovanpå en kort tid därefter det. 

2012 släpptes en av de största skolstudierna genom tiderna. Hattie (2012) fann många slutsatser kring lärande och undervisning och skolvärlden lyssnade, debatterade och tyckte till. Alla ville peka på exempel och praktisk metodik och didaktik som var samstämmigt med Hatties beskrivningar av framgångsrik undervisning och lärande, inte minst de OECD-länder som samma år visade sig ligga bra till i Pisa-mätningarna.

Rapporterna presenterades 2013 och många imponerades av till exempel Finlands resultat – Åland blev rena turistorten för förvaltningarpolitiker och inte minst lärare.

Jag deltog själv i ett benchlearningprojekt arrangerat av Skolverket och finska utbildningsstyrelsen i samklang med rektorsutbildningen där vi fick besöka skolor i så väl Helsingfors som Stockholm för att jämföra.

I Sverige däremot slickade vi såren efter att ha fortsatt dyka nedåt i resultaten. Men nu hade vi en politik som landat en ny läroplan med tydligare mål och betygskala. Man noterade så klart att länder som lyckats väl i Pisa (2013) relaterades till Hatties resultat av sin undersökning och begrepp som formativ bedömning, innovativa läromiljöer och inte minst lärandemål tuggades friskt från olika håll.

Här tror jag det tog skruv, så att säga – i Sverige började vi likställa Hatties lärandemål med vår läroplans kunskapskrav. Flera föreläsare och organisationer proklamerade med all önskvärd tydlighet att baklängesplanering, att utgå från vad som ska bedömas för att planera undervisningens innehåll (väldigt enkelt förklarat) var receptet för framgång och dessutom en tydlighet för elever och vårdnadshavare att följa. Matriser blev och är ett verktyg för avcheckning, inte minst som formativ bedömning i sammanhanget.

Jag tror att det finns ett problem i detta. Om man misstolkar Hatties lärandemål och jämställer dem med kunskapskraven i svenska läroplanen så kommer den formativa bedömningen snarare att handla om betyg, uppgifter och bockar i matriser än elevens lärande i att göra uppgiften – och inte minst syftet med den.

Detta är en vändning som jag vill hylla.

Nu, sju år efter att vi har implementerat den nya läroplanen, blivit nedslagna av resultatet i Pisa 2013, tagit influenser av Hattie, politikens och föreläsares tolkningar av vad som är lärandemål och föremål för formativ bedömning, vidare lyfts upp av resultatet i PISA 2016 – så har skolverket dragit i handbromsen. Vi har fått nya allmänna råd i betyg och bedömning, lärarens arbete har blivit för statiskt och man ser ett problem i att lärarna i väldigt hög grad utgår i från kunskapskraven i sin planering av undervisning.

Lärarna ska nu i större utsträckning använda det centrala innehållet och syftet i deras planering av undervisningen och min tolkning av detta är att man inte längre likställer lärandemålen med kunskapskraven. Detta är en vändning som jag vill hylla. Lärandemålen blir nu vad jag hör lärare i min omgivning prata om varje dag, just målen för undervisningen – lärandet i sig. Hurra!!!

Men jag tycker mig se en problematik i införandet av dessa nya allmänna råd, trots att jag verkligen välkomnar dem. Vi har infört en legitimation i Sverige och i lagen finns ganska tydliga riktlinjer om vad legitimationen innebär för läraren. Problemet som jag ser är att man där särskiljer vad en legitimerad lärare är och vad behörighet att undervisa i ämnet är. En ny beskrivning av hur läroplanen ska tolkas, allmänna råden, ändrar inte det faktum att lagstiftaren fortsatt tillstår detta.

Den legitimerade läraren har alltså professionen att sätta betyg, myndighetsutövning, och detta mot bakgrund i kunskapskravens utformning, hen kan göra det helt oberoende av kunskap om huru vida en obehörig lärare har utgått ifrån det centrala innehållet eller tittat på syftet som utgångspunkt i undervisningen.

Jag tänker att allmänna råden borde följas av en lagändring som medger att den legitimerade läraren som sätter betyg, eller hjälper en obehörig att sätta betyg, ska ha kunskaper om ämnets centrala innehåll och syftet i kursplanen, med andra ord vara behörig i ämnet. 

Det kanske är gammaldags av mig när jag tänker att detta arbete är väldigt beroende av ämnets beskaffenhet, att ämnets natur och elevens lärande, inte minst systematiskt i klassrummet i en läromiljö med formativ bedömning, är nog så betydande för att göra en adekvat bedömning av elevens prestation. 

Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut – om syftet och det centrala innehållet ska vara underlag för undervisningens utformning och om matriser och kunskapskraven är lärarens verktyg för betygsättning. Om de tillsammans ska ge en helhet så är det inte en generell profession att bedöma och betygsätta, det är bundet till ämnet, och inte minst undervisningens utformning.

Så här tänker jag och det är klart att det också är en tolkning, men jag ser fram emot en undervisning som ger läraren lite friare spelrum i utformning, att kunskapskraven inte  behöver beskrivas i tid och otid och att bedömningen åter är lite mer lärarens redskap för lärande snarare än något att hänga upp i en kravbild.

Jens S West, rektor i Västerås

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons
Debatt

”Barnens bästa måste få gå före affärsintressen”

Debatt

”Moderaterna och Sverigedemokraterna säger nej till i princip alla förslag för att öka likvärdigheten”, skriver Carina Ohlsson och Gunilla Svantorp (S).

Kommentera
Annons
Coronaviruset

Studie: Högstadielärare bland de värst drabbade yrkesgrupperna

Corona

”Lärarnas oro har varit befogad.”

Åsa Fahlén: ”Jag är förvånad och oroad”

Corona

Beskedet om att gymnasiet ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum är oroväckande, enligt LR. 

Annons
Annons

Gymnasieläraren Robin: ”Positivt men tufft”

Corona

Det här efterlyser han för att kunna planera resten av vårterminen.

Annons

Nya coronaråd för gymnasiet

Corona

Gymnasieskolorna ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum.

Så många högstadieskolor undervisar på distans

Corona

Här är resultatet av Skolverkets snabbutredning.

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

Friskolor

Kommunlistan: Tunga koncerner ligger bakom två av tre nya friskolor

Friskolor

”Regelverket styr friskoleväsendet mot koncernerna”.

Forskning

Forskning: Därför brister elevernas historiekunskaper

Forskning

”Systematiska grundproblem som är orsaken bakom bristerna.”

”Tvålärarskapet kan ta svensk skola ur krisen”

Undervisning

Läraren och författaren Anders Tidström om en metod som lätt viftas bort.

Skolbibliotek

Kraven på bemannade skolbibliotek hyllas: ”En garanti”

Skolbibliotek

Kraven skärps – måste vara bemannade av utbildad personal.

Kornhall: Hatten av för den här kursändringen i svensk skolpolitik

Skolbibliotek

Det är en avsevärd skillnad och blir ett uttryck för en samhällelig ambition att alla elever har rätt till ett bemannat skolbibliotek på sin skola.

skolsegregation

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Segregation

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.

Granskning: dokumentation

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Forskaren: Så skulle det bästa IT-systemet för skolan se ut

IT

”Svenska skolans IT-infrastruktur är föråldrad.”

Nya timplaner

Hundratals bildlärare i gemensam protest mot Skolverket

Timplan

"För många är måttet rågat", säger bildläraren Mia Ekström.

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

Lärare rasar över nya timplanen – så påverkas ditt ämne

Timplan

Skolverkets förslag är fortfarande ute på remiss, men åsikterna har inte låtit vänta. 

BETYG OCH BEDÖMNING

Inställt Pisa – oron växer för kunskapstapp

Betyg

Krisen sätter stopp för OECD att kunna genomföra nästa mätning. 

Coronaviruset

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons